Med stagnerande och framöver utebliven ekonomisk tillväxt i första hand västvärlden kan politiken hjälpa eller stjälpa hela nationers eller kontinenters ekonomi. I Sverige ser det ut att finnas två politiska alternativ. Dels alliansen och nuvarande alliansregim, med sitt stödparti (sd), alternativt den röd-gröna axelmakten med någon kombination av (s), (mp) och (v). Men frågan är om det kanske faktiskt är alliansregimens politik som är bäst anpassad till utebliven tillväxt?
Problemet med utebliven ekonomisk tillväxt är att det är tillväxten som förväntas betala dagens skulder någon gång i framtiden. Har man inte tillväxt blir skulderna ohållbara.
Det räcker att titta på folks privata skuldsättning för att göra en jämförelse. Ett hushålls BHP, bruttohushållsprodukt, kan sägas vara värdet på det hushållet producerar, dvs årslönen. Det är med framtida tillväxt för BHP man drömmer om att betala dagens ohållbara skuldsättning. Stiger inte lönerna och BHP kommer skulderna bli ohanterliga, speciellt om BHP dessutom faller.
Det samma gäller alltså BNP. Stigande BNP ska betala våra skulder. Om man ser att vi kommer få stagnerad eller rent av fallande BNP i framtiden så finns det bara en sak att göra. Minska skuldsättningen och hålla hårt i utgifterna. Vilket är precis vad alliansregimen försöker göra.
Sedan åstakommer man detta genom att få svenska hushåll och företag att skuldsätta sig, men ur strikt statliga finanser är det bara ett sätt att nå målet med lägre statliga skulder. Ska man själv bli mindre skuldsatt behöver någon annan betala om man inte har någon tillväxt att prata om.
I kontrast så vill den röd-gröna axelmakten öka utgifter och höja skattetrycket, vilket alltså inte är rätt politik när man inte kommer ha ekonomisk tillväxt.
Samtidigt innebär dagens allianspolitik att vi får ökade klyftor. Svensk BNP per capita har inte stigit sedan 2006, utan hela BNP-ökningen motsvaras av ökad befolkning. Eftersom många fått det bättre innebär det att övriga fått det sämre, eftersom vi inte fått större kaka per person. Här erbjuder kanske den röd-gröna axelmakten ett alternativ, där alla får det lika mycket sämre, istället för att bara grupper i samhället får det sämre.
Med sju nya moderata partier i riksdagen, plus vänsterpartiet, så är skillnaderna i politik mindre än någonsin. Valet 2014 kanske blir det minst politiskt intressanta valet någonsin, där, undantaget en extremt osannolik jordskredsseger för vänsterpartiet, olika valresultat kommer ge marginell påverkan på politiken.
Men man kan isolera ner alliansregimens politik kontra den röd-gröna axelmakten till följande: Ska de som är friska och har jobb få det bättre på bekostnad av att de med välfärdsbehov får det sämre, eller ska alla få det sämre tillsammans?
För så länge inga partier (utom möjligen (v)) faktiskt accepterar att vi når tillväxtens gränser, så är det de enda alternativen inom politiken. Ett riktigt tillväxtrealistiskt politiskt alternativ existerar inte idag.
Rent spelteoretiskt bör folk därmed rösta på alliansen och hoppas att man får förbli frisk och behålla jobbet. Därmed finns det en chans att man blir en vinnare med stigande BHP, medan alternativet garanterat gör dig till en förlorare.
Tillägg: Oroa er inte. Sedvanlig regimkritik kommer återupptas inom kort.
68 kommentarer
Ingen regimkritik? Jag som av ovanstående började överväga en röst på kommunistspöket.
Hoppar man över rättvisefrågorna helt så är det ju förmodligen alliansen som får rösterna. Sen kan man ju diskutera om inte jobbskatteavdrag och dylikt är den värsta populism man sett hittills. Kunde lika gärna haft en slogan – spöa en sjuk, var riktigt ego och rösta på Reinfeldt. Det är ju det som är essensen i deras politik.
Fyra allvarliga trender/situtioner just nu:
1. Inkomstklyftorna i Sverige har skenat sen 20 år tillbaka, och är snart på 30-talsnivå. Sjukhusdirektören tjänar idag 8 sjuksköterskelöner mot 2-3 på 80-talet etc.
