Samtliga svenska storbanker har nu presenterat sina kvartalrapporter, som visade sig komma in under förväntningarna. Även om det är för tidigt att dra några slutsatser, så gör kapitaltäckningskravet det nödvändigt för bankerna med fortsatta höga vinster för att kunna fortsätta låna ut mer till bostadsbubblan. Utan vinster hos bankerna så kommer alltså inte bostadspriserna fortsätta stiga och BLT-spekulanterna är alltså beroende av att bankerna gör vinst, om de inte vill se bostadspriserna falla.
 |
| Ok, Danske Bank är inte en svensk storbank. Lev med det. |
I Sverige har vi zero reserve banking. Banken kan låna ut kundernas inlåning och obligationsmarknadens upplåning utan att behålla något av detta som reserv. Någon fractional reserve banking, där man ska hålla en bit av kundernas pengar i förvar existerar inte i Sverige.
Istället har vi kapitaltäckningskrav. Det innebär att bankernas aktieägares pengar ska hållas i reserv och inte kundernas pengar. Dessa reserver består av eget kapital, vilket alltså är bankens skuld till aktieägarna. Eller om man så vill – en kombination av aktieägarnas emitterade aktiekapital och ackumulerade vinster man ej delat ut.
Om en bank gör en vinst på 500 MSEK, så kan banken välja att dela ut t ex 250 MSEK till aktieägarna. De övriga 250 MSEK tillför man bankens egna kapital, vilket gör att man kan låna ut mer pengar.
Kärnprimärkapitalkravet är 5% och riskvikten för bolån är 25%. Det betyder att 250 MSEK i sparad vinst gör att banken kan öka sin utlåning till bostadsbubblan med 250/(0.05*0.25)=20 000 MSEK eller tjugo miljarder kronor. Skulle man istället gjort en förlust på 250 MSEK skulle man på motsvarande sätt behöva minska sin utlåning till bostadsbubblan med tjugo miljarder.
Om banken inte gör någon vinst kan inte banken låna ut mer pengar och därmed inte bidra till att driva upp bostadsbubblan. Utan vinst måste istället aktieägarna tillföra kapital via nyemission, annars kan inte banken utfärda några nya lån, netto.
De som hatar att bankerna gör vinster på servicen att hatarna kan skaffa en bostad ska alltså vara medvetna om att den kära bostadsrätten inte kommer stiga i pris längre, om bankens vinster uteblir. Om banken gör förlust blir det rent av så att banken måste minska sin utlåning, eller rent av stoppa nya lån och att nya BLT fyller på pyramidspelet bostadsbubblan. Detta givet att folk inte amorterar eller aktieägarna inte tillför nytt kapital via nyemission.
Banker, som ser att de inte kommer gå med vinst framöver, bör alltså uppmuntra amorteringskrav och tvinga fram amorteringar hos kunderna. Därmed kan man åtminstone skaffa sig nya kunder via nya lån i samma takt som amorteringarna sker.
Där är vi dock inte idag. Bankerna gör fortfarande vinst, även om vinsterna är en besvikelse, och de svenska hushållens skuldbubbla fortsätter att pumpas upp. Men det finns via kapitaltäckningskraven en intim koppling mellan ökad utlåning och att bankerna gör vinster. Och bostadsbubblan är driven av just denna ökade utlåning. Som kommer ta tvärtstopp om bankerna börjar göra förluster.
53 kommentarer
Utmärkt igen Cornucopia
En fråga-Amorteringar är väl en grund för ökad utlåning?
Absolut, amortering är bara en flytt av bankens tillgångar från "lån" till "likvida medel" som direkt kan lånas ut. Poängen är att en kreditexpansion kräver att bankerna antingen tjänar pengar eller tar in mer kapital. På grund av det fram tills nyligen ganska låga kapitalkravet har bankerna snabbt, närmast obegränsat, kunnat öka utlåningen med låga vinstmarginaler utan större problem.
Jag har länge förvånats över att andra förvånas av den ökade utlåningen.
Med ca 20 års innehav och mellanliggande värdeökning parat med amortering så får vi en 5% expansion av lånevolymen detta med lika bestånd av fastigheter. Kommer det mer bostäder ut på marknaden så ökar detta också volymen.
Prisbilden är kanske mer svårt att förstå.
För den som inte nyligen budat upp en tvåa till över 100 000 per kvm.
Hej!
Eftersom bankerna skapar kapital ur intet när de lånar ut så försvinner väl pengarna ur systemet när kunden betalar tillbaka på lånet?
Att om Arne betalar tillbaka 10000 kr på sitt lån hos sin bank så:
1) minskas Arnes skuld till banken med 10000 kr
2) minskas bankens skuld till Arne med 10000 kr (pengar på kontot ägs inte av kontoinnehavaren utan av banken, som har en skuld till denne på samma belopp)
Beloppen kvittas mot varandra och pengarna försvinner ur systemet.
