Skolverket släppte idag ett pressmeddelande om nedslående svenska resultat på ett kompletterande PISA-test, som testar just det som kritikerna till tidigare PISA-resultat hävdar är svenska skolans paradgrenar. Kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och kreativitet.
Skolverket skriver:
“Det är ett oroande resultat att svenska elever även på detta område presterar under snittet. Problemlösningsförmåga har alltmer uppmärksammats som viktig för framgång i utbildning och arbetsliv. Den här nya studien har gett oss en viktig signal, säger Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket.”
 |
| Resultaten. Endast
åtta OECD-länder är sämre än Sverige. Nivåer avser svårighetsgraden på problemen där svårighet 6 är svårast, och klaras endast av 2% av svenska elever. I Singapore klarar 10% detta. |
I själva verket visar sig ämneskunskaper och problemlösningsförmåga hänga ihop. Kan man inget i ämnet kan man inte heller lösa problemen. Att tänka kritiskt är inte det samma som att ifrågasätta eller kritisera.
Sverige hamnar i gruppen under medel, men är åtminstone duktiga på att lösa enkla statiska problem.
Så var det med den saken. Vad säger de som viftade bort PISA-resultaten i ämneskunskaper nu?
Hur ska vi lösa detta? Jag vet, vi förbjuder läxor! Nej, vi legitimerar lärare, så samma lärare som tidigare får en legitimation, men inget annat ändras!
Tyvärr kommer diverse populister inom politiken nu skrika efter mer pengar till skolan, som om det är problemet.
Värt att notera är att man i Kina och Taiwain är avsevärt mycket bättre än Sverige, rent av bättre än Finland, samtidigt som det här i Sverige yras över att det är inom problemlösande och kreativitet som vi ska konkurrera med Kina i framtiden. Verkligheten är att vi lever på gamla meriter, på ingenjörer i världsklass, utbildade i den gamla kravställande kunskapsskolan, och dessa närmar sig pensionsåldern. Nyrekryteringen kommer inte bli direkt lysande…
Tänk på att när alla tjatar om mer pengar och resurser till skolan, så är det inte där problemet ligger. Det spelar ingen roll hur fort man springer om man springer åt fel håll, eller hur stark man är om man lyfter fel saker. Det är bättre att göra rätt, än att slänga pengar på ett problem och tro att det löser sig, fast det inte fungerat än så länge. T ex är det viktigare med skickliga och ämneskunniga lärare än små klasser.
95 kommentarer
Nu väntar vi bara på slutsatsen att "Det krävs mer av genuspedagogik" i skolan!
Metakunskap i stället för kunskap. Kritiskt tänkande jämställs med förmågan att kritisera. Det är tidens melodi. Tyckandets diktatur.
Du missade "normkritiskt tänkande och intersektionalitet".
Ibland kan det vara jobbigt att jobba
Ibland kan det vara jobbigt att studera.
Tufft.
Själv fick jag kämpa med att lära mina barn multiplikationstabellen.
Något som skolan tyckte att de skulle lära sig när de tyckte att det var kul
Två års kvarsittning som straff!
/ Löfven
Behövs mer resurser till skolor med många förstagenerationsinvandrare med högre viktning på skolpengen kanske(?).
Den genomsnittliga förstagenerationsinvandraren fick score 417 vilket alltså är lågpresterande (<423).
De skolorna har redan mer resurser.
Ännu mer resurser!
Hoppas på ironi där.
Vad kallas det annars när man upprepar något man redan provat, och förväntar sig ett annat resultat?
Ketchupeffekten?
"Ketchupeffekten?"
😀
Hur kommer det sig att indiska studenter från fattiga familjer trots brist på resurser lyckas väl med sina studier och därefter i karriären?
Vi har knappast brist på resurser i Sverige, snarare är barn och ungdomar bortskämda.
Tvinga barnen försörja familjen från fem års ålder så ska ni se att skolan blir attraktivt igen.
Alla av de mer begåvade (?) inom sveriges tyckarelit har synpunkter på hur dålig den svenska skolan är men ingen, inklusive undertecknad har några som helst planer på att engagera sig i skolan och ännu mindre någonsin haft planer på att bli lärare. Jag tror att om någon förändring ska till måste hela samhället engagera sig i skolan och den begåvade andelen av befolkningen lockas till läraryrket. Vi kan inte låta frågan skötas av inkompetenta politiker eller endast av människor inom skola och utbildningsskrået om vi ska hoppas på att någon förändring skall ske.
En gång i tiden hade lärare samma lön som en riksdagsman.
Svårt att locka begåvade personer till ett låglöneyrke.
Dock tror man att ännu mer pengar ska lösa det hela så är man iaf inte begåvad.
Det spelar ingen roll hur stark man är om man lyfter fel saker.
Det är nog inte bara lärarlönen. Vilken naturvetare vill ställa sig som barnpassare för ointresserade elever som inte visar respekt. När alternativet är ett kreativt ingenjörsyrke?
Vad är det som Finland gör så rätt?
Jag har ungar som har gått ut gymnasiet förra året och jag får säga det att dessa företagsdrivna skolor var rena Kalle Anka. Hade sonen EN lärarledd lektion per dag, sista året, så var det unikt. Undra på att det blir vinst på lärandets bekostnad.
