I samband med löftena om motköpsaffärer med anledning av Brasiliens JAS-köp har landets olja nämnts. Men Brasilien är knappt ett exportland av olja och produktionen av både olja och biobränsle peakade, åtminstone tillfälligt, 2010 och exporten faller nu snabbt i takt med att konsumtionen inom landet fortsätter stiga i enlighet med exportlandmodellen.
Sedan 2003 – 2004 har Brasilien varit en nettoexportör av olja och biobränslen, en export som toppade redan 2008 på ansenliga 709 800 fat oljeekvivalenter om dagen. Sedan dess har exporten fallit med 58% och var 2012 endast 295 400 fat oljeekvivalenter om dagen. Fortsätter utvecklingen slutar Brasilien nettoexportera olja redan 2015.
Brasiliens oljeproduktion, oljekonsumtion
och nettoexport. Biobränslen inkluderat. Årtal 1980 – 2012. Källa: EIA |
Landets oljeproduktion peakade 2010 på 2 712 500 fat olja om dagen och biobränsleproduktionen, främst etanol, peakade samma år på 527 135 fat oljeekvivalenter om dagen. Trots bibehållet världsmarknadspris har produktionen sedan dess sjunkit.
Oljeexporterande länder ökar generellt sin egen inhemska konsumtion, eftersom oljeexporten ger exportintäkter som stärker landets ekonomi. För Brasilien är det ännu bättre, då landet också räknas till de ekonomiskt snabbväxande BRICS-länderna. Konsumtionen av bränslen fortsätter alltså stiga kraftigt i Brasilien, tillsammans med landets snabbväxande ekonomi.
Parantesen med att landet var en nettoexportör av olja, inklusive biobränslen, är alltså snabbt övergående, då landet får bättre avkastning på oljan i sin egen ekonomi än att sälja den på den internationella marknaden. Dessutom får Brasilien lika bra betalt för oljan av något annat land som de får från Sverige och det är inga problem att hitta köpare.
Motköp av olja är alltså helt ointressant för Brasilien. Snarare får Sverige framöver se sig om efter någon annan att köpa etanol från, vilket kortsiktigt riskerar dra upp priset på både E85 och bensin (pga lagkrav om låginblandning av etanol). När Brasiliens etanolexport faller och eventuellt upphör och vi samtidigt lägger ner svensk etanolproduktion blir läget på grund av lagkraven … intressant framöver.
Faktum är, som man ser i bifogad graf, att utan landets biobränsleproduktion hade man inte varit en nettoexportör alls, annat än de tre åren 2008 – 2010.
Visst har Brasilien hittat enorma och imponerande oljefynd offshore, men man kommer aldrig bli något oljeexportland av rang. Oljan stimulerar landets tillväxt och ekonomi, och peaken från 2010 kan mycket väl överträffas längre fram, men innan 2020 – 25 når man sin permanenta peak, om nu inte 2010 faktiskt var landets nationella peak oil.
Vi kan glömma att få motköpa olja från Brasilien. Vad man vill ha i motköp är högförädlade industriprodukter, som ger mer jobb än inom oljeindustrin. Däremot är det förstås framöver bra att hålla sig väl med Brasilien, som kommer förbli en ekonomi i tillväxt. Så länge de har olja att smörja ekonomin med.
Några saker är säkra – den som tar Brasilien som ett motexempel på peak oil eller anser att Brasiliens oljeproduktion eller biobränsleproduktion är någon form av räddning för världsekonomin visar bara sin egen brist på kompetens.
17 kommentarer
Det är klart att man skall försöka förhandla till sig olja som motköp. Huruvida det lyckas är en annan sak, men den som inte ens försöker är dum. Brasilien har knappast jättemycket avancerad teknik att sälja till oss, såvitt jag vet, och då tvingas de väl sälja råvaror istället. Det är inte vårat fel om de inte har en massa avancerad teknik att sälja till oss. Vi kan inte köpa en massa B-produkter istället för saker vi verkligen vill ha.
Jag borde möjligen läsa lite i Wikipedia om Brasilien innan jag skriver en sådan här kommentar, för att inte få kritik av besserwissers, men det har jag inte lust att ta mig tid till nu. Det står i alla fall inget om fosfater där. Så jag undrar återigen hur fosfatläget ser ut för Brasilien.
