Som ett led i att utreda om det finns en överetablering av affärslokaler kan man förstås vända sig till SCB, även om dataunderlaget på inget sätt är komplett och det bara går att få ut siffror för nybyggnad. Generellt verkar nybyggnationen vara ganska linjär, men kanske med en viss avmattning de senaste åren.
 |
| Bygglov nybyggnad av affärslokaler |
Ett problem är att många nya gallerior är ombyggnationer och alltså inte finns med i SCB:s statistik, t ex gallerian Skrapan på Södermalm. Nybyggnationen, eller snarare bygglov om nybyggnation, varierar rätt mycket från kvartal till kvartal, antagligen beroende på när större projekt får bygglov, men över tiden är utvecklingen ganska linjär. Tillförseln av nya affärslokaler är alltså ganska konstant över tiden. Någon avsvalning eller överetablering går inte att se i dessa siffror.
 |
| Ackumulerade bygglov nybyggnad
av affärslokaler är ganska linjär |
Möjligen stack byggloven iväg 2007 – 2008, före den akuta finanskrisen och har avmattats något sedan dess. 2008 – 2009 var svagt och återhämtningen under 2010 – 2011 nådde inte upp till topparna från 2007 – 2008. Byggloven kan också ses som fallande sedan 2011 om man så vill.
 |
| Ackumulerade bygglov nybyggnad
lokaler, bruttoarea, logaritmisk skala. Notera ett uppåthack ca 2008 i Malmö. |
Samtidigt kan man ju misstänka att dessa bruttoareor inte är jämnt fördelade över landet. Dock ger inte SCB regional statistik om man vill se på just affärslokaler. Tittar man på lokaler totalt, dvs även kontor och industrilokaler så är snarare den procentuella ökningen den samma i hela landet, vilket man kan se om man tittar på ackumulerade bygglov och bruttoarea i en logaritmisk skala.
 |
| 20% rabatt på barnkläder
under lönehelgen hos Coop i Falkenberg. Foto: Läsare |
Då kan man också konstatera att ökningen av nybyggnadstakten procentuellt var högre i slutet av 90-talet. Det var dock från en väldigt låg volym efter 90-talskrisen. Man ska också komma ihåg att själva inflyttningen släpar efter ett antal år efter byggloven. Det som ansökts om 2011 kommer kanske inte flyttas in i förrän 2013-2016, beroende på omfattningen av projektet.
En slutsats är att vi ännu inte är nere på de låga nivåer som gällde på 90-talet, vilket man också kan se på den översta grafen. Nybyggnationerna har alltså inte kraschat än.
Istället får man nog titta lokalt på vad som faktiskt sker, där t ex vartenda köpcentrum i Göteborgsområdet ser ut att bygga ut. Å andra sidan är det helt rimligt med tanke på trängselskatterna och att köpcenter utanför tullarna ser möjligheter att ta marknadsandelar.
Men någonstans måste handeln minska. Man ska komma ihåg att statistiken för privatkonsumtionen för september innefattade en helg mer än året före. Det är inte orimligt att gissa att centrumhandeln allt mer kommer drabbas. Men vi kan vara säkra på att Svensk Handel lämnar prognoser om ny rekordomsättning i julhandeln. Man brukar ju ignorera inflationen i de prognoserna…
Samtidigt vet vi sedan 90-talskraschen att det sista man såg före allt sprack var en massiv överetablering av nybyggda köpcenter och gallerior. Frågan är om det är annorlunda nu? Det är det som bekant aldrig.
38 kommentarer
Vi har väl snarare en underetablering om man jämför historiskt. I min barndom fanns det till och med en affär i Yrtivaaraa..
Den stora skillnaden är ju att man är tvungen att ha en bil för att kunna handla nuförtiden eftersom de små lokala handlarna har konkurrerats ut av Supermarkets och köpcentra som ofta ligger en bit utanför stadskärnan.
Ur vilket perspektiv är det vansinne? Åtminstone i storstadsområdena finns det ofta goda möjligheter att åka kollektivt till köpladorna.
Dessutom är inte utarmningen av centrum enbart av ondo, tycker jag. Förhoppningsvis sjunker hyrorna i innerstaden, vilket öppnar för att mer specialiserade, unika och festliga butiker kan öppna inne i stan. Jag minns Bergsgatan i Malmö på den gamla onda tiden, Military Shop med sin kanariegula fasad. På darrande ben gick jag in och visade militärleg och köpte min allra första teleskopbatong. Det var tider, det!
