Hem Etiketter Artiklar med etikett "inkomst"
Etikett:

inkomst

BostadEkonomi

Inkomstundersökning 2025 – vad kan du få i bolåneränta?

Ekonomi

Expressen hänger ut vanliga anställda i “svenskarna med högst inkomst”

Latest in inkomst

BostadEkonomi

Vad är din taxerade inkomst och kreditscore – kan du få lägre bolåneränta?

av Lars Wilderang

Artikeln innehåller reklam för uScore.

Dags för den årliga undersökningen över läsarnas ålder, inkomst och kreditscore. För att få dessa använder vi tjänsten uscore.se (reklamlänk) som levererar dessa siffror på samma vis. Tjänsten är gratis, ger inga utslag på kreditupplysning och går sedan att avbeställa utan konstigheter, men ger också förslag på vad du borde ha i bolåneränta.

Mina resultat

Själv fick jag en kreditscore på 98 och ett erbjudande om 3.87% i bolåneränta vilket är väsentligt lägre än de snitträntor som Compricer redovisar nedan. Det senare kan ju vara intressant för er med lån och ett sätt att se om ni helt enkelt ligger för högt på bolåneräntan och borde ta ett snack med banken om den där ränterabatten. Eller nappa på uScores eventuella erbjudande om lägre ränta.

Iaf, logga in på tjänsten med ett klick och ditt BankID här (reklamlänk). Under din data ser du sedan din taxerade inkomst, men också hur du ligger relativt andra svenskar både på kreditscore och inkomst, samt din kreditscore jämfört med andra på samma postort. Historik över din utveckling, utvecklingen på din ort och i Sverige finns också, och det ser ut som att det vänt upp på sistone vilket kanske är ett gott tecken för ekonomin.

Tjänsten kan vara lite långsam just nu noterar jag.

Svara sedan på enkäten här så kommer bloggen om några dagar redovisa hur du ligger relativt andra bloggläsare i en ny artikel. Inga andra uppgifter än en tidsstämpel och dina svar sparas, och de kan inte kopplas till dig som person.

Tillägg: Hade visst kryssat för att man bara kunde lämna ett svar vilket krävde ett Google-konto. Har tagit bort detta nu.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

54 kommentarer
23 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Politik

Skatteverket skärper skyddet för inkomstuppgifter – men hjälper främst enskilda näringsidkare – Jantebolagen lever vidare

av Lars Wilderang

Artikeln innehåller annonslänkar för UScore – se din egen kreditkoll gratis.

Skatteverket skärper skyddet för inkomstuppgifter och ska nu bara släppa ifrån sig sammanlagd förvärvsinkomst och inte inkomst av tjänst och näringsverksamhet separat, vilket publiceras av de sk Jantebolagen. Detta hjälper främst de som har enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag, medan det i princip är det samma för alla andra och Jantebolagen samt Aftonbladet och Expressen kommer fortsätta publicera dina inkomstuppgifter.

Skatteverket har tydligen flyttat. Där fick jag för att tagit foton till bildbanken.

Skatteverket kommer framöver bara släppa sammanlagd förvärvsinkomst, dvs inkomst av tjänst plus inkomst av näringsverksamhet minus avdrag för t ex ränteutgifter. Idag släpps uppgifterna om inkomst av tjänst respektive näringsverksamhet separat.

Skatteverket säger:

“Den nya bedömningen stärker den enskildes integritet. Med hänsyn till sekretessen på skatteområdet och skyddet för den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden ska vi givetvis inte ta med fler uppgifter än vi behöver i besluten eftersom de som huvudregel är offentliga.”

Inkomst av kapital berörs dock inte ser det ut som. Där hamnar ju annars räntorna på folks lån som minusposter. Näringsverksamhet är bara inkomster från enskild firma och handelsbolag, samt (tror jag) kommanditbolag, medan inkomster från aktiebolag hamnar som inkomst av tjänst eller inkomst av kapital i fallet utdelningar.

I fallet firmor så kan det åtminstone ge visst skydd kontra konkurrenter gällande omsättningen, men en del inkomst av enskild firma kan redovisas som inkomst av kapital via räntefördelning, så det är inte riktigt så enkelt oavett.

Förvärvsinkomsten behöver vara offentlig för att man förutom att man ska kunna granska offentliga uppgifter så behövs det för kreditupplysningar. T ex uScore, där du kan kolla upp din egen kreditscore gratis (annonslänk) redovisar inkomst av tjänst och inte förvärvsinkomst, näringsinkomst och inte kapitalinkomst, medan Ratsit redovisar förvärvsinkomst och kapitalinkomst redan. För några år sedan redovisade Ratsit tre kolumner, med både inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital. Ytterligare några år tidigare så fanns även den fjärde kolumnen förmögenhet tills förmögenhetsskatten avskaffades 2007 av regeringen Reinfeldt.