Nu var det iofs länge sedan jag gick i (kunskaps)skolan, men jag kommer tydligt ihåg att vissa lärare kunde motivera och göra ämnet intressant, göra oss entusiastiska, och där lärde man sig massor. Medan andra lärare som inte lyckades med det fick bli hackkycklingar och utsattes för allehanda nedrigheter, och där lärde man sig förstås ingenting än att få läraren att explodera eller gråtande springa till lärarrummet.
På något sätt borde man kunna identifiera vad detta något är hos dessa lärare som lyckades och respekterades, och även lära ut det till övriga.
En del saker är talang och går inte att lära ut.
Det där med lönen är en förenkling. Vad är hönan och vad är ägget?
Det som retar mig mest är att sosseriet, som säger sig värna om de svaga och vara mot ett klassamhälle, inte tar chansen och formulerar ngt stort. I det globaliserade samhället med glasklara globala klasskíllnader mellan en liten sketarik överklass, en allt mindre medelklass och en allt större underklass borde skolan vara nummer ett. De sketarika kan skicka sina barn till tex http://www.marlboroughcollege.org/welcome/ för 22280 pund om året. Vi andra får hålla till godo med http://grundskola.kungsbacka.se/utbildning/grundskola/vara-grundskolor/halabacksskolan/. Missförstå mig inte, jag har verkligen inget emot internationella dyra toppskolor. Jag har själv ett schysst kneg och jag gick på Hålabäck. Men hur stor chans kommer mina barn ha få när makten har kört skolrona i botten. Och vad som verkligen skrämmer – vilken chans kommer Löfvens barn ha och varför reagerar inte karln?
Nulli secundus
Lite märkligt att man inte ens tycks kontrollera så pass lätt testade saker som
syn, hörsel, färgseende EQ och lam och/eller lytt för en åtminstone en eftergymnasial utbildning med viss tidsåtgång.
Åtminstone om jag får tro en bekant.
Hmmm…ngt saknas ovan (förutom ett antal bokstäver) . Frågan är vilken chans har man om man gått i skolor som Hålabäck, som säkert är helt ok med svenska mått mätt, när man konkurrerar med old boys and girls från Marlborough?
Nulli secundus
@RB
"Vad är hönan och vad är ägget?"
Hönan har fjädrar, vilket ägget saknar. Ägget är mindre och ovalt sfäroidiskt formad. Det går inte att ta miste på dem.
Det känns tröstlöst. På samhällskritiskt område efter område verkar det som våra kära parlamentariska representanter inte förmår hantera handling och konsekvens. Länge trodde jag att berodde på att dom och troligen en majoritet av meborgarna fått sitt tidsperspektiv förändrat. Vilket inte vore konstigt med tanke på hur amerikaniserade vi är. Detta verkar stämma väl med forkningen på området http://www.clearlycultural.com/geert-hofstede-cultural-dimensions/long-term-orientation/. Men nu undrar jag, vem som helst borde ju begripa att med kass skola och globalisering blir man en loser i realtid!
Nulli secundus
Vi är snäppet sämre än Ryssland! Bravo Reinfeldt och alla andra nuvarande och tidigare politiker.
Löfvens utspel om "alla ska med" då man vill tvinga alla genom gymnasiet känns lite feltajmat. Vilket svinn…
Moventia:
Jag tror att det är något i den svenska kulturen som har gått snett. Kanske har jag fel och säg gärna emot. Men med den reservationen – vad betecknar den svenska kulturen frånsett att vi är blyga och osociala?
Historielöshet är en parameter, Till skillnad från de flesta andra länder har vi slängt gamla och nya kungar på sophögen, Känner ingen stolthet över vårt kulturarv vad gäller litteratur, musik mm. Vi är världsbäst på att ta till oss moderniteter utan att ens vårda det gamla inklusive våra äldre..
Till skillnad från de flesta länder har vi sett till att båda föräldrarna (mammorna?) jobbar heltid från det barnen är ett år. Vad innebär det för deras personlighetsutveckling att inte i lugn och ro få tillbringa sina första år i en atmosfär där de är sedda och älskade annat än någon timme på kvällen?
Till skillnad från de flesta andra länder är vi bäst på invidualitet. Men en sådan kan inte frodas utan samverkan med andra och vägledning av mästarna. Vem bryr sig om sånt idag när vi ska vara så moderna att de till och med slutat med mjukost på tub.
Detta är vad jag kommer på i en hast. Kanske någon som har lust att fylla på?
.
Varför kopierar vi inte bara den finska modellen för att bedriva skolverksamhet, rakt av?
Därför att det finns 100 000-tals inblandade som sitter i var sin skyttegrav, som de grävt djupt med sin spade och aldrig tänker fylla igen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kan man köpa över finska hockeyproffs till SHL så borde det vara möjligt att köpa över finska skolproffs.
Än ändå bättre ide tycker jag skulle vara att kopiera den finska läroplanen. Den finns på svenska och behöver inte ens översättas
De har väl kopierat vårt gamla system från den gemensamma tiden. I stort. Det är vi som skall backa tillbaka från moderniteten.
Skolan har ändrats för mycket på 200 år i Sverige, barnen är lika.
