Hos Kinnevik/Metro finns en artikel om hur ca 400 bybor i byn Röstånga i Svalövs kommun gått samman för att rädda bykrogen.
Man har tillsammans köpt upp stationsbyggnaden för att hyra ut den åt en lokal krögare. Detta är ett utmärkt exempel på det jag pratade om på TEDxHornstull, även om det hela rent formellt handlar om ett aktiebolag. Citat Metro, min fetstil:
“Enligt en av initiativtagarna, Johan Bergstrand, är köpet av stationshuset ett led i föreningens arbete att utveckla bygden utan att vänta på att kommunen eller någon annan hjälper dem.– Man kan antingen klaga och tycka att någon annan kan göra något eller så kan man ta och göra det själv, säger han.”
 |
| Min lokala bykrog, där jag
med anledning av detta blogginlägg äter lunch på idag. Fantastiskt fin salladsbuffé, bra mat och trevliga lokaler. |
Svårare än så behöver det inte vara. Det betyder inte att man kommer lyckas bevara bykrogen och med det en levande by, men det betyder att man faktiskt kan försöka utan att vänta sig att någon annan gör det. I artikeln nämns det att man tror att det hela gick att genomföra eftersom bygden redan har ett starkt föreningsliv.
Detta knyter direkt an till det jag skrivit om det självorganiserande samhället och att mindre orter, just på grund av föreningslivet och mer kontakter mellan lokalbefolkningen, kan vara bättre rustade för en nödvändig omställning relaterat till våra stora samhällsproblem som t ex peak oil.
Vad som återstår är förstås att skattetrycket måste ner för att göra det enklare att ta eget ansvar för sitt liv och för lokalsamhället. Men tills vidare är det upp till oss själva att åtgärda de problem vi ser, för myndigheterna och staten kommer inte göra det. De är och förblir en del av problemet, inte lösningen.
Man kan se liknande lösningar för att lösa problem med minskad service på landsbygden. Det inkluderar också att starta egna brukarägda vårdcentraler (gärna med integrerat apotek, nu när det senare avreglerats) i den mån man befinner sig i ett landsting som tillåter privata vårdcentraler och fritt primärvårdval.
Orelaterat så har två dokumentärer om skuldkrisen och finanskrisen sänts på SVT Vetenskapens Värld respektive UR Play. Många av er har redan uppmärksammat dessa, men länkar hittar ni övriga i en kort blänkare jag skrev hos Liberty Silver.
36 kommentarer
Det är så det fungerar därute, i den landsbygd som lever kvar. Den har överlevt just för att folk arbetar tillsammans och hjälper varandra, man har gemensamma intressen, det finns något större som håller ihop dom. Lokalpatriotism är inte helt fel alla gånger. Det är därför jag trots allt sätter mitt hopp till landsbygden trots peak oil och problemen med transport.
Staden är för min del allt för anonym och även om folk hjälper varandra när det krisar undrar jag om det räcker. Jag tror staten har gullat med folk för mycket och för länge. På landsbygden har man redan lärt sig att klara sig själva i större utsträckning, precis som det här exemplet visar.
/Matte Matik
Tyvärr tror jag inte att det räcker att köpa och hoppas att någon annan skall driva bykrogen – man måste göra det själv.
Annars häpnar jag över människors handlingsförlamning. I Helsingborg dagblad har det varit stora rubriker och spaltmeter om hur byskolan i Rögle skall läggas ner och barnen skall skeppas till andra skolor. Ingen har nämt det faktum att vi idag har skolpeng och det står föräldrarna och byn fritt att driva skola själva.
Vi kommer aldrig att få ordning på våra skolar så länge föräldrarna inte engagerar sig i den.
Detalj i sammanhanget är att de har en lokalt boende krögare som kommer ta driften. Sedan återstår att se om det går att få bärkraft.
Men ja, angående skolor som läggs ner så är det minst sagt underligt att folk bara gnäller och inte tar tag i saken via skolpengen. Problemet kan dock ofta vara lokalen, där kommunen kan vägra hyra ut gamla skolan eller gör det till överpris för att stoppa en etablering. Och godkända skollokaler kryllar det inte av på landet. Speciellt som kommunen via planmonopol kan förhindra byggnader att användas som skola.