Brasilien är ett av de länder kollapsar sist och och långt senare än det här landet. Det har mycket olja och exporterar. På liknande sätt är det inom livsmedel och det är en av världen största exportörer. Det har en självförsörjning på handelsgödsel. Det har det mesta som behövs inom industriella råvaror som järn, kol, uran och de flesta metaller. När de måste prioritera så säljer de främst till grannländer inom frihandelsområdet Mercosur. Svenskarna står kanske sist i kön.
Landet saknar teknik och därför kan Sverige leverera fina flygplan. Tillverkning verkar till uppåt 80 procent bli i Brasilien och alla patenträtter överlåts. Dom är ju inte fullständigt dumma och lär sig detta område. En bättre motköpsaffär med mer kortsiktig verkan hade varit att skicka landets mottagna flyktingar i massinvandringen till Brasilien, som får förmånen att ta emot säg 5000 flyktingar per flygplan. Många av ungarna har gått i den svenska skolan, som ska vara bästa. Att tro att det här landet skulle få något viktigt i senare motköp är bara fånigt.
Om man googlar på Brazil och phosphate så är detta den första träffen. Som framgår verkar dom ha även ha fosfat, tyvärr. Så flyktingar kan vara det enda som vi kan erbjuda. Om flyktingarna tvekar så kan man förklara för dom hur det ligger med de långsikta förutsättningarna vårt land.
http://www.reuters.com/article/2013/08/19/angloamerican-brazil-phosphate-idUSL2N0GK1EL20130819
Folk verkar tro att eftersom Brasilien ligger söder om ekvatorn så är det automatiskt något slags U-land utan industri. Det är katastrofalt fel. Brasilien är världens sjätte största ekonomi och man har en mycket stor och stark högteknologisk tillverkningsindustrisektor. Flygplanstillverkaren Embraer har på senare år lyckats där Saab misslyckats och slagit sig in på marknaden för mindre trafikflygplan, och det är inte bara "höhö tredje världen" som köper deras produkter heller, utan även europeiska jättar som Lufthansa och Air France flyger Embraer.
Att Saab överför teknologi till Brasilien är inte för att man bedriver någon slags biståndspolitik utan snarare för att man vill ha samarbetspartners. De Gripar som säljs till Brasilien skall till stor del byggas där.
Att börja tillverka sina egna moderna krigsflygplan från ingenting är extremt dyrt och tidskrävande. Vi i Sverige började tidigt och har under många år trots protester lyckats vidmakthålla och utveckla vår inhemska industri och det är därför vi har kapacitet att tillverka ett plan som Gripen idag. Brasilien har ingen sådan tradition men anser sig nu mogna att skaffa sig en, och därför har man valt ett plan där tillverkaren är beredd att samarbeta.
@Urban Persson
Du är enveten i ditt budskap om Sveriges (och nuvarande globala systems) närstående kollaps. Du verkar dock ha svårt att värva anhängare?
Jag tycker att du har rätt i det större perspektivet. Utifrån nuvarande situation finns en risk för att resurserna uttöms och det kan ske snabbt. Detta leder, i så fall, nästan helt säkert till ett förtvinande restsamhälle utan möjlighet till någon ny civilisation.
Bortsett från att du, liksom många andra, uttrycker dig alltför tvärsäkert så är min enda invändning mot ditt tidscenario. Jag har själv inte forskat i detta så jag kan varken säga emot dig eller stödja dig. Däremot så verkar du inte ha övertygat någon av de jag sett bemöta dig på den punkten. Tills vidare utgår jag därför i från att du har fel vad gäller tidsperspektivet.
Vad som däremot är riktigt spännande med din betraktelse är det mytologiska perspektivet. Enligt Spengler grundas vår nuvarande civilisation på myten om den oändliga expansionen. Du erbjuder en kraftfull motbild där oändlig expansion för alltid blir helt omöjlig.
