Elpriset är just nu 2.1 öre per kWh i hela Sverige, Finland och Baltikum, medan elpriset är negativa ett halvt svenskt öre i Danmark, där man i teorin får betalt för att förbruka el just nu om man har timmätning av elen. Orsaken kan diskuteras, då elpriset är mer normalt med runt 40 öre i Norge.
 |
| Nästan gratis. |
Med timmätning är elen alltså i princip gratis just nu, även om förstås skatter, elcertifikat och rörliga nätavgifter tillkommer.
Till orsakerna hör nog främst att vindkraften producerar rätt rejält nu, 25% av svensk kraftproduktion mot mer normala 10%. Samtidigt är det inte särskilt varmt ute, och fjärrvärmens kraftvärmeverk kör antagligen också och producerar både el och värme. Och som söndag är det lågkonsumtion oavsett, samt eftermiddag vilket också är lågkonsumtion.
Priset stiger igen vid 17 och kommer som högst landa på 34 öre klockan 21 – 22 och ligga kvar runt 30 öre i natt.
Om man har timmätning laddar man alltså elbilen nu på dagen, samt passar på att köra värme, tvätt, torktumling och andra högförbrukare under dagen.
Priserna i Norge är mer normala, medan resten av Nordpools elhandelsområde också har de låga tvåörespriserna, utom Danmark, som har negativa priser. Har man timmättning innebär det i teorin att man får betalt i Danmark för att förbruka el. Trots allt snurrar vindkraften och elen måste dumpas någonstans. 56% av elkraften i Danmark just nu är från vindkraft, men man kör ändå värmekraften rätt hårt, antagligen på grund av fjärrvärmebehov.
Sverige exporterar just nu 2 942 MW främst till Norge. Varför Norge har så höga priser och för ovanlighetens skull importerar el är kanske nyckeln till förklaringen. Även i Norge verkar det blåsa på bra med vindkraft dock, med 8% vindkraft mot mer normala 4-5%.
33 kommentarer
Den starka utbyggnaden av vindkraft närmaste åren gör att detta kommer hända allt oftare.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Fast vindkraften behöver ändå betalas på något sätt.
Jovisst. Men det är ju inte en söndag i maj som är problemet. En dag när det blåser och alla solpaneler ger kraft. Mina solpaneler producerar just nu mer än utlovat. Problemet är vintertid och främst december, januari, februari. Då producerade mina solpaneler i snitt 1-2 kWh dagligen mot ca 40kWh nu.
Inte kan man räkna med vindsnurror då heller.
Detta är också en nackdel. När det blåser mycket tvingas kraftbolagen skänka bort eller betala för att bli av med elektrisk kraft, eftersom den inte kan nyttjas i närområdet. I Tyskland, till exempel, är det negativa priser nu, vilket man exporterar över till Danmark (så att Danmark också har negativa priser), vilket exporteras över till Sverige och Norge (och vi exporterar just nu mycket överallt). Hade det funnits mer överföringskapacitet kunde priserna varit lite jämnare, nu söker sig kraften till Norge pga priserna där.
Detta är inte så bra för kraftbolagen. Det är svårare att räkna hem investeringar i baskraft när priset fluktuerar på detta sätt.
Just därför vind-el kallas för ful-el.
Det blåser mer vintertid än under sommarhalvåret. Ny vindkraft är lönsam över året och kostar betydligt mindre än ny fission. Vindkraften har blivit dubbelt så lönsam på tio år. Överskott på vindel sparas i våra vattenmagasin om det inte exporteras. Vattenkraften är en mycket bra svensk tillgång.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Och i dyr fission räknar du även in Gen4-kraftverk?
Forskning sker men jag räknar med att fusion blir klart tidigare. Finns många fördelar med fusion.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej Nanotec. Du skriver ofta om vindenergi och kärnkraft och verkar vara kunnig. När du förespråkar vindkraft, är det då enbart i sverige/norden pga vår vattenkraft, eller är det görbart i regioner utan vattenkraftspotential också?
Utan subventionerna så hade man stängt av vindkraftverken vid negativa elpriser. Elcertifikaten ger dock inkomster även vid negativa elpriser vilket gör det lönt att köra dem ändå.
@Nanotec? Hur menar du nu med forskning, fission och fusion?
