Någon 18-årig sommarjobbare från något mediagymnasium har hos Schibsted/SvD producerat en bildserie över teknikprylarnas kyrkogård, som pekar på att det är en 90-talist som gjort listan. Den är nästan helt fel ute och missar de stora självklara teknikprylarna. Här följer ett bättre försök, från min sida.
Schibsteds sommarjobbar listar nummerupplysningen 118 118, VHS-kassetten, videobutiken, väckarklockan, utlandssamtalet, den klassiska telefonluren, telefonkiosken, telefonkatalogen, skivaffären, den fysiska räkningen, tidningarnas radannonser, papper, Palm Pilot, knappar på telefonen, den fysiska kartan, faxen, den externa hårddisken, disketten och CD-skivan. Vilket alla ser i många fall är totalt trams.
Verklig obsolet teknik är så obsolet att 18-åriga 90-talister inte ens hört talas om dem.
Notera att de flesta tekniker nedan finns kvar för nischtillämpningar och hobbyister, men att som Schibsteds sommarjobbare påstår dödförklara externa hårddiskar, CD-skivor, utlandssamtalet mm är fruktansvärt underbegåvat.
1. LP-skivan och skivspelaren
Lägger man också in den äldre, av många okända, stenkakan, så pratar vi här om en teknik som fanns i nästan 100 år, men som nästan helt försvunnit sedan 90-talet. Där kan vi prata om obsolet teknik, som inte bara funnits i något decennium. Förstår ens 90-talisten ursprunget för begreppet singel och varför singel alls existerar i dagens digitala värld?
2. Kassettbandet och kassettbandspelaren
Hur man nu kan missa kassettbandspelaren? Det var ändå något speciellt med blandband. Samtidigt “levde” kassettbandet bara i 20 – 30 år, vilket står sig rätt slätt mot LP-skivan.
3. Rullbandspelaren
Kassettbandspelarens föregångare rullbandspelaren ej att förglömma. De sista exemplaren jag såg personligen var tidigt 80-talet, en klasskompis familj hade fortfarande en i vardagsrummet och en annan klasskompis hade en på sin tid känd rockstjärna och studioägare som pappa, som hade diverse ljudteknik i överflöd i hemmet.
4. Tramporgeln
Egentligen kanske man skulle lista det analoga pianot, eller åtminstone flygeln, här, men även om pianon och flyglar ges bort på Blocket mot att man hämtar dem, så används de fortfarande. Men den kära gamla tramporgeln, det är nostalgi det. Ska förhoppningsvis vilken vecka som helst hämta en sådan, även om den får förvaras i biljardrummet. Men tramporgel är kult. Och teknik som funnits i åtminstone 100 år för att med start 80-talet slaktas ut från alla våra skolor. Sist jag personligen såg den i bruk i offentlig tjänst var 1982.
5. Polaroidkameran
’nuff said. Digitalkameran har helt konkurrerat ut den direktframkallande Polaroidkameran, som användes till att bland annat … fotografera familjesituationer på sin tid, men också långt in på 90-talet, rent av förbi millennieskiftet var i bruk hos t ex svenska uppfostringsintitutioner för att snabbt ta bilder på barnen.
6. Instamatickameran
Här har vi ytterligare något som 90-talisten aldrig hört talas om. Kamerans motsvarighet till kassettband för inspelningsbruk. Kanske kan man lägga till filmrulle också? Minns att det på 90-talet också dök upp någon variant av kamerasystem med analoga bilder på en skiva, ej CD.
7. Super-8
Analoga filmrullar för hemmabruk får väl illustreras av Super 8-kameran. Tillhörande teknik som 90-talisten inte känner till är t ex filmprojektorn, där man rent av ibland kunde visa köpta kortfilmer från Disney för öststatsutsvultna svenska barn i gamla DDR-Sverige på 70-talet. Antagligen hade Disneyfilmerna köpts in utomlands och smugglats illegalt in i landet, men ändå… Dödades förstås av videobanden.
8. Diabilder
’nuff said. Vet väl inte en 90-talist vad det är för något?
9. OH-presentationer
Finns säkert kvar, men efter att ha varit runt och föreläst så kan jag konstatera att det inte verkar finnas kvar många OH-apparater ens på våra universitet, högskolor eller föreläsningssalar. Billiga projektorer och Keynote/Powerpoint har konkurrerat ut detta annars suveräna medium.
10. Betamax, Video-2000 mfl
90-talisten kanske dödförklarar VHS, men känner antagligen inte till att det fanns gott om videostandarder på 80-talet, även om det generellt bara var VHS som överlevde.
11. DIVX, HD-DVD och LaserDisc
Ej att blanda ihop med videoformatet DivX, men när DVD:n skulle lanseras på 90-talet fanns det faktiskt ett konkurrerande standardförslag: DIVX, som var ett format för (självförstörande?) hyrfilmskivor. DVD gick segrande ur striden. Men 90-talisten hade väl inte lärt sig läsa när vi som var tidiga beslöt oss att satsa på DVD 1997. På motsvarande sätt har HD-DVD konkurrerats ut av Blu-Ray, även om Microsofts första XBox hade HD-DVD. Mer relevant teknikkyrkogårdexempel än t ex CD-skivan. Tillägg: Detta stycke är redigerat, har för mig att det fanns en tredje konkurrent till DVD och det var naturligtvis inte HD-DVD. Fanns Video-CD dock, kanske det jag tänkte på. Enda gången jag sett Video-CD i verkligheten var på Westium Data på Engelbrektsgatan i Göteborg, tidigt 90-tal säg någon gång 1990-94, spelandes rockvideos med U2. Tillägg 2: Det var förstås LaserDisc jag tänkte på, detta som alla filmfanatiker skaffade tidigt 90-tal för att med enormt hög kvalitet kunna köpa och se på film hemma. Bildkvaliteten på LaserDisc är väl fortfarande bättre än på DVD och har först klåtts av BluRay och liknande HD.
12. Fet-TV och fet-monitorn
Visst, finns fortfarande, men elektronrörs-TV:n kan väl sägas vara död vid det här laget. Går väl knappt att köpa längre, utan även för billiga små skärmar är det plattskärm som gäller idag. Då fanns ändå fet-TV:n sedan 50-talet och tog drygt 50 år på sig att ersättas.
13. Svartvit TV
Något som 90-talisten inte hört talas om är nog att vi en gång i tiden fick nymodigheten som hette färg-TV, och snabbt konkurrerade ut den svartvita TV:n som inte kunde visa färg. Svartvit TV fanns knappt i 20 år innan den dog ut, även om svartvita datorskärmar fanns att köpa långt in på 90-talet, pga bättre skärpa. Fortfarande tidigt 80-tal sändes en del nyproduktion, ofta nyhetsinslag, i svartvitt på statstelevisionen DDR 1 eller DDR 2 här i Sverige.
14. Kolkaminen och kolpannan
Dags för lite energiteknik. Långt in på åtminstone 50-talet, kanske så sent som 70-talet, så värmde vi fortfarande villor med kol här i Sverige, än mer ju längre bak i tiden vi går. Någonstans framåt 60-talet konkurrerade dock oljeuppvärmningen ut koluppvärmningen, men i ett och annat gammalt svenskt hus finns det fortfarande kolförråd kvar. Visst vi hade, och har (Fortum i Stockholm) fortfarande kvar, kolkraftverk, men nu pratar vi om direktuppvärmning på plats i villor och hyreshus.