Eller har jag missuppfattat något? 🙂
Pengarna försvinner vid amortering. Tillgången, dvs skuldebrevet försvinner och mängden penningamängden i samhället minskas. Därför "kan" inte krediterna betalas tillbaka…
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
Pengar skapas bara via lån och betalar vi av skulden så försvinner pengarna ur ekonomin.
Vi har ett inflationsmål på 2% och det gör att man måste tillverka minst lik mycket pengar som inflationen förstörde.
Det går inte att stoppa bankernas sedelpress för inflationen skulle utplåna våra pengars värde på ett årtionde.
Lösningen är enkel riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen förstörde och ger pengarna till staten.
vi slipper bostadsbubblan och staten får pengar till SJUKVÅRD SKOLA INFRASTRUKTUR.
Riksbanken vägrar för riksbanken går privatbankernas ärenden.
Ekonomipriset går inte als till bästa ekonomimodell det går till den som bevarar privatbankernas rätt att trycka pengar.
Joakim Lundberg
Våra pengar vi äger M3 är borta om 1000år med 2% inflation vi kan inte ens köpa ett hus för det kostar mer än alla pengar vi nu äger. Se exponentiell ökning.
Detta är matte och därför sant.
Våra pengar kan inte öka för ingen ger oss några pengar.
Riksbanken slutar nu att öka mängden sedlar monetära basen kommer att minska, kontanterna minskar.
Alla pengar som skapas nu är skapade som en skuld till banken och skulden ökar med räntan vi går mot en skuldkris som aldrig kan lösas för betalade vi av våra skulder så skulle pengarna försvinna inga pengar skulle finnas i ekonomin.
Riksbanken har skapat en modell som går under på sikt, kan kallas peak skuld.
Med ett inflationsmål på 2% så måste mängden pengar öka med minst 2% per år.
Det är en matematisk lag, men vi kan inte öka våra skulder med 2% varje år någon dag når vi skjultaket.
Skuldtaket kan redan vara här reporäntan är så låg för att vi inte har råd att ta lån till en högre ränta.
Lånar vi inte mer så för vi peak pengar och ekonomin dör sakta .
Bankerna tjänat fortfarande bra med pengar, och Swedbank hade en fin rapport. Övriga hackar lite, men det handlar ändå om en hög nettovinst.
Notera att kapitalkraven är bra mycket högre än 5% i praktiken eftersom du har "systemriskbuffert" och "kontracyklisk buffert" och kommande (högre) kapitalkrav som du måste ta hänsyn till redan nu. Swedbank redovisar en faktisk primärkapitalrelation på hela 23,0% (att jämföra med bruttosoliditeten, som är 4,5%).
Under 80-talet var riskvikten 10% för bolån och den höjdes bara marginellt ett decennium senare. Man kan fortfarande belåna t.ex bostadspapper(säkerställda) till 90% och statspapper med 100%. Det är också här som banken sk visa myndigheten att deras hedging, arbitrage-modeller etc motsvarar adekvata riskbedömningar. Frågan är om inte Pelare 2-bedömningar även fortsättningsvis kommer att vara den största riskfaktorn inom banking. Nya värdepapper, nya modeller och handelssystem ställer stora krav på kompetens hos myndigheter och bankledningar. USA´s föreslagna handelsavtal(TTIP)menar t.ex att s.k länderrisken ska elimineras vilket de facto innebär att alla europeiska länder(EU) ska behandlas lika t.ex ur kapitalplacerings-hänseende.
ex. Belåningsgrad bolånekunder 50%, 23% primärkapitalrelation enl ovan. Soliditet 5,5%. Hävstång = 18ggr eget kapital
Bolån 100 = säkerhet 50
Prisfall 30% = sänkt säkerhet totalt = 20
Primärkapital före prisfall = (50*0,25)*0,23 = 2,9
Låt oss säga att kreditförlusterna vid ett bo–prisfall följer historien ger det 5% i förluster, dvs här 2,5(50*0,05)
Primärkapitalrelations-krav 12,5%
Ny primärkap.relation efter prisfall = (2,9 ./. 2,5)/(50./.2,5*0,25) = 0,4/11,9 = 3,4%-enheter, dvs en brist på 8,9% av utlåningen eller 0,089*47,5= 4,2(=8% av utlåningen) som krävs i nyemission och/eller försäljning av tillgångar. Banken är så långt likvidationspliktig. Men vi lägger till kraven på andra reserver som banken måste hålla så får vi se om dessa räcker.
Systemriskbuffert 5% av 50 = 2,5
Kontracyklisk buffert 1,5% av 50= 7,5
Summa = 10, dvs banken ska ha 10 i kärnkapital och inte 2,9 som exemplet visat ovan. Det ger en soliditet på (2,9./.2,5+7.5)/(47,5+0,4)= 16,5% och en ny primärkapitalrelation på 7,9/(47,5*0,25)= 66% vilket får anses tillräckligt även vid ytterligare säkerhetsnedgång/kreditförluster.
