När nu komplementbostadshus (“Attefallshus”) ska bli bygglovspliktiga enligt bygglovsreformförslaget men komplementbyggnader av samma storlek ska förbli bygglovsfria är frågan vad som skiljer dem åt? Komplementbostadshuset är inrett som en självständig bostad enligt gängse regler och normer, och avsett som sådan, medan komplementbyggnaden inte är det.
 |
| Boverket |
En komplementbyggnad kan liksom komplementbostadshuset innehålla både kök och badrum, men är bara ett komplement till huvudbyggnaden. Den är inte byggd för att vara en självständig bostad eller fritidshus, och inte avsedd för att vara det.
“Med komplementbyggnad menas exempelvis garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu eller båthus. Komplementbyggnaden ska alltid vara ett komplement till bostadshuset. Man kan exempelvis inte ha en kiosk, bilverkstad eller annan verksamhet i en komplementbyggnad. En komplementbyggnad kan användas som gäststuga men den får inte användas som en självständig bostad varken som fritidshus eller permanentbostad. “
Komplementbostadshuset är tänkt som en självständig bostad. Boverket igen:
“Komplementbostadshus är en byggnad som är inredd som en självständig bostad. Den kan användas antingen som ett fritidshus eller permanentbostad eftersom båda är bostadshus. Även om ett av syftena med attefallshus, både när undantaget infördes och när ytan på komplementbostadshuset utökades från 25 m2 till 30 m2, var att det skulle byggas fler permanentbostäder, finns det inget som hindrar att komplementbostadshuset är ett fritidshus.”
Modulhus skriver att komplementbostadshuset uppfyller samma höga krav som en villa, med kontrollplan, grundbesiktning, ventilationskontroll, energiberäkning och huset ska vara handikappanpassat och ha ritningsunderlag med VA, ventilation och konstruktionsritningar. Som hustillverkare bör de veta kan man tycka.
Utifrån detta så om man skippar alla dessa lagkrav och bygger billigare, t ex en bohlinare med mindre isolering än kraven, så är det helt enkelt inte ett komplementbostadshus, utan en komplementbyggnad. Alla förstår förstås att om en nybyggd byggnad inte uppfyller de moderna kraven på en bostad, så är det inte en bostad.
Vi får se exakt vad som går igenom av reformförslaget, men utifrån ovanstående så utskiljer sig alltså komplementbostadshuset med att det är dyrare att bygga än en komplementbyggnad av samma storlek, eftersom man ska följa massa krav och regler, inklusive handikappanpassning vilket framför allt drabbar storleken på badrummet och dess dörr.
Varför det ena ska kräva bygglov och det andra inte när bägge byggnaderna ser exakt likadana ut utifrån lämnas som en övning till remissinstanserna.
För att summera så bör alltså ett hemmakontor på 30 m2 vara en komplementbyggnad och bygglovsfri även i framtiden. Särskilt om du inte inreder den med ett riktigt kök och utan tvättmaskin. Och kanske med en smal dörr in till badrummet också, ett badrum där utrymme saknas för att vända med rullstol.
Det är fint att se de som nu i media rasar över att Attefallshus blir bygglovspliktiga, och hur man på detta vis alltså vurmar för funktionsnedsatta, samtidigt som man till skillnad mot idag inte ens kommer behöva göra och betala för en bygganmälan för att bygga ett lika stort hus utan anpassning för funktionshindrade.
 |
| Komplementbyggnad, 15 m2. Bland annat är dörren inte anpassad för funktionshindrade med rullstol. |
34 kommentarer
Eller du får inte bo i eller använda den som fritidsbyggnad om du inte har bygglov. Kontor… okej kontor är väl varken bostad eller fritidshus
Säg aldrig att det skall vara kontor. Då blir det genast byggnadslovspliktigt, där det dessutom skall uppfylla Arbetsmiljöverkets krav på en arbetsplats.
Det är en hemarbetsplats. Inte arbetsgivarens kontor.
All min tid är fri tid, alltså fritid. Arbetar förstås ändå, renovera kanske motorcykeln eller nåt. Kan bli sena nätter, jag kan inte garantera att jag inte nickar till ibland. Får jag vara i snickarboa då utan bygglov? Frågar åt en vän.
Jag kan komplettera frågan med om jag får nicka till i sjöboden efter en dag på sjön och en bärs, sill och nubbe på bryggan utan att söka bygglov? Frågar givetvis av rent allmänintresse.
Eftersom tillämpliga krav är tillämpliga oavsett prövningsststus, kan man inte göra hur som helst med en komplementbyggnad bara för att det inte finns något lov att granska. Man är faktiskt Skyldig att följa regelverken.
Det är det första. Att folk struntar i det och bygger efter eget huvud innebär bara att komplentbyggnaden saknar värde egentligen, dvs inte motiverar högre pris på bostaden.
