Tillhör du den rikare delen av de 4.4% av svenskarna som har ett sparkapital på över 1 MSEK och därmed har en viss möjlighet att köpa dig en bostad kontant och skuldfritt i södra halvan av Sverige1.? Kan det trots bostadsbubblans priser vara aktuellt att ta det beslutet? Här ska jag försöka svara på frågan med mina funderingar, erfarenheter och åsikter.
Till en början berör jag inte köp av klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar här, sk bostadsrättslägenheter. Ett köp av ett klubbmedlemskap är aldrig skuldfritt om föreningen har skulder och är oavsett beroende av föreningens styrelse och övriga medlemmars finanser och framtida betalningsförmåga. Det är alltså på inga sätt att jämföra med ett köp av en egen fastighet i form av en villa eller gård. Så jag avhandlar inte kontantköp av bostadsrätter här.
För det första vet du din köpkraft idag, du vet inte din köpkraft i morgon och om du köper skuldfritt så har du köpt en säkrad funktion – du kan alltid byta din villa mot en annan motsvarande villa om du behöver flytta, oavsett prisutvecklingen på villamarknaden.
Kort sagt har du låst ditt kapital, men tar ingen risk om att bli av med funktionen. Kanske faller priset med 50% och du behöver flytta till en villa på annan ort, men generellt kommer priset ha fallit 50% även där och du tappar inget i funktion.
Så är du beredd att bränna sparkapital på en villa och behovet finns, gör för all del det utifrån din egen personliga situation.
För det andra så faller finansmarknaderna betydligt snabbare än bostadsmarknaden. Sitter du kvar med ditt sparkapital i aktier, fonder och obligationer (eller obligationsfonder), så kan sparkapitalet utraderas snabbare än villapriserna faller. Det är mycket sannolikt att den stora nedgången i bostadspriserna i Sverige kommer sammanfalla med börskrasch och skenande räntor – skenande räntor som i sin tur även sänker obligationer i värde.
Kort sagt är det inte osannolikt att villor kanske faller 30% i värde, men din börsportfölj i 50% och dina obligationsfonder med 20%. Då större delen av svenska bolåneinstituts upplåning sker ifrån utlandet kommer utlandet straffa svenska bolåneräntor stenhårt när priserna väl faller från dagens uppskruvade och högbelånade nivåer. Endast om du har dina räntebärande tillgångar i svenska statspapper kanske de kan behålla sin köpkraft. Har du dessutom kapital nog för en villa på banken så är beloppen större än insättningsgarantin och det är mycket sannolikt att svenska banker går omkull tillsammans med raset i bostadspriserna.
I stora delar av Sverige är bostadspriserna rätt angenäma. I inre Skåne och Blekinge kan man få en riktigt fin villa för en dryg miljon kronor idag. Antagligen samma i inre Småland och i Älvsbyn kunde man få en villa för en halv miljon. Det är inte mycket pengar att bråka om ifall man har det sparkapitalet.
I slutändan måste man ha ett mål för sitt sparande. När sparkapitalet möter målet så ska man uppfylla målet. Är målet att köpa ett skuldfritt boende på egen juridisk fastighet, så bör man slå till oavsett var i bubbelfasen man står till är min personliga reflektion. Ingen rekommendation till någon annan.
Dessutom är det så att om du köpt din Stockholmsvilla kontant och obelånat för 5 MSEK och den rasar till 3 MSEK i pris och du flyttar, så får du en reaförlust på 2 MSEK när du köper en annan villa för 3 MSEK och då får du skatteåterbäring på förlusten. Den obelånade kontantköparen blir i det läget sittande med en likvärdig annan villa plus pengar i näven från staten. Det kan rent av enbart av den anledningen (om man har höga inkomster att kvitta mot) vara intressant att flytta när priserna rasat.
Sedan är det förstås så att ni, kära läsare, är så intelligenta och skickliga att ni kan hedga era tillgångar och i själva verket både äta kakan och ha den kvar – både öka sparkapitalet och fyndköpa när bostadsmarkanden har kraschat. Men jag pratar här generellt och tar inte hänsyn till era fantastiska framtida hedging och fronttrading.
1. Medelpriset på en svensk villa är 2.089 MSEK och även om 4.4% av svenskarna har över 1 MSEK i sparkapital är det alltså ännu färre än 4.4% som kan köpa en genomsnittlig villa kontant. Låt oss säga 2% av svenskarna.
