Blockeringarna i svensk politik fortsätter. Nu vill centerns ledning att partikongressen ska besluta att ränteavdraget ska bort. Men man vågar inte ta ansvar utan vill att samtliga partier ska stå bakom detta.
Schibsted/SvD uppmärksammar att Centerpartiets ledning nu vill se ett antal reformer på bostadsfronten.
Dit hör marknadsmässiga(re) hyror, ökad skuldsättning för unga och att ränteavdraget ska bort. Dock ville man inte lägga dessa förslag när man själva satt i regering och vill inte heller stå för dem om inte övriga partier också är med på tåget, dvs vågar inte ta eget ansvar.
SvD sammanfattar:
“Inför partiets stämma i slutet av september föreslår därför partiledaren Annie Lööf och den bostadspolitiska talespersonen Ola Johansson ett antal strukturreformer. Bland annat handlar det om att reducera kravet på kontantinsats för unga vid bolån och att övergå till mer marknadsstyrda hyror för landets hyresrätter – men också om att se över det omdebatterade ränteavdraget. Annie Lööf och Ola Johansson poängterar dock att blocköverskridande överenskommelser är avgörande om man ska röra ränteavdraget, då det inte kan ändras skyndsamt utan endast mycket försiktigt och gradvis över tid.”
Kort sagt är det bara ett utspel, och kommer inte få några faktiska konsekvenser i verkligheten.
Låsningarna i svensk bostadspolitik fortsätter, där ingen i regeringsställning vågar lägga skarpa förslag och inte ens oppositionen vill stå för något om inte regeringen också gör det.
Sedan blir det säkert jättebra att unga ska få skuldsätta sig högre än 85% av bostadens marknadsvärde. Verkligen jättebra.
 |
| Molnen drar ihop sig över den svenska bostadsmarknaden, medan politikerna diskuterar om paraplyn är bra, men bara om alla är överens om det. |
43 kommentarer
Håller med.
Det var klart för flera år sedan att unga måste ha möjlighet att hyra billigt utan risk för livslång skuld och med möjlighet att spara för framtiden.
Dessutom: Vart drar man gränsen mellan vem som är ung och inte? Och unga kommer kanske fråga sig: Vad är det med åldern som gör att man är tvungen att amortera mer än någon äldre som kanske sitter på högre risk?
18-åring som flyttar ihop med 22-åring, hur löser man det om en teoretisk gräns skulle vara 21 år? 18-åringen tillåts skuldsättas högre än partner för den gemensamma bostaden… Kanske bättre att titta på bostadsbidragen för unga
Det mest vansinniga att göra nu är att släppa hyrorna helt fria. Vad tänker de med? Ska det göras så bör det ske när utbud och efterfrågan är i balans eller ivf när bostadspriserna gått tillbaka till sitt medelvärde(regress.). Att sänka ränteavdraget etappvis är däremot lämpligt. Kolla vart de marknadsmässiga andra-hands-hyrorna tagit vägen. Har de fallit i områden med mindre efterfrågan?Knappast.
Igen vill man sänka(fp o c) kontantinsats-kravet för unga istället för som i Tyskland först öka kravet på eget sparande(gäller alla). Högre belåningsgrad kräver sparande. Som vi hade det förr med bottenlån(i Tyskland 60%). För varje ytterligare ökning av belåningsgraden krävs större eget kapital. Trappvis högre ränta.
Det kan ju vara så att de totala hyrorna pga hyresregleringen är för låga. Andrahandshyrorna stiger kraftigt i centrum, inte lika mycket där det är balans — det visar ju ändå någonting.
Utbudsbristen kan alltså ha byggts upp under lång tid för att de reglerade hyrorna varit för låga. Det är först när utbudet ökat (vilket kommer ta många år) som hyrorna kan stabiliseras eller till och med sjunka i mindre attraktiva områden.
@rttck "Kolla vart de marknadsmässiga andra-hands-hyrorna tagit vägen. Har de fallit i områden med mindre efterfrågan?Knappast"
Nej, de har istället bara gått upp. Igår damp det ned en "Mitt i"-tidning med rubriken "18 000 per månad för en trea i andrahand". Rätt beskrivande.
Det som behövs är sparande. Men med låg till minusränta och stagflation eller liknande är det svårt att motivera sparande.
Sparande: Lägga undan pengar som växer med kanske 1% om du har tur.