Det är genomgående när folk klagar på andra "som tjänar grova pengar på xxx", "lägger ner xxx för att det inte är tillräckligt lönsamt" osv att det inte finns någon som ser till att ta saken i egna händer och tjänar mindre grova pengar på xxx eller driver xxx vidare med den lilla lönsamhet som finns.
Folk verkar förvänta sig att (några ospecificerade) andra skall vara skyldiga att få saker och ting gjorda. Det är helt enkelt så att vill man ha något gjort får man se till att göra det själv eller hoppas på att någon annan gör det frivilligt.
Det där med att kommunen motarbetar sådana som vill driva skolan själva när de lagt ner den har jag sett själv. Det skulle ju göra att kommunens egna skola får mindre underlag och dessutom riskerar den ju att kunna bli bättre än kommunens egna skola. Så kan man ju inte ha det!
/Matte Matik
Ett alternativ till sänkta skatter kan förstås vara en medborgarlön som gör det lättare för folk att bo på landet, i synnerhet om de också odlar egen mat och eldar med ved mm.
Sänkta skatter skulle kanske också kunna handla om höjt grundavdrag, som Thomas Gunnarsson brukar propagera för. Jag har ingen bestämd uppfattning huruvida det också kan vara en god idé.
Den stora vinsten med medborgarlöner som brukar framhållas är ju att diverse bidrag inte längre behöver behovsprövas och att en mängd byråkrati därmed försvinner. Så du bör nog tänka över vilka bidrag som ska slopas istället.
Häjt grundavdrag tycker jag personligen är en bättre idé rent moraliskt/etiskt, men då får man ju inse att allt stöd etc till de som inte har nån inkomst att behålla kommer att ligga kvar inkl den administration och behovsprövning det innebär.
En fördel med medborgarlön är att man inte får en gigantisk "marginalskatt" ifall man väljer att skaffa sig en försörjning istf att gå på bidrag. Modellen skulle helt enkelt vara så att man lägger på en propertionell skatt på alla inkomster och sen betalar ut en kontant summa till samtliga vuxna medborgare.
Det blir betydligt färre som får socialbidrag. Man får förstås inte medborgarlön plus bibehållna socialbidrag. Och många kommer sannolikt inte vilja krypa för att få socialbidrag om det går att leva på medborgarlön och kanske lite extra arbete ovanpå det.
Jag förespråkar inte medborgarlön främst för att kunna dra ner på byråkratin utan för att man inte skall tvinga folk till meningslösa arbeten. Jag tror att vi bör skynda på pågående automatiseringar och rationaliseringar så att folk kan arbeta mindre, leva mer och belasta våra naturresurser mindre.
Det är också större chans att industrierna blir kvar i vår del av världen om de robotiserats. Vilket också innebär kortare transporter till konsumenterna.
Givetvis hävdar sig svenskt näringsliv bättre om vi är världsmästare på automatisering och rationalisering. Det är dags att skrota målet om att alla skall ha ett heltidsarbete. Det är bara en hämsko på utvecklingen.
mindre byråkrati.. alltså kommer det inte hända. byråkrati ökar bara
Staten sysslar ju med likande saker fast på en större skala med subventioner, skatteavdrag, bidrag osv. nackdelen är att mycket försvinner på vägen/går till fel saker.
Om man tog bort det mesta av det jag pratade om ovan (exakt hur mycket är svårt att säga, vet inte om t ex föräldraledighet osv ska tas bort) och sänker skatten motsvarande så får medborgarna själva bestämma vad och hur de ska subventionera – för det är ju faktiskt en subvention det handlar om.
Ingen är intresserad av att driva bykrogen då det förmodligen inte är lönsamt/tillräckligt lönsamt. Det byns innevånare gör är att med sina pengar är att subventionera så att krogen är kvar. De kanske nöjer sig med att det går plus minus noll då nyttan att ha kvar krogen överväger det? De kanske tom är villiga att subventioera mer och tom gå back på krogen då de tycker det är värt att ha kvar den i byn?