Förändringen innebär alltså inget integritetsskydd att tala om utan Expressen och Aftonbladet kommer fortsätta publicera de tjänar mest där du bor inklusive ofta sökbara register i skydd av pressens yttrandefrihet om man har utgivningsbevis, och vem som helst kan för småpengar köpa inkomstuppgifter av Ratsit eller MrKoll. GDPR gäller som bekant inte för den som har utgivningsbevis, och som därmed liksom är lite finare än alla andra.

Vi får alltså leva vidare med att allas inkomstuppgifter publiceras av Jantebolagen, som vill tjäna pengar på folks nyfikenhet eller hjälpa kriminella kartlägga offer, samt av Aftonbladet och Expressen. På uScore kan du iaf bara kolla dina egna uppgifter (annonslänk) och hur du rankas kontra andra kollektivt, samt få en gratis bevakning på om dina uppgifter ändras. Det går enkelt att avregistrera sig eller ta bort sig från reklamutskick från tjänsten.

26 kommentarer
19 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Inkomsten avgörande för kreditscore – ålder spelar ingen roll

av Lars Wilderang

Artikeln innehåller betallänkar för MinKreditkoll.se – gratis kreditkoll på dig själv med kreditscore.

En utvärdering av läsarnas svar kring vad de har för kreditscore via MinKreditkoll.se och faktorer som ålder, inkomst, taxeringsvärde på bostad visar att det är inkomsten som avgör kreditvärdigheten. En genomgång följer nedan.

Deg per tidsenhet avgör, så kallad inkomst

I Sverige finns det ju inte längre publik data på tillgångar, vilket gör att kreditvärderingar av privatpersoner i princip bara kan basera sig på taxerad inkomst, med vissa möjligheter kring anmälda skulder och eventuella taxeringsvärden på bostäder.

Först en genomgång av svaren. 673 läsare svarade på enkäten och av dessa ströks fyra på grund av oseriösa svar och fyra ströks på grund av påstådd taxerad inkomst över 10 MSEK för förra året, och fyra ströks för höga angivna taxeringsvärden över 20 MSEK på eventuella fastigheter. De senare behöver inte vara felaktigt, men enskilda höga outliers stör datat och ger en skev helhetsbild.

Siffrorna nedan är avrundade till heltal.

Först lite allmänna siffror.

Medelåldern på kvarvarande respondenter var 46 år, och medianen var 44. Den yngsta var 22 och den äldsta 81. 97% var män, vilket är något högre än de 95% det brukar vara i undersökningar annars. På grund av så få kvinnliga respondenter har ingen hänsyn tagits till juridiskt kön i resultatet.

Taxerad inkomst för inkomståret 2022 var i medel 750 652:- SEK epper 62 554:- SEK per månad, och medianen var 645 600 eller 53 800:- SEK per månad. Detta är i linje med både ålder och att ca 75% av läsarna i andra undersökningar är tjänstemän, chefer eller egna företagare.

Skulderna var i medel 1 635 017 kronor och i median 1 200 000:- SEK. Taxeringsvärdena på eventuella fastigheter var i snitt 2 472 427:- SEK och 1 850 000:- i median. Av 661 kvarvarande respondenter efter strykningarna hade 508 fastigheter, så det var mest villa-, skog-, lantbruks eller sommarstugeägare som svarade.

Själva kreditscore var i medel 82 och i median 87 med en standardavvikelse på 19.

Tittar man på matematisk korrelation mellan ålder och kreditscore så var den i princip noll, eller 0.02. Det finns knappt något samband mellan ålder och kreditvärdighet alls, men å andra sidan går inkomsterna ner vid högre ålder, men inte lika mycket som i ung ålder under 25 år. Bloggens pensionärer har helt enkelt högre inkomster ä bloggens ungdomar.

Fördelningen medelinkomster i åldern 25 – 70 år. Under och över detta intervall var urvalet för lågt och gav skeva resultat.

Den kraftigaste korrelationen mellan kreditscore och svaren var förstås taxerad inkomst, med en korrelation på 0.39. Högre taxeringsvärden gav 0.19 i korrelation och skulder 0.16 – ju högre skulder desto bättre kreditscore. Dock är korrelationen mellan skulder och inkomst 0.15 och mellan taxeringsvärde och inkomst 0.25.