Lån(ande) till bostad: Din bostad växer i värde med 1000 kr/dag.
Vilket är mest fördelaktigt tycker folk?
Klart de flesta väljer lån då.
@Joakim; Är hyrorna för låga när produktionskostnaderna+vinst långsiktigt stigit 2% mer än kpi? Det tycker inte jag. Vi har ett byggmonopol i praktiken där t.ex Skanska t.ex kan göra upp med mindre byggföretag om underentreprenörskap(ej konkurrens) eller helt enkelt lägga för låga bud(. Det vimlar av konkurrensbegränsade avtal i branschen. Vår kartell-myndighet har försökt införa åtskilliga konkurrensfrämjande åtgärder. Regeringen(Alliansen) har konstant sagt nej.
Nästa fel är att BLT´s sätter prisnivån för nyproduktion av hyresrätter. I förhandlingarna med kommuner etc kan de visa vad det kostar att bygga borätter. Varför skulle det skilja? Jo på en punkt skiljer det sig men inte ifråga om överlåtelsepriset. BLT´s värderar ränterisken till noll kronor. Det gör inte ett fastighetsbolag. Den som jobbat inom byggindustrin kan enkelt visa hur byggföretagen konstant skjuter fram vinsterna på framtiden(s.k avräkningsförfarande). Det finns andra möjligheter att bluffa, t.ex genom att intern-fakturera. Tyska produktionskostnader är betydligt lägre än här. Material-svinnet är stort i hela branschen. Materialpriserna blir därefter(samma monopol/oligol).
Bostadspriser handlar om demografi och att hålla priserna uppe genom inflation(kpi). Inte om verkliga produktionskostnader utan om för höga avkastningsksrav. När efterfrågan är låg byggs lite(inte pga av fallande priser, tvärtom höjer man priserna för vinsten skull) och så vidare. Hyrorna kommer aldrig att sjunka i storstäderna av detta skäl. Jmf utflyttningsorter. Däremot ökar givetvis prisskillnaderna. Skulle priserna falla skulle det aldrig byggas på orter som saknar tillräcklig efterfrågan. Den som tror att hyrorna vid full avreglering skulle differentieras inom Sto innerstad förstår inte att det är omöjligt då byggytan är begränsad. Att bygga på höjden ger inte lägre hyror om man inte massbygger.
Egna hem kan liknas vid en obligation. Stiger räntan faller priset. För borätter överlåts denna risk på köparen. Och denna riskpremie prissätts inte mer än att offerten kan innefatta vad en köpare kan påräkna vid olika räntelägen i framtiden. Köparen är mao villiga att betala för mycket. Istället justeras priset via borättspriset medan hyrorna aldrig faller.
Egna hems-priser stiger även om det råder balans. Men vad är balans? Det som är attraktivt har högre pris. De som bygger hyresrätter kommer bara att göra det om attraktivitet finns(utan subventioner). Det gamla beståndets hyror lär inte falla. Istället har de hållits låga pga av att fastigheterna sällan underhållits genom fondering. När renovering sker höjer man hyran till självkostnad(just.) + "vinst". Så går det till när Allmännyttan utnyttjar prisläget att sälja sin fastigheter till renoveringshungriga privata företag som senare ombildar till BR och medverkar till högre hyror. Chockhöjning av hyror går utmärkt då alternativ i allmänhet saknas. Hyrorna kan bara bli högre. Om landets befolkning ökar med 1 miljon så innebär det brist på bostäder och prisstegringar som inte motiveras av verkliga produktionskostnader. Istället handlar det om utbuds- och efterfråge-funktioner, dvs byggbolagen utnyttjar läget, som alla andra företag, till att höja priserna. Vi vet även att man själva medverkar till att höja markpriserna. Inte minst sätter man prisnivån genom att köpa av sig själva(förvaltningsbolaget) när man ska bygga. Det är därför som spekulationsmark bör beskattas.
Ja Joakim. Hyrorna är för låga för att bygga mycket och snabbt. Men det beror på byggföretagens avkastningskrav som alltid varit för höga genom dominans och(=) för höga löner. 2% mer än kpi per år sedan 1950 säger allt om bostadssituationen.
rättelse: "Egna hems-priser stiger även om det råder balans"
Skrev lite slarvigt. Jag menade att priserna under en allmän uppgångsfas anpassar sig till det allmänna läget, dvs folks betalningsvilja ökar även där det råder balans eftersom boende är långsiktigt och utbudet därför begränsat även på en ort med balans. Det förstår alltför få. Priserna stiger sist långt ut från centralorten och när priserna faller centralt faller de oftast mest långt ut(i %). Det handlar bl.a om att folk vill äga och ser prisuppgångar framför sig.
