Foton: Kolla, en översvämningsstad

Nedan följer lite foton från Kolla Översvämningsstad, byggd på gammal havsbotten inom synhåll från havet, där Kungsbackaån rinner ut i Onsalafjorden. Jag kommer här titta på åtgärderna mot översvämning. Se även tidigare inlägg om Kolla Parkstad.

Större delen av det område av bostadsområdet, som omfattas av sk hundraårsflöden, anläggs som en park. En del hus hamnar dock inom översvämningsområdet. Samtidigt är detta flöde baserat på nuvarande klimat. Med klimatförändringar och ökad nederbörd så kommer flödena sannolikt både bli större och vanligare återkommande.

Dessutom är Kungsbackaån ett av småskalig vattenkraft reglerat vattendrag. Nu när ca 20% av svensk vattenkraft ska läggas ner, eftersom alla kraftverk ska tvingas söka om sina miljötillstånd, kan Kungsbackaån riskera bli oreglerad med helt fria flöden. Istället för att översvämningar ska bero på samlad nederbörd från nedströms det närmaste kraftverket, så kommer man drabbas upp till hela flödet av vattensystemet vid kraftigt regn, utan chans till buffring och utspridning över tiden via alla idag reglerade sjöar (bl a Lygnern, en av Västsveriges största sjöar, och Hallands största sjö).  Detta stycke är fel. Lygnerns vattensystem rinner av i Rolfsån, som viker av innan Kungsbacka.

Så hundraårsflödet får sägas vara väldigt optimistiskt. Därtill kan pålandsvind och havsytehöjning påverka havets yta och översvämningsrisken är inte bara från Kungsbackaån.

Därtill verkar hela dagvattenhanteringen vara ett fuskbygge och vid översvämning kommer man få problem med avrinningen av regnvatten från högre mark.

Kolla Parkstad från andra sidan Kungsbackaån. Det gula huset i mitten är uppfostringsanstalt för skuldslavarnas barn, så skuldslavarna kan åka till jobbet och slava in bankernas räntor istället för att uppfostra sina barn. Dagvattendamm (regnvatten) till vänster i bild.

Det finns några indikatorer man enkelt kan titta på för att avgöra att ett område är fuktigt. Bl a närvaron av vass, kaveldun och även veketåg.

Vass och kaveldun vid järnvägen, några hundra meter från Kungsbackaån.

Veketåg (det mörka grova gräset mitt i bild), på andra sidan vägen mot Kolla Översvämningsstad.

Indikatorerna för fuktig mark finns alltså där, vilket inte är så underligt med tanke på att det handlar om några decimeters skillnad mot Kungsbackaån.

Det värst drabbade översvämningsområdet blir alltså park. De små dammarna i parken är dagvattendammar, där skuldslavarnas utsläpp av tungmetaller, från bl a de belånade bilarna, ska kunna samlas istället för att rinna ut i Kungsbackaån.

Plantering av lövträd pågår. Dagvattendike syns till vänster i bild.

Den blivande parken. Trädplantering pågår. Småbåtsupplaget i bakgrunden ligger på andra sidan Kungsbackaån, men ger en god uppfattning om hur låglänt terräng det handlar om.

Dagvattnet forslas inte bort via nedgrävda rör, utan via grunda öppna diken med singel. Dessa diken kommer snabbt sätta igen av gräsklipp, höstlöv och annat skräp och är mycket svåra att göra rena. Efter några år lär inte singeln (stenen) synas alls längre, utan kommer nog täckas av jord i form av förmultnade löv och gräs. Dräneringsrör kan visserligen sätta igen, men är enklare att blåsa rena än ett grusfyllt dike. Metoden för dagvattenhantering är dock mycket billig att anlägga, i linje med maximering av byggbolagens vinst. Billig att anlägga, dyr att underhålla, precis som för hur man bygger bostadsrättsfastigheter idag.

Anslutning av dagvattnet till dagvattendammen. Återigen är småbåtsupplaget på andra sidan ån, och dagvattendammen är ungefär på Kungsbackaåns nivå. Vid översvämning finns förstås en mycket stor risk att tungmetaller mm läcker ut från dagvattendammen.

En fördel är förstås att diken kan svämma över, och blir inte lika mycket flaskhals som ett rör, som bara har en viss maximal genomströmning.

Markduk synlig under gruset, för att fördröja ogräsets genomträngning underifrån. Duken håller dock inte för evigt, men förhoppningsvis sätt dikena inte igen av rotogräs förrän byggarantin gått ut efter tio år.

Stadslivets heta pulserande liv.

Så vad säger försäkringsbolagen tro? Är det en plötslig oförutsedd händelse om delar av Kolla Parkstad översvämmas?

Det finns anledningar till att Kungsbacka inte ligger närmare kusten än det gör, och det finns anledningar till att denna mark aldrig varit bebyggd tidigare. Men de historiska anledningarna har antagligen glömts bort. Dock har historien en tendens att upprepa sig, eller åtminstone få hicka.