Urban Persson torde få fel. Även om stora delar av mänskligheten skulle gå under så finns det nästan säkert större eller mindre delar av världen som klarar sig hyfsat. Typ Australien, Island, Kanada, Skandinavien, Ryssland mm. Som kan sopa ihop de ganska rikhaltiga resterna från andra delar av världen och leva på förnyelsebar energi och kärnenergi. Det är inte så svårt att åstadkomma ett långsiktigt hållbart kretslopp om man bara är 100-500 miljoner människor. Kunskaperna vi samlat på oss kommer inte gå förlorade. Förr eller senare tar vi oss sannolikt ut i rymden. Mänskligheten kommer överlevas och frodas så småningom, men kan decimeras kraftigt under innevarande århundrade, om vi beter oss som de idioter vi är.
Med teknikens hjälp och en gnutta tur och skicklighet kan vi tänkas hålla civilisationen ganska väl rullande, även om folk generellt sett bör glömma att de skall kunna leva i rikt välstånd. Det får vi spara till nästa eller möjligen nästnästa århundrade. Folk kan dock ha bra liv även utan bilar, flotta bostäder och utlandssemestrar.
@Kuckeliku
Ja, jag håller med dig. En kraftig populationsminskning kommer snabbt att kunna ändra parametrarna radikalt. Det är ett undantag som som Urban i sin tvärsäkerhet inte räknar med. Urbans scenario går dock inte att utesluta. En för långt gången resursuttömning och snabb kollaps i kombination med alltför stor population kan skapa Urbans dystopiska scenarion utan återvändo.
Dock är hans scenario mest intressant som myt kontrasterande till vår nuvarande evigt framstegsinriktade.
Slutligen tror jag att det finns mycket att vinna på en kontrollerad, human populationsminskning.
Om hypotetiskt populationen minskas, mer eller mindre avsiktligt, med 90 procent så fördyras inte naturresurserna med 0,5 procent, istället för dagens 5 procent. De som är kvar kommer att förbruka mer per capita och fördyringstakten kanske blir 2 procent.
Om allt hypotetiskt handlas i världen med dagens population så upphör ekonomin ungefär vid århundradets mitt. Det är enkel matematik med dagens fördyring. Man kan inte upprätthålla komplexiteten med trä, sten och rester och fallet stabiliseras på en nivå som är svår att föreställa sig. Allt är utbytbart och det finns inget förnybart.
En kraftigt minskad population inom de närmaste åren är långsökt. Ett land som det här, med stor nytta av handeln, kör rakt in i väggen när handeln upphör. Eftersom förberedelser inte existerar och det lilla som förövrigt en gång fanns är nedlagt så tar det tvärstopp.
Det är svårt att förutspå vad de överlevande länderna hittar på. Det är inte säkert att de ens erkänner anledningen. Möjligen börjar de moralisera och hitta på något nytt vansinne. Döden är dom väldigt rädda för.
Matematiken är enkel. Man måste relatera till något. Lämpligen är det BNP (real) per capita.
Samhället har en fallande avkastning från sin ökande komplexitet och detta har fått nettot typ familjeinkomsten (välståndet) under 30 år att halka efter BNP per capita. I USA har välståndet ökat 10 procent när BNP per capita har ökat 65 procent. Detta är inget kontroversiellt.
http://qzprod.files.wordpress.com/2013/04/screen-shot-2013-04-22-at-5-06-36-pm.png?w=1024&h=696
Kurvorna är fina och det finns ingen anledning att tro att utvecklingen kommer att ändras. USA har bra statistik och är ledande inom trender. Säg att under de kommande 30 åren är BNP per capita som det är idag och som det har varit sedan den så kallade finanskrisen kom. Familjeinkomsten har då minskat 33 procent (110/165 på y-axeln). Den är då bara 40 procent av BNP per capita.
Till detta kommer naturresursernas dyrare utvinning med realt cirka 5 procent årligen. Detta har bara pågått sedan år 2000 och har påverkat välståndet mindre. Av detta skäl kanske välståndet om 30 år kan antas vara 43 procent av BNP per capita, för en viss förenkling.