Den finska modellen i Sverige skulle leda till katastrof, tänk vad kränkta ( det värsta som kan ske i (S)verige ungar, skolfolk och pk-fårket skulle bli. Detta skulle blockera ett redan dåligt fungerande (s)venskt dom(s)tol(s)vä(s)ende …. ( ironi )
I Finland är läraren respekterad, rätt så hyggligt avlönad och behörig, i klassrummen råder ordning och reda, krav ställs på eleverna, läxor ges och skall göras, dessutom får eleverna betyg tidigt. I de finska storstäderna finns skolor med liknande andel invandrare som i Sverige, men i dessa finska skolor är läraren respekterad, rätt så hyggligt avlönad och behörig, i klassrummen råder ordning och reda, krav ställs på eleverna, läxor ges och skall göras, dessutom får eleverna betyg tidigt.
Ställ ktrav på en elev i en svensk skola eller kräv att eleverna skall uppföra sig únder lektionerna -> fär läraren behålla sin tjänst efter ett dylikt övergrepp mot (S)verige(s) framtid(s)hopp ….
I ett samhälle präglat av politisk korrekthet som övergått till vara emot yttrandefrihet och demokrati är det helt naturligt att den allmänna kreativiteten och förmågan att lösa problem minskar. Uppgivenhet och rädsla för att sticka ut hakan är antagligen grenar där Svenskarna ligger i topp.
Att tvinga barnen att gå ännu längre i en antiintellektuell och normlös skola präglad intolerans mot det egna fosterlandet och den egna kulturen kommer att göra saken än värre. Men den politiska korrektheten och den politiska korruptionen gör att kejsaren får springa naken länge till i Sverige.
Det är inte bara kulturmarxismen som man ska skylla för Sveriges kräftgång, utan snarare handlar det om en massa olika faktorer. Börja med fel fokus som skolor och elever har idag – istället för presteringsorienterade är de socialkompetensorienterade; istället för att lägga fokus på kunskap och problemlösning är de bekymrade över mobbning och med att inte belasta barnen med läxor. Onödiga övermedicineringen orsakad av (oftast) obefintliga psykiska tillstånd är bara grädde på moset.
Detta resultat är helt förväntat. I ett samhälle som privatiserar skolsystemet och anser att samtliga skolor (kommunala ingår här) ska bete sig som vinstdrivande företag ska kan man också räkna med att barnen/eleverna betraktas som varor/guldhöns istället för resurser som ska förädlas till samhällets framtida kapital. Profit uber alles!
Usch vad deprimerande. Kan någon ge eller länka till en kort välunderbyggd sammanfattning till varför det är som det är och vad som måste göras. Utan floskler och utan patologisk fixering vid invandrarproblematiken. Eftersom det finns skillnader mellan länder och hyfsat gott om jämförbara data kan det inte vara omöjligt att göra en någorlunda objektiv analys med grund i formell statistik.
Varsågod!
Maciej Zaremba: Hur kunde Sverige utarma sin lärarkår?
@Fredrik 13:43
Du vill alltså ha en förklaring på den låga kunskapsnivån i grundskolan, men då får inte invandrarproblematiken ingå i förklaringen.
Idoit!
@gruelse: I rest my case.
Börjesson: tack! Hinner inte diskutera mer nu, dock.
Om man skall lösa ett problem men bara får beakta en del parametrar är det ren tur om man lyckas hitta rätt lösning.
Lite Sovjetunionen över den inställningen.
Eller som nu när regimen Reinfeldt tillsätter en utredning om varför svenskt jordbruk inte är konkurrenskraftigt utan att den får ta skattetrycket i beaktande. En olöslig ekvation.
Va, finns det likheter mellan styrelsättet i Sovjet och Sverige?
@Kgb35: var skrev jag att man bara får beakta en del parametrar? Jag efterfrågade tvärtom motsatsen, dvs en multivariat analys. Om det är invandringsrelaterade saker du fiskar efter så säg då det. Och visa i så fall gärna korrekt utförda analyser som pekar ut de faktorerna som de viktigaste förklaringarna. Alternativt att det är förbjudet att ta reda på sådana samband. Jag tror att förra PISA undersökningen för Sverige visade på en marginell negativ effekt på resultaten av utländsk bakgrund.
@Fredrik 17:11
Maciej Zaremba berör, i ovanstående länk, inte alls "invandrarproblematiken, men insinuerar att det finns en förklaringsgrund, som hen dock inte utvecklar. Hen är PK och feg!
Däremot är jag varken PK eller feg och talar klartext. Situationen i den svenska skolan är ju så djävla allvarlig! Jag drar mig inte för att problematisera kring effekterna av den förda svenska invandrings- och integrationspolitiken.
Nedan i kolumn 2, redovisas matematik-, läsförståelse och naturvetenskapspoängen i PISA 2003 samt matematikpoängen PISA 2012.
