När man minst kan ana det så händer det – jag fick plötsligt användning av en sladd i de fjorton år gamla sladdlådor och sladdpåsar av lägre prioritet som förvarats i ladan “för de kan vara bra att ha”.
 |
| Sladdlådor. |
När jag flyttade till gården för fjorton år sedan så åkte en del elektronik ut i ladan, även om de var ganska nya. Det var helt enkelt bra att då spara grejerna, om de skulle behövas igen. Sedan gick det fjorton år. Inne i biblioteket har jag bara sladdar som fortfarande är kan vara aktuella fortfarande: USB-sladdar, ethernetkablar, kanske någon gammal FireWire etc.
Men plötsligt händer det. På grund av anledningar behövdes faktiskt en sladd som möjligen kunde finnas ute i lådorna.
Och se – det fanns exakt en sådan sladd.
En del grejer i de där lådorna härstammar från 90-talet, liksom just den här sladden, så om kanske 20 – 25 år kan jag behöva samlingen igen. Frågan är vad kopparvärdet är på dem vid det laget? Jag som hade tänkt att återvinna dem vilken dag som helst och städa i ordning i snickarboden där de förvarats de senaste fjorton åren – tre lådor och tre påsar.
Så beskedet är – släng inte dina sladdlådor, en dag kan du behöva en av de hundratals sladdarna, kanske redan om några decennier! Du kan visa detta inlägg för din partner om vederbörande ifrågasätter dina samlingar av sladdar.
23 kommentarer
Dock brukar det ju vara så med sladdhärvor att man hittar precis allt utom det man letar efter för stunden, inklusive 2-3 stycken av det man förgäves letade efter förra gången.
🙁 Jag fick krypa till korset och köpa en micro-DVI <-> DVI-konverter nyligen. Nu vågar jag knappt titta i lådan för det ligger nog en allra överst. (Den fanns inte där när jag köpte konvertern.)
Behöver sladdar minst ett par gånger per år. Sladdlådorna är en del av familjen.
Det jag gillar bäst med sladdlådor är att de muterar över tid.
Vad var det för sladd då?
Sannolikt en printerkabel med Centronics kontakt eller 25/9 pol RS232
Ja, eller så är det motsatsen. MMan har precis sorterat ut X antal likadana sladdar eller onödiga sådana för man har ALDRIG haft nytta av dem. Och en månad senare så sitter man där och letar efter billigaste sladden på nätet…
Man slänger aldrig en sladd! Vi har en flyttkartong full av farfars sladdar som gått i arv i två generationer. Där finns bland annat en 20-meters förlängningssladd med hanar i båda ändarna (och en converter på 20 cm med honor i båda ändarna). Farfar var i detta sammanhan "lite egen", men det är klart att det är enklare att flytta en 20-cm sladd än en 30-metersdito om man nu ville dra strömmen åt "andra hållet" mellan ladan och manskapsbyggnaden.
Någon gång ska den väl komma till användning tänker jag. Om jag får barn och barnbarn…
Bra att ha! Liksom lådan med en 1,2 MB 5,25" mjukfloppystation, en 1,44 MB 3,5" floppy, diverse IDE-kort, en 80 MB (med kompressionen på, annars 40 MB) bandstation, en 600 MB hårddisk, ett gammalt IDE-kort med RAID och två 1 GB diskar som var kopplat till det, ett antal parallell- och seriekablar med olika antal pinnar i olika ändar samt diverse väggvårtor med olika spänningar och kontakter samt div. annan kabel, switchar, routers, hubbar, nån 3G-router och annat som jag knappt själv vet om.
I uthuset finns också olika skivmateriel, blandade pressenningar, en pinne till en gammal C-pinneharv (man vet aldrig), ett vagnshjul, några tompallar, ett badkar (kanske vatten till nån slags djur nån gång) och en del annat gött. Tror jag har nån gammal grävskopa till en 60-tals traktorgrävare liggande också, fint stål i den.
Vi kommer aldrig kunna flytta härifrån och jag tänker att ungarna får ta hit en container när de ska döstäda efter oss. 😀 Ja, jag har haft nytta av brötet ibland.
Man behöver ju även fundera över vad "lagerkostnaden" blir. Kapitalkostnaden är ju naturligtvis noll, men vad kunde man använt den här ytan till istället?
Här hemma är ett helt rum outnyttjat för att det är fullt av sparade prylar. Jag har många gånger funderat på hur rummet kunde användas istället men nu är det bara ett onödigt stort förråd.
Hög igenkänningsfaktor idag, både på inlägg och kommentarer. 😀 Du har inte händelsevis utflyttade barn som lämnat kvar grejer i rummet…
Ifall du ändå bara funderar så har nog troligen lagerkostnaden noll för dig. Precis som för alla oss andra, lite mer stök mest. Jag har inrett en hel elfa garderob för verktyg, skruv, plugg etc etc. Tyvärr inte ofta man använder sin vinkelslip i en lägenheten, men nu finner jag nytta av den. Saknar bara ett ställe för kapning.
mpjens, Nej, kan inte skylla på någon annan, det är främst mina egna leksaker.
