BNP-siffrorna för tredje kvartalet 2020 visar som väntat på en delvis återhämtning i ekonomin efter coronakraschen under våren. Samtidigt visar Swedbanks inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI-tjänster) att sektorns återhämtning i princip stannade upp i oktober. Bankens dagsfärska ekonomiska prognos reviderar ner återhämtningen i ekonomin. Sommarens glada toner är nu över och W knackar på rutan, vill in och har inte med sig kaffe och bullar.
 |
| Swedbank |
Aktuell svenskt BNP-ras var i tredje kvartalet -3.5% i BNP kalenderkorrigerat och jämfört med tredje kvartalet 2019. Då växte ändå svensk ekonomi med 4.3% under kvartalet jämfört med andra kvartalet 2020. En återhämtning var väntad och -3.5% i BNP ligger i linje med en del av de positivare prognoserna som lagts under sommaren.
Swedbanks PMI-tjänster visade dock att återhämtningen för den privata tjänstesektorn i princip stoppade upp helt i oktober jämfört med september. Detta trots att de skärpta restriktionerna först började gälla under den senare delen av månaden. Tjänstesektorn var fortfarande i djup lågkonjunktur enligt konjunkturbarometern även om det såg lite ljusare ut för enskilda delsektorer. Stoppet i återhämtningen i PMI under oktober har rimligtvis bytt till ett nytt fall nu i november, i synnerhet för besöksnäringarna, och det kan alltså se riktigt dystert ut för tjänstesektorn när den ökande pandemispridningen blir långvarig över vinterhalvåret.
Swedbank släppte också sin nya Nordic Outlook-prognos. Man uppger att det finns tecken på att den hackar med den ökade smittspridningen och reviderar ner prognosen för 2021. Man förväntar sig nu bara +2% i tillväxt nästa år, och då främst under andra halvåret, medan tillväxten 2022 blir +3%. Först 2022 kommer ekonomin alltså vara tillbaka på 2019 års nivåer. Man tror inte att det blir lika illa för ekonomin som i våras: “Vi tror dock inte att vårens totala nedstängningar ute i Europa kommer att upprepas och därför väntas inte industrin drabbas lika hårt som i våras.”
Man tror att uppgångarna i bostadspriserna kommer dämpas när stöden med bland annat amorteringsfria lån fasas ut när coronaläget stabiliseras.
Banken räknar också med att regeringen kommer skjuta till mer pengar för nästa år än tidigare avsierat, 25 GSEK, och 60 GSEK för 2022, dvs att den djupare krisen än sommarens glädjesiffror kommer kosta skattebetalarna skuldsättning.
Olika branscher kommer drabbas av krisen olika. I botten hittas taxi, flyg och resebyråer, som väntas ta en större smäll än till och med hotell- och restaurang.