När banken måste hålla 3 ggr mer i kapital får vi räkna med högre räntekostnader på våra bolån. Bankerna har numera avkastningskrav på runt 20% på eget kapital. Det kräver (10./.2,9)*0,20= 1,4 i högre vinst vilket läggs på utlåningsräntorna. 1,4/50= 2,8%-enheters högre räntemarginal i detta ex. Inte undra på att bankerna vill ha ett betydligt högre ränteläge 🙂
oops:
"Bolån 100 = säkerhet 50" det blev felskrivet
Ska vara" Bolån 50 med marknadsvärde 100, dvs belåningsgrad 50%.
Hm, inte orimligt. Läskigt att bankerna behöver ha så lite pengar. Vilket är precis väl också problemet när och om ekonomin går ner eller fryser till – kedjan av who owes who måste gå fort, men är alla pengarna redan vidareutlånade så blir det svårt och alla försöker samtidigt vara likvida.
Banken är i visserligen inte mitt specialistområde.
Man får intrycket att det krävs inte direkt allt en svart svan för kriser, det räcker med några mindre på rätt ställen för att en stor skall uppenbara sig.
Runt 97% av penningmängden i världen är krediter. 3% är "riktiga" pengar. Bankerna kan aldrig "vidareutlåna" några pengar. Inte om du pratar om kundkontona.. dvs ditt och mitt bankkonto. När ett lån tas så SKAPAS pengarna. Eller snarare är det själva lånet i SIG som ÄR pengarna. Fruktansvärt svårt att få in detta i huvet på folk 🙂
Nu är det ju inte så att bankerna lånar ut folks insättningar dock… insättningarna skapas som en fiktiv "bokföringspost" när lånet tas.. eller rättare sagt.. lånekundens skuld till banken sätts som en tillgång.
Nån fractional reserve banking som den oftast beskrivs i diverse videos och annat på nätet existerar inte. Bankerna kan inte låna ut pengarna på RIX tex.. utan alla pengar (skulder) till lån SKAPAS när låneavtalet skrivs. Sen finns det dock likviditetskrav och annat gällande bankernas pengar på RIX. Dessa pengar kan dock aldrig existera på ett kundkonto. Kundkonton kan endast innehålla en anteckning om vad banken är skyldig dig i "riktiga" pengar. RIX-pengar. Svenska kronor.
Jo, bankerna lånar ut folks insättningar. Att pengarna du lånar samtidigt kan vara pengarna som är insatta (dvs summa 0, det är "fiktiva" pengar) ändrar inte på det. Om du lånar 100 kr som sätts in på ditt konto i samma bank har ju varken du eller banken några nettotillgångar (ni har båda en skuld och en tillgång på samma summa). Varför är det bara konstigt om man är bank, men inte om man är låntagare?
Det har påtalats tidigare att den distinktionen har väldigt liten betydelse. Penningsystemshaverister vill gärna överdriva betydelsen av detta, men med allt annat lika blir också slutresultatet lika (oavsett om man har FRB eller kapitaltäckningskrav).
@Anonym
Slutresultatet går inte att överdriva tillräckligt mycket. Bankerna skapar genom sitt utlånande stor moralisk risk i samhället genom att tillgångspriser drivs upp och välståndsskapande sparande förtrycks. Samhällets invånare blir mer och mer marginaliserade och tvingas leva sitt liv lön-till-lön samtidigt som ägande strukturerats om till fördel för hyressökande investerare. Social otrygghet och sociala orättvisor ökar. Värst drabbar det här unga som är längst ner i top-down samhället.
Vårt banksystem är det enskilt största problemet i vårt samhälle. Invandringsfrågan är en flugskit i jämförelse.
Våra insatta pengar lånar bankerna ut men det är bara en liten del resten tillverkar bankerna helt efter deras godtycke, riksbanken säger det nu om ni tvivlar.
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
Alag vi måste trycka pengar när vi har ett inflationsmål på 2%
vi måste öka mängden pengar med minst 2% varje år.
tolvtretton: N-E-J.. banken lånar inte ut några insättningar. Inte till folks kundkonton. De lånar av och betalar varann sinsemellan på RIX däremot! Folk måste lära sig att skilja på detta! Det finns RIX och så finns det kundkonton. Ett kundkonto kan I-N-T-E innehålla några kronor. Kronor kan E-N-D-A-S-T finnas på RIX. Ett kundkonto är enligt själva definitionen på ett kundkonto endast en ANTECKNING om vad banken är skyldig dig. Inget annat. Har inget som helst med bankhaveri att göra 🙂 Det har med verkligheten att göra. Du kan dock kräva ut bankens skuld till dig via en bankomat.. då har du äkta kronor plötsligt.. då har du tagit ut av bankernas reserver.. alltså från RIX.. men dessa är runt 3% av den totala penningmängden med krediter. Knappt någon använder papperslapparna till några större köp idag. De täcker som sagt oavsett ändå bara 3% av allt om vi skulle försöka göra det. Helt irrelevant.