15. Walkman
Visserligen handlar det om kassettbandspelare, men före MP3-spelaren, så var det bärbara kassettbandspelare som gällde, även om jag själv ett tag skaffade mig en bärbar CD-spelare, så sent som 2005. Fantastiska uppfinningar som Sony Walkman Disc Drive, som inte svajade när man rörde sig var ju det svartaste av det svarta och min första sommarjobbslön 1986 gick till inköp av just en Sony Walkman DD för 1495:- SEK i Femmanhuset i Göteborg. Det var tider det.
16. Telegram och telegrafi
Skrämmande att Schibsted/SvD kan glömma något så helt avgörande för nyhetsindustrin som telegrammet och telegrafin. Tidningarnas Telegrambyrå, TT, heter så av en anledning. På varje nyhetsredaktion, och även på många större företag som behövde ständigt aktuell nyhetsbevakning, stod det en sådan apparat, långt in på sent 80-tal, kanske rent av 90-talet, som ständigt knattrade fram de senaste nyhetsrubrikerna.
17. Matrisskrivaren
Också en teknik som 90-talisten kanske inte hört talas om, men innan en skrivare kunde köpas för växelpengar så var det matrisskrivare som gällde i många hem, om man nu alls hade dator i hemmet. Finns dessa ens att köpa annat än för nischtillämpningar längre? Andra döda skrivartekniker var t ex skrivaren med fast typsnitt, jag minns inte ens vad tekniken heter, men man kan se den som en skrivmaskin kopplad till en dator – vilket för oss över till:
18. Skrivmaskinen
Skärpning nu. Hur kan man lista teknikkyrkogården utan att ta upp skrivmaskinen? Oavsett om man avser en mekanisk eller elektrisk skrivmaskin, så är detta ändå teknik som funnits i kanske 150 år för att slutligen dö först i samband med datorernas massiva intåg på 90-talet. Finns antagligen kvar för nischtillämpningar fortfarande, och min gamla 80-talsapparat har jag stående i ladan än idag. Värre med tillgång till färgband. Till detta finns ju en massa annan obsolet teknik som 90-talisten inte känner till, t ex Tipp-Ex.
19. Journalistik, kunskap och research i media
Schibsted/SvD listade nitton prylar, så jag avslutar istället med journalistik, kunskap och research i media, som något som hamnat på teknikkyrkogården.
Listan ovan är på inget sätt komplett, och gör inget anspråk på att vara komplett, bara bättre än vad en sommarjobbare född på 90-talet kan prestera, fyll gärna på själva. Man kan lista mer. Karbonpapper och ursprunget till Cc-begreppet inom e-post. Den gamla sortens kopieringsapparater som man använde sprit till, rent av rullade för hand osv osv.
89 kommentarer
Punkten 19 var verkligen att ta i men provokationer är väl till för att väcka folk!
Miljoner miljarder debatter pågår världen runt medan Rom brinner utan att de bryr sig om orsakerna eftersom "alla" är full upptagna med sin pseudo-problem att de inte får tid över till the Big Picture!
"Men om det blir för tyst och lugnt får man slänga in en handgranat i systemet så att folk börjar snacka. Alla kan inte tycka lika."
— Jan Scherman (Medierna 27/7)
Inte direkt min favoritjournalist, men han har en poäng. Han har ett par till i den där intervjun. Det borde ha haglat "handgranater" i flera år nu.
håller helt med :). Men tack vare att t.ex Sverige gått i otakt så är det svårt att förstå orsak och verkan. Först när en del "råkar illa ut" vaknar de upp och kräver både det ena och det andra…..
Tycker att pkt 19 är motiverad.
Ibland när jag peppat upp mig och tycker att jag kan ta hårda smällar och då läser en "notis/artikel" på Dagens industri så närmast svartnar det för ögonen. Ibland lyckas man få in flera fel i varje mening.
Och skriver man en kommentar och rättar felen, Ja rent sakliga faktamässiga felaktigheter, då är censuren framme då och då och plockar bort rättningarna. Jag förstår att dom behöver en censur som städar bort personangrepp mm, men allt som oftast kan dom låta påhoppen vara kvar men städar bort fakta. Dom bryter med andra ord flagrant mot sina egna skrivregler.
Dagens Industri får Pravda att framstå som sakligt.
Jag är född 1988 och vet vad allt detta är. Förstår inte grejen. Är jag överdrivet allmänbildad för min ålder eller är överdriver du? 🙂
Du är inte 90-talist. Och läser du den här bloggen är du väl överdrivet allmänbildad och dessutom medveten om att jag inte försitter en chans till överdrift.
Sarkasm är alltid kul efter lunchen, men har ändock svårt att se hur 2 år kan göra någon större betydelse för allmänbildningen.
För övrigt tack för ett par års trevligt läsande.
På en viss teknisk högskola i Göteborg används OH-projektorer flitigt 😉
Av gamla stofiler i tofflor antar jag?
Numera finns det nån slags ny OH-maskin där man kan lägga vanliga vita papper, och sen är det en kombinerad kamera och projektor som projicerar upp papperet på väggen s a s.
Utöver det bör man kanske upplysa 90-talisterna om att s k "Sodastreamer" fanns på 80-talet och då hette "läskmaskin". Den som hade en sån var coolast i kvarteret, möjligen i konkurrens med killen osm hade en fräsig BMX.
Telefonmodemet är kanske också okänt för 90-talister?
Crocket var också hett på den tiden i villakvarteret, undrar om folk spelar det nuförtiden?
Jeansjacka med s k "ryggtavla" med valfritt hårdrocksband var en tydlig identitetsmarkör. Jag kommer fortfarande ihåg fejden "hårdrockare vs synthare". Givetvis var man hårdrockare. Moped hade man dock endast om man var äkta arbetarklass.
Laxrosa skinnsoffor kom kanske senare, i början på 90-talet? Jävligt fult i alla fall.
Mina föräldrar var (är) akademikermongon och ex-hippies, så i sann akademiker-anda levde vi med svartvit TV långt in på 80-talet. Man ska inte lägga pengar på sånt som är "fult". Sen köpte vi en superfet B&O, men de vägrade köpa video pga att Lem&Skola sagt att det kanske var farligt.
Lem&Skola förresten, det är väl också nerlagt? Fy satan vilka moralmongon som satt där. Jag gillade ju Marvelserier på den tiden, vilket inte sågs med blida ögon av de proggskäggiga fabröderna och tanterna där. Även s k "karatesparkar" och "videovåld" var föremål för noggrann granskning av dessa förståndshandikappade kontrollfreaks.
Och kommer ni ihåg Sievert Öholm? Vilket gigantiskt moraliskt-politiskt genomslag han ändå måste ha haft i de svenska hemmen.
Finns väl fortfarande jeansjackor med identitetsmarkörer?
Men vad som var riktigt stort ca 1989-90 var svart jeansjacka med Absolut Vodka tryckt på ryggen.
Tänkte lista telefonmodemet, men Schibsteds lista var bara 19, så …
Det första jag köpte när jag flyttade hemifrån 1988 var en videobandspelare.
