På landet med egen brunn är ibland en Härlig Upplevelse (TM). En sådan kan bli när säkringarna för källaren går på grund av en motorvärmare och kupévärmare och man därmed duschar utan fungerande vattenfilter.
 |
| Den känslan. |
Vi har järnhaltigt vatten, vilket fungerar alldeles utmärkt att tas hand om av vårt Göingefilter från Aqua Expert. Filtret är kemikaliefritt och cirkulerar vattnet i tryckkärlet (hydroforen) kontinuerligt och fäller ut järnet genom tillförsel av luft. Vattnet blir lite bubbligt ur kranen, men luftbubblorna försvinner relativt fort. Min killgissning är att syret i luften binder till järnet i vattnet som i praktiken blir rost och faller ut.
Dock är förstås filtret beroende av elförsörjning, vilket även pumpen i den 60 m djupborrade brunnen är. Jag tror cirkulationspumpen drar runt 95 W och och med det 832 kWh om året för att hålla vattnet rent.
Går strömmen har tryckkärlet tryck ett tag, tillräckligt för t ex morgonbestyr och två duschar, även om man mot slutet börjar notera att trycket fallit.
Problemet är att utan ström så renas inte filtreras inte längre vattnet och ofiltrerat vatten går över i varmvattenberedaren. Så även när strömmen återställs så är det kvar ofiltrerat vatten i varmvattnet, eftersom det bara är kallvattnet i tryckkärlet som filtreras.
I morse hände detta för första gången.
Orsaken var en kupévärmare och motorvärmare som var inkopplade på ett uttag under gruppcentralen för källaren. Detta ledde till att huvudsäkringen för hela källaren gick, men klockan 06:00 på morgonen är det inget man noterar förrän trycket i vattnet blivit för svagt.
Således fylldes varmvattenberedaren upp med ofiltrerat vatten under morgonen. Vilket var lite småtrist när väl säkringsbrottet identifierades och återställdes.
Så här två timmar senare spolar jag fortfarande varmvatten för att få rent varmvatten. Får se hur lång tid det tar. Det börjar klarna och syns inte längre mot metallen i diskhon eller tvätthon, men mot vitt sanitetsporslin syns det fortfarande som gulaktigt vatten.
Järn är förstås inget hälsoproblem, men det är en estetiskt diskutabel upplevelse att ha brunt vatten när man t ex ska diska för hand eller tvätta händerna, vilket man ju med fördel delvis använder varmvatten till.
21 kommentarer
Två rättelser, det är inte bara järn utan antagligen mangan också. Det är inte farligt för vuxna men kan vara för barn, så man ska ej låta barn speciellt spädbarn (ersättning) dricka av vatten med denna kulör. Därför är rent vatten extra viktigt att ha med småbarn. Det är inte bara folk med egna brunnar som kan få brunt vatten utan det släpper oftast massa rost vid högförbrukning eller andra snabba tryckförändringar i ledningsnätet ex vid läckor.
Sen är frågan om du inte kan få till det så att det ej matas vatten till varmvattenberedaren om strömmen går (och filtret rasar). Järn kan sätta igen saker ganska rejält om det kommer i stora mängder.
Njae, att järn- och manganhaltigt vatten skulle vara farligt för små barn finns det vad jag vet inget stöd för i SLV:s dricksvattenföreskrifter. Nitrit/nitratkedjan är ju värre med bildandet av nitrosaminer, men det torde inte vara ett problem på den aktuella platsen.
Jag undrar för övrigt om mangan hinner fälla ut under de korta uppehållstider som det är frågan om här. När jag back in the days gjorde lite försök inom området så visade det sig att mangan gärna fälldes ut i ledningsnäten en bit bort från verket. Dessutom kunde detta ske trots koncentrationer under gränsvärdet.
Har man ledningar eller kopplingar av av järn så sätter de igen.
Koppar eller plast är ingen fara.
Vet av egen erfarenhet.
Håret blir gärna lite mjukare med järn i vattnet.
Sen kan vissa hårfärgningspreparat ge vissa överraskningar så att säga.
Mangan kan vara farligt för barn där tarmen inte är tillräckligt utvecklad. Järn är farligt för alla i för höga doser. I sig själv är det såklart mycket osannolikt att exempelvis järn från vatten är i såna mängder att det blir farligt, men det är omöjligt att veta hur kosten i övrigt ser ut därför tycker jag inte man ska ta det säkra före det osäkra. Många bäckar små.
Ur teknisk synpunkt kan höga halter leda till igensättningsproblem av rör och i andra delar av dricksvattensystemet. Smaken på vattnet är ofta metallisk. Järn- och mangan i vatten behöver oxideras för att kunna fällas ut som ett filtrerbart material. Detta kan göras med luft/syre eller andra kraftigare oxidationsmedel.
