Sedan stormen Gudrun har elnätsbolagen i södra Sverige gjort ett omfattande arbete med att säkra upp elnätet. Enbart E.On (fd Sydkraft – bytte namn till den tyska ägaren efter stormen pga all badwill namnet Sydkraft gav) har grävt ner kablar motsvarande ungefär halva jordens omkrets, dvs ner till Sydney.
Hur mycket de övriga elnätbolagen grävt ner kablar framgår inte av Public Service/SR:s artikel i ämnet.
Förutom kablar har man även generellt flyttat ner lokaltransformatorer från stolpar till marken, vilket iofs leder till stölder av kylolja och efterföljande totalhaverier. Elbolagen har också röjt de kvarvarande ledningsgatorna, vilket inte Telia gör med sina ledningar. Dock kommer antagligen ledningsgatorna bli eftersatta med tiden. De chefer och linjearbetare som upplevde Gudrun ska bara gå i pension först.
Men de nedgrävda kablarna och transformatorer på marken kommer stanna kvar även när arbetskraften glömt bort.
E.On tror att en ny Gudrun högst skulle ge en tredjedel så få kunder utan el. Detta oräknat att det tar uppåt trettio år innan skogen blir lika känslig igen.
Däremot struntar Telia helt i att underhålla sina ledningar. De växer in i träd på grund av avsaknad av underhåll om de inte är sambyggda med elbolagens ledningar.
Och med det försvinner möjligheten till riktigt bredband för landsbygden, som på sina håll åtminstone förstått detta och bygger egen privat fiber. Nej, mobilt Internet är inte riktigt bredband, då överföringsbegränsningarna per månad gör att de inte går att använda till moderna Internettjänster som strömmande TV och film. Dessutom saknas acceptabla mobila hastigheter på stora delar av landsbygden.
Efter Gudrun ålades elbolagen med omfattande böter per dygn kunder var utan el. Det samma borde gälla Telia – 1000:- SEK per dygn en kund saknar telefoni och trådbaserat bredband, så skulle det bli lite fart på det hela även där. Och de där 1000:- SEK per dygn ska gälla även de som Telia vägrar erbjuda tjänsterna normalt…
41 kommentarer
Månadsbegränsningarna är ju bara ett affärsvillkor, inte en teknisk begränsning. Borde inte den osynliga tentakeln lösa sånt?
Sen tror jag inte teleledningar är lika känsliga för påverkan som elledningar i luften?
På vårt ställe i Västergötland fick vi nya fina ledningar nedgrävda och den gamla blanktråden från 1940? togs ned likaså stolparna, till förtret för hackspetten, allt ordnade Vattenfall på ett fördömligt sätt.
Nu är vi på gång med att lägga ned fiber, förhoppningsvis börjar vi gräva höst, det kostar en del och vi kommer att utföra mycket arbete själva.
Det var nog bra för hackspetten. De där gamla trästolparna är impregnerade med en massa giftigt skit för att de skall hålla länge.
Växer ledningarna in i träden…? 😀
Synd att skogsägarna i söder fortsatt att i huvudsak att plantera mest gran på sina sandjordar. Det sägs att lärdomarna efter Gudrun när det gäller iblandning av framförallt tall men även lövskog inte i praktiken genomförts. Gran kräver i högre grad som bekant skärmställning vid föryngring. Man säger iof att granen av flera skäl alltid bör slutavverkas, dvs inte genom s.k "naturlig föryngring/". Iblandning av andra trädslag skulle därför försvåra/försämra det optimala ekonomiska utfallet Men hursomhelst innebar de massavverkningar av gran som tidigare skett fortlöpande starkt till att stormvindarna fick bra grepp om den vindkänsliga granskogen. Ordet optimal har tydligen olika betydelse när det gäller kraven på (kortsiktig) avkastning.
Undrar jag om Södra lever som de lär? Boniteten är högst i söder varför gran ofta är lönsammast.
Är det inte skogsägarna som borde vara skyldiga att hålla rent runt ledningsnätet? Så gäller väl när det gäller järnväg och väg! Visserligen äger(ägde) kraftbolagen egen skog.
Gran används väl helst för tryckpappersframställning?
När de granar som planteras idag ska avveckas så lär väl inte efterfrågan av döda träd som informationsbärare vara speciellt stor. Jag vet att SCA förbereder sig för detta t ex genom att avskeda alla forskare som jobbar med tryckpapper.
Men skogsägarna i Södra Sverige kanske ser möjligheter att gå över till att leverera råvara för kartongtillverkning. Eller har man inte alls funderat på detta?