Pisa-rapporten delar in eleverna i följande kategorier, vars andel av elevunderlaget redovisas i kolumn 3 nedan:
A = inrikesfödda med åtminstone en inrikesfödd förälder
B = inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar
C = utrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar
Matematikresultat 2003:
A___517 poäng___88,5 %
B___483 poäng___5,7 %
C___425 poäng___5,9 %
Läsförståelseresultat 2003:
A___522 poäng___88,5 %
B___502 poäng___5,7 %
C___433 poäng___5,9 %
Naturvetenskapsresultat 2003:
A___516 poäng___88,5 %
B___466 poäng___5,7 %
C___409 poäng___5,9 %
Matematikresultat 2012:
A___490 poäng___85,5 %
B___445 poäng___8,6 %
C___414 poäng___5,9 %
Att C-gruppen ligger långt efter A och B i resultathänseende, kan man bortförklara med språkbarriärer. Den förklaringen går dock inte använda för att förklara nivåskillnaden mellan A och B. Medan A har försämrat sitt matematikresultat med 27 poäng och minskat sin andel av elevunderlaget med 3,0 % mellan 2003 och 2012, så har B försämrat sitt matematikresultat med 38 poäng och ökat sin andel av elevunderlaget med 3,0 %.
I speciellt anglosaxiska länder, som också har ingått i PISA och som har haft en relativ stor invandring av främst kineser och sydostasiater, så uppvisar invandrarelever oftast bättre resultat än vad infödda elever gör. Invandrarna i dessa länder drar upp dessa länders medelresultat.
I kontrast de till de anglosaxiska länderna, ökar Sverige, med MP + Alliansen i spetsen, marknadsföringsansträngningarna för att Sverige ska bli Arabvärldens socialkontor. Som extra lockbete riktat till föga studiemotiverade invandrare beslutade MP + Alliansen förra året att även illegala invandrare i Sverige bara behöver betala 50 kronor för akuta tandläkarbesök. För skattebetalande svenskar kostar dessa oftast mer än 1000 kronor per gång.
Det finns av konsensus- och PK-skäl ingen ärlig vilja bland sjuklöverpolitikerna att förutsättningslöst analysera förfallet i den svenska grundskolan. Därför är sannolikheten stor att förfallet i den svenska grundskolan kommer bli än värre.
I den svenska grundskolan råder likhetsdoktrinen. ”Alla ska med”! Det betyder att den allmänna kunskapsnivån i skolan anpassas nedåt mot de svagpresterande elevgrupperna B och C, vilka av Sjuklövern höjs till skyarna i den politiska retoriken för att lättare implementera det mångkulturella samhället. Det oförblommerade stödet som de svagpresterande elevgrupperna B och C känner att de har hos Sjuklöverpolitikerna, gynnar också uppkomsten av dålig disciplin i klassrummen samt sänker resultatnivån.
På vilket annat sätt ska man förklara den stora och växande nivåskillnaden i matematik mellan A och B?
@gruelse
Du förstår uppenbarligen inte vad matematik är. Du tror att det är räkning. Självfallet är läsförståelse en stor del av det.
Dessutom förstår du tydligen inte kausalitet heller utan tycks tro att det är samma sak som korrelation.
Måste du vara så PK? Kan du inte bara säga rent ut att du ogillar invandrare för att de är just invandrare?
@//Håkan 22:00
Vill du vara vänlig och vara mer specifik och peka på var i min kommentar som är fel.
Eftersom jag bara har en teknisk fysikexamen så är jag ödmjuk och erkänner att jag inte förstår all matematik, men jag tror mig förstå distinktionen mellan kausalitet och korrelation någorlunda bra.
Det här kommer nog som en chock för dig; jag har invandrarvänner/väninnor som jag gillar. Det är massinvandringen som jag ogillar. Den förstör Sverige.
@gruelse
Specifikt fel är att utan belägg koppla samman B:s låga resultat med föräldrarnas härkomst. Korrelation visst, men det är inte samma sak som kausalitet. Som jag tror du vet så hittar du mycket större korrelation mellan "socialgrupp" och skolresultat. Frågan du bör ställa dig är varför du fokuserar på just härkomst.
Jag förvånas inte över att du har invandrarvänner som du gillar. Man kan ju ha undantag som bekräftar regeln.
@//Håkan 21:39
”Specifikt fel är att utan belägg koppla samman B:s låga resultat med föräldrarnas härkomst.”
Aha, du menar att det inte politiskt korrekt! Jag tror någon håller på att förlora problemformuleringsprivilegiet 🙂
Heder åt PISA som är politiskt inkorrekt och särredovisar prestationerna hos olika elevgrupper baserat på föräldrarnas härkomst.
”Som jag tror du vet så hittar du mycket större korrelation mellan "socialgrupp" och skolresultat.”
Var hittar du stöd för det påståendet i PISA 2012-rapporterna eller i någon annan relevant och seriös källa?
Det PISA 2012 säger är att socioekonomiska och kulturella faktorer (ESCS) med bäring på matematikresultaten 2012 har mindre betydelse i Sverige än i OECD-genomsnittet.
”Frågan du bör ställa dig är varför du fokuserar på just härkomst.”
Nej, frågan du bör ställa dig är varför du vill hindra analyser m.a.p. härkomst. En ytterligare fråga du bör ställa dig, är varför skolpolitikerna och det politiska etablissemanget inte kan förklara, eller vill förklara, det kraftiga raset för Sverige i PISA-mätningarna.
Jag fokuserar på härkomst för att däri ligger huvudorsaken till de katastrofala grundskoleresultaten, enligt resonemang i kommentar ovan. Man kan leda hästen till vattenhålet. Men man kan inte tvinga den att dricka vattnet.
Massinvandringen skapar problem i det svenska samhället på många områden, inklusive i skolvärlden. Håller du inte med mig hur destruktiv massinvandringen är?
