miljö

Dags för fredagsmys. Sedan beslut om att sälja gården togs i december har vi rensat ut rätt rejält – i princip ska 55 år av liv bort. Det har nu gått femton fulla nätsläp till tippen, tio separata fyllda bilar till tippen, nio vändor till Erikshjälpen och minst åtta släp eller stora bilar har varit här och hämtat sålda större grejer.

Trots att vi varit rätt bra på ett minst en gång om året rensa ut så har det ändå blivit en hel del kvar som inte kommer behövas längre eller inte används. Det var först efter tionde lasset med fullastat släp med nätgrindar som det började märkas, men sedan har det snabbt blivit tomt.

Av minst åtta köp av saker från hushåll eller gård stora nog att kräva släp har tre visat sig vara blogg- eller bokläsare som helt oanande svarade på Blocketannonser eller vunnit auktioner på Tradera. Detta oräknat de som sålda saker har skickats till, vilket säkert är uppåt fyrtio paket vid det här laget, stort som smått. Hur många av de som är er kära läsare är okänt för oss. Annat har getts bort, som t ex biljardbordet som hämtades gratis av boende i grannbyn. Vänner har också varit här och hämtat en hel del smått och stort, t ex vid förändrade familjeförhållanden.

I princip kommer bara kläder, böcker, arbetsutrustning och en del förrådssaker åka med vid flytten, samt typ tre mindre möbler – övernattningslägenheten är redan fullmöblerad. I övrigt är det 55+42 års liv som försvinner. Två billass och en hyrd stor skåpbil har redan åkt iväg och tömt våra förråd på sådant som ska bevaras eller personliga saker som inte ska vara framme på visningar.

Nu blev det ytterligare tre lass eftersom vi natten innan visningen för första gången på 20 år fick en stormskada. Då klarade vi stormen Per exempelvis. Gården är ju ursprungligen från 1835, och då byggde man vindskyddat.

Det tajmade ju sig så att första visningen var dagen efter orkanen Dave, och vedtorken jag byggde för 16 år sedan blåste sönder. En rätt simpel konstruktion och där svagheten enligt ovan visade sig vara infästningen nedtill, vilket var i lastpallar som ställts upp och fästs på reglar på betonghålsten. Pallarna är förstås inte evighetsbeständiga så nu höll de inte längre emot i framkant där de nog var som mest murkna.

Men nu är den riven och det blir tre fulla släp till tippen, plus två sålda släp ved som åker.

Hur rev vi ner denna utan att riskera livet? Jo, Subaru har lågväxel. Sedan fick det bli marklyft för att välta den ytterligare 90º, varpå resterande arbete fick bli med koben och cirkelsåg.

Det är i alla fall inte så mycket kvar att flytta nu. När väl gården är såld åker resten av möblerna om inte köparen är intresserad, och så är det bara att packa ihop det sista så är det klart.

Förr hade vi uppåt 20 platser för gäster* på riktiga sängar, bäddsoffor eller madrasser, samt Natosängar och allt med kuddar och täcken. Numera är det bara åtta gästplatser kvar som naturlig möblering – ja, taxerat sägs det vara 138 m2, verkligheten är helt annorlunda, men taxeringsreglerna är taxeringsreglerna när man har snedtak – så även en stor mängd sängkläder och handdukar har åkt – en del spårbara tillbaka till 1980-talet. Två Natosängar är också kvar, då de kan vara bra att ha i tipitältet när det används, men har flyttat till lägenhetsförrådet.

Kommer ni ihåg när man förr (90-talet?) hade fotoramar med släktingar och familj på? Det blev jag påmind om. De har åkt till energiåtervinning efter att ha konstaterat att jag inte rört kartongen de låg i på minst 20 år. Minnena finns kvar även utan analoga foton. I själva verket är det befriande att bli av med 55 år av saker, som alltid varit rimliga att behålla vid en tidpunkt men 30-20-10-5 år senare inte är det längre.

Att vi förberett försäljning och flytt i ett halvår sedan beslutet väl togs underlättar, och pga Rysslands illegala invasionskrig mot Ukraina har det inte funnits tid över tidigare. Men nu är det igång. Och på gården bor man nu som i en utställning eller i ett hotellrum – allt ständigt iordning för visning.

Med det önskas underbart fredagsmys!

*ja, de har fyllts upp. Medräknat gäster på större fester som privata boksläpp och en del andra tillfällen, så har vi som mest över 30 samtidigt övernattande inklusive de med tält, husbil eller som bäddat på egna liggunderlag i ladan eller garaget, plus att gäster dammsugit upp sängarna på byns pensionat eller grannbyns pensionat. Sedan finns det alltid de som kör bil och brukar kunna ta med sig fler tillbaka till Göteborg eller vilken riktning de nu kör i. Eller nattbussen som går på helger. Som mest har det väl varit uppåt 100 gäster, men de flesta brukar ta sig hemåt på ett eller annat vis. Efter flytt kommer vi (sannolikt) varken ha plts för så många gäster, och än mindre sovplatser – men bor man inte ute på landet finns det möjligheter för gäster att ordna boenden på annat håll. Grusplan/fd paddocken sväljer ett 30-tal bilar, plus alla som felparkerar på vändplats och uppfarter. Partytälten har vi nu gett bort till goda vänner som också har plats.