När boende blir en trendfaktor ökar skillnaderna i utbud och efterfrågan och därmed priserna mer än under normala betingelser(boendet som en livsnyttighet). Boendet blir en handelsvara(kanon tycker byggbolagen) där det även på orter med balans sker en omfördelning inom ett bestånd i balans.
@Teimar;
Ja, en bättre balans av sparande och lån håller naturligtvis ner prisökningarna vilket gynnar alla.
rättelse: "I förhandlingarna med kommuner etc kan de visa vad det kostar att bygga borätter. Varför skulle det skilja? Jo på en punkt skiljer det sig men inte ifråga om överlåtelsepriset."
Överlåtelsepriset kan skilja sig genom att byggföretagets kostnader är lägre då de övervältrat finansiering till BLT´s. Det bör alltså vara lägre sett till anskaffningskostnaden jmf med ett hyreshus. Men i praktiken kan höga marknadspriser för BR + extremt låga räntor gjort att byggföretagen kan ta den vinsten helt eller delvis.
Det enda jag menar är att vi byggt upp ett "underskott" av hyreslägenheter, som också blivit värre av ombildningar till bostadsrätter (då BLTs som du påpekar är glada på att ta på sig risk). En av anledningarna är att det inte varit tillräckligt lönsamt att bygga hyresrätter. Nu är ju en vändning så sakteliga på väg, kanske, men vi har ändå inte tillräckligt med byggande.
Hyresregleringen är ett misstag och det kommer ta åratal efter en avreglering innan det rättar till sig.
Jag äger en del aktier i just Skanska och tycker inte deras totalmarginal är särskilt enorm. På en omsättning på 145 mdr fick man ut 5,5 mdr före skatt. Javisst, mycket av förädlingsvärdet försvinner till anställda, underleverantörer, materialleverantörer etc, men det är ändå inga _enorma_ vinster man gör om man jämför med till exempel bankerna.
"Hyresregleringen är ett misstag och det kommer ta åratal efter en avreglering innan det rättar till sig."
Exakt vad avses med "hyresregleringen"? Är det själva förhandlandet mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna som är nageln i ögat? Är det hyresgästernas rätt att organisera sig som retar gallfeber?
@Joakim; Ja du har rätt i att det finns ett underskott. En uppluckring av regleringen kommer som sagt att höja hyrorna över hela beståndet, i olika grad. Det här gäller i synnerhet där folk helst vill bo. Och där färre vill bo kommer det i bästa fall bara byggas enklare och sämre bostäder för att kunna hålla lägre hyror. Att hyror i glesbygd etc faller är ointressant. Det slutar kanske med att de måste rivas.
Vitsen med avskaffande av hyresregleringen sägs ju vara att hyrorna i sämre lägen ska falla. Inte att hyrorna ska stiga bara för att det ska byggas mer? Redan idag får en byggare sin produktionskostnad inkl vinst väl täckt. Skillnaden är att man inte tillåter hyran att höjs hur som helst under en obligatorisk avtalsperiod(tror jag).
Återigen, produktionskostnaderna är för höga och de kommer inte att krypa under kpi. Ivf inte om de långsiktigt stigande bopriserna fortsätter sin upptrend, dvs inflationen +2%(=fast.prisindex). Våra bostads- och produktionspriser är också en funktion av (tidigare) statliga subventioner till både byggföretag och konsumenter, spekulativa markpriser samt svaga produktivitetsökningar. Fri hyressättning OCH statssubventioner?? Skulle fria hyror kunna öka konkurrensen och sänka produktionskostnader och hyror? Tänkbart(på kommunal mark kanske?) men jag är i övrigt skeptisk på längre sikt. Markpriserna skulle öka än mer, inte sjunka som man skulle vilja tro. Vi har sett statliga monopol(kollektiva nyttigheter) säljas ut med resultat att priser ökar(högre avkastningskrav) och sämre kvalité(ej statlig peng), tvärtom mot vad regeringen sade. Vilka skulle vilja bygga där hyresnivån är lägre/låg? Jo flera om hyran kan sättas tillräckligt högt. Jag tror att små efterfrågeökningar i t.ex mindre kommuner utanför centralorter kommer att leda till större relativa hyreshöjningar varvid övriga ägare snart anpassar sig. Rörligheten ökar först när hyresökningarna blir för stora för folk och det råder absolut tröghet nedåt i hyrorna.
