Ukraina: Elva skadade inklusive barn när skola bombades i Sumy – regeringen byter stavning till Kyjiv, men SVT vägrar

Här går det undan, Perra är redan uppe i varv. Basalt följande

1, Ryska värnpliktsomgångar är två intag om året, med ca 150 000 man i taget. Plikten gäller från 18 års ålder till 30, för att kunna fånga in de som under mellantiden lyckats hålla sig undan, t ex med universitetsstudier. Utbildningstiden är ett år.
2. Det är antagligen uteslutet att mobilisera inneliggande värnpliktsomgång, Den är i bästa fall garnisonstränad, men inte fullt förbandstränad.

3. En mobilisering av en halv miljon soldater, vi räknar här med armésoldater, en massarmé, flyg och marin är en annan sak med högre grad av specialisering. Då i åldersintervallet ca 22 -32 års ålder är det ett dråpslag mot en redan tunn manlig ålderskategori p g a redan konstaterad emigration och reellt ianspråktagande i armén och krigsindustrin. Rekryteringsbasen är tunn och, paradoxalt, internt konkurrensutsatt.

4. Vi vet föga om rysk högintensiv krigsplanering. Det vi vet är att soldater inkallade till ukrainafronten ombeds ta med egna kläder och termosflaskor. Att sätta upp en fullrustad armé med en halv miljon man, det är fyra eller fem armékårer, med fullskalig logistik och utrustning är förmodligen bortom all rimlig bedömning. Man saknar t ex artilleri, det är redan sönderskjutet, och en armé utan artilleri är en milis, som någon sa.

5. När man tar i betraktande effekterna av ukrainakriget, så är inte en orimlig hypotes att Ryssland saknar befälskadrar för att uppfylla nya förband. Befälen skjuts bort med ukrainsk kirurgisk precision och av sina egna soldater, det fick redan USA lära sig under Vietnamkriget.

6. En mobilisering av värnpliktiga skulle vara en fullständig underkastelse av Ryssland, att behöva medge att man övergivit en chimär av en speciell militäroperation, med då stående kontrakterade förband som gör en temporär och begränsad interventionistisk åtgärd. Det bedrägeriet skulle då framstå i sin egen nakenhet också inom landet.

7. Och den underliggande frågan, vad i rimlighetens namn, och var skulle Ryssland ställa upp en så formellt massiv men reellt svag, front. Georgien? Kaukasus? Polen? Baltikum? I de senare fallen skulle den vara bortskjuten efter första gränsöverträdelse.

-0-0-0-

Perras fråga är naturligtvis inte krigsfall hit och dit utan vad en mobilisering skulle innebära för Rysslands ekonomi. Indirekt ligger svaret redan i punkterna ovan, nämligen en fullständig brist hos befolkningen i allmänhet för sitt ledarskap som ljugit i fyra år. En mobilisering är inte en militär specialoperation, det är ett förment försvar mot angrepp, som då blir svårt att förklara, av vem?

Skulle en mobilisering ske, av det befolkningssegment vi antagit, inträffar antagligen följande i den ryska ekonomin.

1. En tilltagande emigration med allehanda asylskäl över alla kontinenter.
2. En massmobiliseing av kvinnlig arbetskraft till traditionellt manliga och fysiskt krävande yrken.
3. En av staten påtvingad omflyttning av arbetskraft till ”underförsörjda” industrier.
4. Mobilisering av studerande till att ingripa för jordbruket för livsmedelsförsörjningen.
5. Ryska riksgälden, eller motsvarande, emitterar krigsobligationer till exceptionell hög ränta, efterfrågan är svag.
6. En galopperande inflation och en retardation till bytesekonomi.

Må vara att jag nu drar ut tangenten i provokativ riktning. Allt kommer inte att inträffa. Det jag menar i avsikt att konkretisera ett scenario av yttersta osannolikhet är att hävda att en mobilisering av en halv miljon man är inte en marginell företeelse, inte ens i ett så stort land som Ryssland. Jag tror inte att det kommer att ske, alla konsekvenser beaktade. Också galenskapen har sina egna begränsningar.

