Det land inom eurozonen, som kanske liknar Sverige mest, är Nederländerna. Och Nederländernas bostadsbubbla har nu spruckit och hotar dra ner hela detta tidigare ekonomiskt välmående lands ekonomi. Engelskspråkiga versionen av Der Spiegel uppmärksammar det hela i ett omfattande reportage.
Likheterna med Sverige är fler än man kan räkna, t ex att man har kunnat få lån på högre belopp än köpeskillingen, vilket var fullt möjligt även i Sverige fram till finanskrisen. Eller att bolåntagarna inte amorterade på sina lån utan stoppade in pengarna i investeringar istället, i hopp om att klå räntan på lånen. Känns det igen?
“Private homebuyers, for example, could easily find banks to finance more than 100 percent of a property’s price. “You could readily obtain a loan for five times your annual salary,” says Scheepens, “and all that without a cent of equity.” This was only possible because property owners were able to fully deduct mortgage interest from their taxes.
Instead of paying off the loans, borrowers normally put some of the money into an investment fund, month after month, hoping for a profit. The money was to be used eventually to pay off the loan, at least in part. But it quickly became customary to expect the value of a given property to increase substantially. Many Dutch savers expected that the resale of their homes would generate enough money to pay off the loans, along with a healthy profit.”
 |
| Privat skuldsättning i förhållande till BNP. |
Precis samma spekulation sker i Sverige, där bostadsköparna och BLT-kollektivet förväntar sig att bostäderna ska stiga i pris och lösa problemet för dem, samtidigt som de inte amorterar.
Nederländerna är nu i recession och landet ser ut att behöva bryta mot eurozonens regler om att öka statsskulden med mer än 3% av BNP om året.
Enligt Eurostat har Nederländernas och Sveriges privata sektor, exklusive bankerna, ungefär samma skuldsättning i förhållande till BNP. De nederländska hushållen har dock högre skulder i förhållande till inkomst än vad Sverige har, vilket kan tala för att den svenska krisen fortfarande ligger några år framåt i tiden.
Dock är fler individuella hushåll skuldfria i Nederländerna än i Sverige. Medan 7.8% av holländarna äger sitt boende skuldfritt äger endast 2.8% av svenskarna bostaden skuldfritt. Med fler som delar på skuldbördan framstår den därmed inte som lika akut som för holländarna. Än.
Det hela är både negativt och positivt för Sveriges del. Det negativa är att krisen kommer till Sverige. Det positiva är att den inte kommer riktigt än, sannolikt tidigast efter valet 2014, kanske så sent som 2016, så den proaktive och ansvarsfulle har några år på sig att se över sin egen situation.
18 kommentarer
Nederländerna och Sverige liknar varandra en del, förutom att NL har lägre arbetslöshet, lägre skatt, bättre ekonomi och och enormt bättre företagsklimat. I övrigt håller jag med.
Så Sverige har högre arbetslöshet, högre skatt, sämre ekonomi och sämre företagarklimat… låter ju betryggande.
Ja, Sverige har till och med högre arbetslöshet än Rumänien som har 7,6% arbetslöshet.
Den största skillnaden i det här sammanhanget är a Nederländerna inte har en egen valuta.
På gott och ont, man kanske är mer immun mot spekulation, men man har svårare att trycka pengar och devalvera valutan.
Sveriges kris kommer på sitt sätt därför att bli unik (om inte Australien hinner före), det första halvstora självständiga landet som drabbas av krisen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Å andra sidan så är pengarna redan tryckta när banken kraschar om man så säger. Det som händer vid en bankkrasch är egentligen att (bankernas) skulderna byter gäldenär, från bankerna till staten.
Men de kan även monetariseras, om man har en självständig riksbank. Dina sparpengar stjäls redan nu i form av monetär inflation, och faktum är att en finanskris med efterkommande minskad utlåning kommer bromsa den stölden. Ingen skillnad mellan euro och krona där alltså.
Däremot så kommer inte euron försvagas på samma sätt som kronan kommer göra när den svenska bobubblan kraschar. Så du kommer behålla den köpkraften. Dock så lär skatten åka i taket på sikt.
Dock så
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kan i alla fall gratulera till att du inte sitter med ett osäljbart hus 🙂
Det är bra med rapporter från verkligheten eftersom vi snart är där.
Nederländerna var om jag inte minns fel ganska tidigt ute med att införa kasinoekonomin, har för mig att nyliberaler alltid sätt landet som ett föredöme (förutom Irland, USA mfl ). Undra när man ska lära sig att den sparandebaserade ekonomin (kapitalismen) är det som skapar framgång.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Cornu glömde att räkna på procentuella kapital värdet som finns i Sverige där bostäder omsatta efter 2008 är minst 15% redan amortera de.
Att enbart räkna på helt skuldfria fastigheter är varken bra eller korrekt sätt, utan att för den sakens skull behöva vara extrem så är det värre att ha 92,8% av bostäderna till snittbelåning 100% än som i Sverige ha 91.2% belånat till 85%. Nu tog jag bara exempel vid nya lån för hel teckning, den totala uppskurna med kan belåningen är självklart lägre i båda länderna men som exempel visar detta att man dels inte kan jämföra som Cornu har gjort och dels att fokus i Sverige borde vara att få ner den generella belåningen istället för att snedfördela kapital fördelar genom rot, ränteavdrag, juridiska bostadsfastigheter mm.
Att lånens storlek är 85% av säkerhetens värde när lånet togs betyder inte att 15% är amorterade. Det betyder inte heller att snittbelåningen på dessa fastigheter kommer vara 85% eftersom värdet på dessa kan/kommer att sjunka. Visst är det bättre att bottenlånet är på 85% men det finns en hel del som tar blanco-lån över 85%. Belåningen på säkerheten kommer därmed inte vara helt rättvis för att visa hela skulden som de boende har tagit sedan 2008.
Lugna er… Om det skulle vara så att det finns en bostadsbubbla och den spricker så kan vi göra som på Cypern – ta pengar från den ELAKA spararens konto – ….allt kommer lösa sig!
Här diskuteras svenska bostadsbubblan:
http://www.efn.se/2013/08/21/veckomagasinet-bostadsbubblan/
Den som väntar på något gott. Jag vill köpa hus och kan vänta i kanske 4 år, absolut max 5, sedan kommer barnen vara tillräckligt stora för att jag vill bo i ett hus med en OK skola inom inte allt för långt avstånd.
Kommer ha kring 2 miljoner då. Kommer det räcka till mer än en hydda?
Det beror på om du har pengarna registrerade på något sätt annars så kanske man kan säga att du möjligtvis har omkring en miljon, du har väl inte glömt cypern