2. Miljöarbetet står i stort sett stilla, pga av ointresse och ibland även pga av att man inte kan gå före EU.
3. Segregationen ökar och invandrare integreras i allt mindre grad i det Svenska samhället. Istället för att integrera de vi har tagit emot, så tar vi bara emot ännu fler.
4. Privatiseringen av tex skolan närmar sig skandalnivåer med nya bottennivåer.
Bara V, MP och SD vill göra något åt åtminstone någon av punkterna ovan. Att rösta på de andra partierna framstår som bortkastat.
Sjöstedt är bra men inte resten av v, så jag röstar inte på dem. Omvänt i m, gillar inte Romson och Fridolin men partiet har bättre grund. Sen är frågan vem som är statsmannamässig nog att be invånarna att kavla upp ärmarna och skärpa sig ett tag, och om det alls hjälper.
Vem som än vinner får nog Aureilja Augulyte rätt, tyvärr. Undrar vem som släppte fram hennes uttalande på SVT, har inte sett henne citeras om detta någon annanstans.
Sett ur ett internationellt perspektiv ser jag inte att löneklyftorna är alarmerande ännu, men fortsätter trenden kan de ju bli det. Istället är det andra frågor som bör få prioritet. Skolreformen var skitdålig.
Värt att påpeka är att MP, enligt partiprogrammet, vill "värna friskolorna" och dessutom flumma loss ytterligare genom att ändra betygssystemet och ge en "större pedagogisk frihet" vilket jag tolkar som att samhället kommer att överflödas av Waldorf-offer knappt kan bete sig i möblerade rum.
Så whatever, jag kommer med säkerhet rösta Allians, helst på C eftersom Eskil Erlandsson har så fina ögon.
Ursäkta, men du har uppenbarligen inte begripit mycket av waldorfpedagogik. Vad ska vi förresten med friskolor till om inte för pedagogisk mångfald? Och gängse pedagogik har ju inte precis varit bländande framgångsrik de senaste decennierna?
Ingen poäng att bedriva waldorfdebatt här. Hä går int å förklar för en som int begrip. Men vänligen notera min reservation.
Jag har bara anekdotiska bevis, men skolor som grundas på irrläror från sinnessjuka sektledare som Rudolf Steiner brukar inte vara någon vidare idé. Är du för "pedagogisk mångfald" oavsett, eller gör du skillnad på om antroposofer eller nationalsocialister startar skola?
De Waldorfbarn jag själv träffat har varit betydligt mer entusiastiska över sin skolgång än många andra barn i konventionella skolor. Jag är medveten om att min lilla empiriska studie inte betyder ett skvatt på det stora hela, men det är hursomhelst min uppfattning. Waldorf, med pedagogik som uppmuntrar lek och vistelse/närhet till naturen fyller ju bara med det ett oerhört stort hål i dagens utbildningsnorm.
Retrospektivt så tycker jag inte att min egen skolgång gett särskilt mycket. Med undantag för vissa lärares kvalitéer/enstaka kurser/klasser så har jag nog lärt mig det mesta av "värde" utanför skolan. Visst, förmågan att kunna lära sig skriva och läsa har en ju tränats till, men det hade jag nog kunnat göra på egen hand med hjälp av pedagogiska vuxna/äldre barn. Att gå i skolan (är själv född tidigt 80-tal) handlar mer om att lära sig att bli sofistikerat hjärntvättad genom att tro på någon typ av objektiv sanning som levereras i historieböckerna.
Skolan behöver reformeras rejält, men hur detta ska gå till har jag ingen aning om.
Ingen tvingar någon att gå i en Waldorf- eller Montessoriskola. Men ska det vara någon vits med friskolor, förutom brukarägda föräldrakooperativ där man får ökat medbestämmande och självstyre, så är det väl att ge alternativa pedagogiska metoder för de barn och föräldrar som känner att det är rätt för dem.
Dagens trivia. När vi flyttade ut hit till landet så var vi faktiskt grannar med en montessoriskola (grannar på landet betyder i det här fallet fastighetsgranne, men 1.5 km gångväg). De fick dock lägga ner pga för få elever. Nu är det en delikatessbutik i samma lokaler istället. Win some, lose some.
Nej, ingen tvingar nån att gå i nån skola överhuvudtaget, undantaget skolplikten. Har det blivit bättre av det? Näe. Det är inte det som är frågan, utan det är hur man skapar en bra skola. Privatiseringar kan ingå där, men det som definitivt inte ingår i en bra skola är antroposofi, homeopati, gudomliga uppenbarelser, rasläror och annat trams som Steiner höll på med.