Nej Niklas det är inte gratis. Jag betalar en slags alternativkostnad varje dag genom att inte bygga om förrådet till en mancave eller nåt. Man kan ju däremot säga att jag gjort mitt val och accepterar priset.
Bor du dessutom i lägenhet som det verkar så finns ju alternativet att byta till en mindre lägenhet istället för att ha ett tum fyllt av prylar.
Nu var det ju du som var inne på lagerkostnad. Jag har inga lager här. Vad dina låtsaskostnader är spelar mindre roll, det som spelar roll är vad du gör med dina fiktiva kostnader. Ditt val helt. Skyll inte på mig liksom, jag bor extremt billigt i brf, typ drygt 50% rea jmf med HR.
Niklas, Om du läser det första inlägget så är det väl ganska uppenbart hur "kostnaden" definieras.
Kanske du skulle bett någon ekonom kan förklara den här saken med hur man betraktar kostnader innan du påstår att saker är på låtsas. Det kanske även ger dig en ny synvinkel på vad din bostad kostar.
En ekonom till att förklara, lustigkurre där. Jag tror inte jag vill veta vilka intäkter du skulle gått miste om ifall du inredd din mancave. För det var ju din alternativa plan för att begränsa dina icke fiktiva kostnader 😊
Kunde vart ett kul inlägg men helt meningslöst nu när du inte berättar vad för sladd det var du behövde och hittade!
Grejen med sladdar är att man ska hitta dem också. Annars är ju risken att man likt förbannat köper en till (om de står att finna).
I barndomshemmet köpte vi en uppsättning AV-kablar på sent 80-talet som bland annat kunde användas för att koppla ihop två videoapparater (vi hade bara en men kunde låna en till ibland). Väldigt användbar. Vi kom också på att man med denna koppla in videon till Sansui receivern för att få ljudet från teven via stereon.
Rätt fascinerande egentligen att något som var så enkelt förr, är så mycket svårare idag. Tänker på kassettband och VHS. Den enklaste video kunde programmeras att spela in olika program från olika kanaler under en längre tid. Inspelningen kunde man sen mångfaldiga om man ville ha mer än en kopia. Man kunde också låna ut bandet till en kompis. Med dagens streaming och digitalboxar så har vi tagit ett steg tillbaka. Rätten till privatkopiering finns ju kvar och kassettersättning erläggs på nästan allt media man köper. Var är motsvarigheten till VHS som kan enkelt spela in från SVT Play, Youtube, marksända kanaler till SD kort utan DRM?
En del var trots allt bättre förr. 240 linjers upplösning gör dig i och för dig kanske inte lika bra på en 82”
Tv som det gjorde på 28”.
Finns en uppsjö av mjukvaror som fixar det. Dessutom måste man då inte spela in i realtid utan 1 timme tv avsnitt tar bara någon minut. https://macworld.idg.se/2.1038/1.606320/sa-spelar-du-in-svt-play-och-webb-tv-till-harddisken
Min poäng var att du inte kan gå till Elgiganten och köpa dig en teknisk pryl som likt videobandspelaren spelar in det mediautbud som finns idag. Det finns så klart tekniska lösningar, men ingen som t.ex. min mor och far skulle fixa på samma sätt som de fixade videon. I stället har de köpt dyra boxar som när hårddisken ger sig (och ger sig gör de alltid) så finns inget kvar. VHS banden kunde (visserligen med försämrad kvalitet) kopieras och hållas levande. Kassettersättningen togs fram för att kompensera upphovsmän från "förlorade intäkter" som inspelning av musik från radio eller film och tv-serier från tv medförde. Något som var enkelt förr, är i dag komplicerat och motarbetas aktivt från de som sänder ut. Någon får ju dessa pengar (har för mig att Bloggaren har sagt att han aldrig har fått en krona).
Sladdlådor är bra, framför allt märkt hur dyra en del egentligen vanliga kablar blivit.
Givet vad samma kabel kostar att beställa hem från Aliexpress eller liknande, som gissningsvis i någon mån också har västanpassade priser, måste svenska elektronikskojare ha rent fruktansvärda marginaler på dylika.
Det kan med andra ord även finnas principskäl att börja på en sladdlåda redan idag för den som inte redan har en.
En låda för nätadaptrar från utrangerade grejor är också ett måste.
Släng aldrig någon Apple-relaterad kabel. Just Apple hittar på en kontakt som är unik för dom och som licensieras till en kabeltillverkare. Så då kostar en enkel kabel 159:- även på Biltema. Androidvarianten kostar 19:-
Tillverkningskostnaden i Kina är bråkdelar av ören för den.