Måste säga att gammelmedia (=media som publicerar gamla nyheter) gör sitt jobb, om än långsamt. Men så är det ju gammelmedia också.
Nu uppmärksammas peak högskola, efter att man tidigare även upptäckt problemen med överetableringen hos gymnasieskolorna. Bonnier/DN har ett flertal artiklar där de nya landsortshögskolorna och “universiteten” gråter ut över att de får minskade anslag för att minska de fallande kullarna. Bonnier uppmärksammade härom veckan samma problem med minskande kullar för gymnasiet. Å andra sidan är ju Dagens Nyheter regelbundna besökare på bloggen.
 |
| Åldersfördelning 19 – 25 år |
Nu tycker förstås högskolorna att man inte ska minska antalet platser utan istället sänka antagningskraven, vilket alternativet är när det gapar platser tomma, då man saknar sammhällsansvar och bara tänker på sig själva.
Det är utbildningsinflation och minskande avkastning på skattepengar att utbilda fler och fler medelmåttliga ämnesbegåvningar och det är alltså helt rätt att minska antalet platser så att man i större utsträckning bara utbildar de som klarar av att slutföra utbildningarna.
 |
| Från tidigare inlägg om minskande
avkastning på onödiga högre utbildningar . |
Man kan kritisera alliansregimen för mycket, men i det här fallet är man, till skillnad mot friskolorna, helt rätt ute och minskar anslagen i takt med att utbildningskullarna rent demografiskt blir färre.
Högskolorna tar i sin desperation över denna helt förutsägbara utveckling för den som alls bryr sig om att studera svensk demografi till med att “lärosätena pekar på att läget på arbetsmarknaden fortfarande är svårt”. Att sätta folk som inte är överbegåvade i sina studieämnen i utbildning för att manipulera ner arbetslöshetssiffrorna är ett fruktansvärt dyrt sätt att manipulera arbetslöshetsstatistiken.
Betydligt billigare att bara förfalska arbetslöshetssiffrorna istället.
Vad Sverige behöver är inte allt sämre kvalitet på våra ingenjörer och forskare när vem som helst kan studera vidare. Vad Sverige behöver är fler jobb för de vars överbegåvning inte ligger inom de områden som idag “kräver” högre studier – idag krävs det högre utbildning för saker som man för 15-20 år sedan klarade av efter gymnasiet.
Hela universitetsbubblan är bara ett enda enormt AMS-projekt för de högskoleanställda. Femtio sökande till ett jobb leder inte till lägre arbetslöshet än fem sökande till ett jobb. Däremot lägre löner. En högskoleutbildad arbetslös är lika arbetslös som en arbetslös med lägre utbildning.
Ett annat problem är att vi upplever en brain drain från Sverige pga överutbildningen. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med jobb för alla utbildade vid universitet och högskolor. Räddningen är att söka sig utomlands. Men det är speciellt de allra duktigaste som får jobb utomlands och Sverige och företag verksamma i Sverige får i relativt större utsträckning nöja sig med medelmåttorna. Vi slänger alltså ännu mer pengar i sjön – inte bara utbildar vi folk till arbetslöshet, utan överutbildningen gör också att många av de bästa tackar för kaffet och tar sin gratis utbildning (gratis = inga terminsavgifter) och lämnar landet. Dessutom verkar trenden att flytta hem igen efter 5-6 år ha vänt och man flyttar inte hem alls igen. En anledning till det kan vara bostadsbubblan – det är helt enkelt för dyrt att skaffa en bostad i Sverige – förr kunde man jobba utomlands 5-6 år och flytta hem och köpa en bostad kontant för pengarna.
Så helt rätt av alliansregimen att dra ner anslagen till högskolor och universitet. Skattepengdiarna som undervisat får väl använda sina fantastiska kunskaper till att starta de där företagen som deras studenter är tänkta att dra igång…
43 kommentarer
Var det inte så att man har en kö som man inte kan ta in? Hur vet man att dessa inte har begåvning nog att klara utbildningen?
Det vet man inte. Man får gå på betygen. Bäst vore om man hade antagningsprov till alla utbildningar, då betyg och högskoleprov bara visar en generell förmåga och inte ämnesförmåga. Vissa utbildningar har dock (även) antagningsprov, t ex arkitektutbildningar.
Men visst, bränn av hundratals miljoner/miljarder i onödan. Antar att du inte betalar skatt, inte ens moms, och inte har något problem att man slänger pengar över folk som kanske inte borde gå den där utbildningen?
