Är EU en demokrati? Eller ens Sverige för den delen?
För att kunna svara på den frågan kan man luta sig mot Robert Dahls polyarki-begrepp (Wikipedia), som i princip innefattar sju punkter. Om inte alla dessa sju är uppfyllda så är ett land inte en demokrati.
De sju punkterna är
- Valda befattningshavare. Beslut tas och lagar stiftas av valda befattningshavare.
- Fria och opartiska val. Krav här är bland annat valhemlighet.
- Allmän rösträtt. Alla vuxna har rätt att rösta, med få undantag. Dahl gjorde dock ett undantag och en polyarki kunde vara en polyarki även om bara ena könet hade rösträtt, dvs männen. Men allmän rösträtt ska gälla utan krav, dvs man ska inte behöva betala skatt, betala avgift för att rösta etc, utan oavsett status ska man ha rösträtt.
- Rätt att kandidera. Alla har rätt att ställa upp i ett val.
- Yttrandefrihet. Hit räknas också rätten att fritt demonstrera.
- Press-, tryck- och publiceringsfrihet. Man ska kunna nyttja alternativa informationsskällor, som fri TV, fri radio, fri press och fritt Internet för att skaffa sig (des)information.
- Föreningsfrihet. Det ska vara fritt att bilda föreningar, politiska partier, fackföreningar etc som påverkar samhället eller driver lobbying. Hit räknas också möjligheten att inom föreningar föra en diskurs utan insyn från myndigheter, vilket inte längre gäller pga övervakning av Internet. Tre personer som delar ett intresse är en förening, det behöver inte formaliseras.
Man inser ganska snabbt att EU inte är en demokrati, då man styrs av en junta, EU-komissionen, dit man tillsätts på nästan feodala grunder, dvs utifrån marktillhörighet (en kommissionär per land och som inte väljs av folket).
Samtidigt inser man att även Sverige inte längre är en polyarki, då allt mer beslutsfattande delegeras ner till icke valda befattningshavare och tjänstemän på våra myndigheter. T ex ger svenska myndigheter ut förordningar som blir bindande lagar, utan att myndigheternas tjänstemän har valts. Det samma gäller förstås inom EU. Det går också att diskutera om tillståndsprocessen för att driva radio eller TV är ett brott mot demokratin, liksom att presstödet kan gynna vissa kanaler medan andra kan uteslutas. Svensk demokrati kan alltså stärkas av att myndigheter (och kommuner) håller direktval till åtminstone ledande poster inom myndigheterna, t ex generaldirektörer, polischefer etc.
Dahl har även en del andra krav, bland annat frånvaron av utländskt inflytande, dvs man ska vara ett suveränt land. Sverige är inte längre suveränt, utan har övergett detta i och med Lissabonavtalet och står därmed under utländskt inflytande. Dessutom finns inget försvar som kan hävda den nationella suveräniteten. Svensk demokratisk vilja kan köras över av EU.
Men svaret på rubriken måste vara entydigt.
EU-komissionens existens och att ministerrådets ständige ordförande Herman “Skeletor” van Rumpoy inte heller är vald av folket gör att EU inte är en polyarki och därmed inte heller en demokrati.
Då Sverige står under utländskt inflytande från icke-demokratin EU, så är inte heller Sverige en demokrati.
67 kommentarer
Nej, EU är definitivt ingen demokrati.
Ej heller Sverige, men mindre av de framförda skälen, utan av samma skäl som EU. Detta eftersom våra landsförrädare till poliiker skrivit på Lissabonfördraget och därmed gett upp vår nationella suveränitet. Därmed är vi tvingande underställda det mesta av vad EU-frälset behagar hitta på.
Det skulle vara bra om någon statsvetare kunde gräva i om EU anslutningen och de olika avtalen varit grundlagsförenlig eller går att riva upp. Men sådana regimkritiska statsvetare finns nog inte sedan Palme och co. gjorde universiteten politiskt styrda (och domstolarna med för den delen).
Grundlagen kan och har ändrats i varje mandatperiod. Nödvändiga ändringar har gjorts i grundlagen för att EU skall få den makt över sverige som behövs.
Den intressanta frågan blir då: har vi någonsin haft demokrati i Sverige, eller har vi valt en definition och en analysmetod som gör att inget land i hela världen någonsin varit en demokrati? Om så, var det så lyckat?
Man kan väl säga att demokratin har varit bättre. Förr i tiden var inte personliga beslut något som politiker reglerat. Idag är i princip allt reglerat och därmed har man även gjort det svårare att ta privata beslut. Det är odemokratiskt
Fast när jag var liten bestämde staten hur din telefon skulle se ut och hade synpunkter på hur många skivor bröd man borde äta. Man får nog leta längre tillbaks än sossestatens storhetstid om man ska hitta något överflöd av egna val, och går man för långt kommer man snart till en period då kvinnor inte fick rösta.
Njae, nu blandar du nog ihop hur en stat ibland kan behöva dra igång marknader eftersom kostnaderna är för stora för privata aktörer. Och den begynnande "rådgivningen" om hur folk skulle leva sina liv som förstärkts år efter år.
