Kraven duggar allt tätare om att svenska staten ska överge sitt överskottsmål och öppna upp för ökad skuldsättning. En bidragande anledning är den akademiska dispyten över Reinhart/Rogoffs data om att över 90% av BNP i statlig skuldsättning leder till sänkt ekonomiska tillväxt.
Det är alltså en akademisk dispyt. Reinhart/Rogoff har medgett att det förekommit ett räknefel, men menar att slutsatserna fortfarande gäller (The Guardian). Det tillhör den akademiska processen att granska, hitta fel och ifrågasätta, men R/R menar likväl att slutsatserna gäller – hög statsskuld är negativt för den allsmäktiga tillväxten.
 |
| Skuldsättningsutvecklingen
i BIGPIS FUK GS-länderna fram till 2011 |
Det är också tämligen logiskt, eftersom större skuld innebär större räntebetalningar och i den mån man lånar upp utomlands så försvinner alltså mer och mer pengar ur landet, ju större skulderna blir, istället för att arbeta i den egna ekonomin.
Man kan ju också konstater att de, likt Schibsted/SvD:s Per Lindvall, som kräver att man slutar med åtstramningar bevisligen har fel. För om det bara är att öppna plånboken och låna som om det inte finns någon morgondag, varför kraschar Greklands ekonomiska tillväxt, när landets statsskuld fortsätter att skena?
Vi kan titta på Irland, som låg på “svensk statsskuld” fram till 2007, men sedan snabbt ökade från drygt 20% av BNP i statsskuld till över 100% fram till 2011. Skulle keynesianerna och statsskuldskramarna ha rätt, borde en sådan skuldökning innebära en enorm ekonomisk tillväxt. Men 2012 hade man bara 0.7% i tillväxt. Greklands ekonomiska tillväxt var -5.7% 2012 och visserligen minskade statsskulden, men det var på grund av att man gick i statsbankrutt. I år väntas Greklands statsskuld öka med 14% av BNP och BNP förväntas falla med 4%. Statsskulden skenar, som keynesianerna vill, men ändå faller den ekonomiska tillväxten.
Exemplen kan göras fler, men det går väldigt lätt att visa empiriskt att högt skuldsatta länder har allt sämre ekonomisk tillväxt.
Det tar också mycket lång tid att minska statsskulder, men det går snabbt att bygga upp dem.
Men vi kan antagligen räkna med en svensk statsskuldkris framöver. Trycket på att överge en statsbudget i någorlunda balans för svensk del ökar och när det väl smäller, eller vi får ett regimskifte, så kan vi nog säga hej då till en sund skuldsättning hos staten. Men inte kommer vi få bättre ekonomiskt tillväxt för det, som om det vore ett självändamål.
För vore det så enkelt att det bara är att låna enorma mängder pengar för att få real ekonomisk tillväxt hade alla gjort det.
Sverige ligger redan på toppnivåer i privat skuldsättning. Nu pressar man på att staten ska följa efter. Det här kan gå riktigt illa.
Den akademiska debatten kring vad som är rätt eller fel är ingalunda avgjord, men keynesianerna visar nu sina fula trynen, med argumentet att om den akademiska världen inte är överens, så måste de själva ha rätt. Trots att empirin visar på motsatsen, för annars borde Grekland vara ett av världens snabbast växande ekonomier…
Verkligheten är inte så enkel att det bara är att låna pengar för att få ekonomisk tillväxt. Uthållig och sund tillväxt får man genom sparande och investeringar, inte genom skuldsättning och konsumtion.
107 kommentarer
Och finansvargen Wolf jagar fler bolånetorskar. Exakt vad kan gå fel…?
http://www.di.se/artiklar/2013/5/8/swedbank-ska-ragga-fler-bolanekunder/
Utan att påstå att det är bara att låna: förenklar du inte lite för mycket för att kunna dra en vettig slutsats: ett skäl till att greklands statsskuld skenar är ju att BNP inte utvecklats på det sätt som man utgått ifrån och man mäter gärna statskulden i förhållande till BNP.
När det gäller statsskulden så bör det ju vara fördelaktigt för staten sålänge statsskuldsräntan är lägre än ökningen av BNP (då skatteintäkterna kan anses vara proportionella mot BNP) – kanske det som gör att man vill ha tillväxt till varje pris eftersom en sjunkande BNP kommer totalkvadda förutsättningarna för att göra statsskulden fördelaktig…
Du blandar bort korten och försöker "resonera" fram ett resultat som det inte finns ett enda fungerande exempel på.
Keynesianernas enda svar på invändningarna mot att lån inte funkar är att det inte lånas tillräckligt.
Men såvitt jag vet finns inte ett enda exempel på ett land som kunnat låna sig ur en kris. Krislån kombinerat med åtstramningar har funkat i vissa fall, liksom enbart åtstramningar.
@Greenious
Nej, jag tror inte jag blandar bort korten (eller du kanske menar att cornu blandar bort korten) – det verkar som du försöker blanda bort korten (och försöker resonera fram ett resultat). Om man jämför utvecklingen av BNP och skuld/BNP så är det ju inte konstigt att när BNP sjunker så stiger skuld/BNP – att då dra slutsatsen att det är skulden som orsakar BNP-fallet är ett argumentationsfel på flera sätt.
Räkna på det, eller har du gått i Göran Persons skola?
4% BNP-tapp 14% ökad statsskuld i förhållande till BNP. Menar du att Grekland har 350% av BNP i statsskuld alltså? Nej, det har de inte. Grekland slösar fortfarande och lånar allt de kan, men ändå faller BNP. VSB.
Nej jag gick i Palmes skola.
Men om du vill illustrera BNP-tappet och statsskuldens storlek så borde du rimligen visa ett diagram som visar statsskulden och BNP och inte statsskulden/BNP.
Dessutom: om man skall visa att de (Reinhart/Rogoffs) har fel så krävs det ju att man visar ett kausalitetssamband och inte bara en korrelation. Jag tror inte det är så trivialt att visa ett sådant samband: speciellt skall man då ha i åtanke ifall grekland som kollektiv och nation lånar upp mer än de lånar ut så kommer denna summa pengar definitivt leda till ökad konsumtion (här i betydelsen att omfatta alla inköp), nu kan förvisso endel av dessa inköp ske genom import.
Anonym,
Skulder stryper tillväxten. Man behöver inte vara ett geni för att inse att när räntan på skulden överstiger eller är lika stor som inkomsterna så finns inga marginaler kvar att konsumera för.
Krediter är att flytta framtida konsumtion till nutid, dvs man lånar av framtiden för att konsumera idag.
Det finns absolut ingenting positivt med att låna pengar till konsumtion.
(Lånar man till en investering, så är matematiken bättre, naturligtvis, och nej, 10000 cheeseburgare från mcdonalds är ingen investering)
Problemet är ju att stater inte lånar för att investera, staten, per definition, lånar till konsumtion.
För att klargöra, för de som inte fattar resonemanget ovan.
När räntekostnaderna blir för stora relativt inkomsterna blir det problem, och det är då, när man inte längre har möjligheten att ta av framtida konsumtion och konsumera idag, som tillväxten faller, och rentav blir negativ.
Det finns inga genvägar, och det är det som keynesianerna inte fattar, de tror att lunchen är gratis.
Skulder måste betalas, av någon, och någon betalar ALLTID skulderna. Keynesianerna fattar inte, socilister fattar inte, och folk i allmänhet fattar inte, att någon alltid betalar.
Och som Thatcher en gång sa, problemet med socialism är att till slut så får man slut på andra människors pengar, och det är precis vad som hänt här.
Jag har för mig att räntekostnaden för staten var ganska så avsevärd för så där tjugo år sedan…
Ja, sverige låg risigt till för ett tjugotal år sedan.
Och vad vi gjorde var att dra åt svångremmen, rejält.
@Greenious
Om räntan går till inhemska placerare så kommer dessa få inkomster som de kan konsumera för, glöm inte att den enes skuld är den andres fordring och att den enas räntekostnad är den andres ränteintäkt. Du behöver nog bättre argument för att visa att hög statsskuld innebär sänkt tillväxt.
Och så är vi tillbaka till den situation där folk ska tvingas konsumera?