Då, och nu, till Perras egentliga fråga.

Här går det undan, Perra är redan uppe i varv. Basalt följande

1, Ryska värnpliktsomgångar är två intag om året, med ca 150 000 man i taget. Plikten gäller från 18 års ålder till 30, för att kunna fånga in de som under mellantiden lyckats hålla sig undan, t ex med universitetsstudier. Utbildningstiden är ett år.
2. Det är antagligen uteslutet att mobilisera inneliggande värnpliktsomgång, Den är i bästa fall garnisonstränad, men inte fullt förbandstränad.

3. En mobilisering av en halv miljon soldater, vi räknar här med armésoldater, en massarmé, flyg och marin är en annan sak med högre grad av specialisering. Då i åldersintervallet ca 22 -32 års ålder är det ett dråpslag mot en redan tunn manlig ålderskategori p g a redan konstaterad emigration och reellt ianspråktagande i armén och krigsindustrin. Rekryteringsbasen är tunn och, paradoxalt, internt konkurrensutsatt.

4. Vi vet föga om rysk högintensiv krigsplanering. Det vi vet är att soldater inkallade till ukrainafronten ombeds ta med egna kläder och termosflaskor. Att sätta upp en fullrustad armé med en halv miljon man, det är fyra eller fem armékårer, med fullskalig logistik och utrustning är förmodligen bortom all rimlig bedömning. Man saknar t ex artilleri, det är redan sönderskjutet, och en armé utan artilleri är en milis, som någon sa.

5. När man tar i betraktande effekterna av ukrainakriget, så är inte en orimlig hypotes att Ryssland saknar befälskadrar för att uppfylla nya förband. Befälen skjuts bort med ukrainsk kirurgisk precision och av sina egna soldater, det fick redan USA lära sig under Vietnamkriget.

6. En mobilisering av värnpliktiga skulle vara en fullständig underkastelse av Ryssland, att behöva medge att man övergivit en chimär av en speciell militäroperation, med då stående kontrakterade förband som gör en temporär och begränsad interventionistisk åtgärd. Det bedrägeriet skulle då framstå i sin egen nakenhet också inom landet.

7. Och den underliggande frågan, vad i rimlighetens namn, och var skulle Ryssland ställa upp en så formellt massiv men reellt svag, front. Georgien? Kaukasus? Polen? Baltikum? I de senare fallen skulle den vara bortskjuten efter första gränsöverträdelse.

-0-0-0-

Perras fråga är naturligtvis inte krigsfall hit och dit utan vad en mobilisering skulle innebära för Rysslands ekonomi. Indirekt ligger svaret redan i punkterna ovan, nämligen en fullständig brist hos befolkningen i allmänhet för sitt ledarskap som ljugit i fyra år. En mobilisering är inte en militär specialoperation, det är ett förment försvar mot angrepp, som då blir svårt att förklara, av vem?

Skulle en mobilisering ske, av det befolkningssegment vi antagit, inträffar antagligen följande i den ryska ekonomin.

1. En tilltagande emigration med allehanda asylskäl över alla kontinenter.
2. En massmobiliseing av kvinnlig arbetskraft till traditionellt manliga och fysiskt krävande yrken.
3. En av staten påtvingad omflyttning av arbetskraft till ”underförsörjda” industrier.
4. Mobilisering av studerande till att ingripa för jordbruket för livsmedelsförsörjningen.
5. Ryska riksgälden, eller motsvarande, emitterar krigsobligationer till exceptionell hög ränta, efterfrågan är svag.
6. En galopperande inflation och en retardation till bytesekonomi.

Må vara att jag nu drar ut tangenten i provokativ riktning. Allt kommer inte att inträffa. Det jag menar i avsikt att konkretisera ett scenario av yttersta osannolikhet är att hävda att en mobilisering av en halv miljon man är inte en marginell företeelse, inte ens i ett så stort land som Ryssland. Jag tror inte att det kommer att ske, alla konsekvenser beaktade. Också galenskapen har sina egna begränsningar.