Som sagt, Hem & Skola hade sagt att video var farligt, så alla vi barn fick samlas hos den där rockstjärnan, för den familjen hade inte bara en, utan två, videobandspelare – en VHS och en BetaMax.
Svart jeansjacka med Absoluttryck? Det måste varit nåt lokalt, det har jag aldrig hört talas om.
Jakobs stege?
Jättejätteuppenbara bögen sitter i TV och intervjuar ryska sjömän (och Allah Pugatjova), men ingen har sett en öppet homosexuell man tidigare så ingen fattar riktigt vad som är fel på honom.
… förrän han dog i AIDS.
Ja, det var tider det när man intervjuade sovjetiska sjömän i TV-soffan i svensk TV och sovjets Stora Popstjärna.
Skål, tamigfan, Jakob!
När Dahlin dog av aids så gick man för övrigt ut med en falsk dementiartikel och ljög rakt av i rikspressen med att det INTE var aids. Psyops!
Flera månader senare gick man ut och rättade det. Idag hade Flashback vädrat blod i den historien på fem minuter.
F ö ungefär som ingen fattade vad det var för fel på Jonas Gardells TV-premiär i det där Live-programmet på TV 1986-87. Någon monolog om att sticka ut sina ögon med stickningsnålar om jag minns fel.
Nja Cornu, de där jeansjackorna med hårdrockstryck på ryggen bärs väl främst av samma personer som gjorde det på 80-talet. Gärna samma jacka också!
Förövrigt köpte jag en viedobanspelare så sent som 2001, som tidsenligt brakade ihop av sig själv på något sätt nästan på dagen efter utgånget garantidatum.
Så där kommer jag osökt in på mitt bidrag till listan blir – prylar tillverkade för att hålla, inte för att gå sönder (så man måste köpa ny). Vet inte helt när skiftet där kom, men vill minnas att saker och ting producerades med ett annat perspektiv (och med en annan stolthet), kostade lite mer men gick inte garanterat sönder bara för att garantitiden gått ut.
Finns väl fortfarande exempel på det om man ger fan i det billigaste skräpet och satsar på kvalitetsmärken (iaf elektronik).
Sant.
Min Sony Walkman DD(2) från 1986 fungerar fortfarande. Min CD Walkman från 2005 dog redan efter några år, eller började iaf repa CD-skivor man stoppade i den. Fick slängas för säkerhets skull.
Ryggtavlor finns kanske fortfarande, men eftersom det inte finns kvar några synthare med pösiga, pastellfärgade byxor och märklig frisyr att slå på käften så är ju åtminstone halva charmen borta.
Om man så säger.
Vad förnimmad invärtes brist botas av den riten?
Överslagshandlingar sägs höra till de djur med enklare hjärnor som har en begränsad uppsättning av naturliga beteenden. Plausabelt att det kunne vidgas till att gälla (avsaknad/otillräcklig) förmåga till (själv)reflektion tillsammans med ambivalenta stimuli som kan sägas ligga bakom dylika överslag.
Givet ovanstående blir jag lite nyfiken på vilka fler likheter som kan tänkas finnas bland mentala processer på lägre funktionsnivå. En uppenbart trivial likhet vore att påvisa att hårdrockare liksom duvor är mottagliga för betingning. Det naturligt uppkommande "head-bangandet" får då här en möjlighet till djupare förklaring. Putsbeteenden i olika former kan säkert kopplas till ett flertal återkommande typiska rörelsemönster. Önskan att kombinera kvinnans uttryck (frisyr, smink, upppyntad klädsel etc) men i en starkt hävdad maskulinitet blir kanhända även det på sätt och vis ett uttryck av samma överslagsdrivande ambivalens.
Något har uppenbarligen gått allvarligt fel i barnaåren.. Kanske egna identitetens anknytning till omgivningen eller rentav något ännu värre. Att tragiska figurer som Ozzy m fl är tongivande ideal i genren säger en smula om skevheten i självbild kontra världsbild.
Vad var först egentligen? Är det ett naturligt beteende som kommer ut i överslagshandlingar vid ambivalenser hos prepubertalt abnormala uppväxter, eller är det ett i flock uppkommet kulturellt inlärt och sedan inbördes överfört beteende som i sig attraherar mentala krymplingar som söker uttryckssätt för uppdämda behov?
Finns förvisso viktigare saker i livet som pockar på upplösning innan det kan bli dags att ta sig an denna gordiska knut. Kanhända löser knuten sig själv innan dess närsom flintskallighet inträffar. Allt efter devisen: Ta inga beslut idag som du kan slippa ta i morgon..
Du är på helt fel spår, vilket naturligtvis också är att förvänta.
Hårdrockare vs synthare är i själva verket ett uttryck för den uråldriga dikotomin som Niezsche formulerade – Dionysos och Apollon.
Som du säkert (inte) känner till är Dionysos den skapande kraften, men också den våldsamma, förstörande, eftersom gammalt måste ge plats åt nytt.
Hårdrockaren är således, som Nietzsche förutspådde i Also sprach Zarathustra, övermänniskan förkroppsligad, den som sett sanningen och kastat av sig slavmoralens ok.
Synthare däremot, är de förkrympta apollonikerna, kyliga, analytiska, men oförmögna att utvecklas. Ja, lite som du helt enkelt.
Framtiden tillhör övermänniskan – dvs hårdrockaren.
Hmm, den självbilden känns sund? Liksom anknytningen till omgivningen?Självreflektion över identitetens plats och funktion i verklighetens dynamik har verkligen satt spår av utveckling sedan 1980-talet. (Nä det var samma skåpmat som på skolgården.) För inte är väl det här förstenade stereotyper? *gitarrriff* Ser att du nickar bifall.. Bra, då är vi överrens!
Men det var allt ett magert försök att inte ta sig förbi gamle trötte Freud från bardomstiden för moderna vetenskapen. Inte ett spår av något nytänkt utan grundskolemantrat smäller sina bollar i väggen som aldrig förr. Bara att ta accept på då det även helt saknas ansats till någon ad hoc egensnidad slutkläm?! Eller? *gitarrriff* Bifall återigen. Insiktsfullt och snabblärd läxa vem som har något att lära någon något här!
Borde väl inte uttrycka besvikelse iom att förväntan ska hållas låg tom givet Freud, MEN att godtyckligt gräva upp sedan länge övergivna polyteistiska GREKISKA gudar och lika godtyckligt plocka av deras vitt skilda (motsägelsefulla) egenskaper för att försöka detronisera en gammal avtrubbad psykoanalytiker.
Det finns verkligen spår av den norska räkans egotripp här. Att lösryckt blåsa upp sitt intellektuella kapital med en av de mest felciterade och feltolkade filosoferna, Nietzsche, är inget annat än ett tafatt blankningsförsök på uppenbart lånat intellektuellt kapital. Glöm inte att det ska återbördas jämte ränta..
Nietzsche ja: Ozzy och de andra stora är *verkligen* det übermensch-material Nietzsche ville tillskriva extraordinära privilegier (och skyldigheter vilket ofta tappas bort!)