ekvationsteorin: Då tar vi det igen. De enda insatta pengar som riksbanken kan låna ut är reserverna på RIX! Bankerna emellan. Privatpersoner kan inte ha konto hos RIX. Tyvärr. Ett kundkonto är en ANTECKNING av vad banken är skyldig… inte pengarna i sig! För helvette… 🙂
En fysisk 100-lapp som du sätter in kan de däremot låna ut… eftersom den redan tillhörde reserverna… men dessa är 3%… och omvandlas till en SKULD på 100 kronor från banken till dig när du sätter in den. Men det är inte 100-lappen du ser på ditt konto!! Det är en anteckning om att du nu satt in en 100-lapp och att banken är skyldig dig denna! Det är inte 100-lappen i sig som står där… för den tillhör reserverna. Dessa har I-N-G-E-T med kundkontona att göra!
Alag: men det har noll och inget med den distinktionen att göra. Skullle situationen förändratsmarkant ifalll banken för syns skull hade en inramad enkrona på väggen?
Diskussionen om distinktionen är rätt ointressant och orelevant om de båda begreppen leder till samma system drivet av skuld. Låt oss kalla en en spade för en spade är min slutsats.
Nej jag tror inte att situationen skulle förändras med ett shitcoin på väggen.
HMG: kontona i RIX är på det stora hela samma konstruktion som ett kundkonto. Det finns de som fått om bakfoten att det skulle vara något fundamentalt annorlunda.
HMG Varför förvillar du folket?
Banker tillverkar pengar ur luft och det får vi låna, riksbanken säger det nu.
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
Tekniska detaljer saknar betydelse, privatbanker tillverkar våra digitala pengar det är fakta.
Om det är bra eller dålig kan man diskutera, men det får inte diskuteras offentligt för banker betalar delvis utbildningen av nationalekonomer.
Dagens modell kommer aldrig att fungera på lång sikt.
M3 våra pengar vi äger förstörs helt på några århundraden med inflationen och nya pengar skapas bara av privatbanker som lån och då ökar skulderna tills vi inte längre kan ta nya lån och då är det slut.
Det går inte att bara skapa alla pengar som lån till banken, skulderna ökar och en dag kan vi inte låna mer då skapas inte några nya pengar och inflationen förstör dom pengarna som finns.
Riksbanken har skapat en modell som aldrig kan fungera.
HMG: I teorin, om du tar ett lån på 100 kr, så sätts de in på ditt konto, OK? Du har 100 kronor på kontot, och banken har lånat ut 100 kr. Att banken inte hade några pengar från början är ju irrelevant, för det har de fortfarande inte – de har 0 kronor. En skuld till dig på 100 kronor, och en fordran på dig på 100 kronor. Summa 0 kronor. Du har alltså lånat dina egna insatta pengar. Om du för över dina 100 kronor till en annan bank, kan de "kvitta" dem mot att någon annan för över 100 kronor till din bank. De har fortfarande samma inlåning som utlåning. Dvs, de har 0 kronor.
Tillgodohavande på kundkonto är pengar, i den betydelse att det kan användas för att köpa saker. Att det inte är "riktiga pengar" är irrelevant.
tolvtretton
För oss spelar det ingen roll varifrån pengarna kommer.
För vår stat ar det viktigt.
Nu tillverkar privatbanker pengar och lånar ut till staten om staten behöver pengar, staten kunde lika gärna tillverka pengarna vi sin riksbank.
Det blir inte mer inflation för att staten tillverkar lika mycket pengar som en privatbak lånar ut till staten.
Hur kan folket gå på det bankerna har hittat på?
Det är inte ens lagligt vi har en gång förbjudit privatbanker att trycka pengar.
Från riksbanken
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Historia/Viktiga-artal/1900-talet/
”1904 Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar (beslutet fattades
1897). Först i och med detta beslut kunde Riksbanken få en
penningpolitisk betydelse i modern mening, eftersom monopol på
sedelutgivningsrätten är en förutsättning för kontroll av de
penningpolitiska medlen. Ensamrätten var en följd av det upprepade
kravet på att privatbankerna skulle fråntas rätten att ge ut sedlar.
