Handelsbankens VD Pär Boman sade idag till TT att kreditrisker nu är så lågt prissatta att mycket talar för en ny finanskris framöver (Schibsted/SvD). Skillnaden i prissättning mellan lågriskkrediter och högriskkrediter är nu nere på 2007 års nivåer.
Risken gäller i första hand europeiska företagsobligationer. Från en separat artikel hos Schibsted/SvD, citat Pär Boman:
“Jag tycker själv att det är en uppenbar risk att vi har en obalans i den europeiska kapitalmarknaden på det här området och den obalansen kommer vid något tillfälle att korrigeras […] Jag har en otrevlig känsla av att differentieringen i pris mellan det som anses vara av lite lägre och lite högre risk den är på en rekordlåg nivå, 10-15 år i alla fall, säger Boman.”
En konkret graf, som stöder påståendet hittar man i Handelsbankens presentation vid dagens kvartalsrapport, se nedan.
 |
| Källa: Handelsbanken (pdf) |
Problemet är att kapital allokeras felaktigt när risk inte prissätts korrekt, vilket förr eller senare leder till en smäll.
Samtidigt ska man komma ihåg, vilket man ser i grafen ovan, att riskpremierna var mycket låga under flera år innan finanskrisens första låga tändes av Bears Sterns krasch 2007, och premierna sköt iväg. Att man nu åter är på 2007 års nivåer innebär inte per automatik att allt går åt helvete redan nästa år, utan nästa finanskris kan fortfarande vara några år framåt i tiden.
Per Boman ser ingen lösning, utan tror snarare att problemen kommer eskalera.
Bostadsbubblan i Sverige är förstås en av dessa felallokeringar, där fel personer kan få låna till alldeles för låga räntor, och med det olämpligt hög skuldsättning och bostadspriser på väg mot himlen.
Kom också ihåg att företagsobligationer (och bolåne- och bankobligationer, som är en variant av företagsobligationer) dominerar allt fler ränte- och penningmarknadsfonder, fonder som småsparare inbillats är lågrisk eller rent av “riskfria”.
Kort sagt kan det vara bra att passa på att gå ur företagsobligationer (inklusive obligationsfonder) och istället ackumulera fysiskt guld, på rådande sättning i guldpriset, inför nästa finanskris inom några år. Den här gången är EU:s ekonomier redan nere på knä, när nästa finanskris går in för att göra slut på plågan…
Och den här gången kommer den svenska regeringen bestå av inkompetenta vänstersocialister…
17 kommentarer
Jag borde kanske kunna detta men jag slänger ut frågan:
"Problemet är att kapital allokeras felaktigt när risk inte prissätts korrekt, vilket förr eller senare leder till en smäll."
Varför är det ett problem med att kapital allokeras felaktigt på detta sätt? Varför (kan) det resultera i en smäll? Varför kan korrigeringen av denna felaktighet bli så stark?
Ett exempel ger Cornu redan i blogginlägget:
Bostadsbubblan […] där fel personer kan få låna till alldeles för låga räntor, och med det olämpligt hög skuldsättning […]
Samma felbedömningar kan givetvis överföras till andra sektorer, och medför att kreditförluster kan drabba aktörer som egentligen inte har så stor riskaptit, som till exempel pensionsfonder för sådana som snart skall gå i pension.
SHB är den bank i Sverige som har den oöverträffat (i västvärlden) högsta Loan/Deposit-kvoten.
För ngt år sedan låg den kring 3(Wall Street-bankerna ligger kring 0,65 och sjunkade). Det innebär att för varje krona som lånats ut så lånar banken upp samma belopp på marknaden. Och ofta mycket kortsiktigt…..vilket var huvudproblemet på marknaden 2007. Kunderna var exponerade mot bankernas internmarknad(repo) med säkerhetsproblem(s.k domino-reaktioner).
SHB´s traditionellt konservativa företagskultur försvann med Boman. Känslan av "oövervinnerlighet"
tillämpas. Mycket farligt.
oj lite slarvigt blev det: "Det innebär att för varje krona som lånats ut så lånar banken upp samma belopp på marknaden".
Ovanstående är förstås självklart men det jag menade var att SHB är mer exponerade mot en kreditkris jämfört med t.ex amerikanska banker som inte vet vad de skall göra men sin "över"-inlåning mer än att placera för egen räkning eller prop.trada.
SHB har även börjat låna ut till bostäder utomlands. Om jag inte missminner mig gäller det bl.a UK. SHB är stor på bostäder även i Sverige.De flesta lånar väl med rörlig rta!?
Det finns fortfarande mycket luft i guldbubblan.
Skulle inte förvåna mig speciellt om 900-nivån nås inom ett år.
Om så blir fallet kan vi troligtvis se fram emot en stigande us-dollar som dämpar fallet i sek.