Du får med ditt nick Zeus att skratta på väg ner mot grekbankens ringlande kö. Om du även fick ett tidsenligt adelsmansbesök i aktern vet du nog redan. Morpheus har kanske tagit den upplevelsen med sig när han samtidigt agerade musa?! Det är säkert hårt att vara antik polyteist om man lever 2000 e Kr. Rockar gör det kanske oxå om man samtidigt drömmer sig bort. Till en stund och en plats i uppväxten när asocialt beteende inte hindrade vardagen.
Ska mota besvikelsen av det knapra genmälet och tvärtom glädjas åt status quo; trots åratal med långhåriga apor sittandes böjda över skrivmaskiner så är det på hårdrockarfronten intet nytt.
"tidsenligt adelsmansbesök i aktern"?
Ok, är det på den nivån diskussionen ligger?
Helfestligt. Inte för att jag tänkte äta popcorn så här tidigt, men syntaren (?) eha försökte stå oemotsagd via tidig morgontimme, så visar sig Ben Dover vara vaken. Kult.
Själv har ju semestern upphört, så nu är det inte sovmorgon längre.
Ja, det passar ju med ett Ozzycitat:
"No rest for the wicked".
Nu vet jag ju att det egentligen är ett bibelcitat, osv.
Tidsaspekter och spekulationer i bakomliggande motiv.. Klockan slår, ingen rår men tiden flyter genom det i medvetandet flyende nuet: Panta rhei! – om vi nu ska vara (klassiska) hellenofiler! Men citat hit eller dit.. Bibeln som källa(?) när den är blott en tarvligt sammanställd antologi av muntliga traderanden och då av starkt präglat stoff tärt av desamma effekter som tillskrivs skrönan om Babels torn. Men söker man så finner man ack så många herre gud menlösa fraser att rycka som teman till andra syften. Man kan ju tom bära sin jesus inom sin högst säregna person. Nu som i alla dagar intill änden av alla tiderner.
@Ben Dover: Sitt vackert nu, så är detta snart som om det aldrig hänt. I all välmening! Inga hårda känslor från mig.
@Cornucopia: Vidarebefordra gärna till Hr Wilderäng helt orelaterat: Varma tack! För nöje att läsa den första (debutmässigt bitvis charmigt stapplande) midvintermörka dystopin och nu sitta med en stunds avrapporterade midsommaraktiviteter i en mental parallell dimension. Jag hoppas tillvaron i övrigt bjuder (bättre) popcorn-stunder utöver att inför dagens värv bittida läsa dessa och tidigare rader korrespondens med virtuella ihopknycklade papperslappar fulla med varma loskor.
Bästa Ben Dover. Det var icke jag som lierade dig med de grekiska mytologiska väsen som en gång härskade från Olympen. Med ditt namn är det knappast lustigt om du, med eller utan bistånd av Morpheus, Dionysos (och fan vet vilka mer?), påtvingats något oönskat av de välkänt opålitliga guddomarna. Det finns många anledningar till att de övergetts och begravts och detta är sannerligen en av dem. Alla med trivial bildning i den grekiska antikens förhållanden vet att det var en naturlig del av mäns uppfostran att härbergera framstående äldre mäns kärleksyttringar. (Jajamän!) Att det blev lite Holy Diver utan Dio för Ben Dover är alltså främst egen förskyllan. Hur var du klädd och hur ofta böjer du dig framåt under en dag i vanliga fall? 8-o Be påven att, som förr i motandet av polyteismen, utföra bannbulla (mäktas mera bakvärk?) så kan du skrytsamt skylta med en GLORY Holy Diver.. Inte för att jag tror det finns en sanktifiering i det hela för dig. Men det ger ju om inte annat ett slagkraftigt intryck i CV och på visitkortet etc. ;-P
Mittåt!
Som ovan redan uppvisats så finns i arketypen för 80-talshårdrockaren en inneboende önskan av återkommande oprovocerad misshandel av oskyldiga rentav obekanta, som tjänar ett ideal och självbildstärkande inslag i en starkt narcicistiskt präglad, i övrigt outvecklad svag identitet med tillika klen natur. En sådan person kan naturligtvis känna kränkthet. Men till vilken grad det kan anses förringande av det ursprungliga uppsåtet är diskutabelt. Eftersom Ben Dover anses vara den instigerande parten blir genomslaget för försvaret lågt.
När det gäller huruvida det av Zeus evt utförda akterbesöket och i så fall detta biståtts av en eller flera andra grekiska mytologiska figurer så kan det inte bortsees ifrån kutymen som råder i deras sällskap. Yngre och obetydligare individer tillhandahåller sig för diverse köttsliga tjänster som tecken på sin underdånighet och inte minst som tack för det beskydd och annan sörjande verksamhet som kommit dem tillgodo. Namnet Ben Dover ger vid handen att detta förfarande inte är en nyvunnen upplevelse i en isolerad och ovan situation. Det är uppenbart en mycket invand situation som torde förväntats i och med valet av sällskap. Det kan rentav vara så att Ben Dover sökt sig till de grekiska Olymperna för att få just sådan uppmärksamhet. Ett tillfredställande av en inre, medvetet uttalat eller inte, men ändock pockande önskan som i efterhand här hamnat i en annan dager och då nyttjas i andra syften för Ben Dovers egen räkning. Försöket att framställa sig som ett offer i sammanhanget är dock tämligen utsiktslöst i o m tidigare redogjort förlopp. Ben Dovers klagan bör lämnas utan hänseende.
Istället bör Ben Dover uppmanas att i framtiden strängeligen välja sitt sällskap bättre och i övrigt framledes nådigt idka strikt hederlig vandel för att Ben Dovers framtid ska innehålla för samhället meningsfulla inslag. Ett återfall i tärande asocialt beteende kommer att sätta det tidigare berörda i ett mycket försvårande sammanhang varpå Ben Dover näppeligen kan påräkna sig någon form förmildrad påföljd oavsett omständigheter. Det är med förhoppning att Ben Dover en dag ska kunna återbördas till ett tillstånd av gagn för samhällets bästa utan inslag av (hot om) terror, våld och trakasserier av omgivningen som ett tvångsomhändertagande i psykisk vård ska fortsätta. Vidare ska Ben Dovers musiksamling förverkas liksom dithörande utrustning. Om den stora sinnesundersökningen finner att det är förmågan till förnimmelse i sig av den anskrämliga hårdrocken som ligger närmast Ben Dovers grundproblematik bör påföljden även innehålla tvångsdisabilisering av hörselsinnet som krav för frigång.
PS: I trådens anda redovisar jag innehav av: rullbandspelare, trådbandspelare, filmprojektor, diaprojektorer, tramporgel, elektromekanisk räknare (Facit såklart!), Rörradio (vardagsbruk) samt diverse "nyare" efterföljande teknologier. Någongång borde kanske stoffet digitaliseras fullt ut.. 😛 DS
Jaha, bögantydningar och ordbajseri?
Snarare är du väl ett slags Freuds Vargmannen, fast med vargen utbytt mot en hårdrockare. Du verkar vara besatt.
Den som när ett sådant agg mot hårdrockare gör det på grund av ett barndomstrauma.
Kanske för att du som liten kom på din mamma på alla fyra med en svettig hårdrockare bakom sig? "I fuck like a beast" som WASP sjöng på den tiden.