Ett alternativ som skulle kunna funka på vissa utbildningar (som t.ex. civilingenjör) är att helt enkelt blockera de som inte klarar inledande mattekurs (eller motsvarande). Denna kurs brukar det vara många som inte passerar ändå och examinationskostnaderna borde inte vara alltför stora, dessutom kan dessa kurser bedrivas i föreläsningsform eller självstudier.
Helt enkelt använda första tentan som antagningstest – det är så många som inte passerar den ändå, trots att de har haft tillräckligt bra betyg från gymnasiet.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag har själv civ. ing. examen (och tekn dr) och har 10 år senare jobbat med undervisning på samma högskola (Chalmers). Kunskapskraven har sänkts i de grundläggande mattekurserna, och säkerligen andra kurser. Dessutom, numera tar studenter det för givet att de skall få specialbehandling för att de skall spela in en skiva, eller vara med i VM i nån obskyr sport.
Cornucopia @ Förstår inte varför du antar att jag inte betalar skatt bara för att jag frågade hur man vet att ifrågavarande studerande inte klarar studierna? Det var en ärligt menad fråga då man ju i regel inte har någon form av inträdesprov att gå efter vilket du också bekräftar. Å andra sidan betalar jag skatt varje månad ung. motsvarande en låginkomsttagares bruttolön. Kanske du drar lite förhastade slutsatser ibland!
Av de som förordar monopol på diverse skattefinansierade verksamheter brukar finnas en blindhet.
De förstår inte att skattepengar kan användas på ett bättre eller sämre sätt, och behöver inte fundera på var de gör bäst nytta.
"Dessutom verkar trenden att flytta hem igen efter 5-6 år ha vänt och man flyttar inte hem alls igen."
Jag vill inte kontrollera korrektheten i detta, men var hittade du denna information ?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag är i samma sits, fast jag hamnade utomlands mer av en slump. Nu har jag inga planer öht på Sverige och det beror inte så mycket på lönen, även om den är bättre. På 80-talet halverades vårt relativa värde med tok-inflationen, 90-talet sålde vi ut allt i Sverige, 00-talet belånade vi oss. Nu är det slut på dom bokföringstekniska fusken. Sverige har fallit i 30 år, när vi har haft ett bra utgångsläge. Hur man kommer klara denna krisen med dåligt utgångsläge (inget att sälja, kan ej belåna sig så mkt mer, samhällstjänster redan nedskurna till max, konkurrens från östasien) vill inte jag veta från första parkett. Lycka till alla företagshatande jantelagmän.
Problemet är imho inte att man utbildar för många, kina får väl nån miljon nya ingenjörer per år, utan att inte fler värdeökande firmor startas. Dvs firmor som skapar värde; man köper en vara, tillför förädling, och säljer dyrare. Att köpa en skjorta från Kina för 50kr och sälja för 500kr skapar inte värde i samhället. Dom senaste åren har man lyckligt sålt stål och malm till Kina – dvs lägsta förädlignsnivån. Man borde skita knäck av oro över det, inte hurra att man får 40% mer i råvarupriser.
Ej värdeökande firmor: tobaksaffärer, rotavdragsentreprenörer, rutavdragsstädare.
Värdeökande/-skapande firmor: Ericsson, Volvo, Gruvor, Krilles firma (förmodar jag).
Allt tjafs om att sänka skulden är som att ta mer och mer treo mot bakfyllan samtidigt som man dricker dåligt hemkört. Fokusera på att få ett sunt samhälle istället så kommer resten naturligt. Luxemburg var ett deprimerande sosseghetto när stålindustrin föll. Dom tänkte om och är nu ett av de rikaste länderna, per capita, i europa. Det går att stöpa om ett samhälle.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
@Krille, helt enig på alla punkter
Om jag dricker en flirra skräpvin och kör buss, spenderar jag näsföljande dag med att äta säker mat. Gröt, banan etc. Det är inte rätt dag att testa rostade skalbaggar från Thailand.
USA som ligger en 6 år framför oss för vad som skall komma. Deras förra enorma kris botades av Roosevelt med Keynesianska stimuleringsåtgarder, vilket de kör på för fullt just nu.
Svenskar kommer förmodligen gå tillbaka till ur-socialdemokrati och få vansinnesideer likt idioten Hollande i Frankrike som lovar 75% skatt för rika och pension vid 60. Svenskar verkar fortfarande tro det var svenska socialdemokraters genialitet som lyckade konkurrera med ett europa i detta tillstånd:
http://i.imgur.com/VDrqr.jpg
Ha,ha du har helt rätt. Ragunda kommun är som Hollande. Sveriges högsta kommunalskatt, Sveriges kanske högsta VA-taxa osv osv. Här dundrar sossepolitiken fram på högsta växel och näringslivet är snart utdött. 🙂
Har man hål i kassan så höjer man skatter/avgifter istället för att effektivisera. Hade man varit entreprenörsvänlig hade man utnyttjat att 10% av landets vattenkraft produceras här, men icke. En företagare är en parasit som ska beskattas till döds. Allt i rättvisans heliga namn.