Det där med vinster i byggbolagen har du fått om bakfoten. Jag menar inte att vinsterna är för höga. Kostnaderna är för höga. Däremot kan man t.ex "gömma" vinster genom avräknings-manövrer i t.ex sina pågående projekt som varar i åratal. Man rullar enkelt vinster framför sig. Bankerna ska aldrig jämföras med f.ö. Börsföretagen ger långsiktigt en nominell avkastning(inkl värdestegring) på ca 5% per år. Byggbolagen ligger väsentligt lägre och det ska de göra. Kursen i Skanska har stigit med 248% sedan toppen av förra fastighetsboomen 1990. OMX30 med runt 250% tror jag. F.ö är bostadsbyggnation en liten del av verksamheten. Den internationella delen är dessutom utsatt för stor konkurrens. I Sverige finns väl 3-4 bolag av storlek.
I de flesta länderna i Europa är privatbostadshyrorna reglerade och det gäller i synnerhet i storstäderna. Det finns sannolikt goda skäl till det. Ja, det skulle byggas mer där det går att bygga vid fria hyror. Men skulle man bygga så mycket som behövs? Jag tror ingen fastighetsägare vill att det byggs för balans om det finns risk för minskad efterfrågan(demografin, arbetsmarknad etc). Då riskerar man att tappa i uthyrningsgrad vilket är mycket värre än dagens hyresreglering.
@rttck Även ränteavdragen skulle jag vilja hävda är en faktor som bidrar till att BRFer kan bjuda högre än hyresvärdar (helt enkelt för att räntekostnaden efter avdrag blir lägre på det att endel av räntan läggs direkt på medlemmarna).
Sen vet jag inte om det är så enkelt att det råder bristande konkurrens på byggmarknaden. Läget skulle ju kunna förklaras med att det finns begränsat utbud och det finns tillräckligt med köpare som vill betala – och då säljer man ju till de som betalar mest. En faktor som skulle kunna vara begränsande av utbudet är kommunens planmonopol.
Sålänge man inte löser problemen som bidragit till att andrahandshyrorna skjutit i höjden så finns det ingen anledning till att förvänta sig att marknadshyror inte skulle leda till detta (hyran på andrahandsmarknaden är ju trots allt marknadshyra då avsaknad an hyresreglering föreligger där).
@Anonym
Så är det väl ändå inte. Räntorna är fullt avdragsgilla hos fastighetsägaren medan de inte är det för bostadsrättsägarna.
Problemet är snarare att en ev. hyresvärd inte kan ta ut den hyran som folk är beredda att betala medan i en bostadsrätt så motsvarar räntekostnaden det folk tycker det är värt att bo på den platsen.
För hyresvärden akn inte betala mer för en fastighet än att han kan räkna hem en vinst över en viss period medan en BRF kan betala så mycket som deras medlemmar tycker det är värt att bo där vilket i dagsläget är avsevärt högre än vad hyran kan bli.
DL: Nja räknar man på det så blir inte effekten den i slutändan. Hyresvärden får visserligen ett tag till dra av räntan, men det innebär fortfarande att han måste lämpa över hela räntekostnaden på hyresgästen. Avdragsrätt för ett företag endas att han behöver betala skatt på intäkter-kostnader (dvs vinst) och innebär att kunden blir tvungen att betala fulla kostnaden.
@Anonym; Jag håller inte med dig om byggkonkurrensen. 3-4 stora bolag dominerar och vi vet att produktivitetsutvecklingen är låg. Vidare är olika former av kartell-samarbeten inte ovanliga. Sveriges bäst betalda arbete för en outbildad 20-åring.
Marknadspriser i stadskärnor är uppenbart fel eftersom hyrorna aldrig kommer att falla. Det finns alltid betalningsförmåga då utbudet i princip är maximerat från början. Då är det ingen marknad!
Fastighetsägaren lever på sin uthyrning och behöver därför inkomster(driftnetto för att betala underhåll och räntor). BR-ägaren idag ser till framtida värdestegring som främsta anledning till köp samt att det råder brist på hyresalternativ. Nybyggda hyresrätter är ett alternativ men inte sällan är bo-kostnaden lägre i BR-alternativet. Jämförbarheten döljer dock en hel del som täckning för underhåll, ränteförändringsmarginal och vinst(inkl värdestegring…eller förlustrisk). Väldigt få bryr sig om underhålls-sidans framtida konsekvenser.