Steiner fick se hela sitt tankebygge raseras av den helt dominerande nationalsocialismen i början av seklet.
Kanske hade världen sett bättre ut om Steiner hade fått fundera färdigt?!
Nåväl..
Friskolor måste accepteras då vi lever i en folkvandringstid och folk (andra än svenskar) har inte samma åsikter om samhället som det gängse i Sverige.
Man behöver inte gå långt utanför landets gränser för att se en helt annan skoltradition. Det räcker med Danmark….
Lyckligtvis ingår varken antroposofi, homeopati, gudomliga uppenbarelser eller raslära i waldorfskolans undervisning.
Däremot ett rikt inslag av berättelser/sagor i förskolan och grundskolans lägre årskurser, apropå det anmärkningsvärda intresset för anekdoter ovan.
Waldorfs egen "lärarhögskola" ligger i antroposofins centrum, Järna och hette fram till 2009 "Rudolf Steiner-högskolan". Att den skulle vara helt fri från influenser från Rudolf Steiner håller jag därför inte för troligt, men du kan ju argumentera för det om du vill. Vidare kom ju själva pedagogiken till Steiner genom klärvoajans. Ingen vetenskaplig metod här inte! Exakt vilka böcker de läser på den svenska utbildningen vet jag inte, men på utbildningar i andra länder förekommer t ex karma och reinkarnation som delar av pedagogiken. Att en lärare med sådan utbildning på en sådan skola skulle kunna lära ut vetenskaplig metod anser jag är tvivelaktigt.
Dessutom har du inte svarat på min fråga.
"Sett ur ett internationellt perspektiv ser jag inte att löneklyftorna är alarmerande ännu" skriver belii.
Så det är lungt eftersom vi inte ligger först i racet mot det nya feodalsamhället med nyadel, fattiga och utrotad medelklass?
Nä du, dagens situation är helt horribel med groteska löneskillnader.
Ja fy fan, vi ligger väl strax under t ex Frankrike i Gini-index och det vet man ju hur det går till där, hungerkravaller och revolutioner nästan varje dag, så uppenbarligen håller vi på att trilla över en klippkant där inkomstskillnaderna leder till allvarliga samhällsproblem.
Eller inte.
Ja, vi håller på att trilla över en klippkant där inkomstskillnaderna leder till allvarliga samhällsproblem.
Gör vi? Tyskland, Irland, Spanien, Nya Zeeland m fl är mer ojämlika än oss och har då redan trillat över denna klippkant? Förklara för mig vad som är så "horribelt" med dessa länder.
Om vi nöjer oss med Frankrike så har man där en beskattningsbar gräns vid 1350€ per månad, det som vi kallar Grundavdraget.
I Tyskland är detta Grundavdrag så högt att jag knappat vågar jämföra det med oss andra…
I GB har man just höjt Grundavdraget för att folk skall kunna överleva på sina inkomster….
Spanien också… 150 000 kr ungefär, per år…
Sverige då?
18700 kr per år!
Skulle man använda samma beräkningssätt som i övriga EU (Vi är väl fortfarande med där?) så borde det svenska Grundavdraget var minst 12 000 kr per månad!!!
Ty här är det faktiskt de fattigaste som håller landet flytande….
Gini-index kan naturligtvis beräknas utefter nettoinkomst efter skatt. Vilket man också gjort. Resultatet är ungefär så som jag anger ovan.
Det belii inte ser är skadliga trenden med ökade inkomstskillnader där de "rika" blir ännu rikare. I ett samhälle i tillväxt har det ändå funkat eftersom medelklassen också har fått det bättre. Men den långa perioden med tillväxt är nu över! Det som nu kommer att ske är att medelklassen "utrotas" och de rika kommer att fortsätta bli rikare, det kommer inte att fungera i längden.
Du läser ju uppenbarligen mitt inlägg som en viss herre läser bibeln. Dessutom har du inte besvarat en enda av mina frågor, slutsatsen får bli att du är oförmögen att göra det.
Du skrev "Sett ur ett internationellt perspektiv ser jag inte att löneklyftorna är alarmerande ännu"
Det är de inkomstskillnader som vi har nu (inte bara i Sverige så klart utan även i Frankrike m.fl. länder) som kommer att skapa stora problem framöver..