Såvitt jag vet och läst är det skillnad på olika typer av fusion. Större fusion som ITER-samarbetet, både anläggningarna i Frankrike liksom Kina är en bra bit från färdiga, och intrycket är att de gör sitt jobb seriöst men att det är klart, OM det fungerar är decennier bort. De som eventuellt sagt något som kan tolkas som "snabba" resultat är Lockheed Martins kompakta påstådda container fusions reaktor, där år 2021 nämnt som möjlig milestone. Fast den är inte utan sina kritiker. Sen har vi också stellaratorn, men där vet jag ej om det sagt något nytt.
Med det sagt, det är skillnad på att det fungerar i ett labb, om än stort tillräckligt länge till att det kan skalas upp eller ned och vara användbart. Mellan det kan det med lätthet gå 5-15-20 år. Plus att det återstår att se vilka länder, om något, kommer enskilt ha råd med ett stort kraftverk om det visar sig fungera men kräva enorma investeringar. På köpet med fusionsforskning följer det med att medan man försöker lösa olika problem som rör magnetfält, inneslutning, plasfysikaliska problem och annat, kan man kanske göra olika landvinningar som rör metallegeringar, nya material och annat.
Fission, även thorium och andra reaktorer är bra mycket mer utredda. Enligt uppgift hanns tom mycket med innan kärnkraftforskningen avstannades på 90-talet. Så i jämförelse är fission mycket mer mogen teknik. Snart är i min uppfattning i en svensk kontext närmaste 5, kanske 10 åren.
Om det var lätt och billigt att få fram Gen4-fissionskraftverk hade vi redan sett sådana i drift nu. Betydligt lättare att bygga vindkraftverk.
Men vi behöver en annan affärsmodell för kraftverk som kan köras när det inte blåser och det behöver byggas mer överföringskapacitet.
Fusion är en bluff. Samtliga stormakter har forskat sedan 60-talet utan att komma närmare kommersiell teknik. Hade det gått att lösa hade vi sett något mer.
Jet det går att bygga vindkraft i alla länder men inte samma andel av totala energibehovet som här.
Edis negativa priser är sällsynta, men uppmärksammas.
Teheimar jag ser att investerarna bytt från bara länder till privata företag. Privat kapital i en del fall miljardbelopp slängs inte in utan viss eftertanke. Det är också så många olika vägar man går för att få de grundläggande kriterierna för lönsam fusion att ske. Särskilt magnetfälten för inneslutning av plasmat har kraftigt förbättrats senaste åren. Magnetfältet är främsta skälet för det jättelika ITER (som jag tror kommer fungera med nuvarande kompetenta ledning).
För mig verkar det som att alla de privata siktar på fysiskt mindre eller betydligt mindre maskiner och något snack om att länder ska finansiera har jag inte hört, men det kan givetvis komma.
De har roliga namn som munkar, äpplen, rökring och räkan. Just räkan är rolig eftersom den är inspirerad av en räka som dödar sitt byte med ett enormt kraftigt ljud. Har för mig att de ska testa om konceptet är möjligt. En metallkula ska skickas mot en cm kub med ett litet hål i där bränslet finns. Kulan träffar med 300 km/sekund och bubblor uppstår i bränslet. När bubblorna faller samman hoppas man att tätheten blir så stor att en del fusion inträffar. Matematiskt verkar det kunna fungera. Pistol räka heter den ljudliga jägaren. First Light heter företaget och kavitation med ljusblixt som följd har säkert inspirerat till namnet. Just First Light siktar på 30-talet medan flera andra säger sig ha som mål med fullt fungerande maskiner inom några till tio år.
Iblandekonomi främst behövs moderna ledningar.
Anders Nilsson fusion har vi länge kunnat åstadkomma. Men det återstår att göra det lönsamt. Senaste åren har det skett stora framsteg.
Vänliga hälsningar
Nanotec
@Nanotec, tack för förklaringen och svaret även om jag är långt ifrån övertygad. Det privata åker ju en del skjuts på alla möjliga landvinningar som gjorts senaste decennierna plus den beräkningskraftsökningen som skett senaste tiden. Inte så konstigt kanske. Men om jag förstår dig rätt är det främst att privata initiativ försöker sig på i jämförelse med ITER (stor torus) småskalig fusion?