Sedan finns det en koppling mellan låg hyra och svagt underhåll vilket Hyresgästföreningen inte alltid tagit ansvar för(hellre låg hyra än fastigheter i gott skick). Likaså åker "dåliga" fastighetsägare snålskjuts i systemet.
Även om hyrorna skulle kunnat höjas mer än t.ex kpi över tiden så är det inte i närheten av vad BR-köparen är beredda att betala. En hyreshusägare får idag alltid bättre betalt av en BR-förening än på öppna marknaden. Det återstår att se hur det blir när vi går tillbaka till trenden!
Rttck: jag uttryckte mig nog lite klumpigt, avsikten var inte att få det till att låta som att vi har god konkurrens på byggmarknaden. Det var mer menat att framföra andra faktorer som skulle kunna förklara situationen.
Jag skulle vilja se en kommentar från Lars Wilderäng på detta (http://ekonomistas.se/2014/11/11/bor-ranteavdragen-avskaffas/) argument mot avskaffande av ränteavdraget. Som jag personligen ser det finns det ett symmetrimässigt skäl att behålla avdraget.
Att ta bort det för att lugna ner bostadsmarknaden blir egentligen bara ett sätt att politiskt anpassa sig efter riksbankens räntenycker, vilket står i kontrast med tanken på att riksbankens monetära policy ska vara politiskt obunden. Om det finns en bostadsbubbla som beror på ett systemfel så ligger det felet i riksbankens räntesättning, antingen i beräkningen av inflation, eller på hur man tar beslut baserat på den beräknade inflationen.
Det är väl bra att minska mängden bidrag i samhället. Varför ska människor utan lån betala låntagarnas räntor?
Systemfelet ligger bl.a i att bankerna blivit vinstmaximerande under statligt skydd. Vidare att de får trada i egen bok. Det garanterar alltid framtida problem. Regeringsmakten har hela tiden bortsett från utbuds-problem, dvs att marknaden löser sådana snabbt och effektivt.
Rb räntepolitik är mest ett utslag av andra länders politik för att "vårda" kronan. Man tillät inte kronan att stiga i enlighet med hur marknaden helr riktig värderar en starkare relativ-ekonomi som den svenska(stort beroende av export-BNP).
Jag ser ivarjefall inga som helst argument mot att avskaffa avdraget i den texten. De strukturella "orättvisor" han hänvsar till finns i ekonomin i stort, de har ingenting med specifikt boknarknaden att göra. Enligt honom så skulle avskaffandet av ränteavdraget "skapa en fundamental orättvisa mellan dem som har, och dem som inte har, eget kapital". Sen för han i snirkligt bevis att en kapitalägare inte behöver betala ränta på lån (eftersom hen slipper låna). Jaha.
Den strukturella orättvisan är ju snarare att folk som inte tar extremlån tvingas vara med och medfinansiera utgiften för avdragen genom att betala skatt på kapital och sparande. Alla ska ha rätt till en bostad, det ser jag som helt självklart – men inte att låna 5-6 miljoner för en bostad på specifik adress.
Ränteavdragen infördes för att kompensera fastighetsskatt, den som nu i princip är borttagen!
När vanliga arbetare runt 80-talet kunde och behövde låna mycket pengar för att köpa bostad, så uppstod en sits där man fick en fastighet som kostade mycket i skatt. Trots att man lånat ihop till fastigheten. Då var ränteavdrag att sätt att kompensera de som behövt låna mycket pengar till sin bostad.
Att tro att kapitalskatt och ränteavdrag måste vara i symmetri är nonsens! Se på andra länder i Europa. Nej, bort med ränteavdragen, fastighetsskatten är ju i princip borta.
Precis, det är (med facit i hand) en katastrof för sverige att man inte plockade bort ränteavdraget i samma veva som fastighetsskatten avskaffades.
Snacka om att jämföra äpplen och päron. Att betala för sin fastighet är inte samma sak som att investera pengarna på börsen. Alternativkostnaden han räknade på tog ingen som helst hänsyn till risk.
