Offentlighetsprincipen är till för att man ska kunna granska makten, missbruk av våra skattepengar och förhindra korruption, inte för att man ska granska sina grannar.
Det handlar helt enkelt om att upphovsrättsligt skydda allt som släpps via offentlighetsprincipen. Eventuellt genom någon lämplig licens. Tanken är att man därmed kan släppa information fritt även i framtiden, men det blir inte tillåtet att förändra informationen eller tjäna pengar på den.
Utan möjlighet att återpublicera uppgifterna i kommersiellt syfte, så kommer inte tjänster som Lexbase att uppstå. Istället kan myndigheterna välja att själva publicera sina databaser utifrån sunt förnuft. I fallet domar skulle det kunna vara alla fällande domar med fängelsestraff som påföljd, och bara under den period som straffet är utdömt. Döms man till fem års fängelse så finns uppgiften ute i fem år, sedan tas den bort. Genom upphovsrättsligt skydd så begås upphovsrättsligt brott om uppgifterna sprids vidare utöver vad myndigheterna har satt upp för licensavgränsningar.
Journalister och andra maktgranskare kan jobba vidare som idag, referera till offentliga handlingar, skriva refererat eller använda den lagstadgade citaträtten. Men att bygga upp kommersiella databaser och tjäna pengar på offentlighetsprincipen blir det stopp för. Istället kan de enskilda myndigheterna välja hur och vad som blir enkelt sökbart på Internet, och vad som kräver att man begär information manuellt.
T ex publicerar Jordbruksverket information om EU-stöden, men med bra avgränsningar, där enbart juridiska personer är sökbara, t ex Innerstaden Göteborg AB, som 2012 fick 746 724:- SEK i stöd från Landsbygdsfonden för att rädda glesbygden i Göteborgs innerstad. Det är åtminstone mindre stöd till glesbygden Göteborg än 2011 års en miljon. För övrigt fick juridiska personer i Stockholms kommun drygt 117 MSEK i EU-stöd 2012. På Lidingö fick man 778 362:- SEK från landbygsfonden.
14 kommentarer
Vad skulle hända med alla kreditupplysningsföretag om man följde ditt förslag? De tar ju betalt för offentlig information som man kan få från skatteverket eller kronofogden.
@Baron Von Keff
Med tanke på att kraven i PUL för att få behandla personuppgifter sätter krav för att man skall få behandla personuppgifter så kan man fråga sig ifall det är rimligt att "sälja dem vidare" är tillräckligt starka skäl för att behandla personuppgifter. Det förefaller ju snarast som att personuppgiftslagen inte alls är till något större skydd för personliga integriteten. Att man dessutom kan göma sig bakom ett utgivningsbevis för att skita på PUL gör ju inte skyddet för integriteten större.
Det finns ett allmänintresse i att domar och även friande domar är tillgängliga. Det är del av rättssäkerheten och systemet i stort att sånt här är öppet. Det är inget fel att tjäna pengar på detta mer än på något annat. En effektiv spridning av uppgifterna ofta nödvändigt för att få rationalitet i straffet. Enklast och bäst hade naturligtvis varit om domstolarna lade ut detta löpande. Om folk vill studera domar på nätet istället för att titta på något lekprogram på TV så gör det inget. Rättssäkerheten skulle bara förbättras om med mer tillgänglighet. Det finns inget rationellt skäl i att bromsa informationen och än mindre någon optimal information. Allt är tokig moralism.
För några år sedan var alla mottagare av EU-stöd utlagda på nätet och så borde det självklart vara. Byråkraterna vill hålla så mycket som möjligt för sig själva.
Du får kolla i Lexbase varför det är som det är…
Från Sök mottagare av stöd på Jordbruksverkets hemsida:
Här kan du söka fram mottagare av stöd från garantifonden och landsbygdsfonden (betalningar från 16/10 till 15/10). Fyll i de begrepp som du vill söka på och avsluta med att trycka på knappen Sök. Observera att endast stödmottagare som är juridiska personer, dvs bolag, får publiceras sedan en dom i EU-domstolen från den 9 november 2010.
Kan vi göra nåt liknande angående allemansrätten? "Endast för personligt bruk, kommersiellt bruk strängeligen förbjudet".
Borde varit så redan kan tyckas. Jag håller med.
Hur motiverar man glesbygd i Göteborgs innerstad?