Man skulle förstås kunna misstänka att det är något som är fel med liberal samhällssyn och människosyn. För trettiofem år sedan kunde man skylla på socialdemokratin, men det funkar inte längre…
Så går det när man ersätter en fin gammal utbildningsinriktad nationalstat med multikulti enligt Sjuklöverns tappning.
Det finns orter i Sverige utan invandrare.
Skolorna där visar inte upp några toppresultat.
Jag talade med en lärare i en sådan skola (mindre ort i Norrland). Han var fascinerad över elevernas låga intresse för skolan.
Borde det inte snart vara uppenbart att liberalismen är ett gigantiskt jävla misslyckande? Vi måste skaffa oss nya värderingar och världsbilder om vi skall få ordning på landet och världen.
Israel 8:a från botten!?
Hur förklaras detta?
De lägger ju beslag på i stort sett alla Nobelpris i tunga pris.
Visst ser det märkligt ut. Men det är nog ganska få judiska nobelpristagare som lever i Israel. Skolsystemet i Israel kanske också fungerar riktigt uselt? Den där siffran är absolut värd att titta närmare på.
Skepparn jag tror att du blandar ihop nationen Israel (12 nobelpris) med folkgruppen Judar(18% av alla nobelpris).
Skolan i Israel lider samma problematik som den Svenska. Där som här strävar systemet efter att uppfylla den minsta gemensamma nämnaren hos elever. Vilket inte går ihop med en strävan efter högsta kvalitet. Alltså få Nobelpris!
Dessutom skall man ha i åtanke att folk som får nobelpris säkerligen jobbar på en internationell arbetsmarknad. Att de bor och arbetar i israel behöver inte på något sätt betyda att de har utbildat sig där…
Är inte så konstigt med dåliga resultat när vi har så många invandrade i skolför ålder. Det är inte lätt att ge en avancerad utbildning när det inte ens finns baskunskaper i svenska och sociala problem i botten.
Jag känner lärare som bara gett upp för att det inte längre är givande att lära ut folk som inte vill lära sig.
Det är inte invandrarna som drar ner resultatet. Ska erkänna att det var min hypotes innan jag grävde i skolverkets statistik. Men tänker man efter, varför skulle invandrare anstränga sig mindre än svenskar i skolan? De tvingas ju även kämpa mot rasismen.
Dock anser jag att elever som inte vill lära sig inte har i klassrummen att göra. Det är bara ren ondska att tvinga dit dem.
Argumentet är inte att invandrade barn (alt. andra generationens) skulle vara mindre studiemotiverade. Inte alls. Däremot har de inte samma försprång och kräver därför mer resurser för att komma ikapp.
Argumentet är att invandrade barn måste i skolan lära sig så otroligt mycket mer (sådant som 'svenne'-barn redan får på köpet från barnsben i familjen. Så som språk, kulturbetingad mellanmänsklig kommunikation och uppförande). Således "suger" invadrarbarn åt sig resurserna (=läraruppmärksamhet) i skolan och 'svenne'-barnen får inte samma uppmärksamhet och pedagogiska utmaning som 'blatte'-barnen.
Naturligtvis blir det en ojämn resursfördelning där de sämst presterande i ämnet sätter prestationsribba och mål för samtliga i klassen.
Dom drar ner resultaten, läs PISA rapporten. Dock så sjunker resultaten bland etniska svenskar mitt i livet också…
Skulle vi ändra syfte med invandringen. Att invandringen i första hand är tänkt att vara nationen till gagn så skulle vi självklart höja kvalitén på de vi tar in. Då skulle vi exempelvis till alla de i tråden tidigare nämnda utländska Master och Ph.D-studenter erbjuda medborgarskap istället för att tvinga ut dem ur landet efter avslutad utbildning. Omvänt skulle vi neka traumatiserade krigsoffer och analfabeter.
Bara exempel på hur invandring i sig självt inte kan argumenteras som bra eller dålig utan att det istället handlar om hur den exekveras. Oavsett inriktning och syfte så får vi uppenbara spilleffekter på samhället som antingen höjer oss till bättre allmänt välstånd eller som dränerar våra resurser och utarmar vår moral.
Självklart handlar det om att bra kvalité på råmaterialet in i utbildningsfabriken och ger ett bättre resultat ut.
(Med "kvalité" avser jag inte människovärde utan färdigheter.)
Återigen skyller politikerna på varandra, de pratas om mer resurser och åtgärder som inte kommer hjälpa. Det ingen nämner är att barnen själva måste ta mer ansvar för sina studier. Det jag sett är att många ungdomar har en slapp inställning till skolan, och satsar inte 100%. Finns andra saker som är mycket roligare, och därför hamnar inte skolan i första hand. Innan man förbättrar skolan så måste man lära ungdomar ta ansvar, och att livet inte består av endast roliga saker.
Barnen kommer aldrig ta ansvar för sina studier. Föräldrarna måste ta ansvar för sina barns studier.
När man hävdar att det är ungdomarnas fel att de inte tar tillräckligt ansvar så är man inne i en återvändsgränd, eftersom de är de vuxna som uppenbarligen misslyckats med att lära ungdomarna vikten av detta. Tror det i grunden är vårt samhällssystem med den så kallade välfärden som är orsaken till problemen. Vårt välfärdssystem uppmuntrar helt enkelt individer till ansvarslöshet.