Man ansåg, att den vinst som privatbankerna fick från sina sedlar,
likaväl kunde tillfalla staten.”
tolvtretton: Ja det är väl det jag säger? Men du måste skjilja på RIX och det som står på ett kundkonto…. ett kundkonto kan inte innehålla kronor utan är endast en ANTECKNING om vad banken är skyldig dig räknat i kronor. Om du för över en sådan skuld till en annan bank.. dvs om du betalar någon med sitt konto i en annan bank.. då tar den banken över skulden… och din bank måste således föra över 100 RIKTIGA kronor också… eftersom skulden är i dessa. Annars är inte den andra banken intresserade av att ta över skulden. Detta sker i RIX. Med riktiga kronor. Clearingen. Där kvittar man ut den slutliga skillnaden mellan alla betalningar fram och tillbaka efter en bankdag. Differnsen får den bank med underskott kompensera för med riktiga kronor.. dvs reserver.. dvs på RIX.. dvs EJ på kundkonton.
ekvationsteorin: Jag förvillar ingen.. jag förklarar bara hur det fungerar. Antingen vill du lära dig eller inte 🙂 Bankerna tillverkar pengar ur luft om du med det menar det som står på ett kundkonto. Det är ju det jag säger.. Pengarna skapas när du tar lånet. Men det är inte kronor. Det är en skuld på kronor. Kronor kan endast riksbanken skapa. Men det är inte kronor vi använder som betalningsmedel. Det är nog det du inte fattar. Det vi använder som betalningsmedel i samhället är skulder på kronor. Som privatbankerna skapar ur ingenting när ett lån tas. Det är det som står på ett bankkonto. Men det är inte kronor. Det är en anteckning om en skuld RÄKNAT i kronor. Man kan säga att det blir samma sak i slutändan.. eftersom det är detta vi anväder som pengar.. och man kan enligt vissa således kalla det för pengar. Det är bara en definitionsfråga. Men kronor skapar bara riksbanken. Det som står på ditt konto är som sagt skulder på dessa. Det vi använder SOM pengar idag.
HMG
Varför pratar du om "Det är en skuld på kronor "
vi ser inte skillnad på skuldsedel och riktiga pengar.
Skuldpengar används som betalningsmedel.
Detaljer om riks är för folket ointressanta det viktiga är att våra pengar vi nu använder faktiskt tillverkas av privatbanker (digitala pengar)
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
Förstår du att det inte går att tillverka alla pengar som en skuld till banken, skulderna kan inte betalas tillbaka och skulderna ökar med räntan, skulderna blir oändligt stora på sikt.
Om riksbanken tillverkade alla pengar och lånade ut dom till staten eller till oss ar lika omöjligt.
Lösningen är att riksbanken tillverkar en del pengar och bara ger staten pengarna, så var det när papperspengarna ökade, staten fick vinsten på sedelutgivningen.
Lösningen som måste till är att riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen förstörde då kan ekonomin fungera.
1904 tillverkade riksbanken alla pengarna och staten fick vinsten på sedelutgivningen det fungerar men nu tillverkar inte riksbanken pengar längre och det kommer aldrig att fungera, matematik bevisar det.
DET VIKTIGA ÄR ATT INSE ATT DAGENS SÄTT ATT SKAPA PENGAR PÅ INTE KAN FUNGERA OCH DET MÅSTE FÖRÄNDRAS.
Från riksbanken
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Historia/Viktiga-artal/1900-talet/
”1904 Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar (beslutet fattades
1897). Först i och med detta beslut kunde Riksbanken få en
penningpolitisk betydelse i modern mening, eftersom monopol på
sedelutgivningsrätten är en förutsättning för kontroll av de
penningpolitiska medlen. Ensamrätten var en följd av det upprepade
kravet på att privatbankerna skulle fråntas rätten att ge ut sedlar.
Man ansåg, att den vinst som privatbankerna fick från sina sedlar,
likaväl kunde tillfalla staten.”
@HMG Vad menar du egentligen med "riktiga" kronor egentligen? Det verkar som att du klumpar ihop ganska olika saker (isht mot bakgrund att du är så angelägen om att påpeka att bankkonton inte kan innehålla "kronor").
Din beskrivning av hur eet går till vid överföringar mellan banker är inte det enda sättet. Vi har t.ex endel av clearingen som sker via bankgirot också – alla swisch-betalningar går den vägen t.ex. (Annars hade man ju ofta fått vänta flera timmar på överföringarna).
HMG: Det du kallar "riktiga pengar" är också bara skuldsedlar, utfärdade av riksbanken. Det du verkar tycka är "riktiga pengar" existerar inte i det system vi har idag.
Det blir lite abstrakt pga de stora summorna, men om man skalar ner det till ett nystartat aktiebolag med 50000 kr i kapital så kan den banken alltså direkt låna ut 1 Mkr till bostäder, plus de pengar som kunder har innestående på sina konton i banken.
Vilken av våra banker skulle låna ut 1 Mkr till ett nystartat AB med bara 50kkr som säkerhet? De skulle ju skratta sig harmynta ifall man frågade.
När sedan banken frågar vilken avkastning man beräknar få på den här miljonen så är svaret 2% = 20000 kr minus div kostnader för personal, lokaler och eventuella kreditförluster.
Det åkte hela tiden skapas nya pengar för att kunna betala räntan på pengarna som skapats. En riktig dödsspiral
Banken behöver således bara 1,25% i EK vid utlåning till bostäder. För varje miljon-lån krävs 12.500 Sek i primärkapital(man får räkna in lite till). Egentligen är detta väldigt skrämmande. I USA tillämpas även de s.k Basel-reglerna men bankerna där tvingas också sätta in 10% av sina skulder(kort inlåning) hos centralbanken som buffert(i praktiken lånar banken till reservkravet :)).
