Nya gruvor i södra Sverige hotar Götaslätterna.

Min slutsats av det är att man ska äga jordbruksmark (som relativt sett ökar i värde när annan jordbruksmark förstörs av gruvor eller köplador) samt betala så lite skatt som möjligt (för att inte behöva finansiera galenskaperna) – dvs bruka jorden för egen matproduktion. Det känns som du ligger rätt bra till för den utveckling som sker – borde du då inte välkomna förstörelse av jordbruksmark?

Det har bedrivits gruvdrift i Dalarna under millennium men vattnet är fult brukligt än dock. Borlänge kanske till och med har ett av de bästa vattnen i hela Sverige då det kommer från en rullstensås.

Är det något speciellt med Dalarna som gör vattnet brukligt?

cobben2012-11-17 21:13

Sverige har haft ett kollektivt lokalt styrt statligt reglerat system för gruvdrift – innan kapitalismen uppfanns.

Bergslag
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bergslag

. . .

Historia

Under medeltiden var brytning och bearbetning av malm (koppar, järn, silver) en av de få verksamheter som var tvunget att drivas i stor skala i det då jordbruksdominerade Sverige. För att klara detta krävdes därför ett organiserat samarbete mellan många människor. Den mest eftertraktade resursen i samhället, marken, behövde utnyttjas på ett speciellt sätt, liksom även vatten, som var en annan strategisk tillgång. För att förebygga motsättningar bland bergsbruksidkarna började rikets makthavare utfärda privilegier och reglera hur bergslagen skulle driva sin näring. Uppkomna tvister behandlades enligt särlagstiftning (bland annat enligt bergsprivilegierna) vid speciella domstolar, de så kallade bergstingsrätterna. För att tillgodose behovet av arbetskraft infördet bergsfriden (asylrätten) åt fångar, lösdrivare och krigsfångar.

Bergslagen kom länge att aktivt understödjas av staten. Under 1700- och 1800-talen fick dock deras organisationsformer konkurrens av mer kapitalistiskt orienterade system som uppstod vid de privat ägda bruken som hade monopol på stångjärnstillverkningen. Denna förändring kom att ske tidigare inom stångjärnstillverkningen vid bruken än inom bergsmännens tackjärnstillverkning och gruvbrytning. En juridisk slutpunkt sattes i en förordning 1859 om utsträckt frihet för bergshanteringen. Den skyldighet till blåsning i hytta eller masugn, som dittills funnits hos de bergsmän som innehade ett bergsmanshemman och var med i ett hyttlag, upphörde därmed.

Det mest kända korporativa organet var Stora Kopparbergs bergslag med tidig medeltida drift i Falun och privilegier på Dalarnas landsbygd. Detta kom att ombildas till aktiebolag i slutet av 1800-talet i form av Stora Kopparbergs Bergslags AB. Verksamheten fortlever idag i Stora Enso-koncernen.

Bergslagen fanns parallellt med bergsbruk som ägdes och leddes av en brukspatron som anställde arbetare att sköta framställningen. Med tiden ersatte det privata bergsbruket den kooperativt ägda och drivna bergsbruksverksamheten som bergsmännen bedrivit.