Hoppas att du klarar av att läsa det jag skriver. Puss tillbaka.
Det kommer att bli ett jäkla kackel i hönsgården då SD går över 20% vid valet 2014.
Apropå att ett riktigt tillväxtrealistiskt politiskt alternativ inte existerar idag så börjar jag göra lite försiktig reklam för ett tillväxtrealistiskt proto-parti med namnet EkoSoLiD. Förhoppningsvis blir det här en klickbar länk:
EkoSoLiD
Jag lägger upp mer information pö om pö som statusuppdateringar.
Enhet och Gröna partiet är två andra alternativ.
Nej, alliansen för sannolikt ej en tillväxtrealistisk politik.
Vidare vet vi absolut i n g e n t i n g om hur svenska specialister på ekonomisk historia om 100 år kommer att bedöma alliansens politik.
Jag känner personligen, när jag ser partiledardebatten, att jag mest blir irriterad. När jag var i 15års åldern var jag extremt politiskt intresserad. Nu är jag lite mer påläst. Har ett större historiskt/ekonomiskt perspektiv. Dessutom har man blivit tillväxtrealist. Då blir det både det politiska systemet, (med val var 4:e år) och det ekonomiska systemet, svårt att acceptera. Att inte göra något är också att göra något. Med risk för att bli kallad för haverist så överväger jag skarpt att inte gå och rösta. Kanske ångrar jag mig tills valet, men jag lär nog inte ångra mig gällande vad jag tycker att riktig demokrati är – folkstyre! Vägen till sann demokrati är mer lokalt inflytande, tex brukarkollektiv. Även styrning av banker och kreditgivning mer lokalt. Mindre kommuner kanske?
Där jag kommer ifrån har man haft sammanslagningar av mindre grannkommuner till en större och ändå vill ingen engagera sig. Kanske just därför? Vi har det för bra. Varför bry sig? Men det kommer nog bli ändring på det folk kommer att tvingas att engagera sig i sin omgivning i sammaband med effekterna av tex. Peakoil.
Vad säger ni andra. Ska ni rösta i valet?
Visst ska jag rösta. Kan bara inte bestämma mig för på vad! Men det är ju gott om tid kvar och det är väl i slutspurten som alla partier tar fram slutförslagen dom går till val på. Hur mycket man skall beakta dessa är dock vårt att svara på. Egentligen är det nog som flera säger här att det är detsamma vilket parti man röstar på bortsett V. Men nån kommunist är man ju bara inte!
Det är ingenting som säger att du måste rösta på ett riksdagsparti.
Känner precis samma sak. Man har tappat tron på att det politiska systemet, baserat på den partipolitik som förs idag, ska kunna lösa några frågor öht. Har man jobbat med politiker är förtroendet om möjligt ännu lägre. "Kommunikativt begåvade" människor, men ofta helt utan sakkunskaper i ämnena de ska uttala sig i. Väldigt få tillväxtrealister, åtminstone på kommunal nivå. Det verkar mest handla om att se till att den egna karriären gynnas och att verka engagerad. Det blir till att rösta blankt i valet. Räknas blankrösterna förresten med i valresultatet eller faller de bort? Om de inte registreras i statistiken/påverkar berättelsen om det politiska maktrummet så känns det förvisso bortkastat att rösta blankt. Då kanske en ska ta och bli soffröstare istället.
Här har vi 2 saker som sammanfattar problemet bra. Blind ideologi och att forsätta stödja ett system man inte tror på.
Jag anser mig vara varken höger eller vänster då det är en starkt förenklad skala (minst sagt). Jag försöker vara tillväxtrealist och titta på sakfrågorna. Jag skulle idag inte rösta på ett parti pga. ideologisk övertygelse utan för deras sakfrågor. Så, nej, Arne Plahn, jag är inte heller kommunist. Men vem bryr sig.
Sedan har vi det här med att rösta blankt. Röstningsfacisterna, som säger att man måste gå och rösta eftersom det är ens plikt, hävdar att om man trots allt inte vill rösta på ett parti (om man inte kan välja mellan piss o skit) så ska man iaf rösta blankt. Varför? För att visa att man stöder systemet såklart! Men det är ju just det jag inte gör!
Återigen att göra ett aktivt val att inte gå och rösta (så länge man vet varför man gör det) är också en handling.