Nej det är systemfel, skolan är massutbildning med industritänk och inte anpassad för människor. Hela systemet måste byggas om och göras så att det är attraktivt, roligt och motiverande.
Eftersom man i debatter om skolan bara får skylla en orsak så väljer jag att skylla på föräldrarna.
Ett annat problem är att idealen har ändrats kraftigt senaste decenniet:
Dagens ungdomar ser inte upp till de klassiska yrkena inom teknik och naturvetenskap. Inte konstigt det är mer asiater på Master och PhD utbildningarna på KTH idag än svenska medborgare.
håller med, har själv jobbat på gymnasiefriskola i en av de bättre stockholmsförorterena. Föräldrarna, de som har det bra ställt, kanske har byggfirma, säljer antenner eller larm eller nåt sånt. Inte slösat tid på utbildning i alla fall. Men framför allt, det som utmärker de välmående hemmen mer än något är förstås den lyckade bostadskarriären. Eleverna tittade storögt och oförstående på oss lärare genom fönstret när vi stackars lågavlönade skuldsatta högutbildade akademiker satt där med våra lunchlådor och åt våra matrester medan de strosade iväg till någon lunchrestaurang i centrumet och tog en pizza eller asiatisk buffe. Restauranglunch, laptop, korta skoldagar, hobby- och idrottsaktiviteter på skoltid, det var en del av koncernens erbjudande. Liksom lättvindigt höga betyg. Administrativ personal saknades helt på skolan, liksom vikarier vid sjukdom. Vi lärare fick springa mellan lektioner och 'starta upp' åt sjuka kolleger samt på rasterna fixa med allt från kuratorsverksamhet till fastighetsskötsel. Eleverna lever i en tid då man sedan länge inte på allvar pratar om klasser utan om vinnare och förlorare. Varför slita ont när man kan ha tur, timing och göra klipp? Vi lärare var någon sorts patetisk servicepersonal, kan inte se något skäl till att de skulle vilja följa i våra fotspår. Jag kom undan själv med blotta förskräckelsen och lyckades byta karriär men tänker ibland på mina stackars kollegor som i många fall faktiskt brann för yrket. Folk i allmänhet inser inte hur allvarligt det är som håller på att ske..
Avon, jag tror du är något på spåren. Tur, timing, klipp. Bubbelekonomi och avindustrialisering. Om inte börskarriär så bostadskarriär. Om inte bostadskarriär så bidragsoptimering. Klart flitiga studier för att utbilda sig till ett lunchlådeyrke ses som patetiskt. Och ungdomar är som vi vet väldigt bra på att bedöma och lägga vikt vid status.
I kombination med flum och låg standard i lärarutbildningen som Zaremba skrev om blev det kanske en perfekt storm… Men det vore som sagt intressant med en systematisk genomgång av olika faktorer som skiljer mellan länder.
Fast att det är fler asiater än svenskar på masterprogram på KTH stämmer inte…
kth – jag kanske tog i lite men om du är student på KTH har du säkert upplevt denna trend med asiatiska studenter, främst inom PhD men även på vissa Master-utbildningar. Det är visserligen bra för skolan om man attraherar duktiga studenter från andra länder, men gynnar inte Sverige om dessa studenter & forskare är tvungna att åka hem igen efter avslutade studier / forskning.
En ide vore ju att direkt dubbla lärarlönen så yrket får tillbaka sin statusroll. När jag läste matte på universitetet så var det dem som inte klarade kurserna som sadlade om till lärare, (oftast) bottenskrapet med andra ord.
En bättre idé vore ju att koppla lönen till elevernas resultat.
Lärarlön = baslön + resultat baserad lön
Om lärarens elever presterar dåligt som nu får de väldigt medioker/dålig lön. Presterar barnen som i Asien så kanske de eventuellt kan få den där dubblade lönen.
Givetvis måste man hitta ett objektivt sätt att bedöma elevernas kunskapar utan att det påverkas av lönejakten.
@acetylsalisylcyr
Jo precis, för ett av problemen är ju att rörlig lönedel faktiskt tillämpas på många friskolor resutltatbaserat men utan någon objektiv mätning. Det har katastrofala följder i form av betygsinflation. Och i ett större perspektiv så är det exakt så friskolekoncernerna, många av dem i alla fall, konkurrerar med varandra. En fullständigt självklar följd av det regelverk de lever i. Spontant känns det som ganska enkelt att rätta till just det missförhållandet, bara att införa en oberoende examiationsinstans. Men den poletten verkar inte ha trillat ner hos de som utformat systemet vilket är obegripligt.
Om lönen resultatkopplas måste läraren få befogenheter tex ätt slänga ut en stökig elev eller beslagta telefonen utan att behöva gå i domstol efteråt. Samt oberoende granskning av resultatet. Samt en kunskapsbaserad läroplan. Bli kompisar och umgås kan ungarna lära sig på fritiden.
Observera att skolminister Palme bakade in ordning och uppförande i ämnesbetygen istället för att ha det separat. (Han igen!)
För att undvika betygsinflation kan man koppla lärarlönen till elevernas resultat på nationella prov.