Utvinningskostnaden kan antas rulla på med en årlig 5-procentig real ökning. Den beror främst på fördelningen i jordskopan. Allt fler fattiga vill ha del av kakan. Mängderna minskar nog inte så mycket förrän på slutet. I vissa sammanhang är det lämpligt att skala upp verksamheten när man ser att den blir oekonomisk eftersom kostnaden sänks och mer kan utvinnas.
Kostnaderna under 30 år ökar då 1,05 upphöjt till 30 = 4,31 gånger. Säg att de är 7 procent av BNP per capita idag. Om 30 år blir de då 4,31 x 7 = 30 procent, eller 23 procent större än idag. Fallande avkastning från ökad komplexitet utanför utvinningen sänker enligt ovan under de kommande 30 åren välståndet till 43 procent av BNP per capita. Skulle då välståndet minska ytterligare 23 procent av BNP per capita inom utvinningen så är välståndet bara 20 procent av BNP per capita, eller 1/3 av idag. Det är nog ungefär vad samhället klarar.
Makthavarna vill ha tillväxt och ett högre BNP per capita. Men något sådant ökar välståndet och senarelägger kollapsen obetydligt. Skulle BNP per capita minska så kommer den naturligtvis fortare. Men å andra skulle nog komplexitetens fallande avkastning påverka åt andra hållet. Hur man än vänder sig har man rumpan bak.
Detta förutsätter att allt handlas globalt. Så blir det knappast för de som har mest naturresurser behåller dessa och då klappar länder som Sverige ihop. Därför säger jag att det här landet inte kommer att finnas kvar 2050. Det kan försvinna innan dess. Det blir en internationell kris, en stor lokal förvirring och sen är det slut. Människan är som en jästsvamp i en sockerlösning. Det kommer att gå väldigt fort på slutet.
Jag glömde nämna utgångsläget att familjeinkomsterna, nettot och välståndet är 60 procent av BNP. Under kommande 30 år minskas alltså detta av den högre komplexitetens fallande avkastning till 43 procent. Dessutom tillkommer naturresursernas dyrare utvinning och minskar detta till 20 procent av BNP. Välståndet kommer alltså gå rakt ner.
Fel från inflation (makthavarmanipulering) bortfaller i den första delen eftersom både BNP per capita och familjeinkomst är efter denna. Min forskning tyder på att utvinningen fördyras realt med 5 procent om året. Statliga LKAB har exempelvis legat på en genomsnittlig årstakt över 7 procent.
Om man under de kommande 30 åren skulle minska investeringarna på alla områden så senareläggs kollapsen. Exempelvis blir Stockholms omfattande utbyggnad en klockren kapitalförstöring. Staden blir värdelös vid kollapsen. På liknande sätt är det inom folks utbildning. De blir fackidioter vid kollapsen.
Vi måste alltså planera kollapsen om vi vill öka välståndet och senarelägga kollapsen. Den bästa planeringen fås nog om vi ordnar ett förtida restkulturområde, bara genom att isolera ett område. Hur enkelt som helst och kräver i princip inga investeringar.
@Urban Persson
OK, tack för den ytterligare informationen. Jag är tyvärr fel person att sätta mig in i dina tankegångar eftersom jag är, i det närmaste, total idiot vad gäller ekonomi o.dyl. Därför har jag lutat mig på de som bemött dig i kommentarer, vilka verkat hyfsat insatta. Vad jag sett har du inte lyckats övertyga dem. Jag håller dock frågeställningen öppen.
Utifrån min utgångspunkt, präglad av kunskapsbrist, ska jag ändå försöka fråga en sak: Kan inte BNP/capita-ökningen bero på tillgångsbubblor (aktier, fastigheter mm) genom vidlyftigt pengatryckande? Kan, i så fall, inte medianinkomsten ligga konstant medan de superrika får mer fiatpengar att leka med? Eller tänker jag fel?
Ett annat påpekande (som jag kanske gjort tidigare, men jag minns inte säkert): Du har förfäktat åsikten att människans språkförmåga skulle gå förlorad med en stenålderstillvaro. Det verkar osannolikt. Språkförmågan skulle fortfarande utgöra ett evolutionärt övertag vid jakt och en massa andra aktiviteter. Tänkandet skulle säkert bli mer praktiskt orienterat (d v s lägre IQ = mindre inriktning på abstrakt och hypotetiskt tänkande). Tankeförmågan skulle däremot egentligen inte minska, bara ändra inriktning.