Jag raljerade kanske lite, men när var då demokratin "på topp" menar du? (i den mening den hänger ihop med egna beslut)
Har verkligen inte sagt att demokratin varit på topp, att säga att vi någonsin haft demokrati anser jag vara fel för som systemen fungerar är det långt ifrån demokratiskt. Framförallt för att det finns på tok för mycket människor som bestämmer i områden de inte har någon kunskap om eller lägger sig i där man inte behöver reglera. Det finns heller ingen motkraft, de med makt tar därför liten risk om de tar korkade beslut. Möjligen är Sverige lite väl naiva då ingen av nu levande personer har minne av en riktigt korrupt makthavare.
Det jag menade var bara att förr i tiden fanns inte samma möjligheter och lägga sig i och man la sig inte i på samma sätt. Därav hade människor mer kontroll över sina liv.
Vet inte om jag anser att vi har demokrati enligt de kriterier du tar upp. Det är helt omöjligt för vanliga väljare att påverka vem som skall representera oss. Vi har någon slags representativ demokrati…men inte demokrati. Bra titta på hur folkomröstningar behandlats i Sverige. De är rådgivande bara om befolkningen röstar rätt.
Sen delar jag inte de kriterier som ställts upp. Endast fria män (och kvinnor) kan göra ett fritt val. Är man beroende av staten för sin försörjning är det orimligt att ha rösträtt. Det innebär att jag inte anser att jag själv som är sjukpensionär skall ha rätt att rösta.
Håller med, rösträttsreformen på fyrtiotalet där varaktigt bidragsberoende erhöll rösträtt ledde ofelbart till det bidragsland vi har nu. Gissa vilka som propagerade för?
"Vem vill inte ha bidrag?" skrev någon funktionär i en "ideell" båtförening i Båtnytt(?) i våras apropå sammanslagning av båtfriluftsföreningar.
Det är ofta enklare och roligare att bestämma vad andra skall göra med sina pengar än att andra skall bestämma över mina.
För den intresserade finns en intervju från i våras med Martin Schultz (talman i EU-parlamentet). Bra intervju där han bland annat får kommentera demokratisituationen. Han är INTE särskilt nöjd.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5026079
Som boende i ett par andra EU-länder än Sverige kan jag bara säga en sak: att flytta över gränserna var enklare INNAN den så kallade "integrationen"…
I en riktig demokrati får endast de som påverkas vara med och rösta, varje röst bör dessutom viktas efter hur viktigt området är.
I en riktig demokrati hade exempelvis sexköpslagen aldrig kunnat gå igenom eftersom där handlar det om att en minoritet (som påverkas) får fogas sig efter en majoritet som inte påverkas ett skit.
Sverige har också en extremt odemokratisk 4% spärr vilket gör det näst intill omöjligt för grupperingar att lyckas.
Svensk demokrati handlar mest om att vara "bäst" på att tillvara ta den mest röststarka gruppen ekonomiskt (familjer med höga lån), i övrigt kan de nästan besluta vad som helst.
Precis.
Demokratin gäller i praktiken bara 2-3 huvudfrågor (främst "plånboken").
Därutöver har politikerna "carte blanche" att hitta på vad som helst helt emot folkviljan.
Äntligen ett bra inlägg på en alltmer sinande blogg. Peak Conrucopia?
Du glömde den höga representaten i utrikesfrågor baronessan Catherine Ashton, hon är inte vald av någon, någonstans, någonsin.
Yttrande- och tryckfriheten är ju starkt begränsad i Sverige. Finns ju saker som inte får sägas enligt lag.
Intressant frågeställning. Tycker det också är relevant att fundera kring vad som skapar hållbarhet i demokratibegreppet – vad gör att en demokrati fortsätter, hur är det en stabil organisationsform? Fundera t ex över vad som händer i Israel där tidigare minoritetsgrupper (Extrem-Orthodoxa) snart har växt till sig och förändrar förutsättningarna i landet… eller Lesotho som snart har en majoritet som är Kineser…
Folket styr oavsett vilka de är? Majoritetens förtryck brukar det ju sägas. Demokrati ska inte begränsas till när vissa grupper har makten och är i majoritet…
Mmm, men om de som är blir majoritet går ifrån demokrati…
Mmm, men om de som är blir majoritet går ifrån demokrati…
Är det någon skillnad på EU-kommissionen och Sveriges regering när det gäller att makthavarna inte är valda? Jag har inte valt energiminister och det har ingen annan heller. Dessutom har statsministern rätt att plocka mannen från gatan, dvs någon som inte ens är vald till riksdagen, till statsrådsposter.
Fast jag tycker nog att vi (Sverige, EU) har en demokrati ändå – det är trots allt möjligt för folket att välja personer som väljer andra representanter. Att det sker val i två steg skapar inte icke-demokrati.