62 kommentarer
"1. Medelpriset på en svensk villa är 2.089 MSEK och även om 4.4% av svenskarna har över 1 MSEK i sparkapital är det alltså ännu färre än 4.4% som kan köpa en genomsnittlig villa kontant. Låt oss säga 2% av svenskarna."
Du glömmer de som sitter i befintliga villor/bostadsrätter/gårdar/osv med låga eller inga lån som köptes för länge sedan för en spottstyver.
Av dessa 4,4% som HAR ett sparkapital på mer än 1 miljon – hur många sitter i hyresrätt?
Om man dessutom äger en villa/brf och har 1 miljon i sparkapital (något som tyder på någorlunda ekonomiskt sinne) – varför lösa lånen om man har några? Under 3% ränta och ränteavdragen på det. Inte svårt att skaffa bättre avkastning (utan att direkt låsa pengarna).
Kan du ge några exempel på bättre avkastning?
Aktier.
Det är nog mer sannolikt med en skenande inflation, som äter upp skulderna, får pensionssystemet att krascha och berikar staten med skatt på diverse reavinster. Det hör ju till sakens natur att detta kommer plötsligt och inte är något som man kan planera in. Även för de mest erfarna finansmuppar är det svårt att säga. Om man är lite streetsmart så kan man räkna ut ungefär vilka som behöver blåsas för att systemet i stort ska kunna bevaras. Sedan nästa gång är det kanske tur för de mest naiva och okunniga spararna med säkra papper och politiska försäkringar i systemet att gynnas.
Skenande inflation är i dagsläget osannolikt.
För att inflationen ska kunna ta fart krävs det att pengarna sätts i näven på vanligt folk. Än så länge så stjäl EU pengarna från vanligt folk, se bara på cypern…
Som jag ser det så skenar väl inflationen redan? Iaf på matsidan. Makaroner, har gått upp från 15 till 17 kr på 2 år. 13%. (Och ja, makaroner är den universiella indikatorn på inflation i motsats till vad andra tycker)
Jag tror att allt som går att äta eller på något annat sätt är livsnödvändigt kommer gå upp i pris medan priset på guld, aktier fonder kommer minska. Samma gäng som spekulerar i aktier kommer då gå över på andra objekt misstänker jag. Varför köpa en villa och tappa 30% när du kan köpa toarullar och dubbla dina pengar?
Greenious, osannolikt? Inflationen kan komma när som helt och som någon slags panik och flykt till reala tillgångar. Det kan också ta tio år. Någon plötslig cypernliknande händelse sätter igång det.
Amerikanarna tjänar på att bli av med sina utländska skulder i dollar och de är affärsmässiga. Att de kommer att acceptera skenande räntor är uteslutet och de kommer naturligtvis inte att betala tillbaka sina lån. De kommer alltså att trycka pengar och de har ju redan börjat.
Det är ungefär samma sak med Svenssons huslån när naturresurserna fördyras och ekonomin saktar in ännu mer. Vid en sådan global flykt till reala tillgångar så går det nog fort. Folk är hjärntvättade och tror på sina kära pengar och de kommer att bli blåsta, i varje fall pensionärerna.
"Greenious2013-05-15 20:26
Skenande inflation är i dagsläget osannolikt.
För att inflationen ska kunna ta fart krävs det att pengarna sätts i näven på vanligt folk. Än så länge så stjäl EU pengarna från vanligt folk, se bara på cypern…"
och nu har röster hörts för att ha negativ bankränta…
som det nu varit har bankerna fått låna av riksbankerna och satt in pengarna till lite ränta, om räntan blir negativ, vad tror du sker..kommer de kankse sprida pengarna ?
Det är inte osannolikt det blir högre pris-inflation, det är ofrånkomligt.
För övrigt är inflation en ökning av pennigmängeden och det är redan utom all kontroll. Än så länge ser du det i rekord på amerikanska börsen med högre värden. Vem vill ha pengarna på räntekonto när räntan är nära noll.
Pris-inflation kommer strax än mer. Den är inte nära noll som dina kära makthavare ljuger om. Kaffet jag köper har mer än fördubblats sen 2009 och likadant på många andra varor.
Testa räkna prisinflation som man gjorde på 1980-talet, utan hedoniska felräkningar.
Urban, "Folk är hjärntvättade och tror på sina kära pengar och de kommer att bli blåsta, i varje fall pensionärerna"
Inte bara pensionärerna, även alla som pensionssparar. Pengarna är i fonder mm. Borde säga allt.