Så synd jag gillar böcker tryckta på döda träd.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Grantimmer brukar generellt ge högre priser per m3. Både gran och tall används till tryckpapper. Men om du tror att boken/tidningen etc spelat ut sin roll så innebär det inte att barrträd inte kommer att behövas i framtiden. Bättre råvara finns inte.
Men är inte m3 priset på Furu högre än på gran?
När man köper sågade trävaror är furu dyrare än gran.
Om tidningspapperstillverkningen upphör så borde väl det påverka granpriserna nedåt? Eller?
Oklart varför man tror på Gran i Södra Sverige.
Efter Gudrun var det även brist på plantor och det fanns granplantor att köpa.
Jag är inte så insatt i marknaderna numera men sågade trävaror är en traditionellt mer konjunkturkänslig bransch i Svedala(ivf) och ofta drabbad av återkommande överkapacitet inom konjunkturcyklerna. Priserna för sågat svänger mer än för papper(ständig överkapacitet även här dock) men visst får du mer för bra timmer än för massa. Och tallen är hårdare och mer okänslig för svamp och röta. Prisvariationer mellan träslagen beror mycket på hur marknadstrenderna förändras. I många fall används gran till träkonstruktioner medan furu används till snickerier. I övrigt påverkas priserna efter exportutvecklingen etc. Generellt sett är det massapriserna som styrt skogspriserna eftersom det handlar om stora volymskillnader.
Både tall och gran används som massaved där priserna alltid varit lägre generellt.
Gran har den högsta boniteten(produktionspotential) jmf med både tall och förstås lövträ. I övrigt skiljer det sig mellan ståndorterna, dvs markförhållandena. Tall drabbas mer av viltskador än gran. Kan vara ytterligare en anledning till att plantera gran jmf med tall och lövskog(plantor och ungskog gillas av älg och rådjur. Alltså bättre ekonomi med gran för skogsägarna. Om nu tallen(furu) kostar mera i handeln så kan det bero på att tallbeståndet minskat i södra Sverige jmf med gran varvid kanske byggboomen relativt sett ökat efterfrågan mer på snickerier?
Betr papperstillverkning har bestruket papper(t.ex vecko-månadstidskrifter) delvis tagit (eller kompletterat) över från dagstidningarnas lägre förädlingsgrad. Nästa större konjunkturnedgång kommer sannolikt slå hårt mot pappersindustrin för bestruket! Du kan se utvecklingen hos Pressbyrån där tidskriftståndet dramatiskt har ökat under senaste decennium.
Digitaliseringen ökade snarare pappersproduktionen under 90-talet. Vi får se om det fortsätter. Den nya digitala tfn-generationen kanske väljer bort alla tidskrifter samtidigt som bobubblan helt punkterar träindustrin. Jag skulle inate köpa massabolag. Kortsiktigt lär de antagligen öka avkastningen på exportsidan tack vare dollar-uppgången.
För övrigt är snickerier mer förädlade än övrigt sågat som t.ex byggnadsmaterial.
Att furu är dyrare kan ev. bero på att granen tagit över i söder och att furu kanske ökat i användning inom byggindustrin? Södra Sverige styr i allmänhet prisutvecklingen i landet.
Det stämmer ju att gran i södra Sverige odlas även på vad som klart tydligt är tallmark. Det finns många anledningar, men den avgörande anledningen är viltskadorna och den höga kostnaden för att undvika dem. Åtminstone i Småland krävs det det viltstängsel runt hela området. Det är en betydande merkostnad jämfört med gran.
Viltskadeargumentet håller inte. Man planterar tall där det finns mest vilt, dvs Norrland. Här nere finns det ärligt talat bara en bråkdel så mkt älg som norröver, där man istället planterar tall. Hål, möt huvud.
Dessutom är betestrycket på vintern skyhögt mkt högre norröver, då snötäcket gör att annat vinterfoder är svårt att hitta. Här nere kan älgen ofta beta annat vintertid om det är barmark.
Håller och håller. Du måste sätta vilstängsel. Åtminstone i centrala delarna av Småland. Det är vedertaget. Och det kan man verkligen göra, det är inte alls orimligt (och det görs ju också), men det blir dyrt och lite krabbigt.Om Norrland vet jag inget, dock.
Isf är det mer boniteten som styr än skadeproblemen. En tall ger dubbelt snabbare tillväxt jmf t.ex björk. Gran mot tall närapå samma förhållanden sett totalt över hela landet. När det gäller tall är insektsmotståndet större tack vare kådan/hårdheten. Vet inte hur problemskillnaderna ser ut mellan trädslagen i söder.