Ja, dollarn stiger hittills mest mot asiatiska valutor som faller pga att kapitalet tas hem av inte minst västländerna. Kina har en bubbla förstås som tar tid att deflateras. Euron stiger pga deflation(EMU och bankinsolvens) men väntas falla så snart bankinsolvensen och vitlöksbältet får nästa cykelkollaps eller varför inte så snart ECB går till QE eller negativ styr-rta. USA med sin centralbanksvaluta är den enda valuta stor nog att kunna skydda investerare samtidigt som USA är dragloket i världsekonomin f.n. Glöm inte att valutakurser är den främsta anledningen till avkastningsförändringar. Kapitalflöden är det som påverkar snarare än direkt trading som bara förstärker trender.
Guldets uppgångsfas startar först när det stiger i alla valutor och där är vi inte ännu. Dollarn stiger i nästa kris-cykel som kommer vad det lider inom några år. Trendkanalen är intakt från 1800-talet och idag nära botten-stödet. Guldet kan alltså stiga tillsammans med dollarn pga att guldet är en försäkring/flykt mot dålig politik/skatter och förtroende-brist(stats-insolvenser).
Stalltipset är att dollarn stärks kontra euron.
Finns väl i princip ingenting som talar för att ECB kommer strypa flödet.
Yellen däremot har lite annat att tänka på.
Antar att Boman spekulerar i att spreaden ska gå isär… vilket dom kanske kan göra, om gud vill (läs: Mario)
Tror ni inte att de som lånade till fel investeringar lärt sig en läxa?
Spaniens husmarknad?
Eller de som lånade ut?
Spaniens byggboom ledde till 1 miljon tomma lägenheter, klart som fan att den marknaden dog.
Det lustiga i det fallet var att det egentligen inte hade ett skit att göra med lokalbefolkningen utan byggandet skedde mot turismen.
Ingen risk att just detta upprepas i Sverige, vi har andra bekymmer.
Gefle ; Spaniens byggboom innefattade även i hög grad permanentbostäder, samt många offentligt finansierade projekt såsom flygplatser, snabbtåg, motorvägar, arenor, sol och vindkraftparker osv. Många av dessa projekt saknade både nyttokalkyler och efterfrågan. Spekulation och korruption var drivkraften.
Nu har en stor del av de tomma bostäderna köpts upp och internationella investerare som ex G. Soros och Bill Gates satsar stort i spansk fastighetsmarknad.
Lyckligtvis ligger priserna fortfarande kvar på låga och sunda nivåer.
Ja där hade jag uppenbarligen inte många rätt.
Inte ens på antalet tomma lägenheter som var 2 miljoner.
Jag är dock säker på att det just nu sitter en libertarian därute och filar på ett inlägg om hur även det här problemet är en följd av alltför stor statlig reglering. Problem nummer 201923304 i ordningen med samma orsak.
Tja, libertarianer utgår oftast från vissa etiska grundantaganden i sin kritik mot staten och behöver således inte nödvändigtvis peka på konkreta brister med statliga regleringar för att motivera sin ståndpunkt.
Däremot finns det gott om österrikare och Mises-anhängare som härleder rådande problem till en viss myndighet för socialistisk centralplanering av räntenivån…
Jo, man kan ju som sagt vända på det och resonera att vissa ordnigar är "rätt och rimliga" och att man inte skall sätta specifikt värde i utfallet. Österrikiska skolan utgår ju från att konsekvenserna av systemet är de optimala givet systemet och att på en oreglerad marknad så blir konsekvenserna optimala oavsett system.
I övrigt är det ju ganska verklighetsfrämmande att bortse från att den förda penningpolitiken har en betydande inverkan på räntenivåerna och att penningpolitiken bedrivs på ett "planekonomiskt" sätt.
Förutom alternativet att marknaden köpt skulder inkonsekvent, kan man tänka sig en förklaring till rådande prisskillnader baserad på bedömningen att riskskattningarna för företagsskulder anses felaktiga och att marknaden har gjort andra (implicita) riskskattningar för skulderna. Ovan graf skulle t.ex. kunna vara ett resultat av att marknaden bedömer att traditionella riskskattningar (subjektiv kreditvärdighet som AAA, eller variansbaserade mått, vad som nu används) innehåller väldigt lite information om sann sannolikhet att få tillbaka principalen (svenskt ord?) på lånet. Ungefär som att kreditvärdighetsbetygen från sådana institut ibland har anklagats för att vara fullständigt missvisande för visa paket av lågkvalitativa bostadsskulder, framförallt i USA.
Så det är inte självklart att det är marknaden som är irrationell. Det kan också vara så att bankernas gissningar kring obligationsrisk har blivit överkörd och ignorerad – vilket KAN vara rationellt.