@Urban
Med en sannolikt skenande inflation så borde rimligen långivarna kräva ut högre ränta – sitter man dessutom med rörlig ränta så kommer dessutom ränteökningar slå igenom snabbt. Om man försöker binda räntan så krävs ju att man är bättre än "marknaden" på att bedöma framtida inflation och därmed framtida räntan. Man skall dessutom ha klart för sig att vissa aktörer på marknaden har viss möjlighet att påverka både ränta och inflation genom egna beslut – mot den bakgrunden är det rimligt att man är bättre på att förutse framtida inflation och ränta än "marknaden".
Oavsett vad marknaden anser om räntan så kan makthavarna trycka pengar och det kan gå fort. De kan hitta på en mängd olika nödinstrument för hålla igång samhället. Jag är ingen expert på området. Men förstår att Cornus prognos om att ”det är mycket sannolikt att svenska banker går omkull tillsammans med raset i bostadspriserna” är orealistisk. Vad som händer är att de papper som bankerna arbetar med blir värda mindre. 100 procent inflation ger halva värdet. 400 ger en femtedel. På liknande sätt som de har ett mål på 2 procent kan de ha ett mål på 200 procent och på en vecka istället för på ett år. Spararna blir systematiskt blåsta. Det motsatta, att pensionärerna och de rika i största allmänhet, blir dunderrika när samhället i övrigt klappar ihop är otänkbart. Makthavarna kommer som vanligt att ta allt de kan och på enklast möjliga sätt.
@Urban
"Jag är ingen expert på området."
Isf är det ganska naivt att tro att man kan göra en bättre prognos på framtiden än andra inklusive experter. Lägg därtill att bland dessa experter finns både banker och kanske även riksbank som har möjlighet att påverka penningmängden och därmed även inflationen då tycker jag att utsikterna för en (som inte är expert på området) att slå "marknadens" prognos.
De ledande centralbankerna har naturligtvis tankar och kanske genomarbetade strategier för att köra systemet i nödläge, om tilltron till det faller så långt att marknaden flyr till reala tillgångar. Deras lösningar i en sådan situation är jag ingen expert på. Men jag fattar att dom går inte ut med det eftersom fårskocken då får beslutsångest och mår dåligt. Det är svårt att tänka sig något annat än en stor inflation. De har ju satt det i rullning för länge sedan och naturresurserna har kommit in på senare år och gjort sitt. Innan dess kan förstås priserna falla på en marknad typ den svenska för bostäder.
@Urban
Poängen är att ingen rimligen lånar ut pengar till lägre ränta än att den kompenserar för inflationen. Att som låntagare dra det längre strået kräver att du gör bättre prognos om framtida inflation än långivare – det skall du göra som icke-expert mot det att långivaren är expert och dessutom viss möjlighet att påverka penningmängden och därmed inflationen. Att förvänta sig att man skall dra det längre strået tycker jag iaf låter naivt.
Om du drar det längre strået så är det ren tur – det kan hända och har hänt, men det är som sagt inte något som är smart att räkna med.
Visst är finns en löpande balans mellan ränta och inflation. Men denna är underordnad. När det efter lång tid har byggts upp stora spänningar typ att lånen ökar långt mer än tillväxten och ekonomin så kommer det till en viss gräns. Och den är mycket psykologisk och ett överskridande kan bara resultera i en snabb och stor inflation. Det motsatta, att pensionärernas fonder köper upp företag, banker och fastigheter i en aldrig skådad konkursvåg med priserna på väg till nollpunkten, måste i varje fall ses som omöjligt. I USA trycker de nog pengar och ger till kineserna så att det sprutar ut genom öronen.
@Urban
Dock är det överordnade att långivare inte vill låna ut till lägre ränta än vad inflationen är – kort och gott de vill ha tillbaks mer i reella termer än de lånar ut. Det ligger liksom i konceptet vinstdrivande verksamhet. För att du skall komma undan med att betala mindre så måste du alltså vara bättre än de du lånar av att bedöma framtida inflation. Du har sagt att du inte är expert, men de du lånar av är det. Du har sagt att du inte vet så mycket om hur penningpolitiken i framtiden kommer te sig, men de du lånar av har bättre insyn i detta. Under dessa förutsättningar är det ganska naivt att räkna med att inflationen kommer äta upp dina skulder.