Du skriver att högutbildade inte flyttar hem igen pga höga bopriser. I vilka länder dit högutbildad arbetskraft flyttar är det lägre priser?
De flesta magneter för attraktiva jobb har mycket höga bopriser och levnadskostnader. Självklart så är lönerna därefter men att försöka klämma in svenska bopriser som en förklaring känns väldigt långsökt.
Det handlar inte bara om priser. Jag är högutbildad och bor sedan ett par år i Schweiz, tjänar bra och lägger undan en rejäl slant varje månad. Här kan jag hyra en lägenhet i centrala Zürich utan problem, 50m från sjön. Skulle jag vilja ha samma läge i Stockholm skulle jag vara tvungen att köpa, att hyra en sådan lägenhet i Sthlm eller Göteborg går inte, det är bostadsrätt, lån och köpa som gäller. Något som jag inte är beredd att göra i alla fall. Boendekostnad är inte den enda variabeln i ett beslut om var jag skall bo, men det är klart att den icke-existerande hyresmarknaden i Sverige spelar in i mitt beslut att stanna i Schweiz.
eh skrev boendekostnad, menade finansiering av boende 🙂
Tror du att nya hyresrätter är billigare än bostadsrätter? Dagens SVD visar på dyra nya hyresrätter.(13500 för 75 Kvm) Men det är klart nån kanske vill gynna dig med en subventionerad hyresrätt-dvs en hyresrätt som har hyror satta av en nämnd. Denna styrning av hyresmarknaden har lamslagit nyproduktionen av hyresrätter.
Utblidningssatsningar är väl S recept mot arbetslösheten-då med utbildning betald av staten-helst på låg nivå!
Oppti, du visar noll insikt.
En bostadsrätt kostar 4 MSEK, en hyresrätt tre månadshyror (uppsägningstiden). Du tror att det bara handlar om månadskostnad.
Förr kunde man flytta hem och köpa en bostad, medan man hyrde i de fungerande bostadsmarknaderna i Schweiz eller London. Idag kan man inte lägga upp tillräckligt med kapital för att flytta hem och köpa ens om man jobbar utomlands. Numer blir det bara handpenningen man kan jobba ihop, med undantag för de riktigt högavlönade.
Så man stannar kvar i sin utländska hyresrätt.
Jag bor i Geneve, också några tiotal meter från sjön och hyr för 25k kr/mån en våning i ett hus. Skulle jag köpt detta hus och tomt skulle det förmodligen kosta 40+Msek (en typ smålandsvilla på en ej så attraktiv tomt ligger på en 11 miljoner). Valet att hyra handlar till stor del om att man inte vill riskera att blöda massa miljoner dom huspriserna korrigeras ner säg 20%. Det är förstås en annan sak om man vet man skall stanna för evigt. Huvudkontoret för firman jag är delägare i är i USA så just nu är det dumt att låsa sig om jag måste dit.
Det finns en handfull subventionerade hyresrätter i Geneve för sossar. I övrigt finns inget sånt.
mptp: låter som din hyresvärd inte riktigt förstått det där med marknadsmässig hyra och borde hellre sålt sitt hus (och tex hyrt ut 4st smålandsvillor) än subventionerat ditt boende.
4% ränta vid på ett lån på 40 miljoner är 1,6 miljoner/år. Du betalar 300k/år.
Hyresvärden har förstås inte lån till 40 miljoner, men borde ha motsvarande förväntad avkastning på sitt kapital.
Gratulerar!
Hyresvärden kanske köpt för 1.5 MSEK och har därmed en avkastning på eget kapital om 20% och har inget vettigt att stoppa in 40 MSEK i vid försäljning. Finansmarknaderna?
Det finns andra sätt man skulle kunna subventionera hyresrätter. T.ex. så har hyresrätter inte samma skattevilkor när det gäller ränteavdrag som andra upplåtelseformer – detta gör en skillnad på nästan 2000kr/mån till hyresrättens nackdel.
För övrigt om jag räknar på det så ser det ut som väntat att kåken i sig verkar betinga samma pris oavsett upplåtelseform (30tkr/m2) – det är dock svårt att sälja den till en hyresvärd som måste ta 13500/mån för att få ekonomi i investeringen.