Hur står det till med rådjurs-förekomsten då? Rådjuren är väl betydligt färre i de norra inlandsskogarna jmf med söder! I norr har man dessutom rennäringen under vintern som ett stort problem för ungskog/plantering.
Jag skall kvalificera mitt påstående ovan: Det är skrivet från småbönders perspektiv där ett vanligt hygge är 0.5ha till några få ha. det är ju naturligtvis inte så att man aldrig kan få upp tall utan stängsel, ibland funkar det, ibland försvinner allt. Det är ju därför alla, på lämpliga marker, försöker få så mycket självsådd tall som möjligt, men tycker att investering i en plantering är för riskfyllt.
Sen håller jag faktiskt med om att det är synd och skam att det fortfarande, efter stormarna, planteras så mycket gran. Det är förmodligen inte i kollektivets intresse. Men det är rätt begripligt.
(En annan anledning till att gran nu och i nära framtid lockar är nog utvecklingen med sticklingar och den senaste generationen förädlade plantor, vilka båda lovar snabbare tillväxt än förr i granen.)
@Sven, människan lär sig aldrig. De statistiska svansarnas(svarta svanarna) förekomst gör att man hoppas på att det dröjer längre än en mansålder innan nästa Gudrun. Detta trots klimatutvecklingen på allt värre väderfenomen.
Kortsiktiga avkastningskrav och statligt stöd om katastrofen är framme(hjälper väl föga iofs) samt "det händer nog inte mig-mentalitet) gör att man inte tar riskerna på allvar. De stora bolagen gå väl före också. Och de påverkar säkert medlems-föreningarnas syn oh därmed den enskild bonden.
Viltskadeargumentet håller alldeles utmärkt i Åtvidaberg, Östergötland men det har varit ännu värre. Får man ett tallbestånd att växa igenom röjningsåldern utan att det blir sönderbetat är det något att glädjas åt, bra många försök får bli spontan gran och björskog.
I Norrland sår man väl tall och älgen får mer att beta på innan alla plantor är förstörda?
I Estland är alla medborgare garanterade tillgång till internet. Inte till bostaden utan till en "Internet Access Point". Dessa är utsatta på kartan och de är skyltade så att man hittar dem utan karta, En Intrernet Access Point har bredband och är oftast belägen tillsammans med någon annan form av samhällsservice t ex ett bibliotek eller liknande. När man besöket en IAP så sitter där oftast ett antal barn och spelar spel eller surfar på internet. Om det då kommer någon som har ett viktigare ärende, t ex en tant som vill betala räkningar eller någon som ska boka en resa eller liknande så viftar föreståndaren bort barnen och bereder plats åt den prioriterade kunden,
Jag antar att detta förhållande är en orsak till att även väldigt små estniska företag har väldigt fina hemsidor. En ungdom som vill göra en hemsida åt en tant som driver ett litet pensionat priooriteras före ungdomar som vill spela Minecraft.
Fördelar med det estniska systemet:
– Alla får tillgång till internet. Inte hemma men på cykelavstånd.
– Barn som gör vettiga saker prioriteras före de som gör onyttiga saker på internet.
– Kostanden minskar mot om man ska dra bredband till varje bostad.
– En mer levande landsbygd med fler naturliga samlingspunkter
Hörrö du du, kom inte med sådana oförskämdheter! Vi i Sverige är numera bäst och tar inte intryck av någon längre. Förr på den hemska förfolkhemska tiden tvingades vi göra sådant förnedrande, men inte nu. Visserligen har nu bildning, företsamhet, välfärd, vård och annat halkat ner men snart är vi världsbäst igen. Bara vi kan höja skatterna lite till.
Ps om du råkar se ett litet fint nedlagt ålderdomshem på den där landsbygden så är det säkert gjort av slavar som bönder i vargskinnspäls tvingat dem till. Bra kan det inte ha varit. Ds
Har för mig att internet är en mänsklig rättighet enligt FN.
Det kan mycket väl stämma Neo. I Sverige är det ju barnfattigdom om man inte kan dra på en Thailand semester en gång om året eller man inte kan ge den lille 6-åringen en ny iPad varje Oktober.
Det verkar inte vara riktigt klart att det är en mänsklig rättighet, men nästan: wiki
Eftersom samhällsservicen flyttar över på internet i hög grad så är det väl rimligt att man garanterar tillgång till internet åtminstone. På den tiden man skickade blanketter hit och dit till myndigheter förutsatte man ju att det fanns ett Postverk som kunde leverera blanketterna från A till B, liksom. Sverige borde göra lika – fast det har vi väl redan gjort, "alla" bibliotek har väl internetuppkoppling eller?
