Cirka 10% av världens elkonsumtion äts upp av Internet visar en forskningsrapport från KTH. Siffran är också stigande från 8% 2012, dvs Internet äter upp allt mer elkraft.
Kolkraft. |
Rapporten tittar i detalj på energianvändningen i klienter som datorer, surfplattor, mobiltelefoner mm, energiåtgången i tillverkningen av produkterna i alla led, energiförbrukningen i nätverkens alla noder, samt serverhallarna och datacentrena, som levererar våra Internettjänster.
2012 var detta enligt rapporten 1 815 TWh av enligt BP Statistical Review of World Eenergy 22820 TWh elproduktion globalt. Internet slukade alltså bara 8% av all 2012.
Prognoserna i rapporten sträcker sig från det undersökta året fram till 2017, och går i från i bästa fall 1 982 TWh per år, via väntad utveckling till 2 547 TWh om året, och i värsta-scenariot 3 422 TWh.
BP Statistical Review of World Energy 2018 uppger att elproduktionen i världen var 25 551 TWh 2017. Det väntade utfallet av Internets elkonsumtion är alltså ganska exakt 10%, eller 9.97%. I värsta fall handlar det om 13.5%. Oavsett är detta mer än världens samlade nya förnyelsebara elkällor som vind- och solkraft, som gav 2151 TWh. Detta är dock oräknat vattenkraft och kärnkraft, som gav 4060 respektive 2636 TWh.
Normalfallet av Internets energikonsumtion 2017 skulle alltså förbruka all världens vattenkraft, vilket om så vore fallet förstås skulle tvinga andra tidigare vattenkraftskonsumenter, i t ex Luleå, att använda någon annan energikälla, när Facebook använder upp vattenkraften.
2012 stod övrig modernt förnyelsebar energi för 1 055 TWh globalt. 2017 var siffran 2 151 TWh. Av förändringen på 1 096 TWh har i praktiken 67% gått åt till att driva det snabbt expanderande Internet. Således ersätter inte förnyelsebar energi någon annan energikonsumtion att tala om, utan detta äts upp av Internets ökade energibehov.
Det finns inga genvägar till ekonomisk tillväxt. Fler människor och en expanderande ekonomi, även den Internetdrivna dito ökar energikonsumtionen och utbyggnaden av förnyelsebar energi är inte i närheten av det som behövs för att ens fasa ut de fossila bränslena. Den räcker knappt åt att svälja Internets expansion.
Detta inlägg är förstås publicerat den 13:e klockan 13:13.
26 kommentarer
Fast internet har förmodligen trängt undan annan elanvändning som tex tv-tittande så ökningen av totala elanvändningen är mindre.
TV nyttjar ökande data överföring via streaming tjänster.
Internet sparar också energi när det ersätter andra aktiviteter.
Korrekt men jordens befolkning ökar kraftigt så det finns helt enkelt fler möjliga nya användare som ändå leder till ökad förbrukning. Alla tioåriga Snapchattare borde vara ute och leka istället.
Varför? Kan de inte få göra båda sakerna?
Intressant vore ju att veta hur mycket internet har ersatt av tidigare kommunikationsverktyg.
Om man tittar på detta, har det ökat eller minskat? Givetvis även med hänsyn till befolkningsökningen i världen.
Internet har skapat värde som inte fanns, så man kommer inte så långt med att titta på vad det ersätter.
Enter bitcoin-förvirringen i den här bloggen. Vad det ersätter är inte så spännande; vad det tillför är spännande.
Nu var det väl inte det som inlägget avsåg.
Givetvis har det skapat mervärde och det är något människan alltid vill ha och det leder oftast till ökad energianvändning.
I sådana fall är svaret trivialt: minskat. E.g. funktionen att spara ett brev i molnet fanns inte, så vi mäter vid jämförelse hur mycket det kostar att skicka någon kb mellan datorer gentemot att formulera ett brev och skicka det med posten.
Jag anser det inte vara trivialt.
Elektronisk data har en förmåga att sparas betydligt längre än nödvändigt och därmed kosta energi. Ett fysiskt brev tillverkas och skickas en gång.
Jag säger inte att du har fel men med data lagrar man över tid, ofta galet onödigt.
På vilket sätt är det onödigt?
Om det fanns naturlagar som gjorde att det inte gick att lagra valfri information valfri tid, vore det “bra”?
Man funderar ju också över hur stor del av kakan som är arkivering av data som egentligen inte behövs i Molnet? Äldre versioner av filer och gamla spam-meddelanden i e-posten.