Här går det undan, Perra är redan uppe i varv. Basalt följande

1, Ryska värnpliktsomgångar är två intag om året, med ca 150 000 man i taget. Plikten gäller från 18 års ålder till 30, för att kunna fånga in de som under mellantiden lyckats hålla sig undan, t ex med universitetsstudier. Utbildningstiden är ett år.

2. Det är antagligen uteslutet att mobilisera inneliggande värnpliktsomgång, Den är i bästa fall garnisonstränad, men inte fullt förbandstränad.

3. En mobilisering av en halv miljon soldater, vi räknar här med armésoldater, en massarmé, flyg och marin är en annan sak med högre grad av specialisering. Då i åldersintervallet ca 22 -32 års ålder är det ett dråpslag mot en redan tunn manlig ålderskategori p g a redan konstaterad emigration och reellt ianspråktagande i armén och krigsindustrin. Rekryteringsbasen är tunn och, paradoxalt, internt konkurrensutsatt.

4. Vi vet föga om rysk högintensiv krigsplanering. Det vi vet är att soldater inkallade till ukrainafronten ombeds ta med egna kläder och termosflaskor. Att sätta upp en fullrustad armé med en halv miljon man, det är fyra eller fem armékårer, med fullskalig logistik och utrustning är förmodligen bortom all rimlig bedömning. Man saknar t ex artilleri, det är redan sönderskjutet, och en armé utan artilleri är en milis, som någon sa.

5. När man tar i betraktande effekterna av ukrainakriget, så är inte en orimlig hypotes att Ryssland saknar befälskadrar för att uppfylla nya förband. Befälen skjuts bort med ukrainsk kirurgisk precision och av sina egna soldater, det fick redan USA lära sig under Vietnamkriget.

6. En mobilisering av värnpliktiga skulle vara en fullständig underkastelse av Ryssland, att behöva medge att man övergivit en chimär av en speciell militäroperation, med då stående kontrakterade förband som gör en temporär och begränsad interventionistisk åtgärd. Det bedrägeriet skulle då framstå i sin egen nakenhet också inom landet.

7. Och den underliggande frågan, vad i rimlighetens namn, och var skulle Ryssland ställa upp en så formellt massiv men reellt svag, front. Georgien? Kaukasus? Polen? Baltikum? I de senare fallen skulle den vara bortskjuten efter första gränsöverträdelse.

-0-0-0-

Perras fråga är naturligtvis inte krigsfall hit och dit utan vad en mobilisering skulle innebära för Rysslands ekonomi. Indirekt ligger svaret redan i punkterna ovan, nämligen en fullständig brist hos befolkningen i allmänhet för sitt ledarskap som ljugit i fyra år. En mobilisering är inte en militär specialoperation, det är ett förment försvar mot angrepp, som då blir svårt att förklara, av vem?

Skulle en mobilisering ske, av det befolkningssegment vi antagit, inträffar antagligen följande i den ryska ekonomin.

1. En tilltagande emigration med allehanda asylskäl över alla kontinenter.
2. En massmobiliseing av kvinnlig arbetskraft till traditionellt manliga och fysiskt krävande yrken.
3. En av staten påtvingad omflyttning av arbetskraft till ”underförsörjda” industrier.
4. Mobilisering av studerande till att ingripa för jordbruket för livsmedelsförsörjningen.
5. Ryska riksgälden, eller motsvarande, emitterar krigsobligationer till exceptionell hög ränta, efterfrågan är svag.
6. En galopperande inflation och en retardation till bytesekonomi.

Må vara att jag nu drar ut tangenten i provokativ riktning. Allt kommer inte att inträffa. Det jag menar i avsikt att konkretisera ett scenario av yttersta osannolikhet är att hävda att en mobilisering av en halv miljon man är inte en marginell företeelse, inte ens i ett så stort land som Ryssland. Jag tror inte att det kommer att ske, alla konsekvenser beaktade. Också galenskapen har sina egna begränsningar.

