Den förutspådda gymnasiedöden breder ut sig. Detta är helt väntat, då vi nådde peak gymnasium 2008 och därefter fått se allt färre ungdomar i gymnasieåldern för varje år som går. Elevkullarna kommer fortsätta falla och inte börja återhämta sig förrän 2018. Ingen tillväxtbransch.
Friskolekoncernen JB Education, som tydligen inte kunde titta på den demografiska utvecklingen av kundunderlaget lägger nu ner eller överlåtar sju gymnasieskolor rapporterar Schibsted/SvD.
 |
| Storlek på gymnasieårskullarna. |
Jag har redan tidigare varnat för att låta ungdomar söka sig till friskolegymnasium under den här perioden, då de helt tvärt kan läggas ner och alltså äventyra och försena ungdomarnas gymnasiegång. Men som vanligt hade jag fel. Kommunala Ale gymnasium i Ale kommun lägger nämligen tvärt ner (Public Service/SVT) och ställer alla sina elever utan gymnasieskola till hösten. Så inte ens i kommunalt gymnasium sitter man säkert. Rimligtvis kan kommunen två sina händer och skylla på den fria marknaden och att den ska ordna ungdomarnas gymnasiegång.
Men gymnasiedöden kommer fortsätta. När skräcken för att riskera tappa 1-2 år av sitt liv, t ex om man skulle börja trean men gymnasiet lades ner och man inte kommer in på samma linje någon annanstans utan får börja om, så kommer förstås de populäraste “trygga” gymnasieskolorna få allt fler sökande. Högst betyg, som kommer in på dessa, kan därmed känna sig någorlunda trygga, medan de med lägre betyg kan få se sig riskera att bli av med sin gymnasieplats efter 1 – 2 år, eller i värsta fall via en konkurs mitt i en termin.
Vid konkurs och nedläggning mitt i en termin kan det inte bara förloras tid, då hela det nedlagda året måste läsas om ifall man får ny plats till hösten, utan står man utan gymnasieplats så kan det speciellt för mindre rika (att kalla någon fattig i Sverige är i 99.9% av fallen en förolämpning mot fattiga i resten av världen) familjer bli en ekonomisk smäll när studiebidraget dras in.
I gamla DDR-Sverige hade vi statlig grundskola och statligt gymnasium, där gymnasieplatser planerades efter samhällets behov och den till 100% förutsägbara demografiska utvecklingen. Det fanns förstås nackdelar även med det, t ex att det krävdes höga betyg för att bli frisör (“begåvningsreserven”) eftersom samhället faktiskt inte behöver så många frisörer. Hade man för dåliga betyg kunde man inte heller förverkliga sig själv, utan förvisades till någon mindre attraktiv gymnasieutbildning i linje med samhällets behov.
Idag leker vi istället under nyliberalismens lovsång med ungdomars liv och framtid, samtidigt som målet med gymnasieskolan numera ska vara att de får förverkliga sig själva och få en en bärbar dator (kostnad 3000:- SEK) på köpet.
Till botten bör ca 70 stycken gymnasieskolor läggas ner i Sverige, eventuellt fler.
15 kommentarer
Fria skolvalet har lett till segregering.
Tydligen är vi noga med våra barns utbildningsförutsättningar, på samma sätt som vi gärna bosätter oss i segregerade områden.
Detta visar på dilemmat med mycket inom Sverige. Vi lever inte som vi tycks vilja lära ut.
En utveckling jag inte gillar!
Om man får välja fritt, hur kan det då leda till segregering? Så länge våra invandrade vänner är lika noga med skolvalet torde ju exakt 100% av barnen välja den bästa skolan i kommunen.
Problemet blir väl snarare i så fall att det blir omöjligt att tillgodose allas förstahandsval, men där torde ju kommunen kunna skapa en prioriteringsmodell som motverkar segregering, t ex lottning eller liknande.
Segregering kan te sig olika-tex betygsintagning!
Ja, fast vad har betygsintagning med fria skolvalet att göra?
@belii: invandrar-familjer tenderar att vara betydligt noggrannare än svenne-diton när det gäller att välja gymnasium, anekdotisk evidens förståss.
Segregering har många positiva effekter. Mindre konflikter, effektivare utbildning, mer specialiserade varor som säljs i affärer etc. Självklart vill jag helst bo med människor som i stort delar mina värderingar och smakpreferenser. Det vill även de flesta andra människor.