Eller snarare något annat eller inte det heller eller vadå? Jag när inget agg – jag travesterar glatt kring det agg du hyser och den dikotomi som du anfört.
Det är ditt deklamerande om att ryggtavleklädd "slå synthare på käften" som "charmigt" som är däremot att i realitet hysa agg.
Försök inte av lättja, ynklighet eller pga bara usel materiel att tillgå låtsas vara ett offer. Du har ditt ord på pränt och så länge du står vid det är det du som vackert får stå till svars för det. Bara att förklara sig. Har du svårigheter med att det flyter brunt för ögonen (det du kallar ordbajs?) när du försöker läsa det du skrivit själv oxå? Eller hade du bara glömt hur du hamnade i sörjan bjöd in ett gäng antika grekiska gudomar som stöd för dina brösttoner?
Det var helt ur din egen värld. Galet.
Det här verkar kännas på flera ställen.. Hade nog efter det uppenbara slutanförandet förväntat mig ett saftigt försvarstal varför det mot en välmotiverad kulturell bakgrund visst ÄR I SIN ORDNING att raljant SLÅ SYNTHARE PÅ KÄFTEN "bara för att". Beklämmande walk-over och kortfattad svada med ännu ett påhittat antagande om motpartens egna fysiska person som försök att få hävstång.
Jag debatterar 80-talshårdrockarslöddrets motiv för våldsamheter mot synthare. Vad debatterar du egentligen? Min riktiga mamma? Men snälla.. 😮
Förlåt men jag anar bestämt en illa dold verkligt rotad affekt?! Bitterhet, frustration som kommer fram i en förolämpning (om än något torftigt utmålad och uppbyggd). Minsann om det inte oxå är en upptrappning av samma sexuellt perverterade övertramp som Ben Dover beklagade sig stort över tidigare. Det stred mot ditt ethos (nja, vad vet jag om det mer än vad som fastnar på ett höjt finger!?). Nåja, en tydlig markering av passerad gräns för god smak var det du hade iaf. Visst kan man vara dynamisk i sina värderingar, men det är klent att växla närainpå och då öppet ge sken av vad som vardagligt ses som "dubbelmoral". Vidare ger det definitivt inget bra stöd för ett nytt friskt avstamp i vidare argumentation. Men retoriken är kanske dynamisk den med. Tror det stannar vid detta faktiskt. Vill inte irra in på hedonismens bakgård.
Jag är, som tidigare sagt, inte seriöst engagerad som person i detta, trodde det framgick tydligt. Jag menar, vem f-n ser världen råtolkad genom Freud (Jung) idag? Och vem f-n kan bli bitter över att ha fått sin ad-hoc-denna-undertråds-hårdrockarkaraktär påhoppad bakifrån av den egna frammanade hjälphypotesen?! Det var väl inte så farligt? Hellenisternas gudar är inga renhåriga djur inte..se'ru..ja djävlar..Men du fick dig ju en läxa iaf.. (Greger Hawkwind-travesti)
Ben Dover får allt bita ihop då du vidstår din initala flaggning som våldsam hårdrockare och synthar-antagonist. Att hårdrocksdrägget belyses travesterande och hålls fram som den asociala primitiva kulturella konstruktion och tillstånd för mänsklig existens det var (är). Jag ger dig gärna hjälp upp på benen igen när du klivit ur din påklistrade tuffa hårdrockarfasad tillika spelad sårad stolthet (över vad?). Inget mer av detta "jag har ett förnärmat ego" tack! Ser bara en Katla-figur (Klungan – Mammas Nya Kille) i twisted sister-jacka som killen utan byxor i "Den långa färden"-scenen "scream like a pig boy…" framför mig. (Ja det finns uppenbarligen ett tema i denna undertråd. ;D Märk väl att det är METAFOREN att bli k*****d i r***n jag spelar på! Inte den ordagranna betydelsen av faktisk sodomi. (Jfr: att vara "körd")
Vad trådens verkshöjd och mina seriösa ambitioner anbelangar är dessa repliker enbart ett förlöjligande av från en liten avart inom hårdrockskulturen; att försöka hävda någon form av överlägsenhet, genom att idka (hot om) våld, när det i själva verket är en uppenbar kompensationshandling för det egna egots frustration över tillkortakommanden. Väx upp och skaffa ett jobb för f-n! Eller klipp er och skaffa en lokal någonstans och vettigt att göra som inte stör så förbannat i väntan på att det förstnämnda ska hända.. ("Pre-emptivt" svar på 80-talsfrasen: "Men, vi har ju ingenstans å va ju..")
Ska det associeras som förut till passande 80-talslåtar så har Magnus Uggla i min värld (inte någon kännare) ingen mer träffande text; "Joey Killer, våldets gud, ett heavy metal freak […] Med sin Butteriksimagé, hetsa små pojkar så dom kissar på sig när han gör entré.." (Möjligen kan "Fula gubbar" och "Trubaduren" komma på fråga beroende på sammanhanget.)
Ang. ordflödet. Det är väl "bajs" genom den motvilliges eller oförståendes ögon, och visst är det en skön konst att tradera det verbala ymnighetshornet! Att s a s kunna göra ifrån sig oralt direkt på papper. Enklare än att reflexivt svälja och låtsas gå vidare oberörd. (Ingen har noll utbyte så vem tror man att man lurar?) Vad det blir av all stagnerad skit som härbergeras inombords kanske du vill/kan redogöra effekterna av? Jag tänker inte beröra dig direkt som person för det är helt egalt i detta sammanhang. Men om du har något du stött och blött som du vill redogöra för i belysande god anda vore det tacknämligt! Jag vet inget om upplevelsen av t ex att ha burit "I wannabe somebody now!"-skrik kvävt inom mig som en ständig påminnelse på min obetydlighet. Inte heller kan jag tänka mig var jag hade hamnat med "Breaking the law" på repeat. Eller med "Paranoid", "Poison" osv som vägledande röster från insidan. Kommer det frekventa "Blackout":er på som nödreset? Åh denna ynnest i eländet!
Inom genren hårdrock är "Ace of Spades" närmast och nog en av de jag haft med mig längst. Inte precis av musik-genialitet utan subjektivt: motorintresse, jag kan relatera till "No Sleep Until Hammersmith" och ffa för att jag inte låtit mina mörka tankar växa till sig och riktas utåt genom att ta det jag lyssnat på genom åren seriöst. Varken i svartaste delen av electro-scenen eller annorstädes. Därmed har jag inget behov av vi/dom och andra uppdelande dikotomier. Jag kan inte känna någon aversion inför någon anhängare av ens den uslaste musiksmak. Det var enbart din kommentar ur en avstannad adolescens som gav ovan travesti. Ta ingen etikett för statisk och relatera till omgivningen genom att lyssna och låta den benämna sig själv först (det var så jag hittade dina fiktiva följeslagare inkl Morpheus). Avstå slentrianmässiga fördomsfulla benämningar. Försök ffa inte någonsin att verka för att omgivningen ska anpassa sig efter gamla avträdda etiketter, typ "synthare ska ha stryk!" Här har kartan inte företräde! Du kommer inte kunna orientera dig och din omvärldssyn framstår som hedenhös. Etiketter i samma fåra är "negern är dum och lat", "polskt rundhuvud är banne mig toppen!" osv ;P
Väx upp och lev väl!