Tror det är svårt att motivera en krögare som går back att byn ska lämna periodiskt bidrag till hans verksamhet, det innebär ju inte någon säker framtid direkt. Dessutom kunde de ju lika gärna gå dit och nyttja tjänsterna för att stödja honom…
Hellre då att de som fastighetsägare sänker hyran till en symbolisk summa, eller 0. Då finns ju alla förutsättningar för krogen att gå ihop, kan man hoppas.
Vad är skillnaden på att ge ett periodiskt bidrag/ha normal hyra och sätta hyran till noll?
Det är väl i princip samma sak?
Näe, det här handlar om fastigheten, som byborna numera äger.
Ska dom ge bidrag så beror det ju på de 400 medlemmarnas framtida betalningsvilja. Nästa år kanske folk inte vill betala, då blir det inget bidrag med en eventuell konken som följd för restaurangen.
Sätter dom bara ner hyran till 0 så har näringsidkaren de ekonomiska spelreglerna klara för sig så länge avtalet gäller.
Vem vet vad hyran är satt till. Det lär iaf inte vara svårare att driva krogen på det här viset, och med 400 delägare i fastigheten bör det åtminstone finnas viss kundlojalitet och underlag.
Ja, har bolaget eget kapital som räckte till förvärvet av fastigheten (dvs köpt den skuldfritt) så ligger det helt i bolagets kontroll vad man har för "kapitalkostnad" (eftersom man inte behöver betala ränta), utöver det kommer man behöva ta betalt för att underhålla fastigheten.
Om bolaget skall överleva måste man bevara det egna kapitalet, om man går med förlust måste det till kapitaltillskott för att täcka dessa. Jag antar nästan att man tar ut en hyra som täcker kostnaderna.
Initiativ kommer bara att tillåtas på nåder. Centralmakten kommer alltid att ta ut de skatter och besluta om sådant som garanterar dem ett rikt och komfortabelt liv med fortsatt makt. Eftersom makt korrumperar blir normalt sett systemet värre med tiden. Cykliskt återkommande revolutioner (helst fredliga) eller kraftiga politiska omvälvningar (typ folkhemsomvälvningen i Sverige under 1900-talets första hälft) kan i vissa fall nollställa systemet, men sen blir givetvis även den nya centralmaten alltmer korrumperad och klyftorna ökar igen. Frågan är hur illa det behöver bli i dagens mediesamhälle innan en motreaktion kommer i större skala?
+1!
Ja hujeda mig om folk skulle komma på att politiker endast är ett onödigt ont som de klarar sig bättre utan.
Men!
Det var just detta som var upprinnelsen till varför man en gång i tiden startade kooperationen och kommuner bildades. För att vi gemensamt skulle kunna driva viss grundservice som vi alla behöver. Skall vi gå tillbaks till ruta ett och börja om? Kanske lika bra……
Har du aldrig hört talas om oligarkins järnhårda lag?
Appropå SVT's program. Jag kan tipsa om en av A. Cervenkas senaste krönikor
Ingves medger: Världen styrs av blindstyren
Finns en del länkar att läsa vidare därifrån också.
Klart läsvärt.
I byn där jag bor valde kommunen att lägga ner skola och förskoleverksamhet förra hösten med en månads varsel. Efter rejäla protester kom vi gemensamt fram till att byn själva skulle ta hand om skola och förskola. Politikerna lovade att allt skulle ske lätt och smidigt. Eftersom det finns många driftiga människor i bygden varav många med egna företag så såg vi stora möjligheter för nämnda projekt. En idé var att om vi även tar över det lilla skolköket så kan vi ju sälja portioner av lokalt inköpt vällagad mat till de som så önskar, både egenföretagare och pensionärer. Att det skulle bli enkelt var det väl ingen som direkt trodde men allt krångel som de kommunala tjänstemännen ställer till med kan få den mest luttrade att få gråa hår.
Varför skulle kommunen lägga ner byskolan? Jo, det är så här att kommunen jag bor i är Sveriges friskoletätaste kommunutanför storstäderna. Huvuddelen av friskolorna finns i centralorten och då ska givetvis byskolorna läggas ner för att öka antalet elever i de kommunala skolorna i centralorten. Ni kan ju gissa vad som har hänt. Just det, 2 nya friskolor på gång och friskolorna i staden har fått fler elever samtidigt som kommunen ska renovera och bygga ut ett flertal av skolorna för mångmiljonbelopp.