Egentligen är det tvärtom, med tanke på besväret att riva skiten.
För det andra är det rimligt att ställa krav på bygglov, dvs en formell granskning av bostäder då de är avsedda att vistas mer eller mindre permanent i.
Alla kraven däremot kanske inte är relevanta för hälsa och sundhet egentligen utan mest ett uttryck för stadsarkitekternas önskan om att detaljstyra vad folk får göra med en detaljplan, men överlag är det rimligt att bygglov krävs.
Boverket har som tidigare nämnts både trevliga och även kunniga jurister som kan rådge i viss grad.
Och med tanke på rättsverkan absolut vilket är det redje skälet.
Det ett godkänt bygglov som vinner laga kraft och inte överklagas är fastställt.
That is it.
Att smälla upp en 30 kvm attefallare åt föräldrarna eller avkomman för en halv miljon och så flyttar grannen och den nya klagar så får man riva kan skapa rätt jobbiga situationer….
Glöm inte att det är MP som hittat på det nya – någon där har säkert tänkt att det är bättre med 30m2 än 15m2 för alla illegala flyktingar de gömmer runt om i landet.
Men visst är det så att reglerna till stor del bara gäller för bostadshus?
T.ex. är det väl, precis som Cornu skriver, tillåtet att bygga en mindre toalett i bottenplan på en gäststuga än i en permanentbostad?
Konstig slutledning att en komplementbyggnad skulle sakna värde isf även om den inte har bygglov.
Ja, 10 000-tals inredda friggebodar runt om i landet saknar knappast värde bara för att dörren till toaletten är 10 cm för smal.
Utedasset till ett fritidshus omfattas inte av tillgänglighetskraven i de flesta fall oavsett. Det finns fler undantag. Jag skrev enligt reglerna.
Däremot behöver du ngn form av tillstånd för ditt torrdass.
Skulle du få för dig att inreda en toalett i en friggebod i anslutning till din bostad har du en del problem med avloppsanläggning osv som är anmälningspliktigt och i denna tittar man på relevanta regelkrav i kontrollplanen.
Har du och Lena byggt en sådan toalett på gården, rent hypotetiskt så har det verkligen inte ett värde, snarare tvärtom är det en rejäl belastning för fastigheten med de potentiella problem beroende på omständigheterna.
(tex om det är enda toaletten, eller det är en gästtoalett)
Sedan kan man välja att skita i reglerna (sic) och ignorera problemet, men man måste vara medveten om vad man köper. Undersökningsplikten…
Nä, det har vi inte. Tillstånd för toalett eller anmälningsplikt behövs för övrigt bara om mängden ändras väsentligt. En gäststuga innebär ingen ändring då gästerna annars hade använt befintligt toa, med samma mängd som resultat. Ska man inrätta konferensanläggning, uthyrningsbostad etc så behövs förstås tillstånd då storleken på anläggning kan behöva ändras.
Men bygger du ett hemmakontor m toa så blir det ingen skillnad mot om du jobbar i köket.
Torrdass kräver dock tillstånd, liksom att ändra teknisk lösning för rening etc.
Sent svar, men gör du ändringar i din avloppsanläggning, tex ny toalett, som kräver nya avloppsrör grävs ner kan du garanterat räkna med att det är anmälningspliktigt, allt enligt PBL
Gör du det i en friggebod kommer förändrinen att granskas och beroende på vilka tillgänglighetskrav som är aktuella så åker du på det.
Fritidshus är delvis fria från tillgänglighetskraven.
Så friggeboden är fortfarande anmälningsfri, men har du gjort det andra utan att sköta dina papper är det inte värt något och tom en potentiell risk/kostnad, då det kan komma viten.
Det beror på hur allvarligt det är.
Ett torrdass utan tillstånd på ett fritidsshus långt från kommunkontoret lär ju segla under radarn ett bra tag. Det hade inte hindrat mig ialla fall.
Latrin-komposteringstillstånd. Jag skaffade ett när exet var kommunpolitiker och satt i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Då var det gratis, men blev senare avgiftsbelagt. Nu är den verksamheten vilande här, men kan återupptas, utifall det skiter sig rejält för det kommunala VA:t.
Rätt som det är så spolar någon ner en barnblöja, som fastnar i någon krök i stamledningen, och då har man att välja mellan att strila ner i en rensbrunn eller tillverka ett eget "gissa bajset"-paket enligt Jonas Leksell, eller kacka i skogen intill.
Vår variant av Jonas paket bestod av tre skikt lokaltidningspapper, som man sedan "producerade" sin hög på och sedan rullade ihop och knöt ihop. Ett sådant paket tar inte stor plats. Vi komposterade, men pappret tog minst tre åt att upplösas. Den här metoden passar utmärkt för preppers, pga sin kompakta storlek och tillgängligheten av tidningspapper (helst tabloid-format).