De som bestämmer tänker väl som "han som bestämde" att just det han var bra på var den högsta nivån av hjärnverksamhet och intellektuellt arbete. I Sverige idag gäller det att inta rätt poser för att bli befordrad. Intelligenta och komeptenta människor göre sig icke större förhoppningar. Nollorna som gör karriär utmärkte sig säkert i diverse ordbajsande grupparbeten i skolan eller hoppade av tidigt och har avancerat via politiska ungdomsförbund mm och har i första hand lärt sig maktspel etc. Det krävs nog någon med bra betyg från den gamla skolan för att styra upp det hela.
> "Verkligheten är att vi lever på gamla meriter, på ingenjörer i världsklass, utbildade i den gamla kravställande kunskapsskolan, och dessa närmar sig pensionsåldern. Nyrekryteringen kommer inte bli direkt lysande…"
Till viss stämmer det att vi lever på gamla meriter. Förr examinerades många bra ingenjörer i Sverige. Dock tror jag inte att kvaliteten på (de faktiskt utexaminerade) civilingenjörerna blivit lägre, utan snarare har examinationsfrekvensen minskat drastiskt. Bland dem som pluggade till civilingenjör har andelen som tagit en ingenjörsexamen minskat från 62% till 49% för de som hoppade på 1998/99 respektive 2004/05. För läkare ligger dock examinationsfrekvensen på över 90% (med angiven studietid + 3 år som cut-off).
Inom några år kommer antagligen färre än 40% av ingenjörerna att lyckas gå klart, är mitt tips.
Min uppfattning är att följande tre orsaker har strulat till skolan generellt:
1. Du-reformen. Över tid har detta suddat ut respekten enligt de traditionella värderingarna. Dvs för äldre, de med mer kunskap och de med monopolistisk makt (tänk polis och militär). Jämför med andra europeiska länder.
2. Lika dåligt för alla principen. Jag har för mig att Zaremba var inne på detta också, dvs att man har under decennier motverkat att man skall sticka ut med kunskaper, både sämre och bättre. Det har gett att fokus har varit att hjälpa de sämre att bli lika bra, vilket gjort att man saktar in hela klassen. Detta har bara accelererat när man tog bort "särklasserna".
3. Föräldrarna. Jag vet inte var det gick fel, men jag har kämpat i motvind i ett av mina barns klass där de inte har några som helst läxor i 4:e klass. Det var alldeles för tidigt och det tog bort glädjen från skolan var argumenten som jag inte höll med om. Jag har därför bytt skola och kan nu jämföra att mitt förskolebarn har samma kunskapsnivå som en 3:e klassare i den andra skolan… Jag hör också från barnen om en stor frånvaro från föräldrarna i allt från att bara finnas till hands, till att hjälpa till med läxor. Jag vet flera 10-12-åringar som får pengar och uppmanas att ha kompisar hemma på kvällen för de "måste jobba lite extra".
Dessutom är det tvärtydligt att man önskar sig snabba resultat utan att göra något. Ena barnet trodde det skulle bli lika bra som Zlatan i fotboll men ojade sig över astma – jag påpekade att man inte blir bra på fotboll bara för att man tittar på det och att det snarare är dålig kondition än astma som är problemet…
ursäkta språket med icke-svenskt tangentbord och rättstavning kan ställa till det…
I en skola där ingen i klassen tillåts prestera bättre än den sämsta talangen och förmågan i ämnet är resultatet inte förvånande?
Håller med om det mesta som skrivits här men hur ska vi kunna rycka upp oss när många lärare som utbildats de sista 15-20 åren saknar ämneskunskaper och framför allt driv att lära ut.
Två gånger har jag gått hem från föräldramöten med näven knuten i fickan. Ena gången var det ett par föräldrar som ifrågasatte att barnen hade läxor(sjätte klass) andra gången föreslog jag att vi föräldrar inte skulle tillåta datorspelande några kvällar i veckan. Ingen förälder visade minsta intresse för förslaget. Då är det ände en relativt bra skola.
Känns faktiskt rätt hopplöst ibland, man vill ju sina barn väl. Arbetar dessutom i internationell miljö så det blir väldigt hur olika det är i andra länder.
Dra! Det är enda rådet. Kolla video nr 2 och ställ dig frågan – fostrar barnens skola kreativitet och kommer dom kunna hävda sig gentemot barnen i filmen? Hårda bud!
http://www.creativeclass.com/richard_florida
Nulli secundus
En delförklaring följer nedan. INTE hela orsaken, men en betydande orsak är massinvandring:
"Skillnaderna mellan urbefolkningen och invandrarna i fråga om problemlösning var stor i alla deltagarländer. I Finland var det genomsnittliga poängantalet 526, medan andra generationens invandrarelever hade ett genomsnitt på 461 poäng och första generationens invandrarelever 426 poäng. I Finland är skillnaden större mellan elever med invandrarbakgrund och övriga elever än i övriga deltagarländer i genomsnitt. Finlands finsk- och svenskspråkiga skolor klarade sig ungefär lika bra."
http://hbl.fi/nyheter/2014-04-01/588496/finlandska-elever-bra-pa-problemlosning
Gratulerar Finland! Seriöst jobbat!
Men ni får se upp så att era politiker inte blir lika intellektuellt förslappade som våra Sjuklöverpolitiker är. De sjunger massinvandringens och grundskoleförfallets lov.