Det rimliga är väl då att rösta på det parti som står för ungefär det du tycker? Och att acceptera politikens logik som den är, samt att undersöka vilket partis vision som passar dig bäst.
Det kräver så klart att man gräver lite djupare än det mest ytliga som framkommer i partiledardebatter och på Aftonbladet.
Allt det du skrev i första inlägget om vad du vill står i princip i Miljöpartiets partiprogram. Sen att Fridolin och Romson inte står och pratar om det hela tiden beror på medias och politikens logik.
Vill man förändra måste man agera. Ingen klarar allt och således måste man överlåta visst mandat åt andra. Att inte rösta är så klart ett ställningstagande men det kommer inte förändra något. EU driver t.ex. på trots att 30% eller så röstar i parlamentsvalet.
Enda gången jag kunnat rösta på ett parti som stod ungefär för det jag tyckte var när jag var religiös för många år sedan (KD). Sedan har inget parti någonsin stått för ungefär det jag tycker. Och partiernas visioner har ju absolut ingenting med verkligheten att göra.
Man kan sammanfatta den här tråden så här:
Korrekt och gnälligt.
Överallt i hela Sverige går folket runt och väntar på sin "Messias" och tills dess han dykt upp är det ingen som vill ta steget att utmana vår tids Politiska Adel.
Den som söker inspiration för att se hur det går till att kasta ut en Adel behöver inte vallfärda till något avlägset Jerusalem, utan kan fästa blicken mot den period i Sverige då våra förfäder gjorde detsamma…1840-1866.
Det är bara en period på 26 år, men det flesta förändringar skedde under betydligt kortare tid.
Problemet med svensken är att han lätt blir uppgiven när han uppfattar en situation som hopplös och omöjlig att ta sig ur.
Den som har en dunderkur för att väcka vårt Folk till liv får gärna dela med sig receptet.
Vi har i vallagen alla möjligheter att utmana Adeln och kasta ut dom. Men man måste läsa den på så vis att man inte spelar med, med deras spelregler. Om man läser den noggrant så upptäcker man snart att det är två helt olika valsystem i ett.
Dagens utmaning är därför att komma fram till ett alternativt sätt att driva politik.
Helt kortfattat: Att göra politik bättre än vad Adeln kan eller vill.
Vem kan inte göra det?
Pengar är en form av information.
Isf på Vänsterpartiet.
Tror att ekonomin kommer att paja före Peakoil….
Det här med att alla inte kan få det bättre bara för att BNP inte ökar stämmer inte i ens i teorin.
Låt oss säga att 90% av BNP konsumeras direkt, medan 10% investeras i något mer varaktigt, exempelvis en fotbolsplan.
Detta skulle i praktiken innebära att vi varje år utan att öka vår reala BNP får det lite bättre eftersom vi får fler fotbollsplaner per capita. Inte förrän vi har så många och gamla planer att de förfaller och går sönder till ett värde av 10% av BNP årligen har allt stagnerat, och då stämmer ditt resonemang.
Begreppet heter kapitalförslitning, och uppgick 2010 till 13.4 % av BNP enligt scb-statistik. Vi måste alltså "idag" investera 13.4 % av BNP för att upprätthålla nuvarande nivå. Det är inte heller svårt i dessa tider av SJ-krångel att hitta exempel på när det abstrakta ekonomiska begreppet kapitalförslitning konkretiseras i direkta effekter på mycket centrala och brett använda samhällsresurser.
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?google=true&px_tableid=ssd_extern%3ANR0102T03A
Exakt. Det är just ett problem vi ser idag, speciellt här i västvärlden. Det mesta av den infrastruktur vi har är byggd under de intensiva faserna 1950-1990 och behöver i allt större grad redan ersättas. Vi behöver alltså springa rätt fort bara för att inte fotbollsplaner och motionsspår ska förfalla och sänka vår standard.
Du kanske redan skrivit om det, Cornu, men det vore intressant att se hur mycket resurser som går åt till just detta – att underhålla det gigantiska infrastrukturella samhällsmaskineri som vi byggt upp. Det måste ju gå åt oerhörda mängder resurser bara för att asfaltera om våra kära motorvägar m.m. Hur stor del av vår samlade energi (främst då i form av olja) kommer vi kunna lägga på detta om säg 5, 10, 30 år? Redan nu saboteras ju de kommunala budgetarna av för mycket snö under ett år vilket höjer (den hutlösa) kostnaden för snöröjning.