Det är en ganska liten andel av svenska folket som har pengar i svenska statspapper. Varför ska sverige som nation inteckna framtida intäkter för att göda dessa redan besuttna? De har nog tillräckligt för att konsumera ändå. Den stora andelen av folket kommer bara få se högre skatter, sämre välfärd (vilket innebär att man måste spara ännu mer för att klara ev. sjukskrivningar/arbetslöshet) och möjligen även konfiskation av de små medel de trots allt har sparat. Uppriktigt sagt är jag förvånad över att socialisterna på vänsterkanten spelar de rika i händerna på detta vis.
Men nu tror jag inte sveriges modell med höga skatter och en relativt utbyggd välfärd överlever en dust till med svångremmen. För redan nu känns det som att det enbart är ett minimum av tjänster som tillhandahålls för skattepengarna. Militären är redan i praktiken nedlagd, sjukvården klarar mycket knappt en kall vinterdag med några halkolyckor och/eller en allvarligare olycka med fler än en handfull skadade. Blir det en dust till med svångremmen kommer de som kan att rösta med fötterna, resten sannolikt att mer eller mindre sluta jobba.
Har länge hävdat att ekonomer är dagens motsvarighet till medeltidens läkare, som gick från bårhus till vårdavdelningar utan att ens skölja händerna. Dödligheten på sjukhusen var på den tiden så hög att folk hellre stannade hemma och dog, än gick en säker död till mötes på sjukhuset.
Moderna häxdoktorer är vad de är, och historien kommer inte vara snäll mot dem.
Alfred Nobel var en klok man, och det var därför han inte instiftade ett ekonomipris i sitt testamente, och visste han att riksbanken rider på hans goda renommé med ett pris i hans minne så skulle han rotera i sin grav.
Fast det hela beror väl på vad man för den ökade skuldsättningen. Sverige var ju ett av världens mest skuldsatta länder runt 1900.
Om man tar och lånar flera hundra miljarder bara för att ge dom till Annika Falkengren med kompisar så kvittar det ju för då har vi ju inte fått något för pengarna, men om man istället satsar pengarna på infrastruktur, energi osv så får man ju faktiskt något för pengarna.
Det är riktigt, problemet är ju att keynesianerna inte förespråkar inveteringar, utan konsumtion. Staten ska ta på sig lån för att konsumera det som medborgarna inte konsumerar. Alternativt, ge bort det till banksters som spelat bort pengarna i kasinot.
Skillnaden nu är att de enkla tillväxtkorten är spelade. Om man börjar som bondesamhälle, och har ett industrisamhälle som förebild, så fungerar centralplanering bra, som statliga investeringar är oavsett om de är låne- eller skatte-finansierade.
År 1890 visste man att investeringar i järnväg, infrastruktur, elproduktion osv var en mycket bra ide, eftersom länder som USA och England gjort just detta, och skapat ett stort välstånd.
Centralplanerarna år 1900 hade alltså en förebild som det gick att blåkopiera. Samma situation är tex Kina idag.
Men i Sverige så är det inte så enkelt längre. Alla människor har redan det allra nödvändigaste och betydligt mer därtill. Att försöka centralplanera ett sådant samhälle går inte, eftersom det inte finns någon entydig mall för vad som är "bra". Bra är helt olika för olika människor och därför är marknadsekonomin det optimala styret i dagens Sverige.
Sen är styret Sverige idag till stor del radikaliserat. Se på Göteborg där den styrande eliten vill slösa bort uppåt 8 miljarder (den kostar 30 miljarder men går 8 miljarder back i samhällsnytta) på en tågtunnel som bara kommer utnyttjas av den politiska och kulturella eliten.
Ju mer en stat där både politiker och tjänstemän är radikaliserade spenderar, desto mer får man utgå från att det slösas.
Jag håller med.
Vi har ett industrisamhälle idag (nåja), och det är tveksamt om det verkligen finns vettiga investeringar där staten är nödvändig part, kvar att göra.
Japan har ju försökt i 25 år, med resultatet att det byggts massor med infrastruktur som inte har den minsta samhällsnytta.
En del av problemet är ju också att med den skattesats vi har i landet, så behövs staten som part även i investeringar som normalt sett inte skulle behöva statens hjälpande hand, med resultatet att det går mycket politik och särintressen i byggandet. Med resultatet att vi får riktiga skitbyggen som hallandsåsen som ett exempel.
Det här är ett intressant resonemang som ni två här för…
Finns det något man kan läsa i denna riktning?
Jag håller med er om att det är olämpligt att låna till konsumtion, men att ni sen drar slutsatsen att det inte finns några investeringar värda att göra för en stat är väl rent trams. Det är ju som att påstå att vi är vid "the end of time". Självfallet är investeringar som alltid är värda att göra sådana som på sikt sänker ens kostnader eller ökar ens konkurrenskraft, och det kan möjligen vara så att dessa investeringar till och med är värda att låna till. Problemet är väl att räkna på ROI för något man inte vet ska hända.
Men ett bra exempel på kandidater till investeringar skulle väl kunna vara att göra Sverige mer anpassat till Cornus scenario om at det inte finns någon olja att importera 2030.
Visst finns det investeringar värda att göra, men om vi ska prata stora infrastrukturinvesteringar av den storlek att att staten ska behöva lägga sig i, är jag tveksam.
Men visst, vi behöver ersätta kärnkraften, men det är politiskt omöjligt idag. Vindkraft och solenergi är såpass billigt att marknaden fixar det själva om bara staten håller sig ur vägen.
@IPv6: Bra historiebakgrund och resonemang. Tror dock att vi borde kunna hitta några infrastrukturprojekt i omställning från fosil till annan energi. Det är inte lätt att veta vilka lösningar som kommer att bli effektivast men att då lägga sig ned och ge upp tror jag inte är rätt väg att gå. Stora företag har ju massor med nedlagda projekt på en framgångsrik produkt. Tror staten också måste tillåtas att misslyckas med vissa projekt också. Man kan ju t ex lägga ned Gripen lekstugan och använda dessa pengar till viktigare projekt inom energiområdet. Men det håller väl knappast alla Guns&Ammo fans med om på detta forum. Då kommer ju ryssen och tar oss…
@Greenious: Vilken verklighet lever du i? Du slänger ur dig en massa påståenden som är helt ogrundade och oftast felaktiga. (t ex i ett inlägg lägger du skulden på sossarna för att sedan i nästa inlägg påpeka hur bra Sverige sparade efter finanskrisen å sossarna styrde!) Att sol o vind redan är tillräckligt billigt, suck.
Personligen tycker jag mycket av infrastrukturen är kraftigt eftersatt. Järnvägen är väl uppenbart men även en utbyggnad av hårt trafikerade delar av vägnätet.
zpeter,
Jag påpekade att vi sparade oss ur krisen på 90-talet. Och att det fungerade. (Till skillnad från de som alltjämt efter decennier av empiriska bevis fortfarande hävdar att staten ska låna, låna, låna för att bekämpa kriser.)
Jag sitter inte här och hyllar alliansen heller, samtliga partier i riksdagen idag är socialister, om än med gradskillnader.
Sol & vind är redan tillräckligt billigt, nu vet jag inte hur fattig du är, men från ett par tusen spänn kostar det att börja producera egen el, som går rakt in i ditt egna elnät, även i en lägenhet! Ett par tusen till och du kan leverera till elnätet också. Det som krävs är att staten kliver åt sidan och låter folk installera…
Guldpengar kan skapas på ett enkelt sätt.
Riksbanken köper upp guld av privatpersoner och betalar med nytillverkade sedlar.
Riksbanken betalar marknadspris eller något under.
Riksbanken kan även köpa upp guld av svenska bolag.
ingen behöver skuldsätta sig, varken staten eller privatpersoner.
Kostnaden för riksbanken är bara trycksvärtan.
Pengar förblindar våra ögon, en riksbank kan köpa upp guld för dom tillverkar pengarna.
Vi kan skapa alla pengar på det sättet om vi vill 100% av våra pengar backas då upp av rent guld till 100%.