Det här hände när grindstops-fundamenten skulle gjutas och vi var tvungna att gräva bort jättemycket jord runt de gigantiska plintarna. Därför vågade vi inte beställa hem någon slamsugare på ett tag och infarten är 50 m lång.
Jag var livrädd för att "tant Birgit" skulle få för sig att komma på spontan-besök just då och skälla ut oss efter noterna. Hon som kräver att vi säljer den här fastigheten och köper en villa. Reavinstskatten blir i så fall så hög, att det inte blir någon villa, utom kanske i Gnesta.
"Tant Birgit" hade själv en mulltoa, där man vevade och så tog man ut en låda fylld med bajs, la på ett folie-ark av aluminium och satte på ett värme-element i lådan, och vips så hade man gräddat en "gissa bajset-låda". Vad skulle Leksell sagt om den, tro?
"Tant Birgit" bor nu på "Venusberget", ett lägenhetsområde med äldreboende och trygghetsboende. Egentligen heter det "Hemmestahöjden", men vi kallar det för "Venusberget", pga att det bor så många ensamstående, unga kvinnor där.
Cornu. Om jag blir utsparkad från din Vitlista, får jag kanske fortfarande vara kvar på din Brun- och Gul-lista?
Fundering, på jordbruksfastighet, om man har en fristående stuga med V/A, el, etc. för korttidsuthyrning i näringsverksamhet, till sommargäster, semesterfirare, distansarbetare och liknande.
Betraktas den som ekonomibyggnad, komplementsbostad, komplementbyggnad eller något annat? Och är den bygglovspliktig på jordbruksfastighet?
Området är i sammanhållen bebyggelse utanför detaljplanerat område.
Är den för jordens och skogens behov? Säsongsboende för säsongsarbetare är väl det?
Vad gäller kontorsbyggnad för jordbruksföretaget?
Kommande möjligheten ändra bruket av ekonomibyggnad m 50m2 är väl till för att åtgärda sådana frågeställningar.
I firman för jordbruket finns flera verksamheter och en tanke är att utöka till turistverksamhet och utbildning och då erbjuda boende i stuga för turister och korttidsboende. Å andra sidan kan stugan också agera kontor för jordbruksföretaget (som nu är inhyst i mangårdsbyggnaden) samt för säsongsarbetare eller wwoofare och blir ju då för jordens och skogens behov, en lovbefriad ekonomibyggnad. Inte helt givet att reda ut…
En ekonomibyggnad kan inte vara avsedd för övernattning av säsongsarbetare, ekonomibyggnader ska vara direkt och omedelbart kopplade till produktionen. Typ maskinhall eller fiskrenseri eller liknande. Men varsågod och få det rättsligt prövat för all del. Jag tror inte nån form av övernattningslogi kan ses som ekonomibyggnad öht men prove me wrong för all del.
Sover någon i byggnaden kan du räkna med att den är bygglovspliktig för att vara safe.
Om du undrar varför säger jag bara brandskydd.
Hyr du ut den så säger jag det igen. Brandskydd.
Håller med. Övernattning medför helt andra krav på så sundhet och säkerhet.
Vi ska inte ha gästarbetare som sover i omklädningsrummet eller i restaurangens linneförråd.
Alltså det är jävligt lätt att raljera över byggregler, tillstånd och myndigheter, men mycket av reglerna grundar sig på säkerhet och omsorg om människors hälsa. Dessutom så anser samhället att tillgänglighet är viktigt.
Du vet inte om du själv eller din bästa vän helt plötsligt en dag behöver den tillgängligheten.
På vilket sätt styrs byggregler av att någon sover i lokalerna menar ni? Jag tänker att man som turist i riket kan hyra in sig för att övernatta i allt möjligt. Tält, trädkojor, ishotell, vattentorn, härbren, gruvor, små stugor, flottar mm.
Verkar väldigt fritt vad för typ av byggnad man kan erbjuda till betalande övernattande gäster.
@Ben Dover Ja så är det generellt men blev nyfiken och sökte mer kunskap kring detta. Det finns faktiskt ett rättsfall ang. övernattning i ekonomibyggnad där domstolen kom fram till att en övernattningslokal kan vara en ekonomibyggnad. I boverkets "PBL Kunskapsbank" står det mer beskrivet under kategorin "Ekonomibyggnad" för den som önskar förkovra sig i ämnet.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov–byggande/anmalningsplikt/byggnader/ekonomibyggnad/
Lite om brandskyddet:
Jag är väldigt noga med brandskyddet, har minst tre dörrar ut (huvudingång, altan och uterum). Tyvärr har skummet klumpat ihop sig i brandsläckaren, så den borde kasseras pga åldern. Många brandvarnare finns, pga forskningsverksamheten.
Fönsterlås överallt är ett problem, plus att jag baklåser dörren pga inbrottsrisken. Men den är obefintlig så här års, så baklåsningen kan jag hoppa över tills höstmörkret kommer. Nu på sommaren sover jag i uterummet och där finns 8 glidfönster och 5 gliddörrar, 2-glas, så ut kommer jag nog. Dessutom är mobilen bredvid, för säkerhets skull.
Innan jag går utomhus så kollar jag alltid spisen och vattenkokaren, plus diverse grenuttag och apparater, det mesta ska vara avstängt. Jag stryker aldrig nåt innan jag går ut. En gång återvände jag tillbaka hem, pga att jag blev osäker på om jag hade stängt av strykjärnet, eller inte. Det hade jag INTE.
En gång blev jag rädd, ni vet en camping-gas-cylinder av hög modell – de är fullständigt livsfarliga!
Jag hade en sådan på matbordet och lågan var tänd. Plötsligt föll cylindern omkull och la sig på bordet, med den fina, broderade duken på. Innehållet i cylindern spruuuuuuuutade ut horisontellt och matade branden!
I nästa stund var hela bordsduken som ett brinnande veke, det hade blivit ett hav av eld på bordsduken. Jag han tänka på, om det kanske var dags att ringa efter brandkåren.
Men i samma stund slocknade duken, jag tror att den var av linne. Inte en sotfläck på hela duken! Hade den varit av syntet, kunde branden ha haft ett sämre utgång. Det finns sådana hållare till de långa, smala camping-gas-cylindrarna, de ger lite mer stadga till flaskorna. Man ser ofta i filmer, hur en sådan flaska trillar omkull och vätskan sprutar ut. Och hela lokalen brinner upp!
Katter kan också vara väldigt opålitliga "Gremlins" med sin fönsterbräde-hockey med tändsticks-askar, särskilt om man har ett el-element med varningen "ei saa peittää". Den skylten borde kompletteras "låt inte kattjäveln sparka in tändsticks-askar eller tändare bakom elementet".
När jag hade haft tillfälliga katter på besök, kollade jag bakom varje el-element – och hittade flera tändsticks-askar där + några vykort. Som tur var så var skivorna bakom elementen av gips. Jag har spånskivor bakom "ei saa peittää"- elementen i mitt hus. De sistnämnda surrar och tjattrar som sjutton på nätterna, så man kan knappt sova.
Om jag inte registrerar min bil hos transportstyrelsen öht, då behöver jag inte besiktiga den va?
Inte om det är en Ahlgrens… 🙂
Skulle lösa problemet med att få ihop stadsbudgeten kräv besiktning på alla Ahlgrens bilar.
Om du bara kör hemma på gården så…
Båthus kan väl betraktas som en komplementsbyggnad antar jag, men lär väl kräva strandskyddsdispens. Fast man kan förstås bygga ett båthus utan att vara när vatten.
Jag är för att regelverket blir enklare och tydligare och mer rättssäkert.
Attefallarna och nuvarande regelverk har den bristen att av kommunen korrekt godkänd bygganmälan som du ansökt om, inte ger ett skydd mot att grannarna senare överklagar ditt bygge.
Det andra "problemet" med bostads-Attefallarna var just att det är ju i princip samma byggnadstekniska och tillgänglighetsregler som gäller som för en vanlig bostad och de ursprungliga 25 kvm är för litet om huset ska ha isolering. Även 30 kvm byggnadsyta är i snålaste laget. 35 kvm hade varit en bättre kompromiss med storlek kontra energi.
När man ändå kostar på sig att bygga en komplementbostad i form av Attefallare så tycker jag att man också bör inreda den tillgängligt då det ökar värdet mer än den helt obetydliga merkostnaden.
Tillgänglighet som planeras in från början kostar inte särskilt mycket och sett över lägenhetens livslängd eller månadskostnad så är det obetydligt.
Den stora skillnaden på en komplementbyggnad eller Attefall, är att den i princip aldrig kan bilda en egen fastighet, även om regelverket inte är helt vattentätt på den fronten.
Den ska / bör / borde i princip stå på samma tomt som huvudbyggnaden, även om begreppet tomt är extremt mångtydigt eller luddigt inom både PBL och fastighetsrätt.
Jag är missnöjd med Attefallare, pga att de är mest till för pygméer och inte normala nordbor, som J-J med sina 192 cm. Golvet, mellanbjälklaget och takstolarna tar också plats, låt oss säga 20 cm var, det blir då grovt kalkylerat 60 cm totalt.
Det blir kvar endast 3 m 40 cm, så J-J får visserligen plats på bottenvåningen, men endast en pygmé ka bo en trappa upp. Jag hade helst sett 4.5 m höjd på Attefall, annars är det diskriminering av "lång-skånkarna".