Denna artikel innehåller reklamlänkar för Hemsol och Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna faller i de asiatiska tidszonerna under onsdagsmorgonen. Både SEB och Nordea gör bedömningen att årstakten på den svenska KPIF-inflation – dvs det mått som endast Riksbanken och alla skuldfria bryr sig om – är tillbaka på ca 2% i december. Därmed har Riksbankens inflationsmål nåtts. Elpriserna har de senaste två dagarna varit utmärkta för den som har timdebitering av elen och kan styra sin förbrukning.

Stockholmsbörsen backade förstås och OMXS30 gick -0.55% medan OMXSPI gick -0.45%. Den svenska kronan stärktes dock något till 11:19 SEK för EUR men låg stabilt på 10:24 SEK för dollarn. Guldet kostar 667:- SEK per gram.
I USA backade S&P-500 med -0.15% men Nasdaq 100 steg med +0.17%. Det spretade inom FAANGST och Google samt Amazon gick bäst med +1.52% vardera, medan Tesla gick sämst med -2.28%. Jag måste också skriva en rättelse. Mina rapporter om amerikanska räntor sedan årsskiftet har varit fel, då jag bara stirrat på nedersta raden av år 2023 och glömt att vi är i år 2024. 10-åringen ligger på 4.02% och 2-åringen på 4.36% och inget annat. Jag krälar i stoftet av skam.

I de asiatiska tidszonerna är det mest negativt. Undantaget är Nikkei 225 i Tokyo som stiger med +2.27% och nytt börsrekord sedan 90-talet. Med tanke på vilken kräftgång Tokyobörsen upplevt fram till slutet av förra decenniet så är det faktiskt lite anmärkningsvärt.
Men i övrigt så gick ASX 200 -0.69%, Hang Seng -0.75%, KOSPI -0.66% och Straits Times -1.07% i skrivande stund.

Både SEB:s och Nordeas högavlönade ponduspostulerare drar slutsatsen att årstakten på inflationsmåttet KPIF, som ignorerar räntans utveckling och därför bara är intressant för skuldfria och för Riksbanken, i december var tillbaka på Riksbankens mål om 2%.
SEB tror på 2.1% i årstakt. Detta beror framför allt på energipriserna. Sedan innebär avskaffandet av reduktionsplikten att dieselpriserna vid pumpen (själva dieseln har hela tiden kostat samma, det är låginblandningen av biodiesel som gjort att slutprodukten varit dyrare) rasade i januari, vilket kommer sätta ytterligare press på KPI-siffrorna.
Även Nordea tror på 2.1% i årstakt och skriver att inflationen kommer stabilisera sig runt 2%.
Det går alltså för en gångs skull att få postiv realränta, då t ex Lysa erbjuder räntor uppe runt 3.9% (reklamlänk) någonstans för Lysas avgifter. Jag får 3.92% innan avgift ser det ut som, men det kanske varierar beroende på summor. Fast bara positiva realräntor om du är skuldfri. Nordea tror att KPI, som inkluderar hushållens räntekostnader, landar på 4.2% och SEB 4.3%.
Riksbanken själva tror för övrigt på 4.5% i KPI och 2.1% i KPIF, så vi har tre högavlönade ponduspostulerare som landar ungefär samma.
Dock väntar sig SEB och Riksbanken stigande KPI och KPIF i januari, trots de sänkta bränslepriserna.
Det relevanta här är att vi nog inte får se några ytterligare styrräntehöjningar från Riksbanken. Som tidigare bör man inte heller binda sina bolån, utan bolåneräntorna kommer börja falla om inte i år så nästa år när Riksbanken sänker sin styrränta. Detta är iofs inget nytt. Det är extremt ovanligt att man tjänar på att låsa räntan och tillfällena med ett positivt utfall brukar handla om enstaka månader där man skulle ha låst. Just nu har förstås de som låste innan 2021 varit stora vinnare, men låste man för tidigt var man det inte.

Alla elpriser utan nät, moms och elskatt.
Elpriserna fortsätter vara skyhöga, men med en profil som är utmärkt för oss som har timdebitering, solkraft och även tidsstyrning av förbrukning. Elpriset i natt var nere på 31 öre här i SE3 mot 156 öre som högst under dagen, och går ner till 24 öre igen ikväll.