Belli, just den typen av affärer tycker jag verkar blivit allt fler sedan vi började utlandsmissionera och polisen byttes ut mot privata vaktbolag. Kanske inte just i Malmö.
Jo, men poängen var att på den tiden så låg det på Bergsgatan ett antal ganska udda och roliga butiker. T ex fanns det en som livnärde sig enbart på att reparera porslin. Sen började hyrorna stiga och då försvann allt det där. Men rimligtvis kommer utarmningen ånyo i så fall medföra fallande hyror vilket kanske faktiskt kan bidra till att centrum blir roligare, inte tråkigare.
Sverige ligger nog efter i utvecklingen. På kontinenten har centrumhandlen lidit en långsam död i många år. Så länge dussinhandel som mat kan flytta från centrum till de perifera köpladorna och extremt specialiserade butiker och expanderande internationella kedjor (TopShop, Desigual, North Face, osv) övertar lokalerna lokalerna kommer vi inte att märka av problemen på den marknaden.
Givetvis kan den utvecklingen inte pågå i evigheter utan någon gång tar det slut.
Köpladorna är vansinne ur så många aspekter.
P S Bra jobbat att du raderar hets mot folkgrupp etc , såg inte den tråden före nu D S
Tack, var lite upprörd över att inga läsare protesterade.
Du säger protestera, jag säger mata trollen.
Jag började, publicerade t o m en åsikt. Sedan insåg jag vad jag sysslade med och tog undan trollmatskålen.
Och tack ska du ha för den protesten.
Ur vilka aspekter är köpladorn vansinne, egentligen?
Bilismen är ohållbar, köplador driver på ökat bilåkande. Konsumtionssamhället är ohållbart, köpladorna driver på även detta.
Små men mer hållbara handlare konkurreras ut.
1. Många av de nya köpladorna bygges där det går utmärkt att åka kollektivt. Åtminstone i storstadsregionerna.
2. Konsumtionen, drivs detta verkligen av köpladorna? Det är ju inte som om de med våld bänder upp folks plånböcker eller bryter sig in hos dem och installerar nya vitvaror?
3. Varför skulle handlare bli mer "hållbara" (ekonomiskt? Miljömässigt?) för att de är "små"? Är inte det bara en dum fördom egentligen?
Moventia:
Problemet är inte transporterna till ladorna. I alla fall inte i Stockholm. Problemet är att ta sig därifrån med kollektivtrafik. I Skärholmen är stilen att man lägger beslag på kundvagnar och går hem. Vagnarna samlas sedan upp av driftiga personer som jag antar får betalt av affären. Men de som inte bor på gångavstånd skulle behöva en bil för att transportera hem alla "Kör 3 till priset av 2", stora toarullsberg och annat smått och gott. För att åka till ladorna och köpa småsaker tar för mycket tid för de slantar som sparas. Tid har ju också ett värde.
1. Ja det går men folk gör det inte för det är lättare att ta bilen. För ett hållbart samhälle så behöver man göra de hållbara transportslagen de enklaste alternativen. Det gör man inte när man bygger externa köpcentrum, till och med Trafikverket anser att man inte ska bygga externa köpcentrum pga detta.
2. Köpcentrum är en av drivkrafterna. Det handlar om att det blir mer tillgänglig att shoppa. Att folk lättare gör dåliga val.
3. När man talar om hållbarhet så pratar man om långsiktig ekonomi men man kallar det oftast för miljö. Sen skrev jag inte att små handlare var mer hållbara, jag skrev att små men mer hållbara handlare konkurreras ut. Exempelvis har man sedan länge konkurrerat ut lokala småbutiker, lokala matproducenter, lokala klädproducenter, lokala skomakare, etc. Sen får man inte glömma resiliensperspektivet, ett samhälle som är komplext och är beroende av långa logistikled får det svårt vid kriser.
1. Jaså anser Trafikverket det? Var kan jag läsa mer om det? Dessutom så går det knappast att göra det enklare än t ex Emporia där tåget stannar 20 m från entrén… Vad mer ska de göra? Bygga bil-labyrinter för att avsiktligt försvåra biltrafiken?
2. Ja, FOLK gör dåliga val. Vill du förbjuda snabbmat och sprit också? Eller räcker det kanske med varningstexter, som på cigaretterna?