Att många säger att segregering är det stora problemet när man talar om invandring är för att man då inte pekar ut någon. Det är det konflikträdda svarsalternativet. Möjligtvis pekar man på att felet ligger hos något luddigt politikerkollektiv. Exempel:
Journalist – I Uppsala så har folk i Gottsunda börjat kasta sten på bussarna och de har nu varit inställda i flera månader.
Tyckare – Gottsunda är ett mycket segregerat område och det leder till många problem. Politikerna borde satsa mer på att åtgärder för att bryta segregeringen.
Tänk om någon skulle ta upp riktiga troliga orsaker. Många kriminella, låg IQ, lågproduktiva, stor etnisk splittring, mycket missbruk, asocial ungdomskultur, skitungar, andra kulturella värderingar, maffia, föräldrar som inte borde fått barn osv
Den person som tog upp något av dessa ämnen skulle direkt bli attackerad och mista sin politiska trovärdighet. Så de flesta skyller på det nästan helt intetsägande "segregering".
ja bristen på ingenjörer varnade jag och flera för när nyliberalismens lov gav oss fler programledare med moderna utbildningar. Nu importerar vi fler och fler ingenjörer sedan 10 år. Klart det kommer att slå mot våra basföretag och teknikinnovation.
Ingenjörsimporten i sig leder till ytterligare brist på svenska ingenjörer då den gör det mer osäkert både ekonomiskt och anställningsmässigt att utbilda sig till ingenjör.
inte otänkbart. På universitet och högskolor brukar företagen marknadsföra sig. Men hur är det idag i grundskolan när eleverna skall välja inriktning inför gymnasiet? Kanske dags att närma sig eleverna redan där eftersom utbudet av andra utbildningar är så stort idag att teknik-ämnena inkl. basämnen som matte, fysik och kemi hamnar långt ner på listan av de attraktivaste utbildningarna.
fast jag själv skulle nog välja att satsa på ingenjör av just den orsaken ändå. Fast idag finns vad jag förstår IT-baserade utbildningar helt utanför ingenjörs-facket.
Det finns ingen brist på ingenjörer.
http://www.ingenjorskarriar.se/tidningen/article3580623.ece
Att företagen inte kan hitta precis de specialkompetenser de vill ha för en låg lön är en HELT annan sak.
Även Vara's gymnasieskola som är en kommunal(?) gymnasieskola känner av de minskade antalet sökande elever och får nu öka samarbetet med en närliggande kommun.
http://lagmansgymnasiet.se/nyheter/utokatsamarbetemedlidkopingskommun.4.f5916ea13cf03fba2441b.html
"Från och med hösten 2013 görs inga nya antagningar till Lagmansgymnasiet, förutom till Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Under läsåret 2013-2014 kommer Lidköpings kommun att bli huvudman för dessa program, medan undervisningen i övrigt bedrivs som vanligt i Lagmansgymnasiets lokaler i Vara.
Från och med hösten 2013 jämställs Vara kommuns elever vid intagningen till De la Gardiegymnasiet med sökande från Lidköpings kommun."
Jag trodde invandringspolitiken var till för att reglera de demografiska utmaningarna i landet men istället kommer betygen användas på samma sätt som lönedumpnings politiken vilken chock.
Om staten helt upphörde att befatta sig med sånt som har med skolor att göra, så skulle problemet upphöra att existera. Privata certifieringsföretag skulle standardisera betygssättning genom konkreta kunskaps- och färdighetsprov. Olika utbildningsföretag skulle sälja tjänster som hjälper människor att få kunskap som ger dem bra resultat på såna prov. Den oreglerade markanden har bevisat att den funkar alldeles utmärkt inom allt från certifiering av IT-kompetens till betygsättning av restaurangmatskvalitet. Staten klarar däremot inte ens av att standardisera sina egna skolbetyg (4? G? 16?? B???)
Idag när politiker och byråkrater sitter och grupparbetar om hur det där borde vara, och allt måste ju alltid vara lika föra lla överallt oavsett alla specifika aktuella omständigheter, så kan det bara gå åt helskotta. Det vet vi med all säkerhet redan på förhand, men de som är svaga på att resonera logiskt kan ju ta en titt på track record i backspegeln.
Håller med om staten nästan ständigt misslyckats med att skaffa oss "rätt utbildning". De klarade inte ens att dimensionera utbildningsplatser eftersom de bara utgick från demografi. Marknadsutvecklingens krav missade de däremot ofta. Men det går att kompromissa. Företagen är alltid bättre på att prognosticera än staten vilket borgar för lyhördhet. Något som (s) vägrat genom åren när det t.ex handlat om ungdomsjobb och lärlingssystem(en orsak till ungdomsarbetslöshet där Tyskland är föregångsland).