I december blev besparingen med timätning för vår del 14% på elpriset jämfört med Vattenfalls rörliga elpris på 99 öre. Tå timstyr vi varmvattenberedaren på elpriset, laddar elbilen nattetid samt har solceller som ger visst tillskott så här års bra dagar dagtid, dvs när priset är högt, samt varierar temperaturen i maskinhallen beroende på elpriset. Vi timstyr även spabadet och värmen inomhus, men bara om det är plusgrader vilket det inte varit så mycket med. I övrigt finns det småsaker som att utebelysningen varieras med elpriset och främst körs på rörelsedetektorer om elpriset är högt, men det är växelpengar i sammanhanget. Även att vänta lite med disk eller tvätt är bara växelpengar. De stora timpriseffekterna är elbil, varmvatten, värme och solceller. Att normalt hålla på att dutta med disk, tvätt, matlagning och dammsugare är att lura sig själv och den som föreslår det vet antagligen inte vad den pratar om. Möjligen kan det vara en bra idé när priserna är flera kronor per kWh, likt 5:- SEK per kWh härom dagen, vilket sällan sker. Sker det dagtid är normalt folk ändå inte hemma utan på jobbet. Vitsen med timstyrning är att man ska automatisera den. Att i längden hålla på att dagligen timnoja över elpriserna fungerar inte om man inte är väldigt särskild. Och förmodligen singel, eller blivande singel.
Profilen på priserna över dygnet ovan är i stort sett perfekt om man har timdebitering. Idag 10:e januari så har man en perfekt Sauron (eller ett Metal-M om man är sådan) dessutom.

Vill du ta in offerter på solceller till villan, bostadsrättsföreningen, lantbruket eller företaget, kontakta Hemsol så ska du få offerter från leverantörer specialiserade på din typ av installation (reklamlänk).
Elpriserna är i övrigt är förstås skyhöga idag, men spretar över landet. SE1 och SE2 får maxpris på 32 öre, snittpris på 30 öre, dagtida pris på 31 öre och lägsta pris på 24 öre. SE3 med Göteborg, Linköping och Uppsala får maxpris på 156 öre, snittpris på 83 öre, dagtida pris på 118 öre och lägsta pris på 24 öre. SE4 med Malmö och Karlskrona får maxpris på 161 öre, snittpris på 121 öre, dagtida pris på 140 öre och lägsta pris på 34 öre.

Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
34 kommentarer
God morgon!
Vill bara passa på att tacka för ditt arbete och engagemang, tack!
“Att i längden hålla på att dagligen timnoja över elpriserna fungerar inte om man inte är väldigt särskild. Och förmodligen singel, eller blivande singel.”
De flesta jag känner som hållt på med timprisnojning har slutat med det. Inte värt jobbet. Med en stor varmvattenberedare så räcker det med ett tidrelä.
Legionella växer inte över 50C så är det varmare än så blir det inte mer legionella i varmvattnen än vad som följer med kallvattnet in.
Timpriser är här för att stanna.
En kommentar om Lysas räntesparande- det är rörlig ränta så man får ha koll på den, men den som parkerar likvida medel där skall väl ändå försöka med någon marknadstajmning investera i mera avkastande tillgångar i strid med vad forskningen visar är ekonomiskt mest lönsamt, eller snarare minst dåligt.
Men om man vill behålla medlen likvida så går det utmärkt. Notera dock att Lysa tar en avgift för ditt banksparande.
De underliggande sparkontona ger ngt högre ränta (tiondelar) men smidigheten kanske är värt det.
Jag har också en stor del av sparandet på Lysa.
Det tar lång tid innan det blir någon legionella. Legionellabränning sker t ex typ 1x i veckan i värmepumpsberedare. Att timstyra några timmar här och där är exakt inget att oroa sig över.
Dessutom blir men inte automatiskt sjuk av legionella i vattnet. Eftersom det finns överallt i jorden skulle isf alla barn ständigt dö i legionella av att leka utomhus.
Legionella drabbar främst personer med nedsatt immunförsvar, där av benämningen sjukhussjuka.
Hela legionellagrejen är bara ännu en sådan där grej som personer som är livrädda för allt eller sk “nej, det går inte”-människor.