NB att det är av underordnad betydelse huruvida det blir framtida inflation eller inte utan det som har betydelse är parternas förmåga att förutse framtida inflation (och ränta).
Problemet är dock vad man skall arbeta med i Blekinge när man köpt sin nya villa. 2011 var arbetslösheten 9%…
Mer än 9 av 10 hade jobb!
Här är glaset halvtomt ser jag. För att inte tala om Urbans inlägg ovan. Hans inlägg orkar jag sällan läsa mer än ett par ord av innan min hjärna vacklar iväg i funderingar om vem denna überpessimist är och vilket liv han lever…
Har hittat en villa eller snarare en gård till dig Magnus. http://www.hemnet.se/bostad/villa-6rum-stora-gallsjon-olofstroms-kommun-svangstavagen-919-5-4289757
6 rok på 72 kvadrat! Fler rum än så kan man knappast önska sig!
Det där var ju en fin villa. När jag går i pension kan jag sälja min Stockholmsvilla och köpa ett sånt hus och klä fasaden i bladguld och anlägga en jätte swimming pool och ändå få pengar över…
Magnus, om glaset är fyllt eller tömt beror inte på den faktiska nivån, utan om den senaste påverkan.
Det som du kallar optimism, tror jag är en försvarsmekanism inom psykoligi som kallas reaktionsbildning.
http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsvarsmekanism
Observer. Du kommer säkerligen också ha råd med att dricka champagne varje dag till frukost också. Detta förutsätter att stockholmsmarknaden inte kraschar.
Enligt mäklarstatistik är medelpriset för en svensk villa 2,3 MSEK (sid 4). Var kommer 2,089 MSEK från?
http://www.maklarstatistik.se/media/13578/f%c3%b6rdjupad_statistik_201304.pdf
Det är otroligt vad det har blivit för 128 kvadratmeter.
Har inte Japan och USA väldigt låga räntor trots att de haft en bostadskrasch de senaste åren, varför skulle våra räntor bli höga när deras blev låga? Hur har räntorna utvecklats i andra länder där bostadspriserna kraschat?
Något för grafkungen att ta i ett separat blogginlägg kanske.
Japan och USA har konstgjort låga räntor. Nedtvingat av QE.
Men räntor sjunker i regel i dåliga tider (i samband med krascher i synnerhet) och stiger i goda tider (då många vill låna pengar och bjuder över varandra för att få låna).
Normalt sett alltså.
Ok, antar att vi skulle kunna göra en QE också då eller?
Det motsäger ju det som Lars skrev om han nu inte förväntar sig något onormalt, det känns som det kan gå hur som helst med räntorna. Lite därför jag skulle vilja se hur det gått i andra länder och historiskt sett, det borde ju finnas en hel del bostadskrascher att dra lärdomar av.
Både ja och nej.
Problemet är att SEK inte är en världsvaluta.
Japan har en stor ekonomi, och statsskulden ägs (tills alldeles nyligen) i stort av medborgarna. (Och det är väl en stor anledning till att deras senaste QE sannolikt lär ge ett helt annat slutresultat än de senaste 20 åren)
USA är, med sin USD, reservvalutan nummer ett. De har större möjligheter än sverige att trycka, dessutom så har tryckandet mer än väl uppvägts av deflationära krafter (avskuldning).
Och det är just dessa deflationära krafter som tvingar ned räntorna. Sverige är en perifer stat som bara gungar i vågorna, och skulle räntorna runtom i världen av en eller annan anledning gå upp, så lär de gå upp här också, oavsett om vi har en fullskalig krash eller inte.
Tror bildt sa det bäst, "skvalpvaluta".
Så… verkligheten är varken svart eller vit. Snarare grådaskig, och skiljer sig från vilken vinkel man kollar…
Ok, den som lever får se helt enkelt, tack för bra svar.
Jag ser ett alternativ till börssättning när DJIA nått 16.000. En liten räntechock skulle kunna bli aktuell, dvs ett utbrott av räntan uppåt.
Hur kommer då bopriserna ta detta? Beror lite på hur börsbolagen och arbetsmarknaden reagerar på en diskonterad vidare ränteuppgång. Under juli beräknas 16.000-nivån nås….kanske förr eftersom det är bara 5-6% dithän. Vi får se om det blir fråga om en fas-transitation eller om vi följer kanalen.