Finns hyresrätter nybyggda i innerstadens stockholm vid vattnet. Men du får betala 10000kr eller mer för en tvåa. Ingen skillnad mot Schweiz där. Har bekanta som fått utan att ha år i kön.
I Sverige är uppfattningen att hyresrätt ska vara billigt och därför är kön kort till nybyggen.
Tack Linus, samma gäller i Göteborg. Jag brukar bli idiotförklarad av bolånekollektivet när jag säger att det bara tar några månader att få ett förstahands hyreskontrakt idag, så det är gott att få stöd.
Som jag nämnde: varför inte 4st 10-miljonervillor som man säkerligen skulle kunna hyra ut för 20kkr/mån styck?
Den finansiella risken borde ju inte vara större om man nu skulle vara rädd för ett boprisfall.
Äsch då! Tappade tråden!
Menat som svar på "Cornucopia? 2012-08-20 14:47" från tråden ovan.
Det är inte finansiella risken som är problemet här. Om du drar in 240tkr/år i hyra för något som kostar 10milj i inköp så gör du en dålig affär. Dra av avskrivningar på 200tkr/år och evt driftkostnad på 30tkr/år så får du en avkastning på 10-40tkr/år eller 0.1-0.4% på satsat kapital. Man bör nog leta efter bättre avkastning på satsat kapital än så (även om du bortser från avskrivningar så blir det dålig avkastning).
Ok, sätt högre hyra då!
Min poäng var att hyresvärden gör ju inte direkt en bättre affär på det nuvarande huset.
Sen är det ju inte säkert han gör "fel". Han kanske ser andra värden i sitt hus än hur man får optimal avkastning. Men det är där jag menar att mptp har tur.
(Skyller ev slarviga uträkningar på att jag f.n. drar mitt strå till skattestacken.)
Det finns naturligtvis också eventualiteten att det förhåller sig som i sverige. Att huset skulle betingat 40milj är inte relevant – sålänge du säljer den som hyresfastighet (dvs inte vid ombildning till bostadsrätt) så får han inte mer betalt än vad hyresintäkterna motiverar. Det är därför hyresvärdar inte behöver köras över när man ombildar till bostadsrätt.
Dom har ett till hus på 1200(?)m^2 tomten som dom säkert tar minst 30k/mo i hyra för. Dessutom leker dom affär i bottenvåningen och dess läge är viktigt. Dom skulle evt kunnat få lite mer i hyra, men dom värderar högre att det funkar smidigt tror jag. Kommer man upp i 30k+/mo i hyra så är det mest korttidsanställda (tex vid FN) som hyr och då måste dom engagera sig att hitta nya hyresgäster etc samt att dessa visar i regel lite tålamod med att bli inparkerade av kunder etc.
Men visst hade det varit ett bra tillfälle att sälja av och göra andra investeringar med pengarna. Dock får dom aldrig det här läget igen nånsin och dom vill väl bo där antar jag. I Sverige finns det sjöar överallt, samt mkt havskust, men mängden strandtomt är mkt begränsad här.
Förmodligen köpte dom huset för nån miljon sek på sjuttiotalet.
Det jag menar här är när hyresvärden väl sitter på fastigheten så finns alternativen att sälja fastigheten eller fortsätta hyra ut den. Vad investeringen ursprungligen kostade har nu ingen betydelse för valet (normalt sätt så får man anta att ursprungliga köpeskillingen för fastigheten är mycket lägre än dagens priser dock).
Det är nog så att när bostad passerar 10 Miljoner/familj i inköpspris/värde så är det nog aldrig ett fördelaktigt objekt att hyra ut.
Det är nog som mptp antyder att det är svårt att hyra ut något, vadsomhelst, för över 30kkr/månad.
Att äga däremot är en annan sak. Där finns nog personer som gärna parkerar sina pengar på samma sätt som man kan betala mycket pengar för en tavla eller ett smycke.
Detta givet förstås att man har pengar och slipper ta lån.
Faktum är att gymnasiebetyget i matematik har en hög prediktiv validitet för hur väl en student kommer klara en teknisk eftergymnasial utbildning. Högskoleprovet är betydligt sämre på den punkten. Samma antal antagna studenter men med lägre gymnasiebetyg i matematik implicerar således färre studenter som tar examen i slutändan, allt annat lika. Kan man sedan kalla en halvt genomförd ingenjörsutbildning för bortkastad? Min åsikt är att den inte helt bortkastad. Men avkastningen på satsade resurser kan givetvis diskuteras.