För att göra jämförelsen
: Betala av sitt lån som i exemplet hade en ränta på 5% skulle motsvara att göra en investering som hade samma avkastning. Då behöver vi hitta en instrument som med nära 100% säkerhet kan ge den avkastningen. Det innebär ett bankkonto, eller möjligen möjligen en kort räntefond. Skillnaden mellan LIBOR och inlåningsräntan på ett bankkonto eller en kort räntefond kommer med all sannolikhet att vida överstiga den 30% minskningen alternativkostnad som nämns.
Detsamma gäller diskussionen om amortera eller investera. Bostadsköp är den enda gång jag ser mina vänner och kollegor vara bekväm med 5-6 gånger hävstång på lång sikt. Det är nämligen vad 15% kontantinsats innebär, dessutom har din sambo/fru/man rätt att avgöra när du ska sälja. Men fråga någon om dom vill köpa en fastighetsaktie/fond med motsvarande belåning nu. Det bör ju vara en minst lika bra ide, eller bättre med tanke på hur otroligt mycket med likvid börsen är jämför med bostadsmarknaden, det går ju om någon snabbare att ta sig ut en dålig affär i din portfölj jämfört med en som du bor i.
Mama +1
Dom som försvarar ränteavdraget är dom som gynnas, och det är dom riktigt rika, dom vill att dom fattiga ska betala skatt till dom allra rikastes bostad i skärgården.
Att ta bort avdraget helt kan ge problem för fattiga husägare.
Begränsa avdraget till ex max 10000kr
Den rike som nu får 100000kr i bidrag får direkt betala 90000kr mer men han har råd.
Hur kan dom rika vara så elaka att dom stjäl dom fattigas pengar?
Dom rikas socialbidrag måste bort.
Varför öka dom rikas skatt när vi kan ta bort deras bidrag.
Hur pengar ska fördelas kan man diskutera men man kan aldrig ha ett system där bara dom rika kan få bidraget som dom fattiga betalar in i skatt.
Thuren: symmetriargumentet är nonsens.
För det första så är invändningen att man får dra av räntor mot inkomst av tjänst (eller rättare sagt en reduktion på 30% av räntekostnaden). Det råder alltså ingen symmetri alls.
För det andra är inte avdragsrätten generellt motiverad av någon magisk symmetriprincip (som skulle få orimliga konsekvenser). Den är baserad på principen att kostnader nödvändiga för den skattepliktiga inkomstens förvärvande skall vara avdragsgilla mot nämnd inkomst (kort och gott bara vinsten skall vara skattepliktig). Det är knappast så att boendekostnader i form av räntor på bolån anses vara nödvändiga för att man skall kunna arbeta (och skulle man göra den bedömningen så borde ju hyresgästers boendekostnader vara lika nödvändiga).
Risken är överhängande att partierna inte vågar göra något förrän krisen är akut. Vad som då kommer fram som beslut efter förhandlingar dygnet runt är svårt att veta. Förutom minskat ränteavdrag kan en återinförd fastighetsskatt men med nytt namn vara en gissning. Korkade beslut som förbud mot kontantuttag över en viss gräns kan också komma.
Vänliga hälsningar
Nanotec
helt riktig iakttagelse. Så fungerar de moderna och ängsliga maktpolitikern. Skattehöjningarna kommer att fortsätta många många år. Sårbarheten på skuldsidan är signifikant för att vara modest.
De har nu pratat o pratat om detta sedan 2010.
@Nanotec och rttck. Håller med. Det i sig är en enorm risktagning rent ekonomiskt för den riskerar försätta stora delar av befolkningen på avgrundens rand.
När bedrevs de sist verklig bostadspolitik i Sverige? Var det på Palmes tid?
Hur som helst så känns det som ett extremt osunt system när man i praktiken tvingas att "hyra av banken" eftersom i stort sett ingen klarar att spara ihop de 5-10 årslöner som krävs för en bostad med halvattraktivt läge. Lite sundare skulle det vara om banken faktiskt också var tvungen att ta ett ägaransvar för alla de bostäder man "hyr ut", nu ligger ju all risk på den som hyr. Men självklart vill ingen bank stå som hyresvärd på riktigt, då tvingas man ju ta ansvar.
Det som Centerpartiet menar när man säger "fler ska ges möjlighet att äga sin bostad" är i själva verket "vi vill lämpa över all risk på privatpersoner (gärna unga lättlurade såna) så att storkapitalet inte ska behöva ta någon risk genom att vara den som står som ägare till bostäderna". Från denna synvinkel blir naturligtvis de senaste årens ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter bara en omfördelning av risker.
