Acta Publica har tagit fram en rapport om socioekonomin hos alla de cirka 1.6 miljoner svenskar som gjort högskoleprovet sedan dess införande 1977 och breddning som antagningsunderlag 1991. Bland annat ger högre resultat högre snittlöner för gruppen, fler företagare, lägre kriminalitet och färre betalningsanmärkningar – vilka dock ökar för de allra högst presterande.
 |
| Från min föreläsning vid universitetet i Wien 2019 |
Högskoleprovet infördes 1977, men blev först tillgängligt som antagningsunderlag för samtliga sökande 1991, vilket för många därmed var första gången de hörde talas om antagningsprovet.
Sedan dess har cirka 1.6 miljoner svenskar gjort provet.
Researchföretaget Acta Publica har nu tagit fram en rapport med bland annat geografisk hemvist 2020, socioekonomi och kriminalitet bland samtliga idag levande svenskar som gjort högskoleprovet.
Resultaten är kanske inte helt överraskande, dvs att man generellt i snitt (dvs det finns alltid undantag) klarar sig bättre socioekonomiskt här i livet om man presterar bättre på högskoleprovet.
Den geografiska fördelningen avser var man bor idag, inte var man bodde när man gjorde testet och avspeglar alltså inte någon geografisk fördelning av begåvning utifrån befolkningens födelseort. Däremot visar den att de som presterar högre på provet oftare bosätter sig i och runt de klassiska universitetsorterna Lund, Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg och Stockholm, som helt enkelt har en förmåga att attrahera inte bara studenter utan även de färdigutbildade. Effekten märks knappt av på de nyare så kallade universiteten i exempelvis Karlstad, Örebro och Växjö, men väl på Malmö, vilket visar att det också finns en storstadsfaktor inräknad, samt antagligen även en tradition av högutbildade arbetsplatser på de gamla universitetsorterna.
 |
| Genomsnittsinkomst Källa: Acta Publica |
Inkomstutvecklingen är i princip linjär enligt ovan med 529 500:- SEK i snitt för de som presterade 2.0 på provet och 314 500:- för de som presterar lägst. Lägst inkomst har man dock i intervallet 0.3 – 0.4 i resultat med 307 400:- SEK i årsinkomst. Upp till 0.8 kan man se inkomsten som linjär och att den inte påverkas av resultatet på provet. Bloggen ifrågasätter kanske lite den linjära extrapoleringen ovan och menar att den borde vara mer J-formad.
 |
| Betalningsanmärkningar Källa: Acta Publica |
Betalningsanmärkningarna är fallande och bottnar i intervallet 1.0 – 1.3 för att sedan stiga. Det finns alltså någon form av mekanism som gör att de allra mest begåvade har lite svårare att betala sina räkningar.
En möjlig förklaring hittas nedan.
 |
| Företagare Källa: Acta Publica |
Andelen företagare är också tämligen linjär i förhållande till provresultaten. Detta kan påverka betalningsanmärkningarna, men samvarierar också med inkomsterna. Kanske överskattar de högst begåvade sin förmåga att driva företag, eller är mer riskbenägna?
Förekomsten i brottmål ökar också något med högre prestation, men är annars fallande, likartat med förekomsten på betalningsanmärkningar ovan, men inte lika tydligt.
Däremot är utfallet av kriminalitet som definierat av dömd till fängelse tydligt avtagande med högre resultat på provet.
 |
| Fängelsedömda Källa: Acta Publica |
Sex promille av de med sämst resultat på högskoleprovet har dömts till fängelse, mot två promille av de som haft högst resultat.
Resultatet på högskoleprovet kan alltså sägas vara en indikator för hur det kan gå längre fram i livet, framför allt gällande socioekonomi. Det är fortfarande försvinnande få som blir dömda till fängelse och resultatet på högskoleprovet säger således inte så mycket på den punkten.
Acta Publicas rapport hittas här.
17 kommentarer
"Däremot är utfallet av kriminalitet som definierat av dömd till fängelse tydligt avtagande med högre resultat på provet."
Ja, juste – man har råd med dyrare advokater.
Framför allt åker man väl inte dit…
Dessutom finns det mindre anledning att ägna sig åt brott om man klarar sig bra på annat sätt.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ju större brottsling desto större brottmåls advokat betalas för det mesta av den allmänna Södertälje nätverket fick advokater 70 miljoner hur mycket tror ni dom anklagade betalade själva ingenting antar jag utan det fick vi betala skurkarnas advokater
Många gör ju provet flera gånger då det är lättare att få högre poäng vid andra/tredje försöket. Men antar att de utgår från senaste resultatet. Eller så är det så få i en så stor grupp att det inte får genomslag alls.
Om man förbereder sig första gången tycker jag inte det blir stor skillnad. Tex avsätta en dag och köra gammalt prov med samma tidsbegränsning.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Intressant passus ur presentationen av studien:
"De [högpresterare] är dessutom män till 70 procent medan kvinnornas högsta representation finns i de absolut lägsta poängintervallen."
Ja, kvinnor har ju högre betyg och högpresterande kvinnor behöver därför inte i samma utsträckning göra högskoleprovet.
Ja, det är även min slutsats.
Tror dock i o f s att män skulle dominera toppgruppen på högskoleprovet även om det vore obligatoriskt för alla.
Vem bryr sig om vilket kön någon har om det inte handlar om en sexuell relation?
Högskoleverket tydligen, i o m att de flera gånger ändrat i provet för att få bättre resultat för kvinnor.
Man kan undra om Högskoleverket hade ändrat i provet om det hade varit tvärt om?
Kvinnor är överrepresenterade på våra universitet. Ifall vi bortser ifrån kroniska sjukdomar. Så är det statistiskt bäst att vara en välbetald högutbildad kvinna, då är risken avsevärt mycket lägre av att dö i covid-19 gentemot motsatsen.
De intelligenta psykopaterna sitter i ledningsgrupperna medan de mindre intelligenta psykopaterna får nöja sig med Kumlabunkern.
Jag skrev 1,8 1999 men enligt grafen skrev jag bara 1,1 eller är jag underbetald?