Jag tror inte penningtryckandet har någon betydelse för tillväxt och BNP, utan det är fysiken som bestämmer. Bubblor har inte heller någon större betydelse. De visar bara den vansinniga optimismen. Åter är det fysiken som styr. Pengarna är ett nollsummespel. Med kollapsen blir de värdelösa, när ekonomin försvinner. I bästa fall finns någon lokal valuta. Men kanske en sådan också blir allt för komplex och istället blir det tjänster och gentjänster och oskrivna lojaliteter.
Jag minns inte vad jag har sagt om språket. Orden blir rimligen färre efter kollapsen. Det finns knappast anledning att skriva saker i ett samhälle bestående av isolerade celler och utan något större maktmonopol. Folk kanske då har en sådan ADHD att de inte kan koncentrera sig längre stunder. På 25 år har antalet tecken i debattartikel i en svensk landsortstidning halverats. Då kanske de klarar 30 ord i rad. Språket är naturligtvis på ett sluttande plan. Efter några generationer är nog alla analfabeter.
Genomsnittsinkomsten är kanske mer relevant än medianinkomsten i den enkla matematiska behandling som kan göras om tidpunkten. Hur långt något slags netto kan sjunka innan folk hoppar av och det blir ett totalt kaos är svårt att säga. Det har mindre praktisk betydelse. Makthavarna gasar på för fullt fram till stupet och komplexiteten kan inte minskas. De rika i den mån de är kvar i området drabbas nog lika hårt. På personnivå blir det nog rena lotteriet. En riktig inföding i en hydda i djungeln eller i en igloo på Grönland har nog inte sämre förutsättningar än de rikaste.
Mitt länkade diagram med de divergerande kurvorna innehåller saker som förmodligen inte upprepas under de kommande 30 åren och är mindre relevant. Under perioden har bland annat företagsvinsterna nått en rekordhög andel av BNP, löneskillnaderna ökat och minskat medianens betydelse och en betydande andel av befolkningen placerats i fängelse. Militärens andel av BNP i USA har förövrigt varit ungefär konstant. Men man kan se allt detta som uttryck för ökad komplexitet och något som uppstår på andra områden i framtiden.
I det här landet har det varit en ständigt svällande byråkrati, en massinvandring och ett stort flum i allmänhet. En krypande militär har minskat komplexiteten och fått kurvorna att konvergera. I framtiden kommer naturligtvis kurvorna fortsätta att divergera. Men kanske inte som mycket jag skrev. Å andra sidan kan allmän osäkerhet leda till mycket trassel.
Det är lättare att räkna på den del som berör naturresursernas utvinning eftersom den är mer bestämd och det inte finns sociala effekter. Den delen dominerar på lite sikt och får en slags knockout effekt.
För övrigt finner jag resonemanget om att motköpa olja märkligt. Varför skulle Saab vilja motköpa olja? Det är inte det svenska samhället kollektivt eller den svenska staten som skall motköpa, det är Saab själva, och de lär lösa det hela genom att skaffa sig nya underleverantörer i Brasilien.
Väntar ivrigt på en replik från vårt kära troll "kapitalist". Snälla gör min söndag!
Berträffande etanolexporten så lär den knappast peaka på samma sätt som oljan den närmsta tiden. Brasilien har enorma mängder nedlagd åker och lågutnyttjad betesmark. Snittbeläggningen är 0,7 djurenheter/ha – i Sverige räknar vi med 1,5-2,0 på naturbetesmarker om de inte ska växa igen. I Brasilien är det idag gräsbränder som står för det öppna landskapet – inte betesdjur.
Etanolproduktionen är däremot beroende av oljepris, sockerpris, årsmån och inte minst politiska beslut i importländerna, så sambandet är komplext. Etanolanvändningen i Sverige sjunker dramatiskt och kommer trots kvotplikt snart att ligga under 2008 års användning om inte FFF-utredningens förslag sätter fart på utvecklingen.
Cornucopia vilka bolag ser du som bäste hedge mot peak oil?