I eftermiddags publicerade en svensk kvinnlig mediaprofil att hon blivit våldtagen av en namngiven framstående manlig journalist på Aftonbladet. Det hela har tystats ner och mediaprofilen har motarbetats. Det är uppenbart att det råder en våldtäktskultur inom Aftonbladet, liksom inom hela mediasfären.
 |
| Våldtäkten polisanmäldes under Jan Helins tid som chefredaktör på Aftonbladet, men det hela tystades ner och den våldtagna motarbetades. Helin är numera programdirektör på SVT. Den anklagade gärningsmannen har efter Helin tog över varit gäst hos SVT. |
Först, nej, jag kommer inte skriva ut namn på våldtäktsoffret eller den anklagade. Detta inlägg angriper Sveriges största dagstidning, tabloiden Aftonbladet, och antagligen den mäktigaste redaktionen i Sverige. Kommentarer är också stängda, då särskilt offret inte ska drabbas av eviga Google-träffar på denna artikel som kan riskera hamna högt i rankning. Inga personer nämnda vid namn i detta inlägg är gärningsmän eller våldtäktsoffer, utan de namngivna är makthavare. Sparka uppåt, aldrig trampa nedåt.
Aftonbladet gjorde ett utmärkt arbete i att angripa och exponera Sverigedemokraterna för den kultur som råder inom partiet sedan en kvinnlig aktiv gått ut med att hon blivit våldtagen av en kollega till partiledaren, något som tystades ner.
Så här lät det då hos Aftonbladet, signerat Anders Lindberg:
“Fram tonar en bild där en liten grupp män med makt håller varandra om ryggen och baktalar offren. Kvinnosynen verkar vara rena medeltiden. Och det ser ut att vara satt i system.”
Ja, Aftonbladet. Det var bra skrivet om Sverigedemokraterna. Det ligger i linje med en del kommentarer från sverigedemokratiska väljare i bloggens kommentarsfält, där mycket nedsättande kvinnosyn framkommit, inklusive kontra partiets egna folkvalda.
Men dessvärre passar Anders Lindbergs citat perfekt in även på Aftonbladet. Och faktiskt hela Mediasverige, vilket jag återkommer till.
Den våldtagna mediaprofilen har skrivit att hon motarbetats, mobbats och baktalats av den våldtäktsanklagade Aftonbladetjournalistens vänner, kollegor och bekanta. Detta trots att hon tog modet till sig och till slut polisanmälde.
Alla män – ja, alla män – ni ska veta att de flesta våldtäkter inte polisanmäls. Chansen att ens gå till tingsrätten är minimal, och innan dess utsätts man för förnedrande förhör (och fysiologiska undersökningar om gärningen skett i närtid), för att inte tala om behandlingen under rättegången. De flesta kvinnor biter ihop, låter inte gärningsmannen vinna, och går vidare. Andra får sina liv förstörda och kan aldrig återhämta sig, en del begår självmord. Mörkertalet är enormt, men anmälningsbenägenheten har tack och lov ökat, även om polisen i princip med vändande post lägger ner anmälningarna.
Det krävs mod att anmäla. Mediaprofilen våldtogs 2006 och anmälde 2011. Det var alltså under Jan Helins chefredaktörsskap på Aftonbladet, som det hela sopades under mattan, och sedan dess har den anklagade journalisten höjts till skyarna som en av de mest politiskt korrekta och allra godaste i Sverige.
Jag jobbar inom media. Dels som bloggare, men också som författare. Jag säger ibland på författarföreläsningar att om du ser en kvinna som gett ut två böcker, så ser du en stark kvinna.
Jag får massa skit, angrepp och hot. Det drivs separata hatbloggar mot mig och det finns en hel tråd med i princip enbart lögner och förtal mot mig på Flashback. Jag har polisanmält dödshot. Jag har hemligt telefonnummer och vidtagit en lång rad säkerhetsåtgärder, med lager på lager på lager.
Det här handlar dock inte om mig.
Det jag utsätts för är ingenting jämfört med vad kvinnor i branschen utsätts för.
Ibland berättar de även för oss män i branschen, men aldrig med namn, utan oftare i vagare ordalag. Namnen hoppas jag de byter sinsemellan för ömsesidigt skydd, men unga nya kvinnor i branschen kanske inte hunnit bli varnade.
Jag har manliga författarkollegor som bakat in en del sådana berättelser i sina romaner, dolda under fiktionens dimma. Förhoppningsvis har gärningsmannen läst och insett att det som skett är känt. Annars är Lena Anderssons Utan personligt ansvar en mer tydlig skildring av hur det kan gå till inom media och kultur.
Kulturmännen brukar utmärka sig genom att vara väldigt goda och ha de rätta värderingarna. Inte sällan är det så de lockar till sig sina offer. Värderingarna gäller tills de är ensamma med en kvinna de kan utöva makt över. Makt över karriären, ekonomisk makt, fysisk makt – eller om ingetdera räcker: kemisk makt via våldtäktsdroger.
Fallet med Aftonbladetjournalisten är bara toppen på isberget. Det finns knappast någon bransch där sexuella övergrepp (trakasserier, sexuellt utnyttjande, ofredande, våldtäkt) inte förekommer. Och det aktuella fallet är knappast det enda där Aftonbladet är inblandat. Det vore extremt osannolikt med tanke på hur många som jobbat på Aftonbladet genom åren – påfallande ofta unga kvinnor.
Det är nu upp till Aftonbladet att sopa rent framför sin egen dörr och vädra ut på redaktionen. Idag är chefsredaktören Sofia Olsson Olsén. Förhoppningsvis känner hon till hur utsatta kvinnor är i mediabranschen och förhoppningsvis gör hon inte som skedde under Jan Helins tid och sopar detta under mattan.
Det är dags för Aftonbladet att visa lite mod på riktigt. Ni är Sveriges största dagstidning, även om kvaliteten är en utmaning. Med er enorma makt kommer ett enormt ansvar. Bollen ligger nu hos er.
Som man anser jag att beteendet är oacceptabelt, oavsett om det är en sverigedemokrat eller en Aftonbladetjournalist. Skämmes ta mig fan! Skämmes!
Och till våldtäktsoffret: Stå på dig mot rövhattarna! Du är bättre än dem.
Våldtäktsoffret publicerade för några år sedan en relativt detaljerad beskrivning av våldtäkten. Hon drogades och våldtogs. Hon avslutar med att hon var en av de han våldtagit, ett vittnesmål om att hon alltså inte var den enda – kvinnor pratar med varandra. Fler polisanmälde övergrepp. Allt lades ner och tystades ner. Idag gick mediaprofilen ut med hans namn. Vi får se om fler bland de som polisanmält genom åren gör en Weinstein och vågar komma fram.
Kommentarer är avstängda. Vill ni kommentera får ni dela i sociala medier.