Pisa-resultat (det ”analoga”) i matematik PISA 2003 och PISA 2012 för Finland (kolumn 2), där eleverna indelas i kategorierna A, B och C, vars andel av det totala elevunderlaget redovisas i kolumn 3 nedan:
A = inrikesfödda med åtminstone en inrikesfödd förälder
B = inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar
C = utrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar
Matematikresultat 2003 Finland:
A___546 poäng___98,1 %
B___—- poäng___0,0 %
C___474 poäng___1,8 %
Matematikresultat 2012 Finland:
A___523 poäng___96,7 %
B___454 poäng___1,5 %
C___427 poäng___1,9 %
Elever med utländsk bakgrund (kategori B och C) i Finland, har markant sämre resultat än A-elever. Medan A-elever har försämrat sitt matematikresultat med 23 poäng och minskat sin andel av elevunderlaget med 1,4 procentenheter mellan 2003 och 2012, så har C-elever försämrat sitt matematikresultat med 47 poäng och ökat sin andel av elevunderlaget med 0,1 procentenheter.
Även Finland har en oroande negativ utveckling, fast de har startat 2003 på en högre nivå än Sverige
DN 130415
7 procent av tekniklärarna var behöriga
13 procent av fysiklärarna
Som att få benbrottet lagat av en rörmokare.
Varför är vi förvånade?
Bilder från utländska skolor i TV.
Inte en dator, inte telefon så långt ögat kan se.
Men i Sverige blir nog snart allt bra, bara varje elev får en IPad att fippla med på lektionen, förutom Facebook på den öppna bärbara och den påslagna telefonen.
Och medan ni diskuterar procent och resultat baserade löner för lärare, exporterar teknik det lilla kunnande som finns iom att konsulter från Kina & Indien kommer hit på årsbasis för att "lära" sig.
Tror ni dessa arbeten återkommer när procenten diskuterats klart?
Nej, era barn lär sig inget på Xbox etc. kräv att de läser hemma även om skolan inte gett läxor.
Ni kan säkert kallas för både det ena o andra, men kom ihåg er roll… den är inte kompis.
Man måste leva enormt högt upp och långt ifrån den för att inte inse att dagens invandringspolitik leder till en total samhällskollaps där skolresultaten endast kommer te sig som en bismak.
Ja, varför mörka den antagligen viktigaste anledningen?
För att politikerna har givet befolkningen en "vit elefant" och "man ska inte skåda en given häst i munnen".
Ytterst få kommentarer berör trådens ämne: dåliga svenska resultat i problemlösning. Hur lär man ut något sådant? (Men jag håller med Cornu om, att utan ämneskunskaper står man sig ändå slätt.) I ett av de givna problemen skulle man köpa en färdbiljett, men om man följde alla instruktioner fick man svaret att någon sådan biljett går inte att köpa. Man skulle fatta att det var fel på maskinen och att man skulle köpa en dyrare biljettkombination än den som den fungerande maskinen skulle ha gett! Lär ut den problemlösningen, den som kan!! Att andra länder klarade sig bättre kan kanske bero på att tekniken i Sverige normalt fungerar och att skoluppgifter för det mesta inte är behäftade med fel, medan man i andra länder har lättare att tänka sig att man får felaktig information.
Mja, skulle även säga att förmågan till kritiskt tänkande spelar roll, att bara kunna kritisera som vi är världsmästare i räcker inte långt.
Där tror jag kompetenta intressearde lärare spelar stor roll, istället för att bara tala om hur eleven ska lösa en uppgift där de kört fast ger den duktige läraren hjälp genom att vända och vrida på problemet tills eleven kan lösa det själv.
För oss som rest runt lite i världen är det det glasklart så att svenskar, inklusive försvenskade invadrare, är enastående dåliga på kritiskt tänkande. Är det ngt som utmärker svensken så är det extrem homogenitet och en närmast manisk oflexibilitet. Att vara som alla andra är det absolut viktigaste för svensken. Vilket också är den nationella stereotyp som vi dras med i de delar av utlandet som bryr sig.
Nulli secundus
Helt oenig med dig.
http://www.svd.se/kultur/litteratur/storst-av-allt-ar-oberoendet_33436.svd
Svensken är benhårt oberoende under ett paraply av omfördelning och skatter, som är en förutsättning av nämnda oberoende. Paradoxalt kanske, men grundad i den tanke om jämlikhet som fanns när folkhemmet byggdes.
PISA 2012-resultat i ”Digital problemlösning” för Sverige, Finland, Danmark och Norge, uppdelat på elever med olika bakgrund. Även ländernas medelpoäng redovisas.
Elevgruppsindelning enligt kategorierna A, B och C:
A = inrikesfödda med åtminstone en inrikesfödd förälder
B = inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar
C = utrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar
Sverige:
A________501 poäng
B________461 poäng
C________417 poäng
Medel____491 poäng
Finland:
A________526 poäng
B________461 poäng
C________426 poäng
Medel____523 poäng
Danmark:
A________505 poäng
B________436 poäng
C________424 poäng
Medel____497 poäng
Norge:
A________510 poäng
B________467 poäng
C________446 poäng
Medel____503 poäng
Observation:
Ju mer eleverna med utländsk bakgrund (kategorierna B och C) drar ned landets medelpoäng, som är för SE:10p , FI:3p , DK:8p , NO:7p , desto sämre medelpoäng får landet.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3204