Jag har en kompis som jobbat kommunalt i många år…
Problemet med underhållet av alla kommunala anläggningar är han mycket medveten om. Bara dyrt.
Samma gäller allt annat också…
Dansk lantbruk har kvadratkilometer med oandvändbara byggnader. Helt omoderna idag…
Det är de delar av tillvaron jag vet litet om…
Skulle tro att hela vår urbana organisation är fel, helt fel, den dagen då Peakoil blir allvar…
I USA river man på sina håll upp sällan använda asfaltsvägar och ersätter med grusväg. Kostar tiondelen så mycket att underhålla om jag minns rätt. Det lär komma sen i Sverige på sikt, främst på landsbygden.
Det enda "tillväxtkrävande" med vårt valuta och finanssystem är att det kräver att penningmängden i form av skulder ständigt ökas. Den underliggande produktionen i samhället behöver inte växa alls och kan till och med krympa.
Om den underliggande produktionen krymper så leder det idag till växande arbetslöshet.
Eftersom riksdagen i princip består av ett stort parti finns det ingen anledning att gå och rösta 2014. Med tanke på att politikerna blir bara sämre och girigare för varje val finns det ingen anledning att rösta någonsin. Vad man än får blir skit.
Som ädlingen ovan skrev, du behöver inte rösta på ett parti som idag är ett riksdagsparasit. Även om de verkar vilja få oss att tro det är vad du har att välja mellan…
Jag har sedan många år tillbaka funnit det outsägligt svårt att rösta på något av de existerande partierna. Sist valskolkade jag därför. Möjligen även gången innan. Varför skall man rösta på partier man hatar? Det finns ju inga partier som har kontakt med verkligheten.
Vad är värst? S-V-MP-regim eller alliasregim? Rösta på den andra.
Sedan Reinfeldt tog över så har vi ju två "arbetaralternativ"…
Jag träffade en gång två konservativa maltesare. De berättade hur politiken funkade där före EU-medlemskapet. Man bytte regering vid varje val.
Vänster eller höger…
När vänstern tog över så försvann kapitalet till Italien och man höjde skatterna för de fattigaste…
När högern tog över kom kapitalet tillbaka och man tog bort skatterna på de fattigaste…
Men sa jag (som indoktrinerad svensk): Skall det inte vara tvärtom…???(Apropå skatterna på fattiga…)
"Det är väl ingen mening med att beskatta den som inte kan sätta in några pengar på banken"!!, blev svaret.
Så därmed kan jag deklarera att vi har bara socialister i detta land!
De Nya Moderaterna är inget annat än en flock nyrika sossar som vill rädda sina pengar….
Lite synd om jag skall behöva gå till vallokalen med kräkkänslor. Det antas ju vara något fint att få rösta. Varför känns det då som att jag vill spy?
Cornu,
du skriver; "Rent spelteoretiskt bör folk därmed rösta på alliansen och hoppas att man får förbli frisk och behålla jobbet".
Det beror på om man tycker att ens egen lycka är så mycket viktigare än andra människors lycka. Om man tycker att andra människors lycka också är viktig kan man komma fram till att man har det tillräckligt bra och att sparkande på de som har det sämre kommer att generera så mycket lidande att man motsätter sig det.
Vi har fler drivkrafter i oss än de ego-inriktade…
Det där var nog för avancerat för en cynisk 70-talist. Fler drivkrafter?
Ja, t.ex. så har människan antagligen bland de starkaste drivkrafterna till omvårdnad jämfört med andra djur. Denna omvårdnadsdrivkraft verkar spilla över så att den inte bara gäller den egna avkomman utan kan t.o.m gälla främlingar.
Antagligen hänger denna starka omvårdnadsdrivkraft samman med att våra ungar kräver mer omvårdnad längre tid än andra djur. Detta beror, i sin tur, på vår stora hjärna (och därför stora huvud) samt den upprätta gången (och därför smalt bäckenben).
Även rättvise-strävan är en stark drivkraft som inte alltid handlar om rättvisa för egen del.
Spelteorierna förutsätter nog vanligen att aktörerna är rationella egoister. Fast det borde inte vara omöjligt med spelteorier som inkluderar ett mått av välvilja mot andra. Om du har en länk till något sådant så kunde det vara värt att titta på en stund.