Jag har rätt riksbanken kan trycka upp papperspengar och köpa upp guld med pengarna, då backas papperspengarna upp av rent guld, nationalekonomi är inte samma sak som privatekonomi.
Pengar är ett betalningsmedel, vi kan göra vad du vill med betalningsmedlet för det skapas av en riksbank, vi kan öka eller minska betalningsmedlet.
Nationalekonomin rymmer många hemligheter som ingen pratar högt om.
Särintressen skriver nationalekonomböckerna 3 stora särintressen finns.
Löntagarna.
Bankerna.
Kapitalägarna.
Vi kan lösa krisen med att riksbanken köper upp lite guld, mer pengar kommer att cirkulera i ekonomin och konsumtionen ökar.
Det är en krislösning.
Så har man gjort förut Rooservelt gjorde det men han betalade ett underpris på guldet.
"Executive Order 6102" år1933
http://en.wikipedia.org/wiki/Executive_Order_6102
Att bara säga att det är bra att låna är ju lite korkat.
Beror ju på vad man gör med pengarna. Om man investerar i fabriker som har avsättning för sina produkter eller om man använder pengarna att betala ut pensioner till människor som redan avlidit.
Det är där skillnaden är. Sen kommer det vara ett enormt svinn när politiker hanterar pengar så vi skall INTE låna mer.
Sparande ger ingen tillväxt. Konsumtion är en förutsättning för att investeringar ger tillväxt.
Och om du extrapolerar till det läget när till slut alla banklåneslavars pengar går till bankräntor. Hur räknar du med att tillväxten då ska se ut?
Då kan ju bankdirektören leva loppan för sina vinster.
Tillväxt är ökning av BNP och BNP är ju all produktion i landet. Konsumtion kräver produktion och är det enda vettiga skälet till produktion. Därför är faktiskt konsumption en förutsättning för såväl BNP som tillväxt.
Tycker att du har fel, sparande ger möjligthet till tillväxt. En frihetlig tillväxt.
Som det är nu så utnyttjar ju bankerna alla. Möjligheten att spara ihop ett kapital för att sedan investera är bortkonkurerad. Istället har vi fria slavar som slavar åt bankerna.
Anonym, Brukar bankdirektörer lyxkonsumera och leva loppan för bolagets pengar? Vad händer när kunderna sedan åker på skuldsanering och bankens "tillgångar" avskrivs? Vem får då "kassaflödet" när kunden lever på miniminivån?
Sparande skapar visst tillväxt! Sparande är en nödvändig förutsättning för tillväxt. Utan sparandekan inga redskap eller anläggningar existera, de har ju då alla konsumerats istället för att byggas, och då är ingen produktion och därmed ingen konsumtion längre nödvändigt. döden följer snart.
Människor väljer att spara därför att det är det mest värdeskapande handlingsalternativet de har. Eller vad trodde du?
Att spara är att avstå konsumtion nu för att istället investera i produktion som möjliggör framtida konsumtion. Även sparande av råa kontanta pengar i madrassen skapar välstånd genom att möjliggöra nya handlingsmöjligheter, se optionsteori om du inte förstår det intuitivt.
Sparande ökar möjligen ditt sparkapital genom olika former av ränta men det ger ingen tillväxt. Sparande ökar bara skulderna då någon måste ju tagit lån motsvarande sparkapitalet. Har man tagit lånet för att investera så är förhoppningen att man får tillbaka genom konsumtion så att man kan betala tillbaka lånet. Sparas det istället så försvåras möjligheten att skapa den nödvändiga omsättningen. Lösningen är då bara att öka skulden – makroekonomiskt sett, så att det åter skapas utrymmet för ekonomisk aktivitet.
Herrejösses!
Sparande bygger kapital, kapital ger utrymme för investeringar!
Sparande är en förutsättning för att kunna skapa välstånd.
@ Röken Den där teorin är så snurrig att den enbart skulle fungera i en strikt planekonomisk ekonomi. Mao så förbjuder du folk att tjäna pengar och att ackumulera kapital, i förlängningen att folk inte kan/får flytta till större om behov uppstår osv. Dessutom är snacket om att ens tillgångar en annans skulder enbart giltigt när det gäller skuldbrev (pengar & lån).
Kort sagt, en socialistisk våt dröm, men som skulle vara ett helvete för alla som tvingades leva i skiten.
@Kent
Det är ju räntekostnaderna som de kan leva loppan för – eller rättare sagt den delen som går till lön och utdelningar. När någon får skuldsanering får väl staten gå in och lösa ut banken. Men framförallt cashflow från en person till en annan person minskar inte möjligheten för konsumtion i stort i systemet utan konsumtionsutrymmet flyttar bara från en person till en annan.
Röken,
Du paratar om "ekonomisk aktivitet".
Jag pratar om välståndsskapande.
Aktivitet är en ansträninging, sysselsättning är en kostnad. De har inget egensyfte. De är uppoffringar som man göra bara för att skapa välstånd. Värderingar är statistiskt omöjliga att mäta, och tyvärr har bokföringsekonomerna resignerat till att helt enkelt ignorera värdet av allt för att istället bara summera alltings pris. Den ekonomiska politikens mål är att maximera den mätbara siffermängden.
Keynes måste väl för övrigt vända sig i graven som hans teorier används idag? Han förespråkade väl förvisso expansiv finanspolitik i dåliga tider men det skulle ju sparas ihop under dåliga tider vilket alla politiker och ekonomer verkar ha missat. Nu ska det bara gasas men aldrig bromsas så tro f-n att allt till slut spårar ur.
Å andra sidan är det ju det en av de stora bristerna i hans teorier – att gasa i dåliga tider är enkelt och alla jublar, men att bromsa i goda tider möts av tandgnissel och klagosång. Konsekvensen blir att gasa på (lite mer när det är dåliga tider) och sparka problemen till nästa mandatperiod.
Anonym, Precis så ända fram till gränsen där allting brister. En reglertekniker skulle nog säga att vår ekonomi är på väg att saturera.
Keynes själv var inte dummare än att han fattade att det alltid är poltiiskt omöjligt spara. Hans antagande var löjligt ologiskt och orealitsikt, och har nu förnedrats i 70 år av undantagslösa motbevis.
Politikern har ansvatrslös fullmakt att med våld ta allt han vill ha och slösa bort det precis hur han vill. Antagandet att han skulle spara åt andra är falskt. Varje teori som bygger på det antagandet är motbevisad och falsifierad.
QE räddade våra banker.
Riksbanken kan öka den monetära basen och rädda medborgarna.
Riksbanken köper upp guld och betalar med sedlar.
Ekonomin stimuleras utan lånade pengar.
Exempel en person äger gamla ringar ärvda, omoderna, brutet äktenskap, ca 10 gram guld, köper riksbanken upp guldet för 300kr grammet så får personen 3000kr i handen.
Ekonomin stimuleras av dom nya pengarna, riksbanken kan köpa upp pengarna senare om dom vill för dom har guld i valvet.
Det blir ingen inflation.
Köper riksbanken upp guld från 2 miljoner personer a 10 gram så ökar den monetära basen med 6 miljarder.
Folket får 6miljarder i sina händer, riksbanken får 20 ton guld i valvet.
Papperspengarna backas upp till 100% av rent guld.
Du förutsätter alltså nu att sveriges gränser är stängda och bara Svenssons guld köps upp av riksbanken.
Fast jag hade en liknande fundering tidigare angående bla skrotpremien på gamla bilar. Flera länder har försökt stimulera tillväxt med subventioner för nya bilar, miljöbilar. Och vi vet ju vilken grupp som för del av de pengarna. Om man istället skulle ha greppat problemet i andra änden och höjt skrotpremien på gamla bilar så skulle fler bilar skrotas bort och det skulle ge ökad efterfrågan på bilar i hela kedjan upp till nya bilar. Miljömässigt vore det en mycket stor vinst att få bort gamla katalysatorlösa bilar även om dom utgör en ganska liten del av dagens fordonspark.
Men skulle det gynna tillväxten? Eg har vi bara ökat priserna/värdet på hela vagnsparken och vi får allihop betala en gnutta mer vid nästa bilköp samtidigt som vi även får en gnutta mer för vår förra bil.