Cornu,
Det eviga bashandet av bostadsrättsföreningen är rätt snett som jag ser det. Har du funderat över varför ägarlägenheter blivit en sådan totalflopp i Sverige? Kanske för att de flesta föreningar trots allt är rätt välskötta rent ekonomiskt.
Även om det självfallet finns dåliga exempel att undvika i form av BRFs utan ordentlig ekonomisk plan, arrenderad tomt, högt risktagande i allmänhet, finns det minst lika många exempel på riktigt välskötta BRFs med fastigheter från förra sekelskiftet centralt i storstäder som har avskrivningstider på 50 år, väldigt försiktiga antaganden kring renoveringsbehov med en ordentlig plan samt upp till ett par tusenlappar i lån per kvm. Sådana bostadsrätter är i min mening klart lägre risk att köpa än de villor du talar dig varm för ute på vischan…
Glöm inte de negativa sakerna man får på köpet som villaägare såsom 10-årsregeln för dolda fel vars implikationer är dramatiskt mycket värre för en villa än för en bostadsrätt, fullt ansvar för att ta hand om och underhålla hela huset och den energikostnad det innebär att sitta i en egen kåk. Kör man dessutom "villa ute på vischan" strategin som du verkar förespråka, så är dessutom marken det enda man har med beständigt värde. Med dagens priser är det markvärdet ofta en piss i havet med upptrissade miljonpriser på mer eller mindre fallfärdiga hur från 50-tal och framåt som är det stora beståndet ute på vischan.
Lägg till demografin i Sverige med en åldrande befolkning som skall in till stan och nära sjukhus och infrastruktur samt det begränsade utbud av centrala lägenheter i förhållande till perifera villor så får du bara lök på den laxen…
Problemet med bostadsrätter ur en principdiskussionsvinkel är att det som du påpekar är så spretigt i verkligheten. Det är därför betydligt enklare att reda ut och komma med tydliga åsikter vad som gäller hus och gårdar. Man kan principiellt tycka att det borde vara självklart att man som köpare tar hänsyn till föreningens ekonomi men jag vet av egen erfarenhet att många inte gör det överhuvudtaget. Ska man då skriva ett inlägg motsvarande det här aktuella vad gäller bostadsrätter blir det fullt av å ena sidan, å andra sidan och det gäller i det läget men inte i det andra om inte det tredje eller fjärde föreligger för då får man även ta hänsyn till det femte och då är vi tillbaka till punkt två osv in absurdum.
Har en bekant som nyligen flyttat in i en nybildad BRF, ca 70 kvadrat ca 3600 kr. Går räntan upp med 2-2,5% enheter till de så kallade "normala" nivåerna som vi inte sett på snart 10 år (för att överdriva), så skulle deras hyra gå upp med ca 70%, dvs ca 6100 kr i månaden, han sitter i styrelsen så jag fick alla siffror på deras lån och intäkter. Dom har en amorteringstakt på 70 år… Det är väldigt många föreningar som har denna typ av ekonomi, speciellt då så många föreningar är nybildade.
"går räntan upp med 2-2,5%", fast det gör den inte i en seriös förening. Man binder generellt på mycket långa och säkra löptider.
Vår brf är välskött och ligger på tre lån – rörligt, fem år och 10 år.
kokostrollet: Demografiproblemet i Sverige är ett av de få problem som bli lösta genom att ligga i sängen.
@kokostrollet
En anledning till att BR är så populär upplåtelseform av lägenheter beror nog endel på att värderingen av fastigheten är olika för BRFen, hyresvärden och den boende. BRFen kan ju räkna hem ett högre pris genom att man kör med dubbel belåning av boendet i kombination att vanligt folk bara tittar på räntan och avgiften. Byggbolaget bygger ju helst till den som betalar mest och då blir det lätt att det blir en BRF som gör det.
En annan del i bashandet är att påpeka vad en BR (ett medlemsskap i en BRF) är och vad det inte är (typ de som tror de köper en lägenhet). När det gäller ÄR för lägenhet i flerbostadshus råder det lite oklarhet i hur samfälligheten kommer att fungera i praktiken.
kokostrollet, jag har flera gånger påtalat att som brukarkooperativ är BRF en överlägsen organisationsform kontra hyresrätten. Men de flesta vet inte vad de köper, gör det för lånade pengar och med belånade föreningar med totalt orealistiska ekonomiska planer etc. Plus att de flesta skiter i att nyttja sin makt och rätt att engagera sig i styret av fastigheten.