Man har helt enkelt råd med dyrare villa och större skulder om man har högre inkomst och antagligen är det samvariationen med inkomst som ger eventuell korrelation mot skulder och taxeringsvärde för kreditscore. Min amatörmässiga slutsats är att inkomsten är helt avgörande för kreditscore.

Korrelationen mellanålder och inkomst var låg, 0.1

Fördelningen kreditscore och inkomst. Tabellen är kapad vid inkomster på 1 000 000 vilket innebär 564 respondenter.

Elva (1.6%) av icke strukna läsarna hade betalningsanmärkningar. De hade fortfarande ett kreditscore i medel 44. Medelåldern var 47 för dessa och deras taxerade förvärvsinkomst låg på 492 009:- SEK i medel, dvs lägre än totalt medel. Skulderna var således också lägre, då inkomsten styr detta, och landade på 787 930, medan de också hade lägre taxeringsvärden i snitt på 826 363:- SEK.

Vill du själva kolla din kreditscore gör du det gratis hos MinKreditkoll.se.

32 kommentarer
6 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
BostadEkonomi

Hitta detaljerad information om din stadsdel eller bostadsområde hos SCB

av Lars Wilderang

SCB har nu data på regionala statistikområden (RegSO) publicerade i sin statistikdatabas online. Det innebär att du kan hitta detaljerad statistik om din egen stadsdel.

Plats i Sverige

RegSO-uppdelningen har tagits fram i samarbete med kommunerna, så uppdelningen bör bygga på lokalkännedom.

Bland statistiken du hittar är folkmängd efter ålder, kön, civilstånd, hushållstyp med mera. Fordonsstatistik på antal personbilar. Hur man bor i form av hustyp och upplåtelseform. Huhsållens ekonomi i form av ekonomisk standard, socioekonomiskt index, inkomst och inkomstklass. Antal studerande, behörighet till gymnasie och högskola, valdeltagande, bidrag och mycket annat.

Listan över RegSO-data finns här och SCB har en generell artikel här med lite högsta och lägsta värden, där t ex Porsön-Porsögården i Luleå har flest ogifta i landet, med 95.4%, medan flest gifta hittas på Hälso-Nordöarna i Öckerö kommun med 53%. Högst inkomst har man i Höglandet i Stockholm, som väl är en villastad i Bromma, och lägst i Delphinen-Kamnärsvägen i Lund. Det senare gissar jag är studentboenden. Flest bilar per kapita hittas i Mariannelund i Eksjö och minst antal bilar per kapita i Kungshamra i Solna. Högst andel kvinnor i Sverige hittas i Alvik i Stockholm, med 60.2% av befolkningen, medan tydligen få kvinnor vill bo i Krokslätt Mossen i Göteborg, där endast 35.1% är kvinnor.

På Höglandet är medelförvärvsinkomsten 978 400:- SEK om året och medianvärdet 534 200:- SEK, eller 81 533:- respektive 44 516:- SEK per månad i lön. Detta efter avdrag för t ex bolåneräntor, som ju sänker den taxerade inkomsten. Då dras ju både median och medel ändå ner av t ex eventuella hemmaboende ungdomar som jobbar eller studerar, samt pensionärer i området.

Siffrorna avser år 2020.

För egen del finns t ex byn med 1 077 personer med taxerad inkomst medan jag själv till hör Sätila-Omland med 1985 personer och något högre inkomster – antagligen pga att det finns hyresrätter i byn, medan det bara är villor utanför byn. Antalet personer visar på hur små områden RegSO-statistiken kan finnas för.

Det hela kan ju vara intressant för den som letar bostad och vill ha statistik på vad för område man tittar på, eller för den delen som äkta svensk vill jämföra sig med sina grannar. Annars är antagligen bostadspris ett bra aggregat för t ex inkomstnivåerna. Booli rapporterar t ex 19 – 33 MSEK för de flesta sålda villor i Höglandet på sistone.

18 kommentarer
8 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Uncategorized

Fredagsmys: Chadgate – svenska män med bra fysik, hög inkomst, utbildning eller hög IQ har större chans få barn

av Cornucopia?

Dags för lite fredagsmys. Tre forskningsrapporter från Stockholms universitet från forskaren Martin Kolk mfl visar att svenska män med något av faktorerna hög inkomst, bra kondition, bra BMI eller hög IQ har större chans att få tillåtelse av en kvinna att få barn. Detta utifrån bland annat mönstringsdata samkört med folkbokföringen. Någon risk för idiokrati föreligger alltså inte i Sverige, utan tvärt om.

Avvikelse antal barn och iq. Källa: Science Direct, Martin Kolk

Fortsätt läsa

107 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Nyare artiklar
Äldre artiklar