3. Du blandar ihop begreppen. Det du avser är alltså butiker som inte ingår i någon kedja? Vad är det som säger att deras leverantör inte har exakt lika komplicerad logistik? Vad är det som säger att varorna de säljer inte tillverkats i något låglöneland? Litet är inte lika med bra – som jag sa så är det en dum fördom.
1. Det framgår i Kapacitetsutredningen. Nu hittar jag inte på det exakta avsnittet men jag har pratat med deras experter och här har du ett exempel på hur Svensk handel uttrycker sig om Trafikverkets syn på externa köpcentrum (tredje punkten på första sidan): http://www.svenskhandel.se/Documents/Remisser/Remissvar%20kapacitetsutredningen.pdf
En av grundprinciperna kring att förändra beteende är att underlätta för sånt som är bra och försvåra sånt som är dåligt. Labyrinter för bilar är väl inte det vanligaste man använder sig av, däremot kan man styra beteenden med hjälp av pris (tex parkeringsavgifter, biljettpriser, mm) eller med hjälp av tillgänglighet (tex stänga av gator för biltrafik).
2. Tillgängligheten av olika saker påverkar vilka val folk gör. Externa köpcentrum bidrar till ökad möjlighet för dåliga val. Står det en godisskål på vardagsrumsbordet när du kollar på film så är det större chans att du äter godis än om godiset är i skafferiet. Det är enkelt mänskligt beteende och det ger i vissa fall stora konsekvenser. Jag har inte pratat om förbud för enskilda produkter, däremot bör man kanske förbjuda externa köpcentrum eftersom de skadar samhället.
3. Jag blandar inte ihop begreppen och nej, det jag avser är butiker som är hållbara, tex en butik som säljer lokalt producerat ekologisk kött, en butik som säljer lokalt producerade kläder eller en skomakare. Jag pratar inte om små butiker som importerar varor från något låglöneland (undantag för Fairtrade-varor). Jag sa aldrig att litet var lika med bra. Dock tenderar hållbara verksamheter att vara små idag, det är inte samma sak som att alla små verksamheter är hållbara.
1. OK, visst. Trafikverket vill gärna använda pengarna till att trimma befintliga vägar så om man anlägger ett nytt köpcentrum får de använda pengarna till att bygga ny väg istället. Dessutom tenderar ju köpcentra att hamna i anslutning till det nationella vägnätet, inte det kommunala. Så visst, det kostar pengar med köpcentra. En lösning kan ju i så fall vara att låta fastighetsägaren stå för en större del av infrastrukturen.
2. Jag tycker fortfarande att du (orättvist) vältrar över ansvaret på aktörerna istället för enskilda människor. Dessutom anför du inga som helst bevis för att konsumtionen verkligen påverkas av köpladorna. Om jag vill ha en viss produkt så kan jag ju köpa den oavsett om den säljs i förorten eller i stan. Din syn på människor och din förbudsiver luktar lite moralism tycker jag.
3. Fast det finns väl inget som hindrar butiker från att vara hållbara fastän de är stora? Så det där var nog en dum fördom precis som jag sa, va?
Här öster om Göteborg byggs en del och mer är planerat. Det är nog ingen tillfällighet att Media Markt ligger utanför tullbommen som kommer vid E20, i Partille skall det byggas mer. Det är barnfamiljerna i partille, Lerum, Härryda, Askim mfl ställen som har pengar att handla för, i centrala Göteborg finns väl inte så många människor som är storkonsumenter, mest enpersonshushåll. Jag tror att innerstan kommer mista en stor del av handeln, bompeng, brist på P-platser, höga P-avgifter, bökig trafik.
Vilket i sig kan vara positivt. Vill man bli av med trängseln i stan, ta bort parkeringsplatserna och bygg bostäder istället…
En stad utan besökare som kommer för att handla eller liknande, blir väl en död stad?
Bra att du tar upp detta, låg och tänkte på det här om dagen. Det ploppar upp nya bilberoende köpcentrum överallt, det kan bli en ny fastighetskris, det leder till för hög konkurrens, att man gynnar ohållbar infrastruktur, att man konkurrerar ut mindre handlare och handlare i city, osv.
Konkurrens brukar ju ofta vara bra annars, för konsumenten alltså.
I viss grad är det så men inte som det är idag. För hög konkurrens gör att man tummar ännu mer på naturens villkor och belastar samhället mer, tex genom kreativa skatteupplägg.