Ibland kom det svart vatten från ledningarna och det var inte särskilt aptitligt. Det gick åt mycket Kalkosan och Cillit Bang för att ta bort det bruna i badrummet. Klorin till köksporslinet och en diskmaskin med maskindiskmedel hjälpte också, pga att det var omöjligt att få bort det bruna med handdiskmedel. Småbarn bör inte dricka järn- och manganhaltigt vatten, så några grannar tog med sig PET-flaskor med kranvatten från jobbet till vällingen.
Det uppstod problem när man permanentade håret. Många frisörer sa nej, pga att järnet gjorde håret väldigt torrt. En lokal frisersalong var van vid att det rann lilafärgad vätska från håret, när permanent-vätskan hade applicerats på spolarna med håret. Numera är det enormt dyrt att permanenta håret och resultatet håller kanske någon vecka. Den gamla frisersalongen som kunde jobbet blev tyvärr nedlagd när byggnaden i Grisslinge gjordes om till lägenheter.
Påminner om när Tobias borrade och Morran duschade i avloppsvatten.
Se där, äntligen en fördel med grävd brunn. Har lokal cirkulation i brunnen mha dränkbar länspump och öppen behållare med avsyrningsmassa/kalk som blir brun/rostig efter några år och då behöver bytas ut. Primärt för att höja pH men även reduktion av järn och luftning av vattnet.
Strömavbrott ger då bara tryckfall i hydrofortanken så småningom.
Mitt järn och mangan-filter behöver inte ström för att filtrera det görs ju av trycker igenom, den behöver bara ström för att hålla koll på när den ska backspola och när det gör det. Sitter batteri i så den kommer ihåg även om den blir strömlös. Men klart, utan ström till pumpen kommer det inte mycket vatten ändå.
Nöjd? Tittar nämligen på att lägga till just detta då vi ändå skall byta vår hydrofor.
Gör det den ska. Nöjd, nja! Man måste ladda på med natriumpermanganat med jämna mellanrum och det känns ju sådär. Hade jag gjort om det idag hade jag valt ett patronfilter med skrivit kol istället.
Numera har jag kommunalt VA, men det finns mycket järn och mangan i vattnet i min 60 m djupa borrade brunn. Det blev en TEKNISK och ESTETISK anmärkning för JÄRN och MANGAN, men bara 100 Bq/L RADON, när man skickade vattnet till analys. Livsmedelsverkets riktvärde för radon i dricksvatten från egen brunn är 1000 Bq per liter. Men eftersom radon avges från vatten till inomhusluften vid bland annat tvätt, disk och vardagshygien finns det en ökad risk för lungcancer i de fall vattnet innehåller höga radonhalter. Många av mina bekanta på Värmdö hade 400 Bq/L när jag mätte vattenprovet på mitt jobb i Marinelli-behållare. Många hade dessutom RADIUM i sitt brunnsvatten. Mitt vatten innehöll även KOLSYRA och SVAVELVÄTE, som luktar som ruttna ägg.
Järn och mangan i brunnsvattnet var ett vanligt problem på mitt område och många skaffade dyra system (upp till 140.000 kr!) för vattenrening. Vattnet såg ut som ett urinprov, om man tappade det i en vit hink. Det värsta var att håret blev ganska förstört och torrt av järn och frisörerna klagade "herregud, vad har du gjort med ditt hår". Tänderna blev också brunaktiga, liksom tvätten. Nu känns det kommunala, klara vattnet från Mälaren och Ingarö som otroligt lyxigt.
Jag hade ett enkelt Björn-filter, kombinerat med en luftningsnippel för borttagning av RADON och SVAVELVÄTE samt KOLSYRA och en återcirkulations-magnetventil, som styrdes av en vanlig 230 V klockströmbrytare. Magnetventilen skickade tillbaka en del av vattnet till brunnen, vilket renade successivt hela vattenvolymen i brunnen. Tiderna för återcirkulationen som var inställda på klockströmbrytaren var två till fyra kvart om dagen. Systemet producerade inget backspolningsvatten alls, utan järnet oxiderades, klumpade ihop sig och fångades upp på en 80 um nylon-duk i patronen inuti Björn-filtret. En gång i månaden fick jag plocka ut och rensa patronen för hand med en diskborste och lite vatten. I praktiken hade jag två filter, så att jag kunde enkelt byta ut patronen, som sedan diskades för hand och lades i en tom hink i torpagrunden, i väntan på nästa filterbyte. Det enkla systemet kostade ca 4 000 kr och en rörmokare kunde sätta ihop det från kommersiellt tillgängliga delar.
Förutsättningen var att man hade LÄTTUTFÄLLT JÄRN, vilket man testade genom att fylla vatten i en tom PET-flaska och låta järnet falla ner till botten under några dygn. Om järnet bildade en bottensats, var det ett bevis på att det enkla systemet, som luftar, fäller ut järnet från vattnet och fångar upp det på ett nylon-nätfilter, var tillräckligt. Många av mina grannar skaffade det enkla systemet, vilket var ekonomiskt med tanke på att kommunalt VA var på väg till vårt område.