Bla bla bla bla. DU tar först upp Freud, men det får man tydligen INTE skämta om. Sen tar jag upp ett par greker och då får man skämta om stjärtgossar.
Hmm?
Sen bevisar du hur "analt förförd" (autentisk, freudiansk term) du är genom att spela indignerad. Du VILL vara ett offer. Vilket också stämmer precis med Nietzsches beskrivning, som jag tog upp tidigare.
Hårdrockaren strävar mot övermänniskan, du däremot strävar i motsatt riktning till offret, undermänniskan.
Eller för att citera en gammal fin film:
"I am Godzilla, you are Japan."
Jamen jag tror bestämt språkförbistringen tilltar. Utan vare sig insiktsfulla repliker som försvarande replik för eget inlägg eller förtydligande utvikningar på tidigare bärande argument (kanske kan finnas om man letar), och ett i övrigt milt talat torftigt och mekaniskt språkbruk där både ord och tema stjäls rakt av så är det svårt att gissa vad eget intellektuellt stoff som fallit bort.
Den välvilligaste tolkningen torde vara den att det som bjuds är ETT SNILLES ILLUSTRATION av hur orden kommer från en man med en fot i sin mun. Storsint att sätta genialitet och äkthet i uttryck före det eventuellt sargade ego som alltid får svagare individer att ducka av skam och personlig prestige i och med självutlämnandet. Sannerligen en sällsynt prosaisk högnivå-text – en konstform! *applåd*
Om så icke är fallet får jag ödmjukast be att återta min hyllning..
Tyvärr är din förmåga att tillgodogöra dig poänger i större textstoff än tre meningar en akilleshäl i din argumentation. Om det är flytande brunt framför ögonen eller något annat går inte att avgöra. De knapphändiga ounderbyggda fraserna är så osammanhängande med det övriga att det inte kan kallas ett inlägg. Det frapperande i sammanhanget är att du helt missat att travestin är en travesti! En förlöjligande omskrivning av den Freudianska förlegade pseudo-vetenskapliga teorin. Jag skriver att ingen vettig tar den på allvar – så icke jag heller. Att i åthävor angripa mig för motsatser ser galet ut.
Att då tro att ännu äldre tänkares lösryckta, feltolkade Nietsche-hänvisningar med kvasi-hellenistiska förtecken skulle ha något annat än något mellan löjets skimmer till skrattanfall över sig är uppenbart. Det enda som smäller högre med en absint-brukande syfilis-sinnesjuk 1800-tals filosofs virrigheter är galenskapen de kommer ur. Och så möjligen ljudet av en och annan gudoms utkrävande av underkastelse.
Ja, vad dessa gudars krav och hellenisternas leverne anbelangar är det inget skämt utan ren fakta från samtida verk. Öppna en diktsamling med kärleksdikter så märker du snart vad dina anförvanter existerade i för samhälle. Har du klagomål på de antika grekernas leverne föreslår jag en tidsmaskin. Eller ett tillräckligt stort hål i marken att sticka ner huvudet i och skrika ut ångesten i. Det handlar alltså om det samhälle som skapade och dyrkade de gudomar du söker styrka och stöd hos för ditt tafatta, hämmade adolescens-beteende.
Leta petitesser och fel allt du orkar – det förtar inte klaveret du har intrasslat på endera falangen. Moll är det enda du kan stampa fram som komp till klagosången.
Att grundlöst påstå sig se samma saker hos motparten i en argumentation som man själv blivit belagd med är tricksigheter förskolebarn ser igenom. "Jag vet vad du tänker säga…" typ. Den enda indignation som speglas är den flata figur du gör i retorik. Har man misstagit sig i den väsentliga grunden i argumentationsvärderingen och hamnat motsatt är det omöjligt att lappa med hjälphypoteser. Kvittar hur mycket ost man är villig att svälja.
Sjukt roligt det vore att ta del av slagkraftig och ordvitsiga förnumstigheter! Synd att det lyser med sin frånvaro..
tl, dr.
Du är som den där killen med gitarren på efterfesten, fullkomligt oförmögen att begripa när nånting pågått för länge och blivit trist och nattståndet.
It's Only Rock'n Roll
Jag var hårdrockare och spelade synth i ett hårdrocksband men jag får nog inte vara med er, tror inte jag vill heller, måste vara rädd om tassarna om det ska låta bra.
Jag nöjer mig med att sitta här å lira We will rock u på min 35-åriga repiga strata. Det var faktiskt några av oss som lyckades och blev älskade av massorna, det har de gjort sig förtjänt av – ett jävla slit.
@eha
Jag såg den här tråden först igår. Den förklarar en hel del. Du har uppenbarligen lockat fram de mörka demonerna som kontrollerar den ondsinte vämjelige figuren, som beter sig som en idiot i kommentarsfältet. Jag kan hälsa att hen numera är ordentligt tillplattad.
#1 finns ju i rätt stor utsträckning
Däremot undrar jag varför "spara" ikonen i många windows program ser ut som en 3.5" diskett
Punkt 9… På min sons kommunala skola visade de det nya schemat på en OH-projektor. Det var fler föräldrar än jag som fick stora ögon. Men de använder det flitigt i undervisningen. Den där effekten att man kan kludda dit med penna direkt ovanpå studiematerialet är rätt bra.
Sen har alla elever en Macbook Air också så det är inte någon bakåtsträvande skola.
OH är suveränt eftersom man kan kladda. Dock bemödar väl sig ingen att skriva ut OH-bilder idag, när man kan visa dem direkt via projektor istället. Men för manuellt arbete "live" kan de vara suveräna.
Sommarjobbarens lista var klart mer begåvad en din.
"mer begåvad en din."
"…mer begåvad än Salah al-Din"
Tar man upp tramporgeln, bör också mjölkseparatorn nämnas. De skiljer grädden från mjölken.
Den blev allmän på landsbygden i slutet på 1800-talet. Uppfinningen gjordes av Gustaf de Laval från Orsa.
I början på 1900-talet fanns ett tjugotal separatortillverkare i Sverige.
Tidigare hade mjölken hällts upp i trätråg och stått över natten, då grädden flöt upp. Då samtidigt arbeten med ull pågick, blev smöret inte gult utan grått av alla ullfibrer.
Separatorn är kanske den pryl som starkast bidrog till svensk industrialisering.
Var är Game & Watch och framförallt Vectrex! Vectrex, säger bara armor attack!
Oh, Vectrex! Med (blinkande) 3D-glasögon!
Game & Watch kan väl mer sägas utvecklats, inte försvunnit, i form av Nintendos senare bärbara konsoler… Tror jag gjorde lumpen med sonen till företagaren som tog in G&W till Sverige.
OT: Själv gjorde jag lumpen med sonen till grundaren av Bingolotto. Också ett arv att behöva försvara.
Men Bingolotto kanske platsar på listan 😉
Hästvagnen – Föregångaren till bilen. Vi har ett par tre stående här men de har inte använts på minst 50-60 år. Det var ändå en teknik som levt i många hundra år innan oljans tid.
Bibeln – Förr fanns denna i varje hem i flera ex. eller en för varje medlem i hemmet så att man kunde klara av husförhören. Visst finns det enstaka hem med bibel fortfarande men allt färre vet ens vad konfirmation är och kristna är allt mer en klubb för inbördes beundran.