För övrigt anser jag att skolan bör göras statlig igen!!
Bara att skriva under på din sista rad där.
Förbjud både statlig och kommunal skola och låt folk själva se till att deras barn får utbildning. Hemskolning, kooperativ, privata skolor, privatlärare osv.
Initiativ som dessa kan endast göras i samhällen där de boende är lokalpatrioter, har en gemensam kultur och därför litar på varandra och uppoffrar sig för varandra. Kulturmarxismens spriding och följderna av den, eroderar snabbt möjligheterna för svenskarna att ordna upp tillvaron där staten fallerar.
OK, så det är dåligt att invandrarna samlas i storstadsområdena, men om vi flyttar ut dem på landet är det också dåligt?
Hörde på radion om några nysvenskar som startat restaurang i Fårösund och både de och invånarna verkade nöjda.
Du har med rasister att göra. Det spelar ingen roll för dem var invandrare är, gör eller kan. De är ju invandrare.
@RB
Förtroende är en grundförutsättning för affärer eller andra mänskliga relationer i någon positiv bemärkelse.
Mig veterligen kommer samtliga invandrare i vårt område(även från MENA länder) att vara med i vår fiberförening inkl deltagande i älgjaktlaget.
Är det så svårt att skilja på en kass och korrupt invandrings och integrationspolitik och människor?
Själv bor jag i en liten by i södra småland, i mina hemtrakter finns det gott om nysvenskar, främst från Danmark Tyskland och Holland 😉
Det har alldrig varit några problem, tvärtom.
Har fått en stark känsla av att denna typ av aktiviteter ökar starkt i landet. GILLAR!
Övertygad om att förutsättningarna för verksamhetens överlevnad ökar då kunderna borde bli lojalare till den verksamhet de själva äger.
Besökte själv i jobbet den riktiga glesbygden härom veckan. Man imponeras stort av de ideella krafter och det j. anamma som gör att man lsöer allt mer själv och av eget initiativ. Bildar ekonomiska föreningar, kooperativ och arbetar ideellt för att lösa allt från byaffär till bensinmack och biograf. Någon närvaro från vare sig stat, landsting eller kommun har man inte i någon större omfattning – längre.
Tidigare fanns gott om arbetstillfällen i nämnda by som hade egen vägförvaltningsstation, dygnet runt-bemannad ambulans, räddningstjänst och t o m en liten polisstation. Och mycket, mycket mer. Det enda som finns kvar idag av samhällsservice överhuvudtaget är ett litet äldreomsorgsdistrikt.
Något som slog mig när jag åkte därifrån är hur länge viljan att betala skatt överhuvudtaget kommer att finnas kvar i dessa områden. Man börjar onekligen upptäcka att det går lika bra att lösa det mesta själva. Men man betalar i storleksordningen lika mycket skatt – från betydligt lägre löner – som i områden med "fullservice" betald av skattpengar, vilket gör att det inte blir så mycket pengar över till det kooperativa samhällsbyggandet.
Vad skulle man inte kunna åstadkomma om man fick behålla lite mer av lönen i dessa områden, kan man ju fundera över? De flesta som bor i glesbygden drivs trots allt inte av att göra karriär och lägga pengar på hög – utan har av ren självbevarelsedrift istället en fantastiskt ansvarstagande lojalitet mot sitt omgivande samhälle.
Man tycks på ett helt annat sätt förmögen att tillsammans, frivilligt och handgripligen SKAPA det omgivande samhälle vi som bor i betongen snarast bara tycks kunna enas om att ivrigt kräva och konsumera…
Man får hoppas på fler lokala valutor, som exempelvis "Euronäs" (aka "you're-an-ass").
/Matte Matik
I min kommun bor 48 % av befolkningen utanför tätorterna. Tror inte att det är 10 % av samhällsservicen som satsas mot landsbygden.
Dags att införa ett landsbygdsavdrag 😉