I veckans nya ekonomisk prognos Nordea Economic Outlook tvärvänder banken och skruvar upp sina prognoser för ekonomin rejält. Man gör också en helomvändning vad gäller svenska bostadspriser och går från -5% till +6% för helåret.
 |
| Lägenheter på Södermalm |
Ekonomin förväntas nu tvärvända upp för svensk del i Nordeas nya prognos. BNP faller endast med -3.5% i år, men redan nästa år ska ekonomin växa med +4.0% och helt återhämta sig, medan arbetslösheten planar ut på 8.5% på helåret både i år och nästa år, för att sedan falla till 7.4% år 2022.
Statsskulden kommer dock fortsätta att öka till och med 2022 – så långt som prognosen sträcker sig – medan Riksbankens styrränta reporäntan förblir stabil på 0.0% under hela prognosperioden.
Man gör en helomvändning från -5% för bostadspriserna i år i förra prognosen till +6% vid årets slut, högre än innan coronakrisen drog igång.
Huruvida Nordea har rätt denna gången efter att ha i praktiken medgett att man hade helt fel i sin förra prognos lämnas som en övning åt framtiden. Till Nordeas försvar ska kanske nämnas att inte så många prognosmakare har visat sig förtjäna sina avsevärda löner än så länge i år, så allt är väl relativt.
Dansk ekonomi väntas rasa med -4.5%, norsk med -3.5% och finsk med -5.0%. Alla länder drabbas inte lika av coronakrisen, både därför att sammansättningen av respektive lands ekonomi skiljer sig något, liksom åtgärderna mot coronapandemin och dess effekter på sagda ekonomi.
28 kommentarer
Jag är kritiskt mot svensk bostadsbidrag/tillägg, upp till 7000kr är för mycket.
För bostadsrätter och även hus betalas ränta, jag är inte säker om man få även dra av ränta från deklaration när det betalas genom bidrag från skatt, men kanske nån kan svara på detta.
Det är helt sjukt när bostadsbidrag kan köpa miljonbostad till alla, många äldre svenska har skam at nytta bostadsbidrag dock är detta ett "rätt" som man har! Jag undrar om demografi och bakgrund av dom som faktiskt nytta bostadsbidrag/tillägg.
Ett potentiell uplägg ar at köpa BRF 2.0 med 90% av skuld i föreningen. Eftersom föreningen gör amortering få man även sin lgh helt köpt via bidrag…
Ännu bättre när jag att vid försäljning är mest vinst skattefritt eftersom det bli kapitaltillskott när föreningar amorterar…
Vad dillar du om Yaku? Bostadsbidrag/tillägg kan man endast få om man har en månadsinkomst under ca 8 500 kr i månaden. Det finns ingen bank som skulle ge ut miljonlån till en person med så låg inkomst.
Det är enkelt om du har nån bekant som är fattigpensionär eller vilken person med permanent uppehållstillstånd som inte haft möjlighet att jobba i Sverige ett helt liv med genomsnittslön kan den få ett miljonbostad nedamorterad på bidrag. Det finns inget at dillar, welcome to sweden.
https://urbanpark.wellfastigheter.se/brf-2-0
Intressant, jag är dock tveksam till att du ens kan låna 100 000 – 500 000 kr som en sådan BRF 2.0 bostad kostar med en inkomst under 8 500 kr i månaden. Och jag misstänker att banken säger stopp direkt när dom kikar på objektet och ser att föreningen har en belåningsgrad på 80%.
Känner du till någon som lyckats ta ett bolån och samtidigt få bostadsbidrag?
Nej men inte nån som blev nekad heller och jag tror med ett bra säkerhet är fråga bara hur mycket ränta man ska betala extra som riskpåslag, men eftersom det är ett rättighet finns tydligen människor som nyttja det till slutet. Tyvärr.
Du får nog åtminstone hitta något exempel ur verkliga livet innan du proklamerar detta som ett samhällsproblem. Det känns väldigt mycket som ett hypotetiskt upplägg.
Well fastigheter har gått i konken
Har inte riksbanken avskaffat sig själv?, med tanka på nollränta och att det skulle troligtvis fortsätta med nollränta tre år till.
Riksbanken har tyvärr skickat ut så mycket pengar i systemet, och den yngre generationen är så hårt belånad att de inte kan höja räntan utan att det blir KONKURS för Sverige.
