I höstas uttalade sig Riksbanken om att ingen bör ha över 200% i skuldsättningsgrad (eller skuldkvot). Verkligheten är helt annorlunda visar Schibsted/SvD:s bolånekarta. I själva verket är över 200% i skuldsättningsgrad en norm i åtminstone våra storstadsområden, inte ett undantag.
Som exempel låg medianskuldsättningsgraden på över 200%, upp till 482% för en stor del godtyckligt valda postnummer i Göteborgsområdet. Detta var ändå bara på de bostadslån där bostaden är pant, dvs oräknat konsumtionslån och oräknat blancolån till topplånet eller bolånetaket. Bland få undantag var mindre attraktiva segregerade lägenhetsförorter, där skuldsättningsgraden eller skuldkvoten låg under 200%.
När Riksbanken pratar om den totala svenska skuldkvoten på 170%, så inkluderar detta även de som har inga eller små lån. Men de som faktiskt sitter med lån sitter alltså ofta betydligt värre till.
Riksbankens Per Jansson såg i höstas bara ett sätt att få ner skulderna och det är en krasch för bostadsmarknaden.
Samtidigt visar som sagt inte Schibsted/SvD:s karta annat än medianerna, nivån där 50% av bolånekollektivet delas. Det hade varit mycket intressant att se tredje kvartilen, den mest skuldsatta fjärdedelen.
Man ska inte heller glömma att väldigt få svenskar har några tillgångar att tala om, utanför bostaden eller pensionsfordringarna. De flesta kan aldrig lösa ett lån, där bostadens värde fallit under skulden.
21 kommentarer
Efter som vi i Sverige (har)ett socialt skyddsnät, så behöver vi inte ha en massa pengar på banken, det är ju det vi betalar skatt för.
USA tex har ju inget sådant så där är ju folk tvungna att spara till sina barns skolgång mm.
Good god! DU kan inte bo här? Det sociala skyddsnätet är borta. Precis som i USA så finns bara ett rudimentärt skyddsnät som (kanske, förhoppningsvis) skyddar mot svält. Den som blir av med jobbet eller blir sjuk i Sverige kan behöva sälja sitt hem – och socialen kommer att kontrollera att du inte har levt upp pengarna i onödan, innan du ev får något bidrag.
Ex. om du inte blir frisk efter en whip-lash skada på 180 dagar så kommer du inte att få någon sjukpenning. Observera att även ev. privata försäkringar följer FK's beslut – inga pengar från FK, inga pengar från försäkring.
Man skall nog vara lite försiktig i att tolka siffrorna. Kollade upp Solsidan (känd från TV), postnr 133 36. Medianpris på villa 9 178 318 (!!) och den genomsnittlige bolånaren tjänar 470 600. Ger ju onekligen ett rätt extremt värde men som alltid när det blir kris så tror jag inte att det är i områden som Solsidan som folk drabbas.
har du hört talas om nolltaxerare? vad dessa besuttna efter alla avdrag och trixande i världen till sist tvingas skatta för har nog inte mycket att göra med deras disponibla inkomst skulle jag tro.
Frågan är vad den "typiske" bolånaren är. Än mer extremt i Djursholm 182 61 där medianpriset är 12 Millar och den typiske bolånaren tjänar 441 000. Någonting stämmer inte. kanske tjänstefolkets inkomster som drar ner ?
Kapitalinkomster var väl inte inräknade?
Som Krille antyder så har nog många som bor där stora förmögenheter men kanske inte så hög lön. Har du 10 miljoner och får avkastning på 8% per år så har du 46 600 kr i månaden bara där. Efter skatt, exklusive eventuell lön.
I just Djursholmsfallet handlar det nog mycket om gamla pengar som sitter fast i dyra fastigheter. Många har modesta löner och inte särskilt mycket kapital (borträknat det sociala kapitalet då, som brukar vara rätt högt i sådana områden). Inte sällan belånar man ärvda, redan betalda hus för att upprätthålla fasaden – i dubbel bemärkelse.
Nu sa "riksbanken" att ett medel på 200% kanske borde vara max, det är viss skillnad mot medel och att "ingen" ska ha 200%… Medel var väl då på 170% har jag för mig?
https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=232466
Fånig resonemang. Ska inte en ensamstående med hyfasade inkomster (typ 400 000 kr brutto per år) få lov att bo i småhus?
Det enda väsentliga är att kostnaden för småhusboendet är jämförbar med att bo i en hyreslägenhet. Hur stor skuldkvot detta innebär är helt ovidkommande.
Ser ingen logik i uttalandet att bara en krasch kan få ned skulderna. En krasch kommer ju att höja skuldsättningen genom att pantvärdet sjunker medan lånen förblir desamma, samtidigt som man riskerar en deflation då ju kapitalmängden sjunker när skulder avskrivs.
Det enda som kan hjälpa som jag ser det är att motverka en marknadskrasch och under en period acceptera att kapital flyttas till skuldsatta genom inflation.
Även viktigt att minska nyutlåningen, genom att kräva betalningsförmåga på samma sätt som en del andra länder gör. I flera länder kan man med en given inkomst låna ca hälften av vad som är möjligt i Sverige, det skulle sanera storstadsmarknaden en del, samtidigt som det inte skulle ha något genomslag alls i mindre orter där dessa problem är mindre eller obefintliga.
Bor du i en nybyggd hyresrätt är det hyresvärden som har skulden, du bara hjälper till att betala ränta och omkostnader, så egentligen är det ingen skillnad.
Skulle du kunna förklara ordet "skuldsättningsgrad"?
Jag har ingen som helst avning vad som menas med detta.
skuldsättningsgrad =lånebelopp/hushållets disponibla årsinkomst (efter skatt + barnbidrag)
Var hittade du den definitionen?
Borde gälla banker också…
@Peter Madison
Man får ju tänka efter varför skuldkvoten är intressant och hur detta blir när man skall tillämpa det på ett företag som har mycket skulder och fordringar (resonemanget gäller även privatpersoner). Anledningen till att skuldkvot är intressant är att man vill jämföra skulderna med de inkomster man har som kan betala skulderna, men om man har massa fordringar så kan dessa också nyttjas för att kunna betala skulderna (även övriga tillgångar kan användas, men de är inte lika likvida). Så egentligen om man skulle räkna skuldkvot på en bank så borde man rimligen jämföra nettoskulderna (skulder minus fordringar) med resultatet (eller någonting ditåt).
När man talar om belåningsgraden (lån i förhållande till bostadens värde) så motsvarar detta att man jämför hur stora skulderna är i förhållande till egna kapitalet (nyckeltalet man brukar kolla är soliditeten), men även det blir nog lite missvisande eftersom just den stora förekomsten av fordringar i banken.
Eftersom banken normalt har större fordringar än skulder så är de egentliga riskerna att fordringarna blir osäkra till skillnad från ett hushåll med det omvända som löper risk att räntan stiger.
Lite OT, men enligt Kairos är grundproblemet kort och gott ändrad demografi…
http://www.kairosfutureclub.se/content/alla-foerutsag-krisen
Hmm…
Cornu, kanske du skulle förklara vad som menas med disponibel inkomst. De flesta i tråden verkar förhålla sig till bruttolön.
Medianvärde DI Västra Götaland är ca 175.000kr/år.
En familj med två vuxna har en DI på 350.000kr/år.
Med en skuldsättningsgrad på 200% har de lån på 700.000kr.
Vad är medianvärdet på en bostad i Västra Götaland?