En jmf med USA(mot Europa) visar även andra skillnader av betydelse. Det s.k "Loan to deposit-ratio" i USA ligger kring 0,7, dvs för varje inlånad dollar lånas bara 70 cent ut. I Sverige ligger kvoten en bra bit över 2. SHB låg förra året över 3,5. I USA placerar bankerna en stor del av inlåningen i egen räkning. När det gäller Wall Street används en stor del till spekulation, dvs egen handel. Vad är farligast? Svårt att säga men SHB har kraftigt expanderat sin bostadsutlåning till bl.a UK. I USA kan man under vissa omständigheter lämna sin bostad med lån. Det går inte hos oss även om du skulle gå i personlig konkurs.
Det man sällan pratar om i dessa sammanhang är att bankerna fått använda sig av derivat för att reducera sin kapital-exponering och därmed kapitalkraven. Som vi vet har övervaknings-myndigheterna godkänt standardavvikelser på 1-2 helt utan hänsyn till svansarna vilket resulterade i finanskrisen 2008. I själva verket har flera systemkritiska europeiska banker fortfarande idag oerhört hög kapitalhävstång. Flera har stora problem att reducera sin "leverage" av olika skäl. Av politiska skäl döljs denna risk. Inte minst genom införandet av dåliga(mjuka) redovisningsregler från 2009.
Inflation på 2% kräver att man ökar mängden pengar med minst 2%.
Inflationen förstör värdet i pengarna och det enda som kan lösa problemet är att man skapar mer pengar.
Skapar vi inga pengar så försvinner 2% av vår köpkraft årligen och arbetslösheten stiger direkt.
Vi måste tillverka pengar men vi borde inte låna ut mer till bolån i storstäderna.
I Sverige kan kan man inte lämna huset till banken med skulderna men man kan däremot få skuldsanering och lämna banken med kreditförlust och inte ens huset kvar.
"Inflation på 2% kräver att man ökar mängden pengar med minst 2%."
Idag ökar M3 med typ 15% medan inflationen är nära noll.
rttk, du verkar kunnig inom detta med bankväsendet. Jag har ställt nedanstående fråga i lite olika sammanhang, men inte fått ngt svar. Kommentera gärna om du har tid/lust…
Var pensionsreformen 1994 var deflationsdrivande? Före 1994 betalade vi som har jobb för de gamlas pensioner direkt. Efter 1994 måste vi i högre grad spara till vår egen pension, vilket torde vara deflationsdrivande. En inte obetydlig del av pensionerna sparas i "pengar" i en eller annan form, vilket betyder att pengar tas ur cirkulation under lång tid. Jag roade mig med att ta fram det här diagramet som visar inflation samt penningmängd mätt som M3. Fram till ca 1995 följdes de åt ganska bra. Efter 1995 går kurvorna isär. Det finns möjligen (troligen?) andra förklaringar till detta, tex. bytte centralbanken från att styra mot ett växelkursmål till att istället styra mot ett KPI-mål 1992.
https://scontent-ams3-1.xx.fbcdn.net/hphotos-xaf1/v/t1.0-9/10525380_10153759179942642_2441214979577743948_n.jpg?oh=3961b3833e94059a236ad901c8077f48&oe=5686BD8E
Ekvationsteorin, det finns saker här som du verkar ha fått helt om bakfoten. Generellt: om mängden pengar minskar, så ÖKAR det pengarnas värde i föh. t. allt annat, mao deflation. Om mängden pengar ökar (allt annat lika) så sjunker pengarnas värde i förh. t. allt annat. mao. inflation. Om du har ett problem med inflation och försöker adressera det problemet med att öka mängden pengar ännu mer, så kommer du mao. att förvärra inflationsproblemet, inte lösa det.
@Mats;
Intressant fråga. Spontant tänker jag mest på banker då M3 till skillnad från M2 innehåller repor av alla löptider(från dagslån/overnight) som sker mellan banker och riksbanken(interbankmarknaden). 1995 hade bankerna möjligen slickat sina sår efter fastighetskrisen varvid lånebehovet ökade såväl i samhället som i spekulativt syfte. Kanske man även ska titta på M2? Nu tror jag att trenden ser ungefär lika ut ändå jmf med M3. Nej svaret är nog så enkelt att avreglerade banker lånar ut i större utsträckning till spekulation(banktrading) och det allmännas köp av tillgångar som bostäder. Deflationstrycket hänförs sig nog mer till arbetskraftsarbitrage, fackens minskade makt till förmån för företagen, stora produktivitets-ökningar/teknikrevolution etc.
Pensionspengar tas inte ur cirkulation. De stora beloppen placeras ju av våra avtals-företag som t.ex Almega. Våra egna försäkringar likaså. Däremot försvinner en stor del genom placeringar i i utlandet.