Min erfarenhet efter att ha jobbat med yngre förmågor inom industrin i många år är att de som har lite erfarenhet från högskola/universitet, men saknar examen, ofta kan ta till sig resonemang och skriven teknisk information lite lättare och presterar generellt lite bättre än de som kommer direkt från gymnasiet. Kanske handlar det mer om att höja lägstanivån istället för att bara utbilda de med bäst förutsättningar för att överhuvudtaget ha någon arbetskraft till semikvalificerade uppgifter?
Ett problem som jag har upplevt med detta är att det är/var snittbetyget när man gick ut gymnasiet som gälde för urval när man söker till högskola. Med lite mer mediokra studieresultat i mer allmänbildande ämnen som historia od så står/stod man sig dåligt i konkurrensen om högskoleplatserna. Det är inte helt optimalt att en som skulle klarat utbildningen väl har konkurerats ut av en som inte ens passerar inledande mattekursen.
Isht när de första kurserna är av sådan karaktär att de i sig skiljer agnarna från vetet till en förhållandevis liten insats så vore det bättre att låta detta avgöra vem som borde studera på högskola och vem som inte borde studera där. Detta förutsätter dock att högskolorna inte tummar på kvaliten för att få fler studenter och därmed högre anslag.
Egentligen är det en rätt bra idé med den där första kursen. Dock kostar det pengar och studieskulder "i onödan".
De som härdade ut på mat/nat på min tid på universitet hade ofta "medelmåttigt bra betyg" (runt 3.8 – 4.0) och det var dessa som inte tillhörde de 50-80% som hoppade av första året. "Medelmåttorna" blev sedermera doktorander, disputerade och sitter med doktorshattar.
De som hade höga betyg 4.5+ fick dessa pga att de var optimerade för gymnasiestudier enligt den tidens betygssystem. Men de klarade inte universitetet.
Kort sagt bör man lägga riktigt tråkiga och svåra kurser i början, vilket man ju också gör inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna, då mattekurserna är en förutsättning för vidare studier.
Att de med något lägre betyg skulle vara bättre lämpade för naturvetenskapliga universitetsstudier än de med 4,5+ tror jag är en myt som känns bra att berätta eftersom annars skulle 4,5+ arna vara så j-a odrägliga.
(bara det faktum att jag hört det sägas många flera gånger förr tycker jag tyder på att det är en historia som känns bra att berätta.)
Skulle tro att de med högre betyg överlag har bättre förutsättningar än de med lägre betyg.
Sen är det ju väldigt individuellt vad man har för intressen och om man anser att man skulle trivas på institution.
Att ha verklighetsanpassade kurser i början av studierna kan ju fortfarande vara en bra idé dock.
Den första kursen bör nog inte vara så dyr att hålla och studieskulderna från en termins (misslyckade) studier är inte så speciellt stora.
Sen när det gäller verklighetsanpassningen av kurser i början så har jag svårt att se mattekursen som verklighetsfrämmande – den är i det närmaste nödvändig för att kunna ta till sig resten av utbildningen ändå. Klarar man inte den så har man inte på högskolan att göra. När det gäller förmågan att klara utbildningen så är det enligt min erfarenhet just den första mattekursen som är den stora vattendelaren – det är här de flesta faller bort, de som passerar kursen tenderar att klara resten också.
Magnus 6THix, de som hade höga betyg från gymnasiet kunde bara uppnå dessa genom höga betyg i alla ämnen. På universitetet läser man betydligt smalare, t ex bara matte + kemi eller matte + fysik etc. Då gäller det att det var just detta som 4.5:orna var begåvade på.
De som låg på 3.8 kanske fortfarande hade 5:a i matte och 5:a i fysik.
Men då säger du samtidigt att de som är riktigt duktiga på naturvetenskapliga ämnen inte intresserade sig för andra ämnen (som fanns på natur/tekniskt linje eftersom vi pratar urtid nu)
Jag tycker det känns långsökt. Och deprimerande om det är sant.
Stort slöser med tid då studenter väljer för svår utbildning.
På min tid (70/80-tal) avbröt ca 80% av de som inledde juriststudier sina studier utan att erhålla jur.kand. Juristlinjen var kanske inte svår men att halvera studieplatserna vore förstås lönsamt för samhälle och studenter. Dock inte för korrupta politiker och politiska universitet
Jan Björklund har varit igång idag och gjort ett utspel om att det är kris i oHmsorgsyrkena. Han ska nu tillsätta en utredning för att se vad man kan göra för att "höja statusen" på vårdutbildningarna. Han borde nog istället titta på lönenivåerna inom omsorgsYRKENA. Han kan höja " statusen" på utbildningarna hur mycket som helst och ingen söker om arbetsgivarna sedan är oattraktiva.