Har du varit i Göteborgs innnerstad? Kungsträdgården är helt obebyggd.
Ja, till och med uteliggarna i Central Park, New York får glesbygdsstöd. Troligtvis från EU också.
a) Upphovsrättsvapnet skulle inte stoppa datat. Det skulle bara innebära ännu ett grundskott (nådaskottet?) för upphovsrätten.
b) Det finns något som varken kan betecknas som "personligt bruk" eller "kommersiellt". Bara i de svartvittänkandes förvrängda världsbild kan fåren skiljas från getterna så enkelt. Den prokrustesbädd som "blir nödvändig" för detta blir inte trevlig.
c) Detta stoppar heller inte i något avseende myndigheterna från att själva monetarisera sina data. Jag tänker då närmast på Lantmäteriverket.
"De enskilda myndigheterna välja hur och vad som blir enkelt sökbart på Internet"
Den raden avstår jag från att kommentera. LÅT STÅ.
@viktualiebroder
Dock är det tveksamt ifall Lantmäteriet har rätt att neka folk att få ut handlingar på samma sätt som vilken annan myndighet som helst. Sen kan det ju vara så att det i vissa fall är billigare att köpa en kommerciell produkt.
Varför ska inte bidrag till privatpersoner var offentlgia?
Bidrag är våld. Bidrag är att polisen stormar människors hem, spärrar in ionvånarna i betongceller och plundrar allting som de "ska ha". Det är därifrån pengarna till bidrag kommer. Statens brutala terrorhot mot medborgare som vägrar lyda ordern att på anmaning betala bort det mesta de har. Att bidragsvåldet ska hållas hemligt, jag förstår inte hur någon har mage att argumentera för det!
Rättegångar är redan helt offentliga. Att de blir billigt sökbara minskar klyftorna i samhället mellan t.ex. stora företag som har råd att utreda människors bakgrund i en offentlig men något svårtillgänglig statlig rättsbyråkrati, och små företag som inte har råd med det. Innan man anställer någon vill man så klart veta vad den personen har för bakgrund och låta denne förklara sig. Numera är ju även alla vittnesmål videoinspelade och offentliga för alla i hela världen att hämta ut och se.
Jag medger att denna Lexbasedebatt väcker frågor, och jag tycker själv att det är svårt att vara kategoriskt för eller emot på ett emotionellt plan. Men om man för en principdiskussion där det gäller att hålla huvudet kallt, så blir det lättare för mig. Saken handlar om offentliga handlingar och hur pass tillgängliga de ska vara för allmänheten.
Lexbase har köpt ett utgivningsbevis, vilket gör att företaget jämställs med alla andra som har utgivningsbevis, t.ex. dagstidningar, där journalister arbetar.
Den tjänst, som Lexbase har tillgängliggjort för allmänhet och eventuella arbetsgivare, har journalister och jurister åtnjutit ett bra tag nu via diverse databaser (möjligen bortsett från kartfunktionen). Svensk offentlighetsprincip gör ingen åtskillnad ifall du är journalist eller en vanlig svensk medborgare. Så den obalans som tidigare har funnits mellan jurister/journalister och allmänhet/arbetsgivare har i och med Lexbase delvis rättats till. Detta tycker jag är extremt bra, eftersom jag misstror huvuddelen av journalistkåren för bristande objektivitet och deras tankeuppfostrande roll gentemot allmänheten helt i linje med det politiska etablissemanget intentioner.
Först och främst kan man verkligen fråga sig om utgivingsbevis skall funka som någon slags frisedel för att kränka folks integritet. Både lexbase och ratsit (och även expressen-researchgruppen) visar ju på att det kanske inte är så lyckat att man kan köpa sig en gräddfil vid sidan om lagen.
När det gäller domar så brukar väl jurister vara främst intresserade av domar som är prejudicerande och dessa publiceras i anonymiserat format av HD (och juristerna är väl inte så intresserade av vilka som döljer sig bakom initialerna JS, och AK).
Jag tycker det finns skäl för att sätta ner foten så att folk kan ha kontroll över var de finns registrerade. PUL medger alltför många sätt man tillåts föra personregister utan den registrerades medgivande eller ens kännedom. Om du inte ens ges kännedom om vilka som har register på dig hur skall du då kunna bevaka dina rättigheter enligt PUL?