När konkurrens skapar konkurser så innebär det att någon gjort felinvesteringar som kostar en massa resurser. Det skapar även samhällskostnader i form av arbetslöshet och liknande.
Så du menar helt enkelt att this time it´s different?
Konkurrensen har hela tiden blivit hårdare, exakt var det blev för mycket konkurrens kan man diskutera sen är det lite olika från bransch till bransch. Överetablerade branscher är inte bra för samhället. Inte heller är det bra när vi delvis pga konkurrensskäl minskar möjligheten för framtida ekosystemtjänster och just detta är något vi gjort i decennier…
Det är närhandeln som tagit stryk. I gbg innebär det typ kortedala torg, radiotorget. Antagligen angereds centrum (nyss i KK), mölndals centrum. Större och större kedjor alltså.
Frågan är inte antalet handlare, men kanske själva mängden varor som konsumeras.
Hur mycket mat, kläder, bensin, hemtextilier, plastburkar från IKEA kan egentligen en genomsnittlig familj förbruka under ett år? (retorisk fråga):)
Med senaste årens även uppsving för loppisar, begagnat marknad, tradera, blocket, ebay, återvinning, shabby-chic och lant-romantiks-idyll så borde ju även utbudet av de befintliga varorna öka. Det vill säga att om varorna inte "försvinner" ur systemet lika snabbt på grund av exempelvis återbruk så finns även där ett över-utbud.
Även om förbrukning stiger på grund av att man byter kök, eller möbler oftare, eller renoverar hemma, och lägger nytt golv, så når man väl ändå en mättnad för innevarande generation. Om det skulle vara generationsbaserat på något sätt.
Jag kan tänka mig att exempelvis min generation 30 + arna som har hushåll och barn mm, redan har byggt upp sin samling av allt man behöver i sitt hem, och jag har själv inget intresse av att byta ut inredningen när jag fått det som jag vill ha det. Kan tänka mig att det kommer se ut så här hemma nu ett antal år framåt tills kanske behoven förändras för att min son (idag 5 år) blir tonåring och har helt andra behov så gör man om hans rum och hemma osv.
Liksom byggnationer med demografin hade ett jätteuppsving på 60talets miljonprogram så kanske vi har haft klart bygg-svinget för den här gången? och en hel mängd konsumtion som hör samman med byggandet av "folkhemmet".
Samt som sagt en förändring i folks ideal och kanske mindre slit och släng och därmed mindre (över) konsumtion. Samt ökande arbetslöshet som kommer som ett brev på posten som folk även vill förbereda sig för genom att sluta konsumera, eller så är de så överbelånade så de ej har något konsumtionsutrymme kvar? 🙂
Vi har helt klart för mycket prylar i omlopp i samhället. Det gör det svårare och svårare att upprätthålla det konsumtionsdrivna samhället.
Gissa varför många politiker och handlare eftersträvar konstant befolkningstillväxt? Jo för de vill skapa nya kunder. De missar dock att konstant befolkningstillväxt är något ännu sämre än att jaga konstant ekonomisk tillväxt. En för stor ekonomisk omsättning kan man lätt göra sig av med, det är bara att sluta göra affärer, en för stor befolkning gör man inte sig av med så lätt…
Det är ju det att vårt samhälle kräver ekonomisk tillväxt, det kräver mer shopping för om inte hjulen snubbar snabbare och snabbare så stiger arbetslösheten. Ett system som var feldesignat från början. Ur detta perspektiv är det bra om folk slutar shoppa så systemet kraschar. Då kan man börja titta på något mer hållbart.
"Det vill säga att om varorna inte "försvinner" ur systemet lika snabbt på grund av exempelvis återbruk så finns även där ett över-utbud."
Har funderat på det där..
Elektronik är ju en grupp av varor som blir helt oanvändbara efter en väldigt kort tid.
Man kan ju filosofera hur det moderna IT samhället skulle fungera under en riktig lågkonjunktur. En sån där lågkonjuntur som gör att man inte har råd att förnya dator/tv/telefon pakern var fjärde år. Bara en sån sak som att betala räkingar utan dator går ju inte nuförtiden.
hakan_975 – elektronik har faktiskt en lång livslängd – folk köper inte nya datorer för att de går sönder utan för att de vill ha snabbare datorer där windows startar lite snabbare och spelen fungerar i högre upplösningar osv…
Du kan fortfarande surfa med en 8-10 år gammal dator hyfsat väl och betala räkningar, kolla på youtube osv, och skulle någon del av datorns komponenter gå sönder finns det gott om billiga delar att köpa på andrahandsmarknaden.