Bisk: Jag ser gärna att du redovisar de nyckeltal på vilka du baserar ditt påstående om "KONKURS för Sverige" … Intill dess fäster jag inget större avseende vid vad du har att säga i saken.
Cheif Karlsson. Semantik… konkurs eller inte. Skulle räntan höjas till historiskt normala nivåer skulle det sannolikt få stora effekter på svensk ekonomi för individer och på samhällsbasis, sannolikt negativa effekter. Att fortsätta med stimulanser/lån från statns sida är det enda våra makthavare kan göra. Det går tills det inte går längre.
När man skriver på ett vanligt kommentars forum, så brukar inte jag se det som en precis ekonomisk redovisning, utan läsaren får fylla i luckorna själv. Men självklart så går inte Sverige i konkurs som land. men en reporänta på 2-3% hade påverkat enormt mycket.
Alltid förundrats över de som "märker" ord så enormt. jag antar att det måste vara rätt jobbigt för de individerna.
-> Bisk – haha!
Rickard L & Bisk: Det är inte frågan om semantik från min sida. Snarare som så att just denna Wilderängs blogg som en av sina absoluta huvudämnen behandlar ekonomi, därvid speciellt rörande skuldsättningssituationen.
Just därför anser jag, och står fast vid den ståndpunkten, att kommentarsfältet bör avkrävas hög saklighet vad gäller begreppen samt redovisning av de verifierbara fakta man använder som argument för sina påståenden.
Detta är för faen inte Avpixlat …
En ränta om ca 2% skulle inte få så stora effekter, det krävs återinför fastighetsskatt och minskat (borttaget) ränteavdrag ovanpå det.
Fastighetsskatten motsvarar ca 1%enhets ränta, ränteavdraget ca 0,4-0,6% (beror såklart på räntan).
Båda är sannolikt återinföra inom några år, degen måste in. Frågan är bara i vilken omfattning.
Men det kan bli för mycket av det goda…
Realt eller nominellt?
Vad är en historiskt normal ränta?
Real naturligtvis.
Ok, vad är då en historiskt normal realränta och vad stödjer du den siffran på för underlag?
Jag undrar inte för att jävlas utan för att jag genuint har svårt att hitta sådana siffror. Personligen tror jag den reala räntan är något låg idag sett till historiken men den är inta så låg som man kan tro.
Jag har ingen aning om vad en historik medelränta är, eller något liknande.
Det är inte så intressant heller, det som är intressant vad som händer OM räntan ökar lite och OM fastighetsskatten återinförs och OM man minskar ränteavdraget.
Jag menar att då kan det hända saker. Men ett sådant scenario är nog mest för att göra ngn form av skatteväxling mellan sk kapital och inkomst, dvs de tfinanserar sänkta inkomstskatter.
Men du måste väl ändå ha en idé om vad det kan vara för att kunna säga "Skulle räntan höjas till historiskt normala nivåer skulle det sannolikt få stora effekter på svensk ekonomi för individer och på samhällsbasis, sannolikt negativa effekter."
Om man inte vet vad en normal nivå är hur kan man påstå att det skulle få en effekt? En normal nivå kanske är just där vi är idag eller någon helt annanstans.
Rent anekdotiskt så har vi två prisrekordtangeringar i sep i föreningen. Tidigare rekord är från 2016.
Att låna några miljoner kommer fortsatt att vara snorbilligt i många år och nu med möjlighet till att slippa amortera.
Svårt att se vad som skulle få priserna att falla 20-30% på 1-3 år.
Om tre år är det troligare med högre priser än idag. Ökar lönerna med säg 7% så ökar kreditutrymmet med mer i procent, allt annat lika. Att priserna gått upp senaste året är inte konstigt då kalkylräntan gått ned. Kul att killgissningen ifrån "experterna" nu ligger i linje med min egen. Fast jag har iofs inte ändrat mig efter verkligheten såhär tre månader kvar av året.
En ordentlig fastighetsskatt känns rätt o fördelningspolitik rätt och lätt att införa. Och kommer såklart slå hårdare mot villor
, lite svårt o idiotiskt att skatta andelar. Så BRF klarar sig nog rätt okej då skatten rimligen läggs på fastigheten.
Vad är bästa bet på boräntorna nästkommande 2-3 år?
Hur ser ökningen av pengamängd ut? Jag skulle tro att det är den som driver prisökningen på fasta tillgångar som fastigheter och aktier.
Ökningen av pengamängd är väl lika med inflationen?