Teheimar missade helt att nämna Ai och kraften i nya algoritmer samt processorer. Vi nyttjar ständigt föregångares framsteg när det gäller ny teknologi.
Ja jag har bara sett mindre maskiner när jag läst om vad de gör. Men jag kan inte rimligt säga vilka som kommit längst utan där är det deras egna utsagor.
Tror inte jag övertygar dig om fusion utan det behövs säkert mer handfasta rapporter först. Själv är jag optimistisk mest pga att det är så många privata projekt.
Många sidor om vindkraft när jag bläddrade i dagens industri och ett nytt israeliskt vågkraftbolag som ska in på svenska börsen.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Många intressanta fakta. Sveriges problem är dock inte energi, utan effekt. Oavsett hur mycket vatten man sparar i magasinen när det blåser så kan inte vattenkraften leverera mer än dryga 12 GW. Kalla vindstilla vinterdagar importerar vi upp mot 2 GW. När Barsebäck 1 och 2 stängs så försvinner ytterligare 2 GW. När det är vindstilla på vintern är det normalt så i hela norden och baltikum så Danmark har redan idag stora problem då. 2020 har vi nog vår första rolling blackout
Unknown du tänker lokalt inskränkt. Sveriges stora problem är som alla länders främst vår egen skapade extra globala växthuseffekt. Effektproblemet under några extra kalla vintertimmar klarar vi utan rolling blackout. Vår stora nettoexport kan dessa timmar med fördel bli import från främst Norge och givetvis ett mycket
högt rörligt elpris.
Vänliga hälsningar
Nanotec
När det blåser så blir vindkraftselen värdelös .
Tack för dagens skratt!
Hur funkar ett negativt elpris? Får man betalt för förbrukningen? Då borde skatterna också vara negativ enligt matematikens grundläggande regler!
Ja, faktiskt bra fråga. Eller har skatteuträkningarna något typ absolutbelopp i sig?
Det måste vara lagtexten som gäller så har de inte tänkt på detta så är det intressant.
Punktskatt på el ("energiskatt") är inte en andel av priset, utan är en platt summa på 34,7 öre per kWh.
Och momsen, är den bara på punktskatten?
Det är moms på hela priset inklusive punktskatten.
Så då blir det enligt 7 1 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycke
Att om elpriset är -34.7 öre i teorin (-34.7+34.7)*0.25 = 0 …
Ja precis så.
Vad ska vi göra med den här informationen? Såhär: Om du får betalt för att konsumera el, så är det ju i så fall en momspliktig intäkt som du ska betala skatt och egenavgifter på. (Fast om man omsätter mindre än 30 000 kr/år så slipper man momsdeklarera).
Jag fattar inte. Varför vrider man inte bladen å stannar vindkraftverk? Borde ske med automatik när elpriset går under driftkostnaden.
Annars får man väl börja pumpa upp vatten i vänern på dagar som denna.
Subventioner i form av elcertifikat. GoO (garanties of origin) ger också en slant. Men det stora är att i princip alla parker, för att ens få finansiering och kunna byggas har fastpris på 25-75% av producerad el. Därefter är det upp till den som köpt till det fasta priset att ha tagit ordentligt betalt för att täcka denna typ av volym och prisrisk.
Intressant. Borde vara dax att möta upp med vätgasproduktion eller motsvarande.
Vad gör man annars? Stora dumplaster? Betalar vindparken mer för att inte leverera?
Läste att 2015 i Tyskland så slösades det bort energi motsvarande 700 000 bilar körandes 1500 mil på grund av mismatch i utbud och efterfrågan.
Det kommer som sagt bli oftare och mer åt gången i takt med att sol och vind byggs ut mer.
En mycket intressant lösning som jag ser det är vätgas produktion av överskottet och sedan återmatning av el till elnätet via bränsleceller när det inte blåser samt som förvar från sommarens sol till vinterns mörker. Lite som ett vattenmagasin. Dessutom kan vätgasen användas till fordon.
Visserligen energiförluster i konverteringen men det ger 80 gradigt vatten som biprodukt som kan användas till tex fjärrvärme
Priserna på måndag i Finland 15,94 cent mellan kl 9 och 10 så det jämnar ut sig snabbt. Har det sluta blåsa i Sverige?