Sjukhussjuka är nog mer en benämning av stafylokockinfektioner än legionella pneumophilia.
Legionellautbrott på sjukhus är klassiskt.
Nja klassiskt vet jag inte, oftare som patienter blir smittade av stafylokocker. Vilket också är synonymt med sjukhussjukan.
Legionellaprov tas kontinuerligt samt att man utför olika åtgärder för att minska risken.
Men i dagens postmoderna samhälle får du gärna kalla legionella för sjukhussjukan om du vill. Sanningen är ju som bekant subjektiv 😉
Legionella smittar vid vattendimma. Min kommentar var att även legionellakörningen är rätt meningslös.
Det växer inte över 50C. 50C dör legionellan på timmar/dagar. 60C på minuter. 70C på sekunder.
Legionellautbrotten på sjukhus eller i flerbostadshus beror på dåligt utformade tappvarmvattensystem. Det finns ngt dödsfall i någon allmännytta där en ung person dog.
Annars är det kyltorn som sprider legionella. Linköping var det så.
Titta på förutsättningarna för legionella. VVC/varmvattencirkulation är en lösning som kräver rätt hantering och högre temp ca: 55 grader. Snålspolande munstycken som skapar vattendimma är även de en möjlig källa. Kyltorn, Luftbehandlingsanläggningar med AC är en annan källa. Men för den vanliga villaägaren utan VVC hittar man inte fall med legionella även om tempen är lägre än 50 grader. Så köra med höjning av varmvattentempen veckovis eller dylikt är inget jag sysslar med eller råder folk att använda. Men var och en får givetvis göra som de själva vill.
55C på VVC är för att ha en säkerhetsmarginal mot de delar av systemet som eventuellt kyls av.
Jag håller med dig , det är upp till var och en. Nu går det åt ca 2kWh ren el att värma en typisk VVB från 50 till 60C så det är inte så mycket.
Har man en ren elvärme VVB så spelar det liten roll.
Och ja, låser man räntan kan man väl få högre ränta på olika håll, se Compricer-widgeten. Jag har personligen lite svårt för låst ränta för likvider, det motsäger liksom själva grejen med likvider.
Naturligtvis. Om man vill ha mycket likvider så är det ju motsägelsefullt.
Se det som att man är lågriskbenägen, inte vid likvida medel.
Syftet med Lysas likvidkonto är att det är en bekväm parkeringsplats för medel som skall vidare. Tex om man är riskavert och inte vill dunka in hela beloppet på en gång vilket är det logiska och istället för sin mentala hälsas skulle väljer att portionera in det.
Time in market beats timing on market.
Naturligtvis. Om man vill ha mycket likvider så är det ju motsägelsefullt.
Se det som att man är lågriskbenägen, inte vid likvida medel.
Syftet med Lysas likvidkonto är att det är en bekväm parkeringsplats för medel som skall vidare. Tex om man är riskavert och inte vill dunka in hela beloppet på en gång vilket är det logiska och istället för sin mentala hälsas skulle väljer att portionera in det.
Time in market beats timing on market.
Låst ränta, obligation light.
“De flesta jag känner som hållt på med timprisnojning har slutat med det. Inte värt jobbet”
Kan bara hålla med! det är inte lönt att futta med disk, tvätt och matlagning. Stoppar man sedan i laddsladden till elbilen, som lätt kan öka din dygnsförbrukning med 50% en höst/vinterdag, vid fel tidpunkt så drunknar andra besparingar.
Det går dessutom delvis emot tanken att ha kärnkraft (eller annan kraft som är dyrare än genomsnittet) för att utjämna variationen från vindkraften. Då behövs det en stor stock som avtalat fasta priser.
Undrar om en oreglerad marknad klarar av att hitta rätt balans mellan timprisnojjare (som hjälper till att kapa topparna) och konsumenter med fastpris (som ser till att reservkraft lönar sig)? Det brukar ju inte bli helt optimalt när staten går in och försöker styra en marknad men det kanske krävs för att få en bra balans?
Då är det väl bara för Thermia och Nibe mfl att uppdatera programvaran så att kan vi styra när bergvärmen ska göra varmvatten. Om det inte redan finns förstås.