Då, och nu, till Perras egentliga fråga.

Här går det undan, Perra är redan uppe i varv. Basalt följande

1, Ryska värnpliktsomgångar är två intag om året, med ca 150 000 man i taget. Plikten gäller från 18 års ålder till 30, för att kunna fånga in de som under mellantiden lyckats hålla sig undan, t ex med universitetsstudier. Utbildningstiden är ett år.
2. Det är antagligen uteslutet att mobilisera inneliggande värnpliktsomgång, Den är i bästa fall garnisonstränad, men inte fullt förbandstränad.

3. En mobilisering av en halv miljon soldater, vi räknar här med armésoldater, en massarmé, flyg och marin är en annan sak med högre grad av specialisering. Då i åldersintervallet ca 22 -32 års ålder är det ett dråpslag mot en redan tunn manlig ålderskategori p g a redan konstaterad emigration och reellt ianspråktagande i armén och krigsindustrin. Rekryteringsbasen är tunn och, paradoxalt, internt konkurrensutsatt.

4. Vi vet föga om rysk högintensiv krigsplanering. Det vi vet är att soldater inkallade till ukrainafronten ombeds ta med egna kläder och termosflaskor. Att sätta upp en fullrustad armé med en halv miljon man, det är fyra eller fem armékårer, med fullskalig logistik och utrustning är förmodligen bortom all rimlig bedömning. Man saknar t ex artilleri, det är redan sönderskjutet, och en armé utan artilleri är en milis, som någon sa.

5. När man tar i betraktande effekterna av ukrainakriget, så är inte en orimlig hypotes att Ryssland saknar befälskadrar för att uppfylla nya förband. Befälen skjuts bort med ukrainsk kirurgisk precision och av sina egna soldater, det fick redan USA lära sig under Vietnamkriget.

6. En mobilisering av värnpliktiga skulle vara en fullständig underkastelse av Ryssland, att behöva medge att man övergivit en chimär av en speciell militäroperation, med då stående kontrakterade förband som gör en temporär och begränsad interventionistisk åtgärd. Det bedrägeriet skulle då framstå i sin egen nakenhet också inom landet.

7. Och den underliggande frågan, vad i rimlighetens namn, och var skulle Ryssland ställa upp en så formellt massiv men reellt svag, front. Georgien? Kaukasus? Polen? Baltikum? I de senare fallen skulle den vara bortskjuten efter första gränsöverträdelse.

-0-0-0-

Perras fråga är naturligtvis inte krigsfall hit och dit utan vad en mobilisering skulle innebära för Rysslands ekonomi. Indirekt ligger svaret redan i punkterna ovan, nämligen en fullständig brist hos befolkningen i allmänhet för sitt ledarskap som ljugit i fyra år. En mobilisering är inte en militär specialoperation, det är ett förment försvar mot angrepp, som då blir svårt att förklara, av vem?

Skulle en mobilisering ske, av det befolkningssegment vi antagit, inträffar antagligen följande i den ryska ekonomin.

1. En tilltagande emigration med allehanda asylskäl över alla kontinenter.
2. En massmobiliseing av kvinnlig arbetskraft till traditionellt manliga och fysiskt krävande yrken.
3. En av staten påtvingad omflyttning av arbetskraft till ”underförsörjda” industrier.
4. Mobilisering av studerande till att ingripa för jordbruket för livsmedelsförsörjningen.
5. Ryska riksgälden, eller motsvarande, emitterar krigsobligationer till exceptionell hög ränta, efterfrågan är svag.
6. En galopperande inflation och en retardation till bytesekonomi.

Må vara att jag nu drar ut tangenten i provokativ riktning. Allt kommer inte att inträffa. Det jag menar i avsikt att konkretisera ett scenario av yttersta osannolikhet är att hävda att en mobilisering av en halv miljon man är inte en marginell företeelse, inte ens i ett så stort land som Ryssland. Jag tror inte att det kommer att ske, alla konsekvenser beaktade. Också galenskapen har sina egna begränsningar.