Min granne skaffade stora metall-behållare med filtermassor, med ett automatisk bakspolningssystem. Där uppstod problem med att behållarna började läcka redan efter några år och fick bytas ut. Dessutom sätter filtermassorna igen efter en tid och flödet sjunker, när det finns mycket järn i brunnsvattnet. Dessutom kunde inte avloppet i form av en enkel stenkista ta emot hela 1 m3 volymen av backspolningsvattnet, vilket orsakade att pumphusets golv ruttnade och fick bytas ut. Backspolningsvattnet tar också mycket av brunnens kapacitet, som riskerar att sina. Min brunn sinade en gång när två grannar köpte rullgräsmattor och vattnade dem med områdets sommarvatten dag-och-natt under 14 dagar. Det fick sommarvatten-pumpen att gå sönder, men en dyr räkning från reparationen till alla medlemmar i sommarvatten-föreningen.
Ett stort problem förut var de många strömavbrotten på Värmdö, som mest i tre dygn. Då kunde man inte duscha, tvätta eller spola toaletten på länge. Det räckte att en fas var borta, så gick inte trefas-pumpen som sitter i borrhålet. Så fort det blev en mindre storm så blev det strömavbrott, pga de många luftledningarna på Värmdö, med många träd som fälldes över linjerna. Idag med kommunalt VA har vi sällan problem med vattnet, men en gång sprack ett grovt rör i marken på en meters djup och vi hade inget vatten under halva dagen eller kanske lite brun sörja i värsta fall.
Jag är ständigt orolig över varmvattenberedaren, som har bytts ut flera gånger pga läckage. Eftersom vattentrycket är högre med kommunalt VA, så kan en läckande VVB förbruka mycket vatten. Dessutom är jag orolig för att den dyra vattenmätaren i husgrunden ska frysa och spricka. Därför placerar jag extra värme-element i husgrunden under särskilt kalla vintrar.
Du har inte funderat på att vira lite värmetråd och isolera vattenmätaren istf värma upp hela grunden? Eller har du fuktproblem i grunden som kräver värme för att det inte skall bli problem?
Ja det är så vanligt att man anlitar Anticimet eller dylik firma och de vill direkt in med maskiner för att avfukta eller värma grunden. När det många gånger är punktinsatser som krävs. Att bygga en isolerad låda runt vattenledningarna om de är utsatta. Att Sätta in ett par don för ventilation.
Det är så mycket man kan göra med lite enkla åtgärder och en hygrometer för att läsa av
Marjatta är välkdigt bra på skriva romaner om livet ute på värmdö (och att det är lite synd om henne) här så det var kul att se nån som svarade henne 😀
Det finns många ventiler i Leca-grunden. Jag har mätt den relativa luftfuktigheten med en hygrometer och den är hög, över 90%. Nej, jag tycker inte att det är synd om mig numera, även om min finska familj var väldigt besvärlig på flera sätt. Det är fortfarande mycket bråk mellan oss, men jag lyckades komma därifrån.
Nej, jag väntar mig inte att någon ska läsa eller svara, många bor i lägenhet och har ingen aning om vilka problem som finns ute på landet.
Jag trivs enormt bra på Värmdö, liksom Jar-Jar Binks som blev kär i fastigheten och flyttade in i gäststugan. Han har fått öknamnet pga att han är så fruktansvärt klumpig, pga "en liten kännande del" inuti den långa kroppen, resten är bara "utfyllnad". Han lyckas tappa det mesta på golvet, så att det blir förstört eller går sönder.
Det finns en värmekabel lindad runt vattenmätaren. Husgrunden är välbyggd med betongsula runtom längst ner och murade Leca-block ovanpå. Hela torpagrunden är försedd med Platon-matta och markskivor på utsidan (då var Pordrän inte vanlig). Jag grävde om dräneringen (det fanns ingen, det var bara sand där, som är kapillärsugande och inte en enda mm dräneringsrör). Jag gjöt igen gliporna mellan berget och betongsulan med finbetong, efter att ha rensat dem. Det syns ingen fukt där numera, men förr i tiden var halva husgrunden vattenfylld efter snösmältningen. Husgrunden blir för kall framåt våren, så man får se upp. Eventuellt är det altanen som står på samma husgrund som har för dålig isolering, men den kommer att byggas igen snart.
Vattnet ser väldigt missfärgat ut – är det verkligen så i brunnen? Jag har sedan länge en waterboss renare med salt briketter för självrening då och då. ganska enkel och vid ett strömavbrott passerar ju allt ändå filtret.
Nä, skulle tippa att det är en effekt av att filtret slutade cirkulera. Var dags för backspolning. Brukar inte vara så illa om man kopplar förbi filtret.
Kör ni på 20 A eller? Tänkte att ni har lite jordbruksverksamhet, elbil osv…
Ja, 20A.
Tack, bra, då klarar vi oss med snabbladdning också.