Ja, du har nog rätt i att det är det vanliga antagandet i spelteori. Här finns i alla fall en länk till en bra artikel om hur altruism förekommer i experiment baserade på spelteori:
http://www.altruists.org/static/files/Altruism%20in%20Experiments.pdf
Det handlar alltså om påvisande av altruistiskt beteende. spelteori som tar hänsyn till detta har jag inte kollat på även om det borde kunna finnas. Matematiska modeller som visar på hur stabilt samarbete evolutionärt kan uppstå (evolutionary games) är också intressanta i sammanhanget. Kolla t.ex.:
http://www.univie.ac.at/virtuallabs/VolPun/
eller
http://www.pnas.org/content/103/2/495.full
BNP kanske inte har ökat per person. Men betänk att de personer som kommer kommer från helt andra BNP förhållanden. Så deras ekonomi måste väl ha ökat även om de tillhör den fattigaste delen av befolkningen.
Sen detta med klyftor. Är det Sverige de som kommer hit automatiskt jämför sig med?
Vi har strukturell arbetslöshet som drabbar de som ännu inte kommit in i samhället , invandrare och unga. Vad skall vi jämför dem med-veckopengen var nog inte så fet!
Jobbskatteavdragen gör att de flesta som var etablerade 2006 har fått det betydligt bättre. Inte på bekostad av unga eller invandrare!
Men vi har ett problem som ingen vill ta tag i!
Arbetslöshetens matchning!
Svårt att begripa vad du menar med "Arbetslöshetens matchning".
Sedan finns det problem som alla påstår att de är angelägna om att lösa men som ingen kommer kunna lösa, givet de ekonomiska tider som stundar. Typ bostadsbristen. Man kan undra när Boverket kommer ändra normerna för trångboddhet. Till sist blir det ju alldeles orimligt med nuvarande normer:
"Om det bor mer än en person per rum i en bostad – kök och vardagsrum oräknat – betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda."
Det där med trångboddhet var nåt man nog mest tog fram för att visa miljonprogrammens förträfflighet. En historisk påminnelse om den helt inadekvata 1800-talsbebyggelse som fanns innan miljonprogrammen. Men jag håller med, det har tjänat ut sin roll.
Och jag som gnäller på att det blir svårt att göra något åt bostadsbristen. Vi skall förstås storsatsa på villor i Stockholmstrakten!
"De nya egnahemsbostäderna ska inte få kosta mer än 2 till 2,5 miljoner kronor, anser hon. Samtidigt vill hon att staten ska gå in med lånegarantier för att stötta hushåll som inte har råd med de 15 procent som krävs i kontantinsats enligt bolånetaket."
http://www.di.se/artiklar/2012/10/11/s-vill-ha-en-villa-for-alla/
Det blir skoj att höra vad Cornu har att säga om detta.
Dom flesta har inte fått det betydligt bättre, marginellt bättre möjligtvis det hjälper inte att kalla skatter för avgifter när dom gröper ur plånboken på samma sätt och att vi med arbeten har fått det betydligt bättre jämfört med sjukskrivna och arbetslösa beror snarare på att reinfeldt slaktat a-kassan socialförsäkringssystemet inte på att mina arbetsgivare börjar betala betydligt bättre löner.
Tyvärr så är loppet redan kört. Alliansregimen har inte alls sparat i ladorna sedan 2006 utan man har låtit hushållen stå för den skuldfinansierade "tillväxten" genom att man behållit det instabila FRB-systemet.
Varje år lånas det 250 nya fina miljarder kr till bostadsändamål, om man lägger ihop privata skulder och företag i bobranchen.
Det utgör 8% av BNP. Jämför med Spaniens "ohållbara" budgetunderskott på 7% och konvergenskriterierna i EU som är 3% av BNP.
När hushållen eller bankerna börjar strypa lånetillflödet kommer BNP minska med motsvarande. Enlig siffror från IMF så är multiplikatorn mellan 0.5-4 i OECD (när staten sparar x procent av BNP minskar BNP med x*multiplikatorn).
Hur det kommer se ut i Sverige är naturligtvis svårt att säga, men multiplikatorn ett är inte orimlig.
Då skulle vi få 8% lägre privat BNP när bostadsbubblan spricker. Börjar dessutom hushållen amortera så får vi ytterligare några procent minus.