Naturligtvis är BRF bättre som konstruktion än hyresrätten, men tillämpningen är det inte alltid. Och prisnivåerna är helt omotiverade.
Man ska skilja på form och funktion så att säga.
OT; BITCOIN; Då var det dags…US LAW-Makers angriper Bitcoin på allvar. Hur slutar det? Krasch?
http://www.zerohedge.com/news/2013-05-15/us-government-begins-bitcoin-crackdown
Homeland Security-polisen i USA har nu gjort beslag av pengar kopplade till Bitcoin-transaktioner. Frågan är när Bitcoin-handeln kan clearas utan bankkonton kopplade till Bitcoin-börserna?
http://www.economicpolicyjournal.com/2013/05/department-of-homeland-security-has.html
kursen föll igår kväll från 120 till 104 dollar idag men har repat sig en del!
Tillhör de 2% som har ett högt sparande på bank + ett betalt hus i en mindre stad + en hyresrätt i storstad
Borde jag vara fridlyst?
Frågeställningen här var ju inte om man skall använda sparpengarna till att betala av lånet på det hus man vill köpa – de flesta tycker nog att det är självklart.
Frågeställningen var inte heller hurvida bostadspriserna just nu är höga eller låga – relativt inkomster och KPI så kan vi säkert vara eniga om att de är höga just nu.
Frågan var väl: Om man har några miljoner över efter det att man löst lånet på sitt bostadshus, är det då vettigt att köpa hus nu istället för att ha pengarna på banken?
Jag råkar tillhöra den lilla skara som brottas med denna frågeställning.
När jag ältat detta problem och tittat på ett flertal fastigheter (hyreshus, gårdar, villor) så har jag dock fortfarande inte kommit till skott beroende på bl.a. följande:
– Jag (liksom de flesta andra rika) bor i en av Sveriges största städer och jag vill inte flytta för mitt jobb är här och barnen går i skolan här och här finns universitet bl.a. bl.a.
– de hyreshus som ger någorlunda avkastning ligger mer än en timme bort, dvs det blir svårare/dyrare att sköta det. Driver man det bra kan man väl få sådär 4% avkastning (väg in egen admin, renoveringar, vakanser etc).
– funderat på att köpa en gård, anställa någon som bor där och driver den ekologiskt så att jag kan få leveranser av ekologiskt kött mm. Givetvis kan man inte räkna hem avkastningen på detta jämfört med att köpa ekologiska varor i affären, men det vore rätt kul. Problemet här blir att hitta rätt person att driva gården – det är ju inte precis latmansgöra…
– De hus som säljs i min närhet ger mycket låg avkastning, i princip bankränta, men Cornu har en poäng med att man i alla fall har kvar huset när sedelpressarna tuggar på. Det är kanske ändå ett hus i närheten jag är mest inne på (just nu) även om jag ju kan gräma mig på att jag kunde köpt samma hus 30% billigare för 5 år sedan.
Man börjar ju tvivla på att det kommer någon prisnedgång i nominella termer. Det kanske aldrig gör det. Köper jag ett hus och kanske lite skog så har man ju i alla fall någonting konkret. Jag grubblar vidare och medan jag gör det stiger bara priserna – jag måste vara världens rikaste looser 🙂
nyfiken…..vad är din belåning med 4% avkastning?
Noll
Ja, jag har kommit fram till ungefär samma när jag har räknat på det. Ligger fastigheten i en storstad har man iofs rätt säkra inkomster, men där kan man få acceptera ännu något lägre avkastning.
På vischan kan man nog räkna hem 5-6%, men där står inte hyresgästerna i kö direkt. så där riskerar man att gå med fölust pga vakansgraden.
Man inser lätt varför det inte byggs särskilt mycket hyreshus när alternativet kan vara att bygga bostädsrätter som man kan sälja på direkten.
@belii; Då är det bara att erkänna att det i "äganderätten" finns stora drag av självbedrägeri eftersom vitsen med bostäder inte kan vara förmögenhetsökningar utan just en bostad för dess egen skull. Jag syftar mao på att prisökningarna kan skada mer än effektivisera bostadsbeståndet(inte minst pga enorma subventioner) och leda till utträngning av andra boendeformer. Det är här det gått fel enligt mig. Jag syftar på avregleringen av bankerna där banken själv blir säljare av lån "utan begränsning". Och människan drivs numera av värdeökningar i sig vilket riskerar skapa problem.