Har en Nibe frånluftsvärmepump på landet och bara att stoppa in en nätverkskabel och trycka på en knapp så börjar den anpassa sig efter timpris. Värmer upp när det är billigt och pausar när det är toppar. Helt gratis och helt automatiskt.
Nej det är inte gratis, Nibe tar betalt för den tjänsten.
“De stora timpriseffekterna är elbil, varmvatten, värme och solceller. Att normalt hålla på att dutta med disk, tvätt, matlagning och dammsugare är att lura sig själv och den som föreslår det vet antagligen inte vad den pratar om.”
Just så. Kan vi gå vidare nu?
“KPIF, som ignorerar räntans utveckling och därför bara är intressant för skuldfria och för Riksbanken”
Det är väl tvärtom så att KPIF är jätterelevant för skuldsatta eftersom det är vad RB sätter styrräntan efter.
KPIF avspeglar inte kostnadsökningarna för den som är skuldsatt.
Nej, men det är jag mindre intresserad av än den troliga utvecklingen av mina boräntor.
Anekdot, men jag tycker mig se att vissa matvaror faktiskt sjunkit i pris.
Bregotten är numera på 55kr/600 grams paketet. Ibland extrapris 45-49kr/paket.
Den toppade på 60+ kr. Det gäller fler anekdotiska matvaror också. Mjölk, vissa former av kött tex.
Andra har landat högt och kommer nog inte gå ner för de är populära.
Just nu är olivolja svindyrt men det har med kassa skördar att göra.
Stärkt krona bör leda till sänkta matpriser, men vi kommer ha ett högre kostnadsläge än pre covid. Covid hade vi snarare deflation.
Ja, stärkt krona sänker alla priser, särskilt matpriserna som sätts internationellt.
Råvarorna ialla fall säljs på internationell marknad vilket påverkar slutproduktens pris även om den tillverkas av råvaror som är producerade i Sverige och tillverkad i Sverige.
Analogt med elprisern.
Jag förstår inte varför folk över huvud taget försöker applicera nationalekonomiska statistiska begrepp på sin egen privatekonomi.
Jag har verkligen varit tacksam att jag lyssnade på Bloggens tankar om el-problematiken och läste på och band elpriset 2021-10
Men idag är ändock en tung dag.
Igår hade jag 1,09 i bolåneränta.
Idag har jag 4,72
Det är verkligen inte ofta man har sån hävstång på att låsa priserna som att binda el och boråntan vid de tillfällena.
Elpriset räknar jag att jag tjänat närmare 80.000 (ink elstödet) på ett binda.
Räntan är väl närmare 100.000 som tjänats.
Sannslösa pengar.
Som tur är så är det inte några extrema lånebelopp jag sitter på. Men ser man på totalkostnaden per år för att vo och leva så är det uppenbart vi går från en “gyllene period” till något som är mer normalt. För mig blir det främst det överdrivna sparandet som justeras till att gå till bolånekostnader.
Gott ändå att du haft marginal i form av löpande sparande att ta på.
Ja. När räntorna började vara väldigt låga för 10 år sen så var det en hel del “spartyckonomer” som sa att man skulle använda en del av utrymmet till sparande/amortering. Och det är ju väldigt vettiga råd som fler borde lyssnat på.
Undrar om inte drönarpiraterna i Jemen kan lyckas driva upp lite inflation trots allt? Om Maersk och co måste segla runt hela Afrika borde det höja priserna i Europa i alla fall.
Den här inflationsnedgången har gått lite väl smidig. Om arbetsgivarna börjar säga upp folk samtidigt som de gör bra vinster lär fackföreningsmedlemmarna tröttna på att hålla igen i alla fall.
Sådärja. Nu fick man väl upp pulsen på några djupfrysta villaägare 🙂
Du sökte en kollaps och fann en dipp – – du är besviken.
Det är många som är bittra över att den där kraschen som de önskat sina medmänniskor inte kom.
{evil grin}
Men, allvarligt talat. Hittills har inflationen betett sig som förväntat. Och då kan man nog förvänta sig ett par små strutsar också.
I alla fall på kort sikt. På lång sikt vette tusan var de demografiska- och de tekniska trenderna kommer att hitta balansen. Det är väl som Bloggis brukar säga. Upp, mer eller lika.
KPIF är intressant även för oss med bundna lån.