Bra, Axel.
Hästvagnen är ändå en teknik som funnits i rent av tusentals år, som blivit obsolet i vår del av världen.
Dock ej att förglömma oxvagnen. Att den aldrig visas i dramatiseringar av forna tider, utan det alltid är häst, beror på att det helt enkelt inte finns några oxar längre, än mindre tränade sådana i volymer nog för film- eller TV-inspelning. Oxen var viktigare som dragdjur än hästen, historiskt.
Oxe är en kastrerad tjur, om nu någon undrade.
Enligt vad min fader berättade för mig, var det högre status att kunna att kunna köra med häst än att köra med oxar.
BMW vs Skoda.
när vi är inne på det spåret så ska vi inte glömma drögen
Undra hur det kommer se ut om 20-30 år? Hur många kommer då ha ställt in sin bil i någon lada när de anser sig inte ha råd med bränslet och inte kan få den såld eller hoppas på bättre tider?
När Bruket firade 350 år kom Kungaparet på besök. Skjutsen från smalspårsstationen till parken ordnades med oxekipage 🙂 Heder åt samhällsföreningen!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kom på en nyare "teknik" som inte levde så länge… HTML-taggen BLINK…
+1
Säg inte det.
Möttes av en rubrik på aftonbladets startsida för mindre än ett år sedan.
Som webbutvecklare blev man lite intresserad, trodde först någon form av javascript-lösning hade använts. NOPE!
Från ab:s minifierade css:
.abBlink{text-decoration:blink}
Laserdisc vs DVD:
En bekant hade investerat långt över 100.000 i sin LD-anläggning och när DVD:n kom så sa han direkt att bildkvaliteten var mycket bättre på DVD.
Ljudet var dock bättre på LD, iaf teoretiskt.
Anledningen till att LD bet sig kvar var också att utgåvorna till LD oftast var påkostade med mycket extramaterial.
Bildkvaliteten har dock alltid var bättre på DVD.
Men var inte grejen med Laserdisc också att det var enklare att kolla på diverse o-censurerade skräckisar? När det gällde VHS så komplicerades det ju av att det fanns flera olika format, NTSC och PAL (likt det där regiontramset med DVD:er) som gjorde att det inte gick att kolla på importerade grejer lika lätt? Laserdisc var väl helt regionsfri?
Alltid när man kollade i Laserdisc-utbudet så var det i alla fall zombie hit och vampyr dit. Kommer ihåg att jag sett Hellraiser och en jättejättelång director's cut av Aliens på Laserdisc.
Vilket får mig att tänka på en annan numera nästan okänd grej, postorderkataloger i pappersformat. Ginzakatalogen, Hobbexkatalogen, etc etc.
Ja, det spelade säkert in. Det fanns inga regioner för att mig veterligen så lanserades aldrig LD utanför Japan och USA?
Alla som höll på med LD importerade filmer från USA. En film kunde kosta upp till 600-700 kr. Samtidigt så kunde man ju importera VHS om man ville det också. Var rätt vanligt att videospelare klarade av PAL och NTSC osv.
När DVD-formatet kom så släpptes det rätt många äldre filmer som var kassa konverteringar av VHS och då var kvaliteten därefter. Dock så var "nya" filmer där DVD-kopian togs direkt från master-rullen eller direkt från den digitala kopian mycket bättre kvalitet på.
När DVD kom så var det också många cineaster som skaffade DVD-spelare som klarade av alla regioner och fortsatte att importera filmer från USA.
En sak som aldrig blir omodernt är motståndet mot teknik-förändringar i samhället från olika särintressen. På 70/80-talen ville vissa fack-föreningar ha vetorätt på arbetsplatsen ifall en "datamaskin" skulle införskaffas med risk för att jobb hotades. När diskoteken kom på 70-talen så ojjade sig dansbandsorkestrar för sina jobb och ville ha en särskild straff-skatt om nöjesstället inte hade live musik! I Sverige var det förbjudet att sälja/hyra ut laserdiscar eftersom föregångaren till antipiratbyrån var oroliga för att folk skulle "grattis-titta" på filmer med hög kvalitet innan dom hade bio-premiär i Sverige. Då bildades slutna sällskap som köpte bytte filmer med varandra. Senare kom dvd-tekniken och efter en tid så förbjöds försäljningen av region ett filmer i Sverige eftersom videobranschen såg sina intäkter hotade (som regel hade region ett utgåvorna bättre ljud och bild än region två). Men istället för att förbättra region två titlarna fokuserade man på förbud. Och så jobbar ju även antipratbyrån idag när dom förbjuder folk att lägga upp egna undertexter på sina lagliga säkerhetskopior av dyrt inköpta bluray filmer
Apropå mediaformat så är det väl ganska troligt att blu-ray blir det sista mediaformatet som slår igenom på bred front.
Rent lagringsmässigt så rymmer en blu-ray 25gb per lager, och man kan nu göra blu-ray skivor med 16 lager (kan iofs vara ännu fler nu). Dvs, 400gb på en skiva.
Även videoformatet har väl egentligen nått gränsen för vad folk har användning för, då det verkligen rymmer all den information som 35mm filmrullarna som historiskt använts inom filmproduktion. Och för den vanlige filmtittaren, som sitter ca 3m framför TVn, så ska man ha en större skärm än 70" innan man börjar se pixlarna, med vanlig HD upplösning.
Så, för fysisk distribution är blu-ray sannolikt det sista formatet vi ser. För nästa steg (som snarare kommer inrikta sig mot storlek och tålighet i mediat, än mer lagringsutrymme), lär få det mycket tufft mot strömmande tjänster.
F.ö. så kan man kanske diskutera om blu-ray verkligen slagit igenom på "bred front". För DVD är alltjämnt störst, och försäljningen av film minskar väl i takt med att folk går över till netflix m.fl. tjänster. Dvs, många skippar att uppgradera till blu-ray.
LD får mig f.ö lätt nostalgisk. Minns fortfarande hypen, och hur vi gick ihop ett gäng och hyrde en LD spelare, en projektor och en skola en helg och hade kombinerat s.k. copy-party med den tidens hemdatorer och filmfestival, med T2 som det stora dragplåstret…
Cornus lista stämmer mer in på vad jag, som 70-talist hade räknat upp. Skulle vilja tillägga att fysisk media för distribution av film, spel och musik inte är död, men det har klart passerat sitt "bäst före". Frågan är om den fysiska skiv/film/spel-butiken kommer överleva 2010-talet. I så fall, i vilken form? LP-skivan lever ju faktiskt fortfarande än, men det är långt ifrån den mainstreamprodukt som den en gång var. Men det är väl mest för att LP´n har två saker som CD-skivan och MP3-filen inte har – analogt ljud och en massiv nostalgifaktor.
Game & Watch som pryl är väl död sen länge, men företeelsen är väl större än någonsin. När jag var nio så hade bortskämda barn tiotals G & W. Nu springer nioåringarna omkring med iPhone med hundratals spel på. Däremot skulle jag nog vilka sätta en varningsflagg på de bärbara konsolerna, för jag undrar hur länge de har något existensberättigande.
