Svensk inflation enligt KPIF kom med 3.1% i årstakt in på sin högsta nivå sedan finanskrisen 2008. Därmed ligger den utanför Riksbankens toleransintervall, så nu återstår att se hur den ska bortförklaras så man slipper höja styrräntan. För att inte tala om lönebildningen där alla löneökningar som inte är högre än 3.1% i påslag alltså är lönesänkningar.
 |
| Slurp |
KPIF i oktober steg till 3.1% från 2.8% i september, detta trots sjunkande elpriser i oktober. Det som främst påverkade åt det ökande hållet var livsmedel där frukt och grönt dragit iväg, transporter, drivmedel samt rekreation och kultur. Elpriset sänkte inflationen med 0.3 procentenheter.
På helåret är det främst el och och drivmedel som dragit iväg, samt tillhörande nyttjande av bostaden och transporter. Således kommer antagligen Riksbanken hävda att energipriser påverkar inte inflationen egentligen och ignorera att 3.1% är utanför Riksbankens toleransintervall, alternativt börja titta på ett nytt inflationsmått där man exkluderar även energikostnaderna.
Tidigare måttet KPI ligger på 2.8% och KPIF-XE utan energi ligger på 1.8%. Så där finns ursäkter för att slippa räntehöjningen.
 |
| KPIF sedan 2008 Data: SCB |
Inflationen är nu den högsta sedan finanskrisen och sedan vi införde permanenta krisräntor.
Frågan är vad detta gör med lönerörelsen och lönebildningen. Får du inte mer än 3.1% i lönehöjning så har du en reallönesänkning, så arbetstagarna bör väl kräva minst 4% i höjda löner framöver …
Riksbanken kan inte höja styrräntan, utan att riskera dra upp bolåneräntorna och därmed krascha svensk bostadsmarknad och svensk ekonomi.
Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.
51 kommentarer
Troligen kommer man använda Paul Krugmans (och troligen andras) idéer om att dels inflation inte är skadligt alls och dels det är "övergående" beroende på chocken i pandemins slutfas.
Eller så tar man det inflationsmått som exkluderar de rusande energipriserna vilka lär vara en stor del av inflationen.
Som paul skriver sätter alla nu hoppet till att Q4-inflationssiffrorna är "övergående" och att det inte sätter igång pris/lönespiraler. Bara ta fram popcornen.
Iofs var ju KPIF <1% under i princip hela 2020. Så vi har ju lite att "ta igen" och det gör årets inflationssiffror lite missvisande. QE räknas inte, kanske Riksbanken resonerar…
Och huspriserna i orten gick upp 38% så man ska nog inte lägga för mycket fokus på att Riksbanken resonerar överhuvudtaget.
Och räknat från Okt 2019 har vi en årstakt på 1.48%. Så kanske man inte blir förvånad varför RB ej höjer räntan.
Nej, det vore märkligt ifall de skulle höja. De eftersträvar ju en varaktighet här. Vi får nog invänta lönedriven inflation innan eventuella höjningar kommer. Vi har fortfarande hög arbetslöshet, men allt hänger väl på hur USAs arbetsmarknad utvecklas i vanlig ordning.
Inflationen i USA är nu över 6%.
Drivmedel, livsmedel och boendekostnader driver inflationen där.
Räknat från Okt 2019 cirka 3.4% i årstakt, räknat från Okt 2018 cirka 3.0% i årstakt. Så där ser det lite annorlunda ut helt klart.
En brandman kommer få ca 1% påslag i 2022 lönerevision.(bra jobbat kommunal)
Många kommunala verksamheter får ingen uppräkning alls för kommande år, och då syftar jag på sthlms kommuner som är relativt ekonomiskt välmående.
Blir spännande detta.
Jag tror det kommande året blir (ännu mer) stökigt på arbetsmarknaden. Risken är att offentlig sektor och även delar av privat bundit fast sig vid låga löneökningar. Det gör att man måste byta jobb för att inte hamna efter.
Problematiken kring barnmorskor och annan vårdpersonal är bara början.