@dunder-x; Alltså en netttoavkastning före skatt och efter eget obetalt arbete(administration, besiktningar och mindre reparationer). Och alla underhållsavsättningar gjorda!
@rttck:
Helt enig. Men jag tycker iofs det är rätt att känslor spelar en viss roll när man köper privatbostad, det kan inte vara 100% iskall ekonomisk kalkyl i det. Å andra sidan får man så klart inte ruinera sig för att vill bo fint.
Det är exakt detta som gör bostadsmarknaden så ogenomskådlig tror jag.
Jag bor i Stockholm och trivs bra med det. Varför skulle jag vilja flytta till Älvsbyn och köpa villa där för <1 miljon? Dessutom finns det inga passande jobb där för såna som mig (civilingenjör datateknik). Det är väl typ om jag ska bli självförsörjande och äta min egen potatis och fiska och jaga älg som det kan bli intressant. Detsamma gäller nog på många andra ställen där villapriserna är "låga"; stendöd arbetsmarknad gör att folk inte kan bo där.
jag trodde inte att det var så viktigt att en civilingenjör datateknik måste befinna sig på en viss specifik fysisk plats hela tiden under arbetstid.
Det blir intressant att se hur farbro staten klarar av en sprucken bostadsbubbla. I dagsläget trillar det in inte obetydande summor på reavinstskatt från försäljning av fastigheter som stigit alternativt ränteinkomster på uppskjuten reavinstskatt. Vid sprucken bubbla så kommer både reavinstskatt och ränta på uppskjuten reavinst minska kraftigt. Även minskad rörlighet pga motvilja att sälja till förlust kommer göra att staten går miste om skatteintäkter som idag trillar in.
Då borde det rimligtvis till och med ligga i Fegrik och handlingskraftige borgs, intressen att stämma i bäcken
Jag har inte kollat siffrorna, men min gissning är att reavinstskatten utgör typ 0,1% av statens intäkter. Den uppskjutna reavinstskatten försvinner ju dessutom inte vid en bostadskrasch, åtminstone inte förrän man säljer med förlust.
Skulle tro att det finns viktigare problem med en bostadskrasch än just uteblivna skatteinkomster.
Svaret på frågan är att man alltid ska vinnlägga sig om att ha låga fasta kostnader. "Allt" nödvändigt ska så klart vara med i kalkylen – pendling, energikostnader, underhåll etc – men det är ju rätt troligt att man skaffar sig de lägsta kvadratmeterkostnaderna genom att köpa en bostad i hyfsat skick. Åtminstone om man pratar om familjehushåll.
Man skulle kunna formulera om Göran Perssons citat "den som är satt i skuld är inte fri" till "den som har höga månadsomkostnader är inte fri".
+1
+1
Jag hör numera till de 14% av befolkningen som har under 60% av medianinkomsten i landet, men ändå betalar skatt, trots att man inom övriga EU anser detta vara en så låg inkomst att man riskerar att hamna i fattigdom.
Vilket gör att man, i övriga EU, skattebefriat folk under den inkomsten för att de inte skall riskera att hamna i problem….
Vi i detta land har en politik enligt "arbetslinjen" och då skall man fan i mig inte gnälla utan här gäller det att hänga i (och betala sin skatt) ty annars är "man inte delaktig" i samhället…
Det finns flera tokiga kulturfenomen i det svenska samhället som man borde föra upp till debatt som just Sverige till ett avvikande land.
Som ofta därmed inte öigger i fas med omgivningen, på gott och ont…
en anledning är att vi fortfarande lever kvar i 60 talet, i folks kollektiva medvetande på den tiden var vi möjligtvis så "rika" som politiker och folk tycks tro jag hade tex aldrig en begagnad skolbok
Kan inte detta vara en baksida av den lutheranska arbetsmoralen? Man ska arbeta och bidra, annars är man ingen alls, en nolla utan identitet?
Ang. låga priser så finns det nog flera anledningar till att följande villa har sitt låga pris.
http://www.hemnet.se/bostad/villa-2rum-svangsta-karlshamns-kommun-loofs-vag-3-4618675
Bara gatuadressen är avskräckande.
LOL, ganska fyndigt att Lööfs väg är en återvändsgränd också…
@Cornu; Bra uttalande i online-radion. Hade nog sagt precis samma sak om invandringshatet. Det är
viktigt att förstå varför fundamentalisterna upplever detta hat.