Sagt upp min fasta telefon på sommarstället av just oröjda ledningsgator. Minst en gång per år var telefonen ur funktion. Kör Skype över Net 1 nu. Bra ide med böter, hoppas det införs, idag finns ju inget incentiv för telefonbolagen alls.
Telia är i ovan exempel då skyldig mig ca 3,7milj kr då jag fortfarande saknar en teleledning.
Är du en av de där som fick gå över till en sån där trådlös låda på vinden?
Ja, det är synd att 4G har så mkt begränsningar annars hade det varit glasklart med byte till 4G i hemmet. Tele2 tar 699 kr per månad och begränsat till 60 GB.
Förmodligen finns det någon begränsning någonstans i systemet som gör att fri surf betyder att någon dyrbar infrastruktur måste byggas ut. Kan vara FRA:s infrastruktur som sätter begränsningen.
Det som beränsar är shannons teorem.
Över ett visst frekvensband kan man bara överföra en viss mängd information.
Ja det är ju en begränsning på användarsidan upp till basstationen, men det verkar inte vara det som spökar här. Och handlar det bara om att få en bra affärsmodell för att få ut mer pengar av kunderna borde alternativet fri surf finnas mot en viss betalning, om det nu inte är kartellbildning inblandat också.
I Danmark kan man få 500 GB i månaden för 399 DK (500 Sek) dår man dessutom HBO, Spotify och Storytel på köpet, men Shannons teorem kanske inte gäller där…
Jag spammar dig igen eftersom att meddelandet inte trillat igenom ditt envisa bullshit filter; Kop en Teletonika RUT-550 router och en CompleTech antenn (jag har 900MHz till 3G men den funkar lika bra till 800MHz 4G) sen kopplar du in ditt telia ADSL modem i Teltonika routern och koper ett billigt mobilt data sim kort som aven det stoppas in i routern. Da har du automatisk failover till mobilt data nar telia bangar. Nasta blogg inlagg om internet problem i skogen borde da innehalla en losning istf gnall.
Telia tar 399 kr/mån för 40 GB. Telia skriver dessutom "Bredband utan telefoni
Du kan beställa bredband via telejacket utan fast telefoni. Då tillkommer en så kallad nätavgift med 89 kr/mån. Prisexempel Bredband 2 med nätavgift; 358 kr/mån (269+89)."
Så man slipper inte undan fast telefoni utan att betala extra 🙂 Få en tjänst mindre och betala lite till. Hade man haft 4G så kan skippa fasta telefonen.
Telefonbolag är fortfaranade som filmbolag, de gillar egentligen inte kunder. De gillar bara pengar. Hoppas någon uppstickare kommer och tar över.
Gudrun var på gränsen för trädsäkringen av regionnäten då fullväxta träd inte bara föll i blåsten utan även blåste sidledes. Om vi får en starkare storm kommer det att få många 70-130 kV ledningar att lösa ut när de kortsluts mot marken av påblåsta träd och en del kanske t.o.m. blåser sönder. Det kan ge lika omfattande strömavbrott men det borde gå mycket snabbare att röja upp och reparera.
Det är bara att hoppas på att lagren av reservdelar och nybyggnadsmateriel inte rationaliseras bort.
Regionnätet är steget under svenska kraftnäts stora 400 kV och 220 kV ledningar med fackverksstolpar i galvat stål och byggs typiskt med höga och grova trästolpar som används parvis med ledningarna hängande i en stålbalk mellan stolparna. De försörjer stora industrier, hela kommuner, småstäder och stora stadsdelar.
Att byta från Sydkraft till Eon var lite modigt med tanke på att namnet Eon ligger lite väl nära Enron, ett annat numera konkursat elbolag med tvivelaktigt förflutet…
Tyska E.ON fick dock sitt namn nåt år innan Enron-skandalen. Så det var ett etablerat namn redan innan.
Det går knappt ens att ringa 112 ute på Svartlöga. Telia har inte brytt sig om att bygga ut mobiltäckningen ens när de i flera månader misslyckats med att laga den fasta telefonin.
Så ett hus brann ner. Telia erbjuder 800 kronor i ersättning, men ok då, vi kan väl säga en fast kvartalsavgift då…
http://www.dn.se/sthlm/har-kan-de-inte-larma-112-da-brann-hus-ned/
Bredband är en mänsklig rättighet. Det står faktiskt i FN´s stadgar….
Trams och åter trams mr Cornu
Telia som privat företag lägger gärna en miljon på att gräva ner kabeln till ditt hus. Föt st du dom kund direkt efter skiftar operatör :S