Faktum att detsamma gäller statsministern. Det finns mig veterligen inget krav att statsministern själv skall sitta i riksdagen – det enda kravet är att riksdagen utser statsminister och statsministern utser övriga ministrar. Jag har för mig att även statsministern har varit extern ("från gatan") vid något tillfälle.
Till Sveriges regering väljs oftast dom som står nära partiledaren. Man kan gissa på förhand vilka det blir. Till EU skickas dom som tabbat sig på hemmaplan. Det är därmed en slags antidemokrati, man måste ha gjort bort sig i Sverige för att komma till EU.
"Att det sker val i två steg skapar inte icke-demokrati."
Hur många steg kan det ske och ändå kallas demokrati? Oändligt antal?
Självklart minskar värdet av demokratin kraftig för varje steg som läggs mellan väljarna och de som utövar makten.
I EU finns dessutom ingen "regering"/oOpposition", hur ska man rösta för att avsätta "Rumpan"?!
Så om/när sossarna vinner nästa skulle Löfven vara en bra gissning om vem som blir statsminister – återstår bara att se om han blir invald till riksdagen då…
Yttrandefriheten är en illusion.
Även om vi kan skriva och säga vad vi vill så är vi ändå omedvetet medvetna om att alla telefonsamtal arkiveras och kan plockas fram som bevis i efterhand liksom att allt vi skriver här eller i e-posten.
Reflexmässigt hämmar detta vår förmåga och därmed rätt att yttra oss.
Se t ex vilka omskrivningar Cornu gör i denna blogg för vissa ord för att slippa uppmärksamhet och misstanke om att han är en sxedåre eller trerorist … Kom dock ihåg vad Gåågle skulle föreslå att du menar om du söker på dessa ord så räkna kallt med att även dessa förslag registreras i din databasprofil.
En brist i kriterierna är första punkten som kräver exakt ett delegationssteg mellan folket och beslutet. Om folket delegerar beslutet till någon så är det demokrati, men om folket delegerar till någon som delegerar beslutet till någon annan så är det inte demokrati, men om folket tar besluten direkt så är det heller inte demokrati.
Det är helt orimligt att inte betrakta direkt beslutande som demokratiskt – det förefaller ju mer demokratiskt att besluten tas av folket. Representativ demokrati är fallet där folket har delegerat besluten till ett parlament – en fråga är om parlamentet då har rätten att delegera beslut ytterligare ett steg?
Helt rätt; det du beskriver är demokratins gråa område som alla makthavare försöker utnyttja, eftersom det är representativ demokrati som dominerar dagens politik.
I juridiska filosofin finns därför ett institut som är lika viktigt som själva demokratin – riksrätt, dvs att kunna ifrågasätta beslut som valda befattningshavare har fattat och som anses gå emot folkets vilja, samt att kunna väcka åtal mot befattnigshavarna.
Montesquieu presenterade riksrätten som en viktig del av maktfördelningen och införandet av Ombudsmannen som folkets beskyddare hade också samma syfte. Sverige har tyvärr avskaffat riksrätten och kan därför inte betraktas som ett demokratiskt land.
Snart är vi en. The Borg. Alla teknologiska och biologiska skillnader kommer att assimileras.
Jag tycker inte heller vi har demokrati längre, varvid att rösta känns meningslöst. Men jag gör det ändå, jag vet inte varför.
De folkvalda behöver ju inte genomföra de vallöften de vunnit valet på. När man inser hur lite ens röst påverkar eftersom agendan sätts efter valet, och eftersom politiker även kan rösta emot vad deras egna parti skall stå för, även det utan uppenbar konsekvens. Då inser man att man har ingen kontroll över vad man egentligen röstar på. Varvid själva röstandet i sig blir meningslöst.
Vi har en ganska stark tradition i sverige att följa partipiskan – det framstår ju nästan som en skandal ifall någon ledamot får för sig att rösta efter eget tycke ifall det skulle gå emot partilinjen. När du röstar blir det i praktiken att du röstar på partiet som står som rubrik – namnen under är bara drönare som sätts i riksdagen för att vid votering trycka på den knapp som partiledningen har sagt till dom.
Kommentar till punkt nr 1:
Som jag har fattat det så är Ministerrådet högsta beslutande och lagstiftande organ i EU. Där sitter ministrar från medlemsländerna med röstyrkor som hjälpligt speglar invånarantalet för respektive land. Oftast är regeringschefen vald, men han väljer ut sina ministrar.
Före Lissabonfördragets ikraftträdande så hade länderna vetorätt i betydligt fler frågor. Numera avgörs fler frågor inom fler beslutsområden med kvalificerad majoritet. Man har velat ha ett mer beslutsfähigt EU. Därmed blir det lättare att "köra över" små stater med avvikande uppfattningar. Märk väl, för att övriga EU inte ska kunna "köra över" Storbritannien, Frankrike och Tyskland i en ministerrådsomröstning så kan dessa tre länder samfällt blockera ett beslut som går dem emot.
Med Lissabonfördraget har också EU-parlamentet fått ökad makt genom medbeslutