Just nu är det den kristna högtiden påsk och därför är det påsklov denna eller nästa vecka i skolorna runt om i landet. Men när infördes alla dessa lov man numera har i skolan?
 |
| Universitetet i Wien från vinterns föreläsning får väl illustrera detta. |
Jag kanske börjar bli gammal och gaggig, men jag har inget minne av påsklov och i synnerhet inte höstlov från 70- och 80-talet när jag gick i skolan och gymnasiet. Man hade sommarlov (tio veckor) och jullov, samt sportlov. En dag per termin var det också studiedag. Påsken innebar bara fyra dagars ledigt, varken mer eller mindre.
Numera får man fyra dagar ledigt på hösten, det så kallade höstlovet i anslutning till allahelgonahelgen, och även fyra dagar ledigt i anslutning till påskhelgen.
Det sägs att det handlar om att koncentrera lärarnas studiedagar till en och samma vecka. Det är uppenbart att läraryrket blivit mer komplicerat, eftersom man nu behöver fyra studiedagar per termin. Därtill har man som lärare inte heller längre ledigt hela sommarlovet.
Man kan ju tycka att med alla dessa studiedagar och arbetstid på sommarlovet, så borde svenska skolan blivit bättre. I synnerhet som tydligen obligatorisk prao dessutom varit avskaffad, men nu återinförts. Det betyder att man fram till nu var tio dagar mer i skolan som elev än tidigare, och alltså fick mer undervisning. Eller inte, på grund av höst- och påskloven.
Fast nu har regeringen beslutat att obligatorisk prao ska återinföras. Tio dagar i högstadiet från åttonde klass, vilket innebär att man nu har både påsklov, höstlov, och två veckors frånvaro för praktisk arbetsorientering, som att någon någonsin idag får jobb direkt efter grundskolan. Fast det kanske är till för att vara ett stöd i gymnasievalet? Eller ska praoveckorna skiftas mot avskaffat höstlov, eller ska lärarna ägna sig åt ytterligare fem studiedagar samtidigt?
När infördes egentligen alla dessa lov i skolan?
Sorteras in under “det var bättre förr” och “dagens ungdom”.
59 kommentarer
Det lärarna gör på sport och påsklov är att inventera elevernas svårigheter och skriva åtgärdsplaner och anpassningar samt genomföra andra byråkratiska obligationer som de ålagts.
Undervisning har ersatts med byråkrati? Verkar inte fungera så bra.
Lite som inom sjukvården?
Barnen kan väl lära sig fylla i blanketter, det är väl life skills?
Det är väl snart det enda samhället går ut på. Ibland undrar man om dom som "hittar på" denna byråkratin ens förstår konsekvenserna av den. Lite som med alla lagar vi stiftar som det ska slösas resurser/pengar på om de ska efterlevas, samma sak gäller ju övrig byråkrati.
ALLTING skall kunna dokumenteras idag…
Och VE den lärare, har kusiner som är det från förskolan till gymnasiet, som formligen drunknar under all dokumentation
Det fanns potatislov förr 14 dagar då barnen fick hjälpa till att bärga potatisskörden. Sportlov var väl kokslov och till för att spara pengarn på uppvärmningen.
Sommarlovet är längre, de brukar lägga in några studiedagar sista veckan och likadant med skolstart mao de slutar på en tisdag istället för fredag och börjar torsdag istället för måndag. Det är förstås kommunerna som gör detta för att spara pengar.
Å andra sidan erbjuds väl sommarskola för de som misslyckats och sånt?
Potatislovet var en dag i vår skola på 40- och 50-talet.
Sportlovet var väl till för att hindra smittspridning från början? All influenser som gick. Vinter/sommartid är väl det som användes för att fån ner uppvärmning och belysningskostnsderna.
Jag började skolan 1968. Försts påsklovet jag garanterat minns är 1974,då åkte familjen till Åre. Tror att vi även var i Björkliden 1972 på påsken. Så länge har vi i Sundbyberg och Jakobsberg haft påsklov. Kanske var livet hårt i stostans närkommuner så vi behövde ner ledig än andra, eller nåt
Jag hade påsklov på 60- och 70-talet. Däremot låg påsklovet alltid före påsk, numera ligger det antingen före eller efter beroende på om påsken kommer sent eller tidigt. Det är väl för att man vill undvika att ungarna bara går två veckor i skolan mellan sport- och påsklov.
Jag började grundskolan 1971 och vi hade påsklov på den tiden, det vill säga 10 dagars sammanhängande ledighet, så det är knappast något nytt. I ÅK8 hade man en dags pryo, i ÅK9 två veckor. Höstlovet är av senare datum.
Jullov och påsklov är kristna högtider. När den allmänna folkskola infördes 1842 var Sverige ett jordbrukssamhälle…Sverige var mer kristet då. Loven var till för att barnen skulle arbeta i föräldrarnas lantbruk. Sommarlovet var till för att skörda hö, gallra ogräs och betor. Höstlovet – förr benämnt potatislovet – var till just för att plocka potatis. Jullov och påsklov var kortare, med religiösa inslag.
Cornu! Har du något emot kristna högtider? Du kanske vill införa andra religioners högtider? Eller ser du Sverige som ett mångkulturellt land och inte ett svenskt.. Jag är medvetet provocerade 🙂 denna långfredag.. och nej, jag är inte kristen, dock av svensk börd ned till 1500 talets mitt enl släktforskning, vi är soldater och bönder.
En riktigt glad Påsk
Invandringstourettes.
Jag är emot all religion och har föreslagit att alla ideologiska och religiösa helgdagar tas bort. Istället kör man bara vetenskapliga dito kopplade till solstånden och höst- och vårdagjämning. Plus nationaldagen och nyår.
Flera "kristna" högtider ligger väl ovanpå hedniska?
Andra helger är katolska arv.
Högtiderna är väl inte så särskilt protestantiskt kristna överlag, om man ser det då.
Och jag har släktforskning tilllbaka till vikingakungarna.
Nuvarande Polen, Ryssland, Finland och Ryssland här. Och utvandrare till USA så klart.
Inga vikingakungar, men en hel del gamla amputerade och förfrusna officerare.
Och Sverige givetvis.
Blir ju lite Norge och Danmark bland vikingakungarna. Vad det nu spelar för roll? 0.5^20 ger att typ noll gener finns kvar. Eller kanske en.
Det viktiga är väl om man har rymdödlor eller ej.
Har varit en massa roliga gener som tillförts ätten men de har haft svårt att integrera sig och verkar så marginaliserade att man fortfarande ser ut som någon i direkt nedstigande linje från den kära aldafǫðr.
Man ska helst ha ett släktträd som Karl den andre av Spanien givetvis. Ödlor eller inte.
Intressant att med släktforskningen Cornu. Jag håller verkligen med om att ideologiska och religiösa högtider bör skrotas. Dock skulle nog många gnälla, det påverkar många som har ledigt "röda" dagar, men inte mig.
Jag arbetar som specialist sjuksköterska inom rättspsykiatrin och får arbeta vare sig det är "högtider" eller inte.
Jag tror att en del av "problemet" med religiösa helgdagar är att vare sig man vill det eller ej så tenderar religion och kultur att smälta samman.
"Jag är emot all religion och har föreslagit att alla ideologiska och religiösa helgdagar tas bort. Istället kör man bara vetenskapliga dito kopplade till solstånden och höst- och vårdagjämning."
Citoyen, det låter med förlov sagt inte tillräckligt rationellt. Låt mig istället föreslå le calendrier républicain français. (https://en.wikipedia.org/wiki/French_Republican_calendar)
"Plus nationaldagen och nyår."
Stopp, stopp, stopp, stopp, stopp.
Le 19e Germinal, Je suis,
Nyårsfirandet borde flyttas dit där det hör hemma, den sista dagen på året, alltså den sista februari.
Varför inte vårdagjämningen eller höst-dito som första dagen på året?
Sedan borde man ju göra lite SI-enheter av det hela i bästa möjliga mån. 1000 beats/dygn, 10 dagar i en vecka, 10 månader per år.
Ur en agnostisk synpunkt är religion en del av en kultur. Religionsfrihet borde ersättas med 'kulturfrihet'.
På moderskapets sida har jag odalbönder uppe i Jämtland sen 1300-talet, så något norsk; Faderskapets sida har jag ingen aning, farsan har inte brytt sig om några genealogiska studier.
0,5^20 stämmer bara efter det att cykeln uppfanns. Innan dess var det inavel som gällde. Alla i en byn var släkt med alla i byn. Bara några enstaka gårdfarihandlare som spred sina gener utanför byn.
Religionsfrihet borde tolkas som frihet från religion.
Gon Dwana, modern forskning med DNA-tester har visat att åtminstone 10% av alla barn har en annan pappa än den officiella. Kvinnor har alltid hittat sätt att späda ut generna, vilket också gör släktforskning i pappors led tämligen meningslös. Mödrar har dock en tendens att vara rätt av förklarliga skäl. Mycket utspädningar av sjömän i kustbygderna, högutbildade präster som placerades ut i någon by som första uppdrag, charmiga gårdfarihandlare mm.
Ja, och så fanns det ju kyrkbyar dit folk reste för att insupa dåtidens media, vilket var en viktig del i kyrkans uppdrag på den tiden. Har hört av gamlingar att det gick rätt vilt till. Förmodligen spreds gener rätt bra där när alla olika byar möttes.
Sverige är, i jämförelse med exv. vårt broderland Norge , betydligt mer sekulariserat.
Idag är det LÅNGFREDAG och i princip ALLT i Norge är stängt..
Dessutom var det ju Skärtorsdag igår och det är en helgdag i Norge men inte i Sverige…
Denna helg är guld värd för Norgehandeln!
Kurt!
Under franska revolutionen försökte man även att decimalisera kalendern…
Gick inte något vidare eftersom man på 10 dagar då bara hade en ledig dag medan man på den tidigare (Gregorianska) dvs den som används ännu idag hade 1 dag ledigt på 7 dagar..
Ryssland, lika efterblivet då som idag körde med den gamla Julianska in på 1900-talet. Det är därför det heter Oktoberrevolutionen trots att den enligt vår nuvaarande tideräkning genomfördes i November
Vive de Gaulle !
Även jag har släktforskat bak till vikingakungarna. Men med tanke på att det är cirka 30 generationer bakåt är det inte så osannolikt 🙂 Så fort du hittar någon förfader eller förmoder i någon av de äldre svenska adelssläkterna så hamnar du "automatiskt" även bland vikingakungarna.
Påsklovet har funnits länge. Under påsklovet är lärare lediga. Dock jobbar lärare 45,5 h/vecka under arbestveckorna för att arbeta in sina lov. Lärare kan inte vara lediga någon annan tid på året än på loven i så fall måste man ta tjänstledigt. Höstlovet är en nyare uppfinning och då slår man ihop studiedagar. Eleverna är lediga och lärarna jobbar.
Spelar roll. De förmedlar ju inte så mycket kunskap längre, inte heller har de någon imponerande allmänbildning att sträva efter. Mest värdegrund och floskelsprutor. Jag är lika mycket bagare som pedagogerna är lärare. Ge mig en kokbok så kan jag sno ihop en sockerkaka utan att förstå hur de inbördes komponenterna fungerar.
Det är ok att inte klara meningsbyggnad om man inte är lärare. Men är man det ser det illa ut i veckobreven när man undervisar i svenska.
Vill minnas att det var 2 studiedagar per termin under min skolgång som var typ 80talet. Påsklov och sportlov och så klart ett otroligt långt sommarlov, då var det ju verkligen en evighet man hade framför sig vid traditionsenlig avslutning i ortens statskyrka..
Nu glömde du Eid al-fitr, firade ni inte det i skolan?
Det jag inte förstår är varför alla dessa studiedagar inte kan förläggas till loven?
De studiedagarna som inte förläggs till loven handlar om prognos och betygsättning.
För mycket pedagogik och för lite ämnesexpertis bland lärare numera. Lärarlönerna måste upp, och det måste bli mer ordning och reda i skolan. Man kanske kunde inspireras lite mer av brittiska skolsystemet. Inför ordningsprefekter. Och underlätta för mer privata alternativ (men kontrollera dem stenårt, inte utifrån ideologiskt perspektiv men från kvalitétsperspektiv, så man inte får in privata skojare inom utbildningsväsendet).
Seglivad myt att lärarlöner är låga. Med lärarlönelyftet och "förste lärare"-systemet är de i paritet med civilingenjör. Eller över.
Vi kan hedra och hjälpa våra veteraner genom att tilldela dem profoss-tjänster i svenska skolor. Utrustad med björnskinnsmössa, spö och bila, som förr om åren.
Jag hade 3 terminer pedagogik och 7 terminer ämnesstudier (statsvetenskap, nationalekonomi och historia tillsammans med "vanliga studenter") i början av 2000-talet så jag är inte så säker på att lösningen på lärarutbildningen är mer ämnesstudier. Däremot kanske mer ändamålsenliga ämnesstudier. Att istället för att skriva två b-uppsatser och två c-uppsatser skulle du kanske läsa någon kurs som faktiskt tar upp det stoff som eleverna faktiskt ska lära sig.
I min hemkommun är höstlovet förlagt till älgjakten och kallads således "älglov" i folkmun.
Är inte din generation ökänd för att bara mäktat med "livets hårda skola"?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Sport och påsklov fanns mellan 74-87 i allafall. Däremot höstlovet är ett senare påfund. Om jag inte minns helt fel så är det en ihopslagning av höstens studiedagar som lärarna hade dvs de dagar vi ungar hade ledigt men mer utspritt.
Prao har funnits på de flesta skolor, skillnaden är bara att det blir obligatoriskt nu. På min skola har eleverna en vecka i åttan och en i nian. Många får sommarjobb efter en väl utförd praoperiod. Det är enligt mig mycket bra med prao, om man sköter det på rätt sätt.
Håll på traditionerna, det är det som utgör en nation. Gemenskapen i att alla firar samma högtider. Det är mycket viktigare än många tror. Annars blir det nationer i nationen dvs. det man vill undvika i Sverige när man pratar om integration. Fast egentligen vet man inte vad man vill uppnå. Man har en vision om ett lyckorike men det är bara en utopi som ingen har uppnått. I Sverige ska vi bli de första. Lycka till.
Började skolan 1967. Då var det skola även på Lördag, men den försvann samma år. Påsklov hade jag under hela min skolgång. Dock vet jag inte exakt när lovet inföll, ganska ointressant för oss ateister. Ja, jag har varit ateist sedan födseln. Provade EN gång att som experiment be till gud när jag var ca 10 år, men det gav inget resultat, vilket var exakt vad jag förväntade mig. Hade en väldigt religiös lärare i klass 1-3, som läste ur bibeln och ville att vi skulle be bordsbön innan vi gick till matsalen. Jag vägrade att be eller knäppa händerna. Förmodligen var jag förtappad i hennes värld, och krävde extra böner av henne.
Använde din lärare psalmboken från 1819 års med tillägg från 1921 eller 1937 års ?
Jag antar att det annars var 1917 års bibelöversättning som gällde.
Hon använde antagligen den tjockaste versionen med hårdpärm eftersom det gör mest ont att bli smiskad då.
Jo då!
Själv 69:a och vi hade både jul-, sport- och påsklov. Studiedagar för lärarna klämdes ofta in på vanliga klämdagar och det var GULD när exv. 1:a Maj var på en Onsdag… 2+3 dagar helt ledigt
Kristi Flygare var också en sådan där helg som kunde maxas..
MEN, något höstlov förekom inte…
OCH, då detta är en blogg om ekonomi. Studiebidrag 12 mån om året och 1050:-/mån. idag får eleverna ju bara 1250:-/mån i 10 månader..
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Påsklov har jag haft hela min skolgång och jag är äldre än du! Och har uppenbarligen bättre minne 🙂
Jag är glad så länge vi har religiösa helgdagar istället för en sekulariserade "pott" som vi kan plocka helgdagar ur. Dels för att då är inte steget långt för staten att skära ner på antalet dagar om det bara är en siffra jämfört med nu då man skulle stryka en enskild dag. Dels för att arbetsgivare skulle utöva påtryckning att man ska jobba mer, och skippa helgdagar.