Det går att hitta dessa förändringar på rikets s.k kapitalkonto som ingår i betalningsbalansen.Riksbanken för statistik.
@Mats för det första är större delen av pensionerna fortfarande omedelbara överföringar. För det andra är resten som är baserad på börshandel också i praktiken direkta överföringar – de pengar du stoppar in på börsen är pengar någon annan tar ut. Det rör sig alltså inte om att de sparade pengarna tas ur cirkulation – de överförs istället till någon som för tillfället har bättre användning för dem.
@Anonym, javisst, en stor del placeras på börsen, och då blir det ju inte deflationsdrivande. Men som sagt, en inte obetydlig del sparas i form av "pengar" i en eller annan form, dvs fordringar på banker, gissningsvis med lång löptid. Den här fonden, AP7 Räntefond, har tex. ca 7 miljarder i räntepapper:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sjunde_AP-fonden
Första AP-fonden förvaltar 296 miljarder ser jag nu varav en viss del är räntepapper. Kan inte omedelbart utläsa hur stor del. Vill minnas att norska "Statens pensjonsfond utland" är ca 50/50 mellan räntepapper och aktier. Så helt betydelselöst är det nog inte räntesparandet, men man kan ju fråga sig om förändringen iom 1994 års pensionsreform har betydelse… Som du säger så är ju en betydande del av pensionsutbetalningarna fortfarande direkta överföringar från skattebetalare till pensionärer. Jag tänkte att ni som är experter kanske kunde svara på det. Som sagt, kolla grafen som jag satte ihop ovan. Före ca 1995 så följdes inflation och penningmängd åt, därefter har dessa variabler börjat divergera. Idag är väl inflation mer eller mindre noll, medan penningmängden ökar typ 10-15%. Något i ekonomin måste ha förändrats sedan dess, eftersom vi trots kraftig kreditexpansion inte ser någon dramatsik ökning av KPI. Jag har haft en teori om att näringslivet är mer konsoliderat, företag är färre och större och effektivare på att absorbera och koncentrera kapital, mao. att kapitalackumulationen är starkare idag. Piketty har väl belyst detta i son bok "Capital au 21ieme siecle". Har inte läst den dock…
Mats pengar är ett betalningsmedel, pengarna ökar inte M3 tar även med tillgångar som inte är pengar aktier med mera är inte pengar dom är bara värda en viss mängd pengar.
Pengar skapas inte när aktier stiger i värde, den som köper aktierna till ett högre pris tar sina pengar och betalar med.
Hur pengar mäts nu är inte en helt riktig mätmetod.
Det är bara papperspengarna som mäts på rätt sätt.
Sen har M3 under vissa år krympt.
Mats
"om mängden pengar minskar, så ÖKAR det pengarnas värde i föh. t. allt annat, mao deflation"
Det går inte att minska mängden pengar eller låta mängden pengar vara oförändrad.
Inflationen skulle förstöra pengarna på lång sikt.
På några århundraden skulle ett hus med 2% inflation kosta mer än alla pengar som finns.
Jag har rätt.
Det är löneökningarna som skapar vår inflation inte mängden pengar, när vi tillåter löneökningar så kommer vi att få inflation även om vi inte ökar mängden pengar.
@Mats
Även för räntebärande gäller i grunden samma sak.
Om vi tar och utvecklaar lite så kan du antingen köpa på börsen och då är det alltid en säljare som tar emot pengarna och deltar du istället i en emission så betalar du till emittenten. Detta gäller oavsett om det är obligationer eller aktier.
Tittar vi närmare på möjligheten att motparten är utgivaren av pengarna (dvs bank eller staten) så är det ju inte troligt att en vinstdrivande bank skulle gå med att betala ränta på obligationen om det inte var så att de hade bruk för pengarna – vilket innebär att det inte blir deflationsdrivande i det fallet. När det gäller staten som motpart så sker det mot RGK och inte riksbanken och betalningen för obligationen gör alltså att pengarna inte anihileras vid betalning (annars hade ju QE inte kunnat funka då det bara lett till att pengarna mackulerats i samband med skapandet).
Bobubblan är pengar som inte flödar ut i större skala i samhället. Inte när säljaren bara köper nytt och större. En spiral som är mycket negativ. Nyproduktion är annorlunda.
Nyemissioner av aktier och räntebärande kan sägas vara pengar som direkt omsätts i realekonomin.
Jag anser att en större andel av skuldökningarna gått till olika former av spekulationer och köp av tillgångar som till stagnerande andel omsätts i realekonomin. S.k skuld på skuld-ekonomi. Ungefär som inom bankmarknaden där skuldökningarna utgörs av skulder inom systemet. Faller en faller alla i den berömda dominoteorin. Därför har vi en centralbank. Det var den ursprungliga tanken.