En utdöende pryl till, besläktad med telex-maskinen är ju Telefaxen. Visst, många använder den fortfarande, men hur länge till?
Så gott som alla moderna multiskrivare, iallafall de i storlek som används på större kontor har innbyggd telefax. Kan vara guld värd ibland.
Men de enda gångerna jag kan minnas att vi använt våra var det för att skicka in fullmakt till en myndighet som inte ville vara medgörliga.
Men faxen finns alltså kvar i helt nyproducerade varor, om än inte som en egen fysisk enhet.
Bra fråga, men jag har en känsla av att fysisk media aldrig kommer försvinna. Dels för att streamingtjänster inte funkar överallt, och aldrig kommer att göra det heller, men dels för att jag tror folk i allmänhet finner en viss tillfredsställelse att kunna visa upp vad de har och vad som intresserar dem.
Själv köper jag i princip allt jag gillar, såväl böcker, som film och musik. Men sällan köper jag något som jag inte på förhand "vet" att jag kommer gilla. Så jag fildelar. Är det bra så köper jag, är det dåligt så återvinns elektronerna.
Bra lista, men jag saknar en grej: uppslagsverket (t ex i 24 band).
De flesta familjer med någon form av boklig bildning hade ett uppslagsverk förr och jag minns hur jag samlade Bra Böckers lexikon i åtta (!) år för att få ihop alla de 24 delarna. Det var på 70-talet och om jag minns rätt var jag fortfarande tonåring när jag köpte det första bandet.
Min dam hade med sig Nationalencyklopedin i boet när vi flyttade ihop för några år sen. Ingen av oss kunde förmå sig till att varken kasta eller sälja det. Så småningom gick det i sopen.
Jag har Bonniers konversationslexikon i 12 band från 1925.
Alldeles underbart då jag vill veta något om lite äldre saker. Google börjar fungera dåligt när något är äldre än 20 år.
Det som står i uppslagsverket är också befriande skönt helt fritt från PK.
Här:
http://runeberg.org/nf/
Kommer på en sak, jag såg inte att någon nämnt den, "oljepannan", fanns i så gott som varje villa fram till 1990-talet.
för övrigt OH-projektor kallades ombudsmannarespirator i vissa kretsar.
Kul artikel. Vad jag kommer på i en hast är:
Stencilapparat Konservöppnare Tändkulemotor Svagdricka Påhängsmotor Teleprinter Radiorör Timmersvans Eternit Mexitegel Rakborste Mekaniska klockor
Klassiskt flipperspel a la 70-talet. Mekaniskt räkneverk och "bumpa" på sidorna av spelet för att hjälpa kulan på traven. Suck, det saknar jag !
Sk spelhallar med flipperspel och diverse spelautomater som Astroids, Space Invaders, är det inte någon som får en ljuv nostalgisk tår i ögat ?
Ok, vänta nu:
Nummer 1: På 78-varvssällskapet i Malmö spelas det stenkakor för fullt och folk låtsas att de är swingpjattar.
Dessutom så har vinylförsäljningen ökat ordentligt sedan 2007 från 11 000 exemplar till 108 000. Så förmodligen går snart vinylen om CD- skivan.
NUmmer 2: Kassetband kunde man köpa på den lokala konsumbutiken så sent som 2005. Nu är det nog värre, men åker du på en festival kan du nog hitta en hel del blandbandsdiggare.
Nummer 3: Tramporgel användes av våran fröken när jag gick i lågstadiet. Jag är inte nittiotalist men heller inte i närheten så gammal som du Cornu. Men visst, den hittas nog inte i allt för många klassrum nu för tiden.
NUmmer 4: 8-kanals rullbandspelare har jag använt vid inspelningar av musik i ett indiepop-wannabe-Broder-Daniel-band jag medverkade i i början på 2000-talet, men ja, det är ett tag sedan. Idag är det nog bara Mats Nileskär som kör på.
Nummer 15: Glöm inte Minidisc! Kan det vara världens mest kortlivade format som kom typ mitt i mp3-revolutionen? Snacka om att Apple sopade mattan med stofilerna på Sony. Syns på aktievärdet idag.
Jag gillade minidiscen, för jag tyckte (och tycker fortfarande) storleken är precis lagom. Tillräckligt med plats att plita vad man spelat in, men tillräckligt liten (och tålig) för att kunna ha ett par stycken i fickan.
Telefonkioskernas tid saknar jag litegrann. Numera ska alla vara så tillgängliga… En del telefonkiosker kunde vara riktigt läckert utformade. Tror att en fin står kvar nere i Norrköping. Men utan telefon.
Och apropå telefoner, häromdagen när jag var hos grannen så var barnbarnet på besök, visserligen född på 00-talet, men han blev mycket chockad över telefonen med nummerskiva…
VCD vad det dominerande formatet i sydostasien när jag var där 1998.
Det fanns torgförsäljare överallt med piratkopierade VCD-filmer. Och elektronikaffärerna sålde VCD-spelare.
Det handlade väl om vanliga CD-ROM skivor med någon form av mpeg-komprimerad film, så tekniksprånget dit var ju inte speciellt långt. Man hade ju redan börjat distribuera film till datorn på det sättet.
Tyvärr krävdes det två skivor för en film.
Philips var först med VCD. Togs fram för deras CD-I enhet. Den blev aldrig någon hit dock.
Men där hade jag visst fel, enligt wikipedia-artikeln.
Men VCD, eller Philips tidiga variant CD-I DV, såg jag för första gången 93-94 någon gång.
En pryl som borde finnas med på listan är transistorradion som gjorde det möjligt att lyssna på radio utan att vara knuten till ett 220-voltuttag
220-voltsuttag är ju också något vi inte har längre… Nu är det 230 volt som gäller i EU även ifall det är samma sak som gäller nu i och med feltoleransen på 10%.
Det var väl knappast transistorerna som möjliggjorde att man slapp 220-Voltsuttagen. Det var väl ändå själva batterierna!
Skrivmaskin används rätt flitigt än idag. Detta när det är en fördel att texten inte ska finnas elektroniskt men ändå måste skrivas ned utan att vara handskrivet, likaså också när människor som vill skriva texter inte får ha tillgång till datorer.
Och Kreml sägs ha plockat fram skrivmaskiner för att inte riskera näthackning av känsligt material.
Fax?
Heta-linjen.
Färgat skal att sätta på hemtelefonen istället för det gråa trista.
Dec PDP 8/A
Min far har en rullbandspelare. Jag fick faktiskt så sent som förra året köpa en ny till honom när hans gamla bokstavligt talat brann upp.(Då hade den iofs ändå hållt i 46 år…)
Flanellografen lyser med sin frånvaro i lista. Dessutom minns jag som nyanställd 14-åring på SJs huvudkontor, en Termofax som gjorde tunna nästan genomskinliga snabbkopior. Dessutom en mer invecklad apparat som jag glömt namnet på som baserades på en vätska som man själv blandade till av olika substanser. Sedan belyste man originalet och ett gult papper och därefter körde man det gula pappret med ett annat genom vätskan. Fan vilket jobb!
Nr 17 används flitigt av mediamarkt fortfarande, utskrifter med matrisskrivare håller länge jfm vanligt kvittopapper som överförs med värme (försvinner typ direkt när man stoppar det i fickan).