Ja, denna trend är tydlig över hela Europa. Folk byter jobb som aldrig förr.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Världens centralbanker sitter och oroar sig för vad som händer i Kina och risken för en deflationschock. Om det blir så visar sig antagligen inom några månader. Reder kineserna ut sin stuation höjer nog RB betydligt snabbare än sin prognos.
Höjd kommunalskatt, 1% lönehöjning och hög inflation… Det går bra nu!
Det enda realistiskt sättet att uppnå Sveriges ambitiösa klimatmål är att i göra folket fattigare. Då kan man inte förvänta sig att man skall få löneförhöjningat som matchar inflationen.
Höjd ränta på bolån måste väl vara det allra säkraste sättet att göra folk fattigare. Kanske hög tid nu för Riksbaken att även ha ett fattigdomsmål i sitt uppdrag. Allt för klimatet.
Den iden borde vara helt rätt. Dessutom ur rättvisesynpunkt. Troligen att högavlönade sitter på de dyraste boende. Stryper konsumtionsutrymmet ju högre lån man har.
När man köpte sin bostad måste man rimligen ha räknat med att räntan kan gå upp. Man måste förstås ha höjd för det när man köper en bostad. Är man så dum att man inte har gjort det får man säl sälja sin bostad och flytta till en hyresrätt när räntan går upp. Riksbanken måste förstås höja räntan för att mota inflationen. Positivt med det är även att unga får en chans att komma in på bostadsmarknaden till rimliga priser.
@Inflation: Eller så får vi centralbanker som hävdar transitory inflation samtidigt som folk byter jobb och får upp lönen och därmed lånelöftena kombinerat med att högerblocket vinner valet och infört ett nytt jobbskatteavdrag. Tror inte att bostadspriserna får sig någon krasch förrän vi får massarbetslöshet i Sverige och det ska mycket till i så fall. Däremot är det kanske inte orimligt att dom längre räntorna sticker iväg lite och påverkar lånelöftena men oftast slår det mot dom dyrare objekten. Filtrerar man bort Stockholm innerstad och delar av Göteborgs så kallade fina områden är prisnivån helt ok.
"När man köpte sin bostad måste man rimligen ha räknat med att räntan kan gå upp"
LOL
"När man köpte sin bostad måste man rimligen ha räknat med att räntan kan gå upp"
Kan höra Seinfeld-basen i bakgrunden.
@Goofy: Det är bra att du är optimistisk. Jag hoppas att du får rätt. Men du hör ju dig själv: "…folk byter jobb och får upp lönen…". Och där har vi ett exempel på att inflationen förstärker sig själv…Om jag satt på ett bostadslån och kände att jag inte kan klara högre räntor så skulle jag byta ner mig till en billigare bostad illa kvickt.
@Inflation: Jag är tvärtom vad du tror ganska pessimistisk i min framtidssyn trots att min rationella sida säger att den långsiktiga trenden för marknaden är uppåt. Med det sagt tror jag trots allt att vi kan få en prissättning på 15-20% ner och då behöver man ju i alla fall inte köpa på ATH. Banken har ju redan räknat med att man ska klara högre ränta och dom flesta jag känner som köper idag har det så pass bra ekonomiskt att man sparar flera tusen redan så det finns marginaler att ta från. Dessa pengar används inte allt för sällan som pensionssparande eller buffertsparande i aktiefonder och dylikt och påverkar således inte svensk ekonomi negativt om dom istället läggs på högre ränta.
Sen är det ju inget alternativ att flytta till en icke-existerande HR och även om man skulle få tag i en sådan så värderar dom flesta bra standard och fint område och då ska det till stora ränteförändringar för att det ska vara billigare med HR.
@Brasklapp Går det så går det. Vad kan gå fel? Det gäller bara att hålla sig kylig 🙂
Ränkesnurra för framtida bostadspriser:
Inflation 2% => Styrränta (2-2) 0% => Boränta 1% => Dagens bostadspriser
Inflation 3% (nu) => Styrränta (3-2) 1% => Boränta 2% => -50%
Inflation 6% (USA) => Styrränta (6-2) 4% => Boränta 5% => -80%
Inflation 14% (80-talet) => Styrränta (14-2) 12% =Boränta 13% => -Mycket
Finns psykologiska faktorer, skatteeffekter, fördröjningar mm som kan påverka decimalerna i kalkylen, men det stämmer rätt bra med historien (jämför tex bostadspriserna på 90-talet)
Inflation: Du har förstås helt rätt i att varje människa eller par som har köpt bostäder bör räkna med högre ränta, men verkligheten är att de flesta är ekonomiska analfabeter och speciellt de politiker som kommer att fatta de ultimata besluten huruvida vi ska låta de som tagit för stora risker ska räddas av det allmänna eller inte.
Orchonomics: Ja, du har tyvärr helt rätt! Men varför lär man sig inte detta tillräckligt bra i skolan? Det är ju jätteviktigt att man förstår grundläggande ekonomi och enkla resonemang som ovan. Lägg ner tex C-språk (alla använder ändå bara engelska) och frigör istället tid till praktisk ekonomisk kunskap, som ju kan vara helt avgörande för ungdomarnas framtid.
Nu har ju bankerna gjort en del av det där jobbet redan, genom att ha tak på hur mycket du får låna. Det är svårt att låna mer än 5,5x bruttolönen som exempel, och bankernas kvar-att-leva-på-kalkyler ligger väl fortfarande med en antagen ränta på 7% eller 5% eller nåt.
Hushållens sparande har fortsatt stiga, så nog finns det marginaler. Dock kanske de knapras på av andra anledningar, som ex elkostnader för den som bor lite större…
Statistik är härligt. Hushållens sparande som kollektiv implicerar att de som tagit bolån ska få beslagta de som istället sparats pengar. Kommunism.
Ja det är lite egendomligt att bo kvar i ett 200 år gammalt oisolerat hus på 300 kvm även om man har många barn.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Lars, sparandet är snedfördelat och högre generellt för folk i ägt boende såklart (både en konsekvens av kriser och räntenedgångar).
@Inflation: Så här skriver SBAB om bostadspriserna:
"Bostadspriserna väntas stiga med ca 2 procent nästa år för att sedan falla tillbaka med omkring 4 respektive 3 procent 2023 och 2024 som följd av stigande bostadsräntor.
– Det är en rejäl underdrift att säga att vi och även andra prognosmakare blev tagna på sängen av den enorma prisuppgången på bostäder under pandemin. Det klarade ingen prognosmodell i världen av att fånga upp. Med hänsyn tagen till utvecklingen av hushållens inkomster och de långa bostadsräntorna, som under mer normala omständigheter brukar vara bra förklaringsfaktorer för bostadspriserna, tror vi nu att priserna fortsätter att stiga nästa år för att sedan falla tillbaka som en konsekvens av stigande bostadsräntor. Vid slutet av 2024 tror vi att bostadspriserna kan ligga ungefär 5 procent under dagens nivåer. Ingen dramatik således, säger Robert Boije."
Fortsätter börsen upp har dessutom kontantinsatserna ökat.
Man behöver inte krångla till det. Bostadsmarknaden styrs till 99.9 procent av räntemarknaden.
Börsen är i princip helt irrelevant för bostadsmarknaden.
Priserna på mat lär stå på tur med att elda på inflationsbrasan.
Ryssland har antagligen riktiga problem med sin utvinning av naturgas.
Nu är de på gång med att införa exportrestriktioner på mineralgödsel.
För er som inte vet om det så är Ryssland en av de största tillverkarna av just mineralgödsel.
Jag tror de har runt 30% av den globala produktionen.
Anders Rydèn, har du noen kilder på at russerne har problemer med gassutvinningen? På forhånd takk.
@Dustsucker – lite läsning
https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-03/russia-has-a-gas-problem-nearly-the-size-of-exports-to-europe
https://carnegiemoscow.org/commentary/85632
https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-11-03/russia-to-slap-quotas-on-fertilizer-exports-to-safeguard-supply
https://www.reuters.com/article/russia-fertilizers-idUSL1N2RU14O
Så det betyder att Putin är oskyldig till gasbristen i EU och med den dyrare el i Sverige?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Putin är aldrig oskyldig.
På nåt lurigt sätt har han säkert subventionerat något opålitligt energislag tillsammans med dansken.
Våra eminenta politiker och förträffliga folkbildning är ju felfria?
Någon säker källa är ju lite svårt att få fram när det gäller Ryssland och systemkritiska varor.
Men det är ju inte alltför långsökt gissning att de har ungefär samma problem som USA.
Coronan drog ner på utvinnigen av nya gasfält.
I USA säger de att i bästa fall kan produktionen öka framemot 2025.
Eller så är vi nära Peak gas?
https://www.reuters.com/business/energy/global-gas-shortage-helps-lift-prices-united-states-kemp-2021-10-19/
Att tillägga så är det även containerbrist så fraktpriserna är mycket höga så det som b.la importerad både livsmedel och prylar kommer bli dyrare och det är inget som är snabbt övergående
http://kottchark.se/?p=3866
Ska bli intressant som sagt att lyssna på hur pr folket och de som skriver ihop ingves manus för att inte höja räntan nästa gång 🙂
Det är även lång kö i många stora hamnar så det blir viss brist på fartyg.
Priset på fraktflyg har gått upp kraftigt så färre blommor flygs nu hit. Passagerarflyg tar nu mer frakt och ibland inga passagerare för att kunna lasta mer.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Stämmer mycket bra. För ganska många produkter är fraktkostnaden per pryl väldigt låg, men det här slår ju absolut igenom för lite mer skrymmande saker.
Många energikrävande företag har väl terminssäkrat sig. Vad händer när dessa kontrakt går ut? Inflationsbrasan fortsätter.
Allt enligt RB-plan. Urholka arbetares löner och tillåta äldre generationer sko sig på yngre med tillgångsinflation.
Det var tråkigt att Sverige skulle bli som PIGS-länderna.
Ni ska för övrigt att KPI går ner snart. På ett rent magiskt sätt manipuleras siffran ned och vips! Ingen inflation finns.
KPI har ingenting med verkligt penningvärde att göra. Absolut ingenting. Ändå är hela det ekonomiska systemet uppbyggt på mätetalet. Är det inte löjeväckande?
Blir kul i slutet av Januari då folk upptäcker att prisbasbeloppet ökat hela 1.47% för 2022!
Inkomstbasbeloppet går däremot gått upp 4.1%
Ja, prisbasbeloppet baseras ju på KPI i juni vill jag minnas. Så det blir i så fall, om inflationstakten fortsätter vara hög, en större ökning 2023 om priserna håller sig höga fram till och med nästa juni.
Ser vi 4% höjda löner så finns det utrymme för iaf 0,5% räntehöjning utan att det påverkar konsumtiosnutrymmet
Staffanstorps kommun vill satsa allt på bitcoin. De ser inte att det skulle vara en investering med större risker än andra. Kanske något att skriva om. Hade man hoppat på i dippen i somras kunde man dubblat sina 💸
Hur ser riksbankens prognoser ut numera? Omvänd igelkott?
"3.1% i lönehöjning så har du en reallönesänkning"
Jag förstår inte. Om jag får löneförhöjning på 3.1% så får jag i praktiken bara en löneförhöjning på 1.5-2% beroende på om man betalar statlig skatt eller inte. Men inflationen är på 3.1%. Alltså en reallöneminskning?
Man måste minst få en löneökning på 4.6% för vanliga löntagare och 6.2% för höginkomsttagare för att ens gå plus minus noll?
Din disponibla inkomst kommer nog öka ungefär lika mycket som bruttolönen. Du får jämföra lika med lika, helt enkelt.
Exempel: Bruttolön 50 000 kr 2021, nettolön 35 719 kr (om man skattar enligt tabell 32).
Lönehöjning på 3,1% 2022 ger: Bruttolön 51 550 kr, nettolön 37 041 kr med förväntade skatteändringar enligt budgetpropositionen.
Det är en ökning av bruttolönen med 3,1%, och en ökning av nettolönen med 3,7%. Detta eftersom tex gränsen för när man betalar statlig inkomstskatt stiger med KPI + 2%, och för att både regeringens budget och oppositionens motförslag innehåller ytterligare skattesänkningar utöver detta.