Disinflation handlar om konkurrens och utbudsöverskott. Som sagt outsourcing och lönearbitrage. Produktivitetschock pga tekniksprång. Vi har idag en mer fragmenterad arbetsmarknad med många nya tjänsteyrken med relativt låga löner. Företagens marknader är utomlands och investeringar hemma stagnerar. Jag kan räkna upp många flera orsaker till disinflationen. Tyvärr tycks cb leva i en annan drömvärld. Istället bedriver de valutakonkurrens som inte har några vinnare.
Jag tycker det är dags/hög tid att opponera kraftigt mot "skriet från BLT´s" att de förhindras att köpa nytt(lika dyrt t.ex)med argumentet att de måste betala reavinstskatten(som de lånat till). Den politiskt korrekta och dt delvis okunniga etablissemanget inkl media tycks stämma in i klagosången att nu måste reavinsten tas bort eller sänkas. Grundargumenten handlar om bo-skatterna som förhindrar rörligheten på bo-marknaderna. Jag hävdar att den synen är felaktig och det är dags för motstånd mot nya oskäliga subventioner till bo-fårket som självklart också gynnar makteliten än mer. Idag var Bonnier Hanne Kjöller ute och ropade efter mera subventioner.
En ny "tag" inriktad enbart som protest mot idéer om nya x-tra förmånliga regler som ökar orättvisor och risker än mer.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6282224
Ränteavdraget måste bort det är en skandal att det finns, det finns dom som drar av en miljon.
Snyggt. Jag tror dock den svenska bostadsbubblan kommer triggas av migrationskostnaderna via obligationsräntorna. Jag har egentligen aldrig haft magkänslan att nu brakar det snart åt helvete, men nu börjar det kännas så. Speciellt efter UDs utläggning vad minskning av biståndet för att slippa vifta med kreditkortet innebär i realiteten – då stängs den dörren i opinionen där också – och det är för komplexa samband för opinionen skall förstå hur allt hänger ihop.
Det är väl inte bankernas vinster som är problemet, utan de orimliga ersättningarna till de som jobbar på banken. Minskar man dessa kommer vinsterna öka = bra.
Effekten av att mindre del av vinsten delas ut till aktieägarna är också att delen som kan användas till att plocka ut stora vinster i högkonjunktur minskar. Detta minskar risken för att banken står utan medel vid nästa kris = bra.
Alltså det har aldrig varit bankens vinst som varit problemet, utan den makt som bankägare och banktjänstemän fått på andras bekostnad bara för att de råkar var personer som skapar våra pengar.
Cornu skrev att "I Sverige har vi zero reserve banking". Det är korrekt,men det beyder inte att banker inte har några reserver. Det måste de ha för att kunna bedriva sin verksamhet, förmedla betalningar och bevilja uttag av kontanter. Vad det däremot betyder är att finansinspektionen inte ställer några krav på hur stora reserverna måste vara.
Istället för reservkrav så har vi i Sverige kapitaltäckningskrav, som innebär att bankens egna kapital måste vara en viss andel av "riskvägda tillgångar". Dessa krav är formulerade så att banker måste hålla sig med en viss andel lågrisktillgångar som enkelt kan avyttras och bytas mot cash (=reserver) om det skulle behövas. Sådana tillgångar är tex. statsobligationer.
Renässansens guldsmeder som förvarade guld åt allmänehten upptäckte att få begärde ut själva guldet, och skuldsedlarna cirkulerade som "pengar". De kom då på den goda affärsiden att bevilja kredit i form av skuldsedlar på guld som de egentligen inte hade täckning för i valvet, och sedan kräva återbetalning av krediten med ränta. Detta ökar alltså mängden skuldsedlar ute i omlopp, utan att guldmängden ökar. Mao, guldsmeden "skapar nya pengar" i form av skuldsedlar på guld, iom sin kreditgivning. Detta är exakt samma modell för bankverksamhet som råder idag, oavsett om man lever under reservkrav eller kapitaltäckningsgrad, och oavsett om man lever under guldstandard eller har fiatpengar.
USA tillämpar också de Basel-reglerna. Reglerna är förvisso mer av rekommendationer men då centralbankerna utgör själva BIS är de ju också med och beslutar. En del länder har gått hårdare fram än andra, t.ex Sverige(efter att ha extremt generösa regler från förr krisen). Ingves sitter med i det utskott som tagit fram Basel 3.
Om vi skärper kapitalkraven så minskar kreditgivningen. har du tänkt på att vi måste öka mängden pengar minst lika mycket som vår inflation är?
2% inflation förstör 2%av våra pengar varje år det enda som kan lösa problemet är att öka mängden pengar med 2%.
på några års sikt så är detta väldigt viktigt, våra pengar räcker nu till dagens konsumtion men skapas inte ett öre så minskar vår konsumtion med 2% när varornas pris ökar pga inflationen.
Hårda kapitaltäckningskrav kan bara införas om riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen förstörde och sen ger staten pengarna.