Med risk för att låta filosofisk: den ordningen gäller även för det system som är upphov till hela mänskligheten, så det låter rätt bisarrt att peka ut vad som behövs och inte behövs på en så övergripande nivå. I ett organiskt system styr ingen vad som är viktigt, vilket är en förutsättning för vår existens.
Man kan såklart peka på diverse atomuppsättningar och säga att “nemen, det vore ju bättre om dessa inte fanns”, men det är liksom inte så systemet fungerar.
Ja ständigt dessa bloggare som är framme och förstör!
Kallar du det på bilden för ett kolkraftverk? Var är skorstenen – inte att förväxla med kyltornet?
Många nya kolkraftverk idag har just sin "skorsten" dvs släpper ut sina förbränningsgaser _i_ kyltornen
Men kan det verkligen stämma? Om man sätter rökgasutsläppen i kyltornen borde det inte bli väldiga problem med kondensation av rökgaser och lokalt nedfall?
Man har processat rökgaserna från förbränningen så att så gott som allt utom CO2 tagits om hand. Likaså med värmen.
https://de.wikipedia.org/wiki/Kraftwerk_Lippendorf
När och om du kyler verkets utsläppsgaser, så kommer dessa att kondensera i själva kyltornet, och det är inte syftet.
Trist nog kan inte de flesta förbränningsverk i utlandet ta hand om värmenspillet, då det inte finns utbyggda fjärrvärmesystem.
Ska man va noga så är det den 14:e idag
Att vara passiv och stirra på en skärm stora delar av sin vakna tid är ju faktiskt väldigt klimatsmart!
Om man inte rör på sig så mycket så behöver man mindre näring. Dvs mindre klimattung jordbruks- och animalproduktion.
En högre internetbaserad passivitet kan ju alltså trots högre elförbrukning ha väldigt positiva klimatpåverkande effekter.
Att det finns stora hälsorisker med ett passivt och näringsfattigt liv är ju faktiskt inte klimatpåverkande!
Kan vi bara öka andelen passiva och övergå till mer förnyelsebara energikällor i stor skala vad det nu är, vi får fråga Isabella Lövin, samt i högre grad minska protein- och kaloriinnehåll i matvaror så har vi en klimatförbättrare att räkna med.
Är 10% ett rimligt påstående?
Eftersom ingen normalt ger bort energi gratis borde någon bli sittande med stora förluster.
Eller ligger bulken av energiförbrukningen hos mottagaren, då kanske procenttalet ökat i takt med att tjock-TV och glödtrådsljus fasats ut.
Ja, att producera slutanvändarnas enheter (mobiltelefoner, TV-apparater, datorer och monitorer) står för en betydande del av energiförbrukningen.
Ur rapportens gissning 2017:
Enheter: 34%
Livscykelanalys för enheter: 16% (dvs "tillverkningsenergikostnad")
Nätverk: 29%
Datacenter: 21%
Då känns det inte direkt som några förvånande siffror, med tanke på hur många kommunicerande enheter vi hanterar totalt sett.
Mängden enhert ökar inte i samma takt sett över tiden.
Har du redan en tv att kolla Netflix på, så köper du inte en ny nästa år.
Och en ny Netflix-kund går inte och köper en tv samma dag som han startar sitt abonnemang.
Intressant att en av forskarna har följande titel. (Koppling till ett idag mycket omdiskuterat företag)
Senior Expert
Emission Reduction/LCA/Sustainability
HUAWEI TECHNOLOGIES CO.,LTD.
Sweden 2012 Laboratories Division
HUAWEI TECHNOLOGIES SWEDEN AB
Skalholtsgatan 9, Kista, Sweden
Det är förmodligen riktigt att ICT konsumerar mer energi idag jämfört med igår trots en stor decoupeling mellan värdeskapande och resursutnyttjande. Idag beräknas ICT stå får runt 1.4% av världens växthusgaser. Det riktigt stora värdet med ICT är hur mycket utsläpp man kan spara inom and andra sektorer som använder smartare digitala lösningar. Enligt denna rapport så kommer ICT spara mellan 6-12% av alla utsläpp (främst transporter) genom effektivisering fram till 2030: https://www.ericsson.com/assets/local/publications/conference-papers/exploring-the-effect-of-ict-solutions-on-ghg-emissions-in-2030.pdf Mina erfarenheter inom byggindustrin säger mig att den potentiella besparingen är mycket större än 12% om vi använder digitala verktyg. Digitalisering är vårt främsta verktyg om vi ska minska vår utsläpp och skydda vår natur. / Carl Zide, jobbar med återvinning och digitalisering inom byggindustrin http://www.looprocks.se http://www.hauly.se