Översatt i arbetslöshet blir den dryga 5-6% högre mot idag, dvs arbetslösheten kan närma sig 15%.
Då havererar statsfinanserna (som påverkas dubbelt, inkomster förvinner och utbetalningar ökar), med nerskärningar och ytterligare högre arbetslöshet som följd.
Tyvärr finns det ingen väg ut ur detta, bara en massiv emigration som på 1800-talet kan lösa problemet. Men det bli svårt att hitta länder att flytta till eftersom alla andra länder är i samma situation.
Oh jo det finns en väg ut ur detta om man är villig att ändra på spelreglerna. Det går dock inte att göra inom ramen för nuvarande politiska system. En svensk Hitler skulle dock kunna få landet på fötter igen.
Vad skulle Hitler göra? Avliva de arbetslösa och sjuka?
Det skulle fungera, samtidigt som begravningsentreprenör och bödel skulle bli dom nya hippa innejobben på stureplan lägg till pensionärer så kan vi även dra ett streck över alla tänkbara framtida pensionsåtaganden
Hitlers ekonomiska politik var i stort sett identisk med Borg:s så jag inser inte hur det skulle hjälpa.
Det enda långsiktigt stabila ekonomiska systemet är kapitalismen (såsom definierat av Mises och Hayek och inte av Friedman) och det enda långsiktigt stabila politiska system är demokrati.
I båda fallen är det en lång väg för Sverige. Det var lätt att ställa om från ett sparandebaserat (kapitalistiskt) ekonomiskt system under 80-talet till det lånefinansierade. Slutar man spara och börjar låna så får man bra effekt i början. Ta ut alla pengarna från banken och ta ett blancolån så kan du leva gott, i en månad till någon vill ha tillbaka pengarna.
Men nu behöver vi ställa om från ett lånefinansierat system till det sparandebaserade, och det innebär förts 30 svåra år för att betala tillbaka lånen och ytterligare 30 svåra år för att spara ihop till sitt kapital igen.
Jag tror inte du vet vad du pratar om här. "Hitlers" politik och Borgs politik har ingen gemensam nämnare överhuvudtaget. Det är bara din egen polemik för att visa din avsky mot Borg.
Men om du hade läst på lite, så hade du upptäckt att det du kallar "Hitlers" politik i själva verket var exakt det du efterfrågar.
Nu är det däremot fel från första början att påstå att det var Hitlers politik. Det skulle ge intrycket av att han kläckte idégrunden som låg bakom, men så är inte fallet.
Den som grundade Tyska Rikets omvälvande från en katastrofzon i mitten av Europa var Hjalmar Schacht. Det var hans förståelse kring vad pengar är och hur saker och ting fungerade innan 1914 som låg bakom.
1933-1938 var det nämligen exakt det som Schacht återinförde i Tyskland, nämligen MEFO bills.
Men han gjorde det med en överenskommelse att MEFO bill experimentet skulle avslutas när man nått full sysselsättning. Vilket man gjorde 1938…
Därefter tickade klockan för AH då han var tvungen att kasta ut Schacht ifrån Riksbanken för då påbörjades en ny inflationsperiod och Schacht vägrade delta i den cirkusen och hamnade därför i Dachau.
Du kan läsa om detta i The Magic of Money eller i den här texten:
http://www.fourhourday.org/content/docs/Hjalmar%20Schacht.pdf
Möjligen är det så att svaret på Europas problem ligger just i att återinföra MEFO eller pre-1914. Det fungerade ju för Tyska Riket.
Att BNP per capita inte ökat är inte så märkligt, då invandringen under dessa år varit stor och från "problematiska" länder – de har alltså inte kommit ut i arbetslivet "ännu". Å andra sidan är de heller inte skuldsatta (i vårt banksystem iallafall) så det spelar inte så stor roll…
BNP hit BNP dit. För mig spelar det en stor roll vad mina skattepengar används till. Slösas de bort på något korkat betyder det att jag (min stat, mitt land) inte har kvar dem när de behövs.
Ett alternativ till att spara skattepengar hos staten är att sänka skattesatsen så att jag själv kan göra något vettigt för mina pengar.
En röst på alliansen är en röst på ekonomin. Då blir man inte friskare per tid. Ingen demokrati och ingen miljö. Dålig luft och pesticider i maten. Nej tack det måste finnas bättre.