Men allt det här skulle man egentligen kunna fixa till bara det fanns någon vilja till bostadspolitik…
Hoppas att det är olagligt med regler som diskiminerar en äldre människa genom att ge den sämre möjlighet att köpa sig en bostad än en yngre människa.
Centerns politik avhjälper inte bristen på bostäder i Sverige.
De liksom flertalet av partierna inser inte att bostäder och arbete bör ligga i närheten av varandra.
Migrationsverket har fixat boende åt 100 000 , men när dessa skall flytta närmare jobben så blir det trångt.
Cornu kan låta oss rösta på hans blogg.
ta bort ränteavdraget.
sätta ett tak på avdraget
behålla avdraget.
vad vill läsarna se?
+1
Är conu rädd för att skapa en opinion mot ränteavdraget?
Ekva: du har ju en egen blogg, varför lägger du själv inte upp en omröstning?
Det var förmodligen de sämsta alternativen jag sett i en omröstning någonsin.
Jag behöver fortfarande en ordentlig förklaring vad det faktiskt är som folk vill ta bort.
1. Är det avdragsrätten mot inkomst av tjänst?
2. Är det avdragsrätten helt och hållet?
Sen kan man gärna fundera kring och utveckla vilka konsekvenser detta kan få. Sen kan man göra eventuellt göra en omröstning.
Tar man bara bort avdragsrätten mot tjänst kommer de "rikaste" fortsätta göra fulla avdrag mot sina kapitalinkomster. Tar man bort avdragsrätten helt skapar man en massiv asymmetri eftersom du fortsatt betalar skatt på inkomst av kapital. Ska skattskyldigheten då också tas bort?
osv osv
Ränteavdraget för bostäder kan tas bort helt.
Jag tror ingen vågar röra ränteavdraget…möjligen med en liten symbolisk gest. Anledningen är riskerna om priserna börja falla ordentligt, typ 20%. De tänker då på den yngre befolkningen, lånegenerationen. Det kommer att bli fastighetsskatt och borttagen ROT till att börja med.
De som till sina barn lånat ut sitt belåningsutrymme på den egna villan etc kommer att se sitt "pensionskapital" krympa en hel del. Efter en lång midnattssol och sommar kommer den långa vintern och då inte 7 år utan 20 cykliskt sett.
Ungefär som jag tänkt. Ränteavdraget är inte hållbart i längden, men det är så ingrott och långt gånget, alla har gjort sig så beroende av det att det i praktiken är konstgjord tillväxt. En sänkning av ränteavdraget sänker hela Sveriges ekonomi. Ingen politiker vill vara Svartepetter och vara ansvarig för en sån manöver. Men det blir väl mindre åverkan än om man bara låter allt krascha? Frågan bollas oavsett mellan varandra, och alla hoppas på att inte vara den som sitter med skiten när det brakar.
Ungefär så. Alla som kan läsa har väl sett Cornu´s graf över de reala villa-och bostadspriserna sedan 1952! Rena Eiffel-torns-grafen som illustrerar ett fall under 20 år till 1988 års nivå. Nominellt fall blir således mindre under inflation. Nedgången utgör en korrektions-fas för uppgångscykeln från 1955 till idag. Utgångspunkten är den affärsmässiga fastighets-sektorn som i sin tur brukar leda bostäder likväl. Varje priscykel tenderar att avslutas i ett exponentiellt förlopp.
http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/inflationsjusterade-villa-och.html
http://www.armstrongeconomics.com/archives/35580
http://blog.kimblechartingsolutions.com/wp-content/uploads/2011/08/eiffeltowerpatternsaug23.gif
Ingen politiker med maktintressen vill se ovanstående grafer.
Snetmot Nosrorb
Jag tror inte att du har helt rätt.
Rika som får ränteavdraget borttaget konsumerar lika mycket.
Avskaffa avdraget dela sen ut 30miljarder till alla svenskar, dom fattiga får då pengar som dom konsumerar dagligvaror med.
30 miljarder delat på befolkningen är ca 3000kr per person.
En familj med en billig villa där går det jämt ut.
Vad spelar det för roll vad Centern vill? Liksom Fp och KD är det ett lydparti till Moderaterna och det har väl alla insett vid dethär laget att deras intressesfär är framförallt näringslivets stora fiskar.