Vad händer med räntorna när det är valår?

Det drar ihop sig till valår 2014 och med det kan det vara intressant att studera vad som händer med marknadsräntorna i Sverige under valår. Slutsatsen är att man bör sälja svenska statsobligationer och motsvarande fonder, och man kan kanske tjäna på att binda sin bolåneränta.

Med valår infinner sig naturligtvis en osäkerhet över vad för regim som tar över efter valet. 2014 kan det bli extra osäkert, då regimen måste få stöd av riksdagen och inte bara kan vägra avgå likt 2010. Det kommande året, speciellt när valrörelsen drar igång på allvar, kommer präglas av ökande svenskt underskott i statsbudgeten när Anders Borgfot ska fjäska för väljarna. Dessutom kommer alla partier komma med ofinansierade löften om att ösa ut pengar över valda väljargrupper. Sedan ogillar marknaden alla förändringar och all osäkerhet.

Anledningen till att titta på detta redan nu, fast det är över ett år kvar till valet, är förstås att det är nu man ska agera om det finns något att agera på.

Kort sagt bör statsräntorna stiga och en ovetenskaplig studie av dessa bekräftar att både korta och långa statsräntor stiger inför och under valår. Däremot verkar bolåneräntorna falla, åtminstone de längre räntorna, medan de korta boräntorna verkar följa med statsskuldväxlarna uppåt. Jag har dock inte tittat på korta bolåneräntor för samtliga val, utan bara de senaste två valen.

Kom ihåg att högre räntor innebär fallande obligationspriser och fallande obligationsfonder, om ni nu mot förmodan ännu inte lärt er att stigande räntor alltså är dåligt för obligationsinvesterare.

Metodik

Jag har tittat på kvartalsmedelräntorna från fjärde kvartalet året före valet till och med tredje kvartalet under valåret. 

Svenska valutaparadigm genom tiderna och penningmängden M3 som andel av BNP

Det handlar om valen 1994, 1998, 2002, 2006 och 2010. Tidigare val är totalt ointressanta, eftersom svensk ekonomi agerade under en annan paradigm på den tiden^1. med pappersmyntfot, med fast växelkurs och utan korrekta marknadsräntor, istället för dagens flytande valuta och marknadsräntor. Urvalet är alltså bara fem olika val. Ett utfall med 3/5 i någon riktning kanske inte ska ses som något annat än så nära 50-50 man kan komma i urvalet.

Naturligtvis finns det ett stort inslag av slump här och externa omständigheter kan i allra högsta grad påverka. Jag gör inga som helst anspråk på att detta blogginlägg är vetenskapligt, utan som alltid är det bara lösa tankar, funderingar och ett diskussionsunderlag.

Jag kommer prata om procentuella förändringar och inte om procentenheter. När jag skriver att statsskuldväxleräntan steg 158 procent 2009 – 2010 så är det alltså inte procentenheter jag talar om. I procentenheter steg räntan 0.277.

De räntor jag tittat på är 3-månaders statsskuldväxlar, 2-, 5-, 7- och 10-åriga statsobligationer och 2- och 5-åriga bostadsobligationer. Dessa uppgifter kommer från Riksbanken.

Jag har för den korta 3-månaders eller rörliga bolåneräntan hämtat data från Swedbank, men detta finns inte med i några grafer nedan. Metodiken där har varit annorlunda och är från årsskiftet till den sista räntan i september valåret.

Jag har även tittat på utvecklingen fjärde kvartalet året före valet till andra kvartalet valåret, dvs kvartalet före valet avgjordes. Detta då marknaden kanske reagerar annorlunda när valresultatet är inne. I samtliga fall förstärktes medelreaktionen under tredje kvartalet, så jag har här uteslutit utvecklingen K4 – K2.

Resultat

Ränteförändringar valår. Max, min och medel.

Föga överraskande är påverkan som störst på de korta räntorna, där räntorna på statsskuldväxlar steg 45% i medel. Fyra av fem valår innebar stigande räntor K4 – K3. Även om man utesluter det senaste valets 158% så blir medlet 18% och högre än för alla andra löptider jag tittat på.

Kom ihåg att vi under perioden upplevt en trend med fallande till kraftigt fallande räntor. Ändå har räntorna stigit under valår och alltså gått mot trenden.

Undantaget bolåneräntorna så har räntan stigit i tre eller fyra fall för samtliga löptider, även om man alltså kanske inte ska dra någon slutsats av de längre löptiderna 5-, 7- och 10-år för statsobligationer, då dessa bara visade uppgång i tre fall av fem. Men statsskuldväxlar och 2-åriga statsobligationer steg alltså under fyra av fem valår.

Bostadsobligationer 5 år under valår

Långa bolåneräntor steg bara vid två av fem valår, och faller alltså oftast. Medlet landade dock på plus 7% (inte procentenheter) tack vare kraftigt stigande räntor valåret 1994. Detta är en indikation på vad som kan hända med svenska bolåneräntor när bostadsbubblan spricker. Rensar man för 1994, så faller långa bolåneräntor i tre av fyra fall, för ett medel på -3 procent (inte procentenheter) för 5-åringen.

Statsobligationsräntor 5 år under valår

Man kan alltså vänta med att binda långa räntor på sitt bolån när det är valår. Dock kan det förstås vara trenden med fallande räntor vi ser här, och att bostadsräntorna helt enkelt inte påverkas av ett valår, och om trenden nu brutits så ska man binda ändå. Samtidigt stiger de korta bolåneräntorna när det är valår. 2006 steg de korta bolåneräntorna 32% och 2010 steg de 55%. 1998 föll de 32%, 2002 föll de också 32% och 1994 steg de 8% för en medeluppgång på 6%. Med uppgångar i bara tre av fem fall kan man knappast kalla det signifikant. Slutsatsen bör vara att man inte bör låta sig påverkas av att det är valår när det gäller bolåneräntorna. Man kanske kan tjäna på att binda, men det har nog inte med valår att göra, utan beror på slumpen i förhållande till valår.

Statsskuldväxelräntor under valår

Vi har alltså att se fram emot stigande svenska statsräntor under året som kommer, och med det större kostnader och ökande underskott för svenska staten vid nyupplåning. Vilket minskar reformutrymmet och riskerar bli en självförstärkande sk positiv cirkel där valfläk leder till högre räntor som leder till högre kostnader, som leder till högre räntor.

I slutändan tror jag dock att slutet för den fallande räntetrenden är mer avgörande och att räntorna kommer stiga det närmaste året, oavsett valår i Sverige. Det är även valår i EU, vilket kan göra oron kring skuldkrisen värre, vilket dock bör pressa svenska räntor, då icke skuldkrisande svenska statens obligationer då kan ses som en säker hamn även i fortsättningen.

^{1. Det tål att påminna alla pojkar och flickor bland läsarna att ni alltså inte kommer få uppleva det era föräldrar gjorde med skenande inflation, massiva ränteavdrag och -bidrag på upp till 85% av räntan och 10-20-30% löneökningar om året, som i praktiken amorterade av 30- och 40-talisternas bolåneskulder. Det var under en annan valutaparadigm med pappersmyntfot, devalveringar och reglerad kreditmarknad och den tiden kommer inte tillbaka. Dessutom hade Sverige alltså kraftigare BNP-tillväxt än kredittillväxt på den tiden, medan det är tvärt om idag. Enda sättet ni kan bli skuldfria är att betala av skiten själva.}