Sparkade precis nytt liv i min 5 år gamla dator (2,4Ghz med 4GB ram,Windows Vista) genom att uppgradera till Windows 8 för 279:- , visserligen brukar datorer bli snabbare bara genom att man installerar om Windows men datorn är betydligt snabbare nu, tror nog säkert den kan funkar många år än..
Det ligger väl i sakens natur att det hela tiden måste vara en viss överetablering om konkurrensen skall fungera. Olika företag tävlar ju faktiskt för att ta marknadsandelar av varandra och rent av slå ut motståndarna.
Att butiker som Expert och Onoff konkar, och KappAhl, Hemtex etc kämpar för sin överlevnad visar ju att vi faktiskt har en överetablering i detaljhandeln i lilla Sverige.
Karl: Överetablering är inte bra, för hård konkurrens skapar samhällskostnader och felinvesteringar.
Innan man klankar ner för mycket på köpcentran ur det "hållbara" perspektivet så kan det vara på sin plats med en liten kritisk analys. En typisk produkt byggs i Kina och ska forslas till ett hem i Sverige.
Varför skulle metoden båt till Gbg/fullastad lastbil till köpcentrum/fullastad bil till hemmet vara bättre än tex båt till Gbg/halvfull lastbil till lokal handlare/cykel hem 20 ggr?
Allt handlar ju om nyttolast och koldioxidförbrukning. Att distribuera prylar med lastbil till småhandlare innebär ju att nyttolasten för lastbilen blir (ungefär) hälften så stor som om man kört rubbet till ett ställe. En cyklist förbrukar ungefär lika mycket koldioxid som en bil. etc.
Om man räknar noga så är jag övertygad om att det energieffektivaste sättet att handla på är att samla alla affärer på ett biltillgängligt ställe och sedan åka dit, fylla bilen ock åka hem istället för att både distributör och konsument ska fara runt hela stan till olika småbutiker.
En cyklist förbrukar syre och chokladkakor för att producera koldioxid. En cyklist har en genomsnittseffekt på 150-200 watt och en bilmotor på cirka 50 000 watt.
Koldioxid är inte ett gift utan råvara för växternas fotosyntes. En bil konsumerar kolväten för att producera koldioxid och vatten plus en del oönskade sidoprodukter. Den vita röken du ser komma ur avgasrören på vintern är kondenserad vattenånga och inte dödsgiftgaser.
Har ni båda missat en av denna blogs huvudämnen? Alltså Peak oil. Eller Regeringens och EUs miljömål kring buller och luftkvalité?
Bilismens problem är inte enbart koldioxidutsläppen utan även att den är oljeberoende, att den skapar buller och att den producerar hälsovådliga luftpartiklar.
Sett till bilens energiförbrukning så kan den aldrig bli ett hållbart transportmedel så länge som vi har en stor bilpark, minskar vi den till 10-20 procent av dagens så kanske det går. Ur ett energiperspektiv är cykeln närmare 25-30 gånger effektivare än en bil samtidigt som den drivs av dina muskler.
Om man skall rangordna skattesubventionerna till olika branscher i grad av resursförbrukning, så är ränteavdraget skadligast (skulder kräver fortsatt och ökat framtida resursuttag), ROT mitt emellan (skadligt när fullt fungerande kök/badrum ersätts av nytt, bättre när det innebär en investering för mindre resursförbrukning) och RUT minst skadligt eftersom det i princip inte förbrukar några resurser materiella resurser.
Ur det mänskliga välbefinnandet och samhällets fortbestånds synvinkel är rangordningen densamma. Skulder gör människor mera ensidigt inriktade på att tjäna pengar och se andra människor som medel, nya badrum/kök/altaner som man inte själv bidragit att bygga tar man snabbt för givet, lyckan är kort och sen längtar man efter något annat.
RUT befriar dem som kan få hjälp med det dagliga, cykliska arbetet att istället ägna sig åt andlig odling och aktivitet i samhället, som politik och göra saker för sina medmänniskor. Åtminstone i teorin, får man kanske tillägga.
http://viktualiebrodern.wordpress.com/2012/09/30/varfor-rut-avdrag-ar-battre-an-bade-rot-och-ranteavdrag/