Sen kan det tillämpas även på andra områden, säg att folk får en hundring för sin gamla cykel som sedan skrotas bort. Eller gamla Ericson-mobiler, eller sina gamla Ikea-möbler.
Vips har man minskat utbudet på begmarknaden och därmed ökat efterfrågan i hela ledet.
Eller generalisera hela processen och betala ett par kronor kilot för allt gammalt metallskrot vare sig det är en bil eller en skottkärra.
Men är det äkta tillväxt? Ökar det folkets lycka?
Kent du ökar den monetara basen (sedlar) med att riksbanken köper upp guld.
Skrotbilspremier påverkar inte den monetära basen.
Mer pengar som cirkulerar i ekonomin det ökar konsumenternas köpkraft.
"Executive Order 6102" år1933
http://en.wikipedia.org/wiki/Executive_Order_6102
USAs president Roosevelt köpte upp guld i utbyte mot papperspengar.
Så kan krisen lösas utan en enda krona i ökad skuld.
Stimulans som alla kan gå med på?
Ekvationsteorin, Hur tänkte du nu? Om staten köper upp guld ökar den monetära basen? Men om staten istället köper stål så ökar inte den monetära basen? Kan du lista vilka råvaror som ökar resp minskar den monetära basen när de köps upp av staten?
Bara antalet enheter som penningängden är indelad i spelar roll. Det och "aktivitet" som kan bokföras centralt. Vilken aktivitet? Det spelar ju ingen roll. Det är oviktigt att skapa någonting värdefullt. Det är bara BNP-bokförd "aktivitet" och det fortsatta indelandet av penningmängden i allt fler enheter som spelar roll.
ELLER HUR!?
https://www.youtube.com/watch?v=oEPpwQlRu5M
Du vill inte förstå.
Vad har du emot papperspengar som backas upp av rent guld till 100%?
Det svåraste en människa kan göra är att tänka själv.
Vad händer om riksbanken gör som jag sa?
Bankerna har fått låna pengar av ECB, QE dom skapade pengar och lånade ut pengarna till låg ränta, bankerna måste betala tillbaka pengarna om ECB drar in lånen.
Vi kan göra samma sak för folket, riksbanken köper upp guld och folket får kontanter, när krisen är över så kan riksbanken köpa upp papperspengarna igen med guldet, penningmängden behöver inte ens förändras på lång sikt.
Riksbanken ökar den monetära basen tillfälligt.
Läs ekonomisk historia man har gjort så förut.
"Executive Order 6102" år1933
http://en.wikipedia.org/wiki/Executive_Order_6102
USAs president Roosevelt köpte upp guld i utbyte mot papperspengar.
LTRO där bankerna räddades gav ingen hyperinflation, inte ens inflationen har ökat.
Varför skulle en tillfällig ökning av den monetära basen ge inflation, speciellt nu när vi har deflation.
Den monetära basen (sedlar) kan ökas och då stimuleras ekonomin, inte en krona lånas upp.
Så löste man krisen på 30 talet, läs historieboken.
@ ekvationsteorin
Jag har läst historieböckerna om 30-talet, jag undrar bara vilken bok du läste?
Då som nu har vi en skuldkris, ohållbara skulder. Då som nu gjorde inte sedeltryckandet mer än att köpa tid.
Ekvationsteorin, Vill inte förstå? Vår riksbank har inte guld att backa upp den valuta dom redan gett ut, så om dom trycker ännu mer pengar för att köpa guld så kommer det fortfarande vara för lite guld för att backa upp den valuta som redan är ute. Du har alltså inte hittat en enkel lösning på problemet även om du verkar tro det.
Jag har inget emot en guldmyntfot, tvärtom. Historien visar ju att alla valutor som inte backats upp med guld har förr eller senare havererat. Och andra sidan kan nog en valuta backas upp med vilken godtycklig råvara som helst.
Greenious
Om vi så bara köper tid så är det en vinst.
Sen gick krisen på 30 talet över med New Deal.
"Executive Order 6102" år1933
http://en.wikipedia.org/wiki/Executive_Order_6102
var en del av lösningen.
" Då som nu gjorde inte sedeltryckandet mer än att köpa tid."
krisen försvann samtidigt som dom köpte upp guld med papperspengar.
Executive Order 6102 is an Executive Order signed on April 5, 1933
Krisen vände 1933
Om du hadde läst historia så skulle du veta att vi nu upprepar dom misstagen vi då begick.
Byt ut årtalen och länder, så är det en beskrivning av dagens kris.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_stora_depressionen
http://en.wikipedia.org/wiki/Great_Depression
Japan upprepar sin historia.
"Japan's Finance Minister Takahashi Korekiyo was the first to implement what have come to be identified as Keynesian economic policies: first, by large fiscal stimulus involving deficit spending; and second, by devaluing the currency. Takahashi used the Bank of Japan to sterilize the deficit spending and minimize resulting inflationary pressures. Econometric studies have identified the fiscal stimulus as especially effective."
Dom har gjort en liknade stimulans nu och även ökat den monetära basen, och där vänder det nu upp.
Då hadde tyskarna ett krigsskadestånd dom inte kunde betala, nu är det grekerna som har en skuld som dom inte kan betala.
Tyskarna fick Hitler nu har vi en liknade rörelse i Grekland.
Att kräva in obetalbara skulder föder hemska krafter.
"Monetarist
Crowd at New York's American Union Bank during a bank run early in the Great Depression.
Monetarists, including Milton Friedman, argue that the Great Depression was mainly caused by monetary contraction, the consequence of poor policy-making by the American Federal Reserve System and continued crisis in the banking system.[23][24] In this view, the Federal Reserve, by not acting, allowed the money supply as measured by the M2 to shrink by one-third from 1929–1933, thereby transforming a normal recession into the Great Depression. Friedman argued that the downward turn in the economy, starting with the stock market crash, would have been just another recession."
Vi har en credit crunch nu samma dåliga ledarskap förhindrar en lender ot last resort.
Då guldmyntfot nu Merkel.
Då guldmyntfot nu Euro.
Krisen gick i vågor, nu är det lika dant.
Historien upprepas.
En ökning av den monetära basen stimulerar ekonomin.
Kent
Ökar riksbanken den monetära basen med gulduppköp så backas dom nya pengarna upp av rent guld till 100%.
Det är ingen kostnad för riksbanken, endast trycksvärtan är deras kostnad.
Vi byter bara ut vårt guld i byrålådan mot pengar, det ska inte förväxlas med en ren sedelpress.
Alternativet är att bankerna lånar ut mer pengar till bolånetorskarna, då ökar penningmängden också.
Vi kan stimulera ekonomin utan att låna pengarna, riksbanken förvandlar bara lite guld till pengar, den magiska balansräkningen ökas bara lite.
Guld fungerar inte som ett betalningsmedel, det hamstrar bara kapital och konsumtionen minskar, papperspengar omsätts på marknaden, handeln ökar.
Den monetära basen kan ökas på två sätt.
1. riksbanken köper upp guld med sedlar (begränsad mängd), Rooservelt gjorde det.
2. riksbanken trycker obegränsat med sedlar, Mozambique gjorde det.
För att få inflation så måste även lönerna öka.
1. löneavtalen är klara, vi får inte löneökningar.
2.Mozambique där steg lönerna i samma takt som sedelpressen gick
Titta i historieboken Rooservelt köpte upp guld med papperspengar punkt 1.
det blev ingen hyperinflation.
Historieboken visar även vad som händer om man låter lönerna öka ohämmat och låter sedelpressen rulla dygnet runt, Mozambique.
1. Är en engångsföreteelse.
2. Är löpande.
Guld uppköp kan inte orsaka hyperinflation, hyperinflation är en sedelpress som hela tiden trycker pengar.
Gulduppköp begränsas, vi måste faktisk ta fram guld i utbyte mot papperspengar, riksbanken kan aldrig trycka oändligt med pengar då.
Politikerna får inte någon kontroll över sedelpressen.
Moral hazard kan undvikas.
Står vi fast vid dagens löneavtal och ökar den monetära basen med guldpengar så ökar kvoten p/m som jag har pratat om.
Mer pengar kan efterfråga mer varor till samma pris.
Krisen kan lösas ekonomin kan stimuleras utan ökad skuldsättning,
Ekv, enligt min åsikt begår du vanliga det vanliga ekonomifelet att tro att det finns en lätt lösning på problemet, det tror inte jag.
Människor lever i en villfarelse idag. Korrelationen produktivt arbete och inkomst minskar medan spekulationernas och parasiternas marknad ökar. Samtidigt så är produktionen i västländerna i fara då import från tredje världen är mycket billigare.
Tror att du kan glömma det med guldet, vi har ett systemfel där människor är lyxskadade. Dessutom köpte 6102 inte guldet, de konfiskerade det mot ersättning.
"The price of gold from the Treasury for international transactions was thereafter raised to $35 an ounce ($587 in 2010 dollars) resulting in an immediate loss for everyone who had been forced to surrender their gold"
@ekvationsteorin
Vet du öht vad monetär bas är?
@Kent
Tvärtom är det så att alla guldmyntfötter förr eller senare som har övergetts, det finns ju mig veterligen inget land som nu har guldmyntfot så det visar ju detta.
ekvationsteorin 2013-05-08 19:59
Det jag har emot papperspengar som "backas upp" av guld, är att det barta är ett löfte av en motpart. Ett löfte som kanske var avsett som bedrägeri (alla incitament för det finns ju på plats) men som även annars kan komma att svikas av ren oförmåga. Det är en risk som är onödig att ta när man istället kan äga guld som pengar direkt istället, utan mellanhänder.
Anonym, ja alla guldmyntfötter har övergetts men ingen guldmyntfot har havererat. Det är en väsentlig skillnad.
Haverierna har kommit efter att guldmyntfoten övergetts och det tryckts för mycket pengar som marknaden till sist har förlorat förtroendet för
@Kent
Då får du gärna beskriva exakt vad du menar med haverera.
josefl
Det finns en lösning du tror bara att det inte finns någon lösning, jag kan bevisa det till 100%
Öka kvoten p/m, det är inte lätt men det går.
Kapitalist du kan äga guld men det fungerar inte som ett betalningsmedel.
Papperspengarna backas upp till 100% av guld.
När bankerna lånar ut pengar till BLT så backas inte pengarna upp, dom har bara några få procent i eget kapital, något guld finns inte bara värdepapper.
kent
Guldmynsfoten har övergivits pga löneökningar.
Ökar lönerna så måste penningmängden öka, och det är svårt med en guldmyntfot.
Mises sa att lönerna skulle anpassas efter penningmängden då fungerar guldpengar.
Läs hans originaltext.
Löneökningar pratade han inte om.
Tänk själva nu vad skulle hända om vi frös lönerna och ökade penningmängden?
Det är inte lätt att få stopp på löneökningarna men det går om vi vill.
Att öka penningmängden är lätt.
Det blir ingen inflation för företagen får ingen ökad kostnad, konkurrensen håller priserna nere, det finns nu mer pengar i folks händer och mer pengar kan efterfråga fler varor till samma pris.
Tänk själva
Vad händer om vi fryser lönerna och ökar penningmängden?
Alla förstår att om riksbanken tryckte upp 1000miljarder och tog en helikopter och spred pengarna över våra städer så skulle folket köpa nya bilar kläder kylskåp, affärshyllorna skulle bli tomma.
Industrin måste anställa folk för att hinna producera mer varor.
I praktiken så kan man inte göra så för lönerna stiger kraftigt och då stiger priserna på varorna kraftigt och pengarna som spred ut tappar i köpkraft, vi får bara inflation, totalt meninglöst.
Om vi politiskt stoppar löneökningarna exempelvis riksbanken bestämmer dom centrala löneavtalen, så kan löneökningarna stoppas, då stiger inte priserna och mer pengar kan efterfråga fler varor, arbetslösheten försvinner.
Om någon nu tror att det inte går att stoppa löneökningar så kan vi låta en diktator ta över och diktatorn inrättar en hemlig lönepolis som bara likviderar folk som pratar om löneökningar,
löneökningarna kan stoppas.
Mer pengar i samhället med samma löner, ökar konsumtionen.
Om någon nu tror att företagen ökar vinsterna låt oss då se vad som händer, direktör A blir rik han får 10 miljoner över och köper då en lyxbåt, folk måste då anställas för att producera lyxbåten, arbetslösheten försvinner.
Om vi ökar lite på penningmängden utan att förändra löneavtalen så minskar arbetslösheten.
Rooservelt gjorde det 1933 han köpte upp guld med papperspengar (han betalade ett underpris vi kan betala marknadspriset)
Depretionen 33
I början av krisen drog bankerna in krediter credit crunch och det minskade penningmängden, lönerna sjönk inte, kvoten p/m minskade, därför blev krisen så djup.
I slutet av depressionen så sjönk lönerna och samtidigt gav Rooservelt ut papperspengar, kvoten p/m ökade och krisen gick över.
Om det nu ska lånas mer av staten så är det ett absolut måste att pengarna går till infrastruktur (kommunikationer, energi och innovation). Driftbudgeten får aldrig lånefinansieras.
Och det bakomliggande kravet för att öka statens skuldsättning är att försöka minska på arbetslösheten och få upp sysselsättningsgraden, genom en ökad tillväxt främst via en ökad privat konsumtion och inte via offentliga investeringar.
Mitt förslag är att i stället kraftigt reducera invandringen till Sverige, för att förbättra svensk arbetsmarknad.
Med en druckens envishet fortsätter Alliansen med den omfattande massinvandringen, trots att, mig veterligen, ingen seriös ekonom har kunnat peka på några generella arbetsmarknadsfördelar med nuvarande invandringspolitik.
Arbetslösheten inrikesfödda 15 – 24 år i januari:
* 2006___23,9 %
* 2013___22,7 %
Arbetslösheten utrikesfödda 15 – 24 år i januari:
* 2006___31,4 %
* 2013___43,8 %
Sysselsättningsgraden inrikesfödda 15 – 24 år i januari:
* 2006___34,4 %
* 2013___38,8 %
Sysselsättningsgraden utrikesfödda 15 – 24 år i januari:
* 2006___29,6 %
* 2013___20,2 %
Källa: http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=AM0401&lang=1
Invandringskalkylen byggde på att tillväxten skulle fortsätta som förr, vilket inte har skett.
Då har man två val, minska invandringen eller öka tillväxten.
Då det är relativt enkelt att öka tillväxten genom att byta ekonomiskt och politiskt system (återinföra riktig marknadsekonomi och demokrati) så är det att föredra.
Men att både fortsätta med dagens invandringspolitik och dagens ekonomiska politik kommer inte fungera.
Eftersom politikerna i det här landet får mer pengar från de som skor sig genom det ekonomiska systemet än vad man får från invandrarna så är min gissning att det ligger närmre tillhands att minska invandringen och skylla sina misslyckanden på invandrarna för att rädda det ekonomiska systemet, och inte tvärtom, dvs byta ekonomiskt system så att vi får full sysselsättning.
Strukturell diskriminering kallas det för numera!
@”Hex-sträng” (är ditt alias en rebus?)
Som jag har fattat det så anser Alliansregimen att massinvandringen i sig är en tillväxtmotor i Sverige. Enligt dem är den inhemska konsumtionen viktig för att öka tillväxten. Landet måste hela tiden ha en befolkningsökning. Ökad befolkning ger ökad konsumtion.
Den största invandringen har skett då Sverige har styrts av utpräglat nyliberala, antisvenska, EU-vurmande regimer 1991-94 och 2006-14.
Då Sverige får ett stort inflöde av invandrare, som måste tas om hand, så krävs det också mycket BNP-höjande resurser i form av kringtjänster. Handlare blir nöjda då dessa invandrare efterfrågar allehanda varor. Säkerhetsindustrin blir också nöjd, ty med invandringen följer ökad social oro i samhället.
Massinvandringen, EU och Schengensamarbetet med öppna gränser bäddar för den multinationella grova organiserade brottsligheten. På den svarar Alliansen med "Kontroll- och övervakningssamhället" samt lagstiftar för att kunna använda militär mot landets invånare. Utifrån Reinfeldts retorik är en stor kontrollapparat och det disharmoniska samhället att föredra framför förebyggande åtgärder och det harmoniska samhället. Varför vet jag inte. Men jag antar att det också har att göra med tillväxten. Kontrollapparaten anses vara BNP-höjande.
Att öka tillväxten genom att prioritera den inhemska konsumtionen utan att tänka på en växande statsskuld, har varit USA:s signum under en lång följd av år, som faktiskt går tillbaka till 1933-34 om man ska hårdra det hela.
Alliansens ekonomiska politik liknar mycket USA:s dito. Men man har till skillnad från USA en något mer ansvarsfull inställning till vad en alltför hög statsskuld innebär. Båda styrs av ”Chicagoskolan”, som anser att en växande banksektor är ett finansiellt smörjmedel i ekonomin. ”Chicagoskolan” har kammat hem 22 av Riksbankens ekonomipris (som snyltar på Nobels namn).
"Chicago school" har i samband med finanskrisen fått kritik. Enligt http://en.wikipedia.org/wiki/Chicago_school_of_economics:
"The school has been blamed for growing income inequality in the United States. Economist Brad DeLong of the University of California, Berkeley says the Chicago School has experienced an "intellectual collapse", while Nobel laureate Paul Krugman of Princeton University, says that recent comments from Chicago school economists are "the product of a Dark Age of macroeconomics in which hard-won knowledge has been forgotten."
En växande banksektor och finansindustrin är en svulst som långsamt dödar den reella ekonomin, ty dessa sysslar till övervägande del med improduktivt arbete.
@oppti
Vad är strukturell diskriminering? Vem/vilka diskriminerar strukturellt?
”Exemplen kan göras fler, men det går väldigt lätt att visa empiriskt att högt skuldsatta länder har allt sämre ekonomisk tillväxt. ”
Precis, man behöver bara slinta lite i Excel tills man får de siffror man förväntar sig. Eller plocka lite körsbär, som Irland eller något.
Vet du vad slintandet i Excel handlade om? Snittet på femton länder istället för tjugo. Oj, vilken monumental miss. Faktum kvarstår skuld hämmar ekonomin för så väl individer som för stater.
Problemet är väl som jag förstod det att R/R för det första gjorde flera ganska simpla räknefel. Övertolkade därefter slutsatserna och åkte på pr-turné för att sälja in budskapet att 90% skuldsättning är en magisk gräns då tillväxten i princip helt avtar. Vägrade sedan att lämna ut underlaget för studien så att det kunde granskas.
Utan räknefel och övertolkande kan kausaliteten lika gärna vara omvänd. Dvs låg tillväxt leder till hög skuldsättning.
”Exemplen kan göras fler, men det går väldigt lätt att visa empiriskt att högt skuldsatta länder har allt sämre ekonomisk tillväxt. ”
Precis, man behöver bara slinta lite i Excel tills man får de siffror man förväntar sig. Eller plocka lite körsbär, som Irland eller något.
Resonemanget är:
eftersom grekland har lånat mycket pengar, och det går dåligt i grekland, är det under alla förutsättningar och alltid dåligt att låna pengar för en stat.
Logiken inte direkt vattentät.
Sverige har 35% av BNP i lån, vilket är på gränsen till för lågt om man vill ha en fungerande handel med statsskuldsväxlar. eftersom världen är i recession, så hade det varit lämpligt att vi använder den perioden, då resursuttnyttjandet ändå är lågt, att bygga bostäder och järnvägar.
Cornu, jag uppskattar dina inlägg på många områden, men jag tycker dina inlägg som rör nationalekonomi är förvirrad och oinitierade.
Fattar egentligen inte vad som är problemet. Mänskligheten har klarat mycket värre saker än en högst eventuell bolånebubbla och energikris. Är ganska övertygad om att dessa är pseudohändelser som OM de inträffar blåser förbi på några år. Var själv med om förra krisen, vi byggde nytt -91, 2 barn födda -91 och -93, det var några tuffa år men vi bor kvar och har idag mycket god ekonomi. Frugan skolade om sig till lärare och själv startade jag eget. Utan krisen så hade vi väl fortsatt i gamla fotspår.
Tror att det är bara bra med lite kris då och då. Som exempel så minskar självmord i tider av krig. Man samlar sig och kommer överens, det här måste vi göra.
Vilken härlig inställning! "Jag klarade mig så då är det ju ingen fara!" samt "Vi har varit med om värre förr!" i ett enda arrogant inlägg. Bra med lite kris…så länge allt du behöver vara med om är "några tuffa år", va?
Undra om folk sa så när andra världskriget bröt ut, det blåser nog förbi på ett par år? Men mest undrar jag om de kände sig dumma efteråt. Det tror jag nog, förutsatt att de överlevde…
Vad har du för problem då som inte kan lösas på några tuffa år? Andra världskriget var en sån sak som jag menade var värre förr.
Jag har inga problem alls, förutom kanske en jobbig tenta på måndag. Det betyder inte att jag tänker inta din lättsamma attityd till kriser. Jag klarade mig mer än fint sist, men den krisen var ingenting mot det som komma skall. Bortsett från att vara matematiskt oundvikligt att vi går en energi-och kreditkris till mötes har min inställning den fina bieffekten att skulle det inte ske är ingen skada skedd.
Din inställning är rent av livsfarlig. Dig personligen får du ta ansvar för men det kan ju hända att folk lyssnar på dig…
Förstår inte vad du menar men jobba på din tenta så kanske du hamnar på de övre delarna av det tredjedelssamhälle vi håller på att skapa. Plugga hårt.
# Kolugn norrbottning
"Allt fixar sig", sa han som satt fast i den kraschade, brinnande bilen. "Det var värre förr!"
Det är kanske lite tryggare där uppe i Norrbotten. Många människor har minimala marginaler. I dagens komplexa samhälle får du lätt en dominobricksreaktion där saker bara fortsätter och fortsätter att rasa. Du bryr det inte så mycket ifall det blir ett helvete för resten av världen, verkar det.
Nej, jag tror inte det blir ett helvete för världen, det skulle drabba Norrbotten mycket värre än övriga Sverige. Underliggande finns det ett sådant tryck från exvis Afrika, Sydamerika, Indien på investeringar så den kris som USA och EU nu har med ca 700 milj invånare kommer inte att märkas på några år. Vadå BLT, okay några får sälja med förlust, priserna stagnerar några år. Energikris finns inte med den teknikutveckling vi har nu och ser framför oss. Glöm inte vad som hänt sedan andra världskriget vad gäller teknikutveckling. Själv har jag varit med om som barn att bo i hus med järnspis, vi badade en gång i veckan. 4 syskon, äldst fick bada först, minns det gråa skummet i det kalla vattnet jag fick krypa ned i.
Är inte det minsta orolig, är inte heller rädd för ryssen, dom är så korrumperade så skulle dom försöka invadera Sverige så är det bara ge dom en hundring och skicka dom till första krog och supa dom full.
"Energikris finns inte med den teknikutveckling vi har nu och ser framför oss. Glöm inte vad som hänt sedan andra världskriget vad gäller teknikutveckling."
Är väl medveten om det. Vi har bränt upp en massa olja och byggt jättedyra kärnkraftverk. Var är oljan och kapitalet till en repris? Människor som dig är som dom fyrtioåringar som tänker tillbaks till när dom var tjugo och tror dom fortfarande kan supa till fem och gå till jobbet klockan sju dagen efter. Stalltips: dom dagarna är förbi.
Men det måste vara jätteskönt att ha din inställning, jag är avundsjuk på något plan.
Norrbottningen har rätt. Det blir inte så farligt som alla hysteriker hävdar. Min dotter tror på klimatkatastrof och energikris.
Jag själv som är gammal i gemet, minns tillbaka på början av 70-talet när "skogsdöden" var i ropet. Då var man lite skraj när kvällstidningarna basunerade ut att si och så många hektar skog hade dött i Småland , extrapolerade kurvorna och anlitade diverse experter som förklarade att den Svenska skogen skulle vara helt utdöd om 40 år. d.v.s. ungefär nu.
Facit blev istället att vi har mer skog än någonsin.
På 40 år kommer min dotter att inse att hon var skraj för en massa trams, förmodligen även du unge överlevare.
Jag är snart 40. Jag ligger inte sömnlös på nätterna, jag är inte rädd och jag tror inte undergången kommer i morgon.
Men jag är realist och inser fakta. Skogsdöden, den tysta våren, ozonskiktet och alla andra undergångsteorier har haft en sak gemensamt: vi har undvikt dom genom att ändra på vårt beteende, oftast genom att sluta använda en eller ett fåtal kemikalier. Hur vi ska kunna sluta använda olja och krediter ser jag jag inte riktigt.
Norrbottning är som en som bara för att han överlevt vattkoppor, influensa och några förkylningar tror att han skall överleva också cancer, hjärtinfarkt och stroke. Vi som har lite vett är oroade, medan Norrbottning rekommenderar folk att chilla av och ta en öl istället för att ta itu med några världsproblem. De löser sig ju precis som andra världskriget mer eller mindre av sig själv. Bara några tuffa år och sedan blir allt bra igen.
Hade vi varit mer förutseende hade människor sluppit ha så mycket ångest för framtiden som de har. Många av dem som är lugna, eller låtsas vara det, vet väldigt lite om världen. Det är inte så att det är de intelligenta och högutbildade som är lugna medan de lågutbildade oroar sig i onödan. Snarare oroar sig många intelligenta och högutbildade trots att de har en starkare position i samhället.
Det tror jag inte. Ångest är per definition irrationell, så folk hade nog haft ångest ändå, men kanske för nåt annat.
Du får nog svårt att hitta en källa på det där om att ångest per definition är irrationell. Om jag känner ångest över att jag håller på och bli uppäten av en tiger så är jag irrationell? Om jag känner ångest över att jag eller någon annan älskad person drabbats av cancer så är jag irrationell? Om jag känner ångest över att jag håller på och förlorar mitt arbete så är jag irrationell?
Människors ångestnivå är verkligen inte särskilt konstant. Vi skulle vara lika ångestfria som välvårdade hundar om det inte fanns några skäl att bekymra sig över något. Förvisso tenderar en del människor att hitta saker att oroa sig över, men det är många som mår psykiskt dåligt nu, vilket det varit artiklar om i media den här månaden. Kolla den här två dagar gamla artikeln:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/fick-panikangest-av-kraven-och-stressen
Håller med dig tuppen.
Som det verkar nu, så håller den smarta gruppen kollektivt springa utför ett stup. De fattar att det är fel och får ångest, men klarar inte ändå inte av att bryta mönstret. De tittar på de andra men vågar inte agera.
Såg på ett inslag om bränder där fenomenet påvisades. Om en person var ensam i ett rum och brandlarmet gick, agerade personen direkt. Om det var många i rummet var resultatet helt annorlunda.
Vi har en egen valuta!
Vi kan göra lite vad som helst!
Grekerna har en valuta gemensamt med EU-de får försöka anpassa sig till deras valutakompisar-inte gå i pension vid 50 och då få fördelaktiga pensioner.
Se på experimentet i Japan-de eldar på nu med statsskulder över 200%. Yenen faller men de lyckas få inflation vilket lockar fram privata pengar i konsumtionssnurran. BNP ökar och kanske kan de lyckas vända en dyster utveckling sen 90 talet.
Allt handlar om räntan på statsskulden och till vem de är skyldiga!
Glöm skuld som % av BNP.
Försök införa skuldränta som % av statsbudgeten!
Om man lånar 300% till 1% rta eller 150% till 2 % rta eller som Spanien 80% till 7 % så är det samma belastning-eller tom högre i Spaniens fall!
På samma tema, Lars: kan inte du från din pulpet försöka få folket och framför allt journalisterna att inse att betala av på statsskulden inte är att "spara i ladorna"? Retar mig som fan på det uttrycket.
Irland och Grekland är länder utan egna valutor. De tvingas till interndevalveringar så att Tyskland ska slippa ta smällen via sina egna banker. Dessa länder är dåliga exempel på att det inte lönar sig att låna.
Det stora Problemet är att demokrati inte fungerar om befolkningen är ansvarslös. Väljarna har stora problem med att skilja på kortsiktiga egenintressen och landets långsiktiga intressen. Detta kommer inte förändras. Ekonomer bör ompröva alla sina modeller med den insikten i åtanke.
Den stora Planen idag verkar vara att trycka nya pengar i en så stor omfattning, att man kan köpa upp hela statsskulden från privata investerare, för att sen drastiskt skriva ner dess värde. Centralbankerna köper upp den verkliga världens skulder, via QE, och omvandlar dessa till en fiktiv förlust i sina egna balansräkningar.
QE kommer finnas kvar i 15-20 år, eftersom staten i olika västländer har åtaganden gentemot befolkningen såsom pension, sjukvård och omsorg.
När dessa utlovade, och ofinansierade, åtaganden närmar sig vägs ände så kommer också QE att upphöra, först genom ovan nämnda avskrivning och sedan med en gradvis normalisering av räntan. Staten, som helt plötsligt får se sina ränteutgifter näst intill försvinna, kommer då kunna börja på nytt igen.
En ny cykel av ofinansierade skattesänkningar och bidragslöften och, ja, nya budgetunderskott.
”Alla” vinner, utom de som sparat när andra festat. Dessa sparare som planerat att förgylla sin ålderdom genom att successivt ta pengar från sina sparkonton, får nu använda detta kapital till livets nödtorft istället. Familjen Dafgårds hästköttbullar, utan lingon.
Den stora Frågan är, kommer små länder som Sverige, som har en egen valuta och ett lågt budgetunderskott, att indirekt betala QE-ländernas festnota? För visst är det så att stora länders valutor inte fullt ut har speglat den värdeförändring som orsakats av QE:s ökning av penningmängden? Kan länders ekonomiska storlek göra att marknadsekonomins lagar böjs och tänjs. Minskar dollarns styrka gentemot svenska kronan på ett proportionellt sätt i förhållande till de båda ländernas penningmängd? Ekonomisk aktivitet spelar en roll, men frågan är ändå relevant.
Nu är detta inte något som vi behöver bekymra oss för, eftersom framtidens spruckna bostadsbubbla kommer kräva en högoktanig QE från riksbankens sida. RB kommer köpa säkerställda bostadsobligationer från marknaden till nästan fullt nominellt värde med QE-pengar – detta oavsett obligationernas marknadsvärde (vilket borde falla med låntagarnas betalningsförmåga). Staten kommer inte behöva smutsa ner sig. Näste finansminister kommer kunna fortsätta att slå sig för bröstet och peka på den låga statsskulden.
Vi går på oprövad mark. Vi bör tassa försiktigt. Ska vi låna, eller inte. Jag tycker vi ska låta bli att skuldsätta oss mer.
15-20 år av QE? Med $85 000 000 000 i månaden bara från Fed skulle det innebära $12 000 000 000 000 på den tidsrymden. Jag snittade femtio miljarder i månaden för Bernanke tar ju faktiskt små pauser då och då… Lägg till att BoJ och BoE ligger rätt bra med. Tror inte det finns ett ekonomiskt system kvar då…
Och visst kommer Riksbanken att få köpa bostadsobligationer, de gjorde de redan 2008. Frågan är om de kommer att kunna dämpa fallet. Svenska bostadsobligationer kommer falla rejält då vi faktiskt har belånat oss upp till taknocken. 2008 köpte de 500 000 000, hur mycket krävs för att förhindra att bostadsbubblans sprickande spräcker landet?
Jag vill tillägga att vi inte kan jämföra oss med USA, EU och Japan, de spelar efter andra regler.
Det värsta marknaden vet är när ett litet land, som har en liten ekonomi med dåliga statsfinanser, låter centralbanken zimbabwifiera sin valuta. Domen blir inte nådig.
Bara för att stora ekonomier kan köra med QE och ha stora statsskulder, så innebär det inte att ett litet land med en skvalpvaluta kan göra det samma. Ja, just nu så skvalpar det inte så mycket, men hur länge till?
Alla länder verkar vilja ha en svagare valuta, men de vill också att valutan ska vara stabil. Kan man uppnå det om fastighetspriserna går ner 30-50 %, samtidigt som statsskulden är hög?
Riksbankens framtida QE kräver att överskottsmålet förblir intakt, och en fortsatt låg statlig skuldsättning. Inte för att staten kommer skuldsätta sig i sina försök att rädda bankerna, men för att minimera skadeverkningarna på kronans värde. Jag hoppas att det röd-gröna blocket inser det, när de tågar in i Rosenbad efter nästa års val.
@ Överlevare
Köpte Riksbanken säkerställda obligationer 2008, eller accepterades dessa som säkerhet vid lån till bankerna? Jag minns inte riktigt vad som hände…
Nja, fel myndighet, mea culpa:
"Till skillnad från många andra centralbanker köpte Riksbanken dock inte några statsobligationer eller säkerställda obligationer, men alternativet att köpa sådana värdepapper diskuterades även på Riksbanken.3
Även Riksgälden vidtog hösten 2008 marknadsvårdande åtgärder genom att emittera stora mängder statsskuldsväxlar och placera pengarna som erhölls i säkerställda obligationer"
Visst kan man tycka att en repa är bättre än ren QE men även denna måste ju någon gång avvecklas….
Hur mycket lån tål Sverige?
Dyrt för Sverige att vara bäst i klassen i form av stark valuta. Främst i förhållande till euron och pundet, och därmed de största exportmarknaderna.
Många länder görs sitt bästa för att sänka sin valutor. Svårt att stå ensam kvar i det läget.
Det är nästan plågsamt att ta del av resonemanget som förs när vissa deltagare inte förstår grundläggande ekonomi:
Pengar har nämligen inget värde. Globalt sett kan man därför inte "spara pengar".
Däremot har vi kommit överens om att använda pengar för att transferera värde. Hur man gör detta påverkar i sin tur den reala ekonomin.
Utifrån dessa axiom kan vi nu börja diskutera ekonomi. Varsågoda!
Globalt sett borde du bo under en lastpall och presenning och överleva på en skål ris och tre dl vatten om dagen.
Varsågod att omfamna globaliseringen.
Är ytterst medveten om det och tacksam att så inte är fallet.
Med global avsåg jag en sluten ekonomi. dvs världen som helhet.
Enda gångerna lån ej är av ondo är då krediten spenderas på investeringar som avkastar.
Då politiker i sin natur och rollbeskrivning är oförmögna att se bortom nästa val kan de endast spendera pengar på konsumtion.
Således vore det bästa och mest vitala för Sverige ifall vi inte hade någon statsskuld.
Fortsättningsvis vore vi i ännu bättre läge om vi totalt öppnade våra nationsgränser för resurser, kompetens, driv och innovation.
Och samtidigt gjorde nationsgränsen totalt oigenomtränglig för inkompetens, analfabetism, belastning, misär, trauman och fundamentalism.
"Då politiker i sin natur och rollbeskrivning är oförmögna att se bortom nästa val kan de endast spendera pengar på konsumtion."
Är politikens satsning på utbildning och järnvägar konsumtion? Om inte så är det du skriver svammel.
Hela din första mening är ju det centrala i hela diskussionen! Varför dividera fram och tillbaka om man inte först klargör vad lånen skall användas till? De allra flesta investeringar som görs av företagsamheten i världen är merendels lönsamma, får man förmoda, och de allra flesta av dem är också finansierade med lån, får man nog också förmoda.
"Politikernas satsning på utbildning".
Kan inte avgöra om du är dubbelironisk men du fick mig att börja dagen med ett gapskratt. Tack.
Självklart kan områden som utbildning och järnväg vara investeringar, (klassiskt är de ju mönsterexempel på det).
Men så länge politikerna själva ser på dessa områden som en kostnad, ett nödvändigt ont idag som kräver pengar istället för att se på den långsiktiga framtida avkastningen så kommer pengarna som de spenderar på dessa områden gå till att lappa och laga kostnader idag fram till nästa val.
En gång i tiden var politikernas främsta och egentligen enda mål: folkets väl.
Idag är det istället att vinna nästa val.
Vet inte riktigt när skiftet hände.
De där f*r*annade keyesierna ska hålla sina tassar borta från vår statskassa! Men det är inte oväntat att kraven kommer i detta lobbyismland.
Borg får det däremot svårt att utöva sitt mantra (ordning i offentliga finanser).
Att investera i infrastruktur med lånade pengar är väl ok, vi behöver järnvägar, motorvägar, hamnar mm, men det löser inte några arbetslöshetsproblem, i dagen läge kräver ett vägbygge så lite personal och den personal som krävs måste ha utbildning och erfarenhet. När man hör politiker prata så kan man tro att de lever i en svunnen tid, då ett vägbygge innebar hundratals gubbar med skyffel i näven så är det inte nu. Arbetslösheten är en annan nöt att knäcka, genom att sänka ingångslönerna för ungdomar så att de kan konkurrera med öststatare om jobben. Jag förstår Borgs strategi, att sänka momsen för krogarna, då kan de ungdomar som inte har någon utboldning få jobb och det förbättrar statstiken något.
"Vi kan titta på Irland, som låg på "svensk statsskuld" fram till 2007, men sedan snabbt ökade från drygt 20% av BNP i statsskuld till över 100% fram till 2011. Skulle keynesianerna och statsskuldskramarna ha rätt, borde en sådan skuldökning innebära en enorm ekonomisk tillväxt". Keynesianer häver ej det du tillvitar dem. De säger att i ett läge med ledig kapacitet kan staten stimulera investeringar eller konsumtion för att bryta en nedåtgående spiral. Vilka stora investeringar eller stimulering av hushållen har gjorts på Irland? Inga vad jag vet. Och situationen är likartad ialla krisländer. De borde ha en tillväxt enligt åtstramningarnas profeter.
Det svenska folket är relativt fattigt, det är få som äger sitt boende och förlorar vi jobbet så är det enbart akassan som räddar oss. Det är få som har egna besparingar att ta av.
Att en statsskuld skulle vara postitivt som en del säger det har jag mycket svårt att tro, varför är det bättre att vara skyldig någon pengar… Det går bara inte ihop oavsett hur man väljer att förklara det.
Här kan man se hur statsskulden växer live:
http://www.statsskuld.se
rätt kul sida där man även kan räkna ut hur mycket man får behålla efter skatt beroende på vart man bor.
Good Day Alla ni
Jag är Mrs.Rosita Dawson , en ansedd , legitim och ett ackrediterat företag pengar långivare . vi lån pengar ut till personer i en takt av 3 % , är i behov av ekonomiskt stöd . Har du en dålig kredit eller om du är i behov av pengar för att betala räkningar ? Vi vill använda detta medium för att informera er om att jag gör pålitliga mottagaren hjälp som vi ska vara glada att erbjuda dig ett lån . Ingen kreditkontroll , 100 % garanterad . ( Email : [email protected] )
Sökanden startar återbetalningen av lånet 6 månader efter det att lånet har överförts till honom / henne .
Underlåtenhet att betala tillbaka lånet på detta förväntade datum / tid , kommer rättsliga åtgärder att vidtas mot sökanden genom vår advokat omedelbart .
Sökande som inte kan hålla med om återbetalning kommer att ges 2 veckor mer som en frist innan rättsliga åtgärder kommer att vidtas .
Uppgifter : Låntagaren måste ge någon av följande : – Körkort , ett internationellt pass , eller ett giltigt identitetskort med hans / hennes namn . Du måste fylla i formuläret nedan innan vi kan gå vidare med ditt lån .
Låneansökan FORM :
Sökandes namn : ……………
Adress : …………….
Stad : …………………..
State : ……………………
Land : ………………..
Kön: ………………….
Civilstånd : …………….
Ålder : ……………………..
Yrke : ……………….
Resultat betyg : ……………….
Berätta : ………………………
Office Antal : …………….
Mobil : …………………..
Begärt belopp : ……………
Lån Varaktighet : ………………
Lån Syfte …………………
Efter inlämning av låneansökan , kan du förvänta dig ett preliminärt svar mindre än 24 timmar och finansiering inom 72-96 timmar efter den information vi behöver från dig kontakta vårt företag e-post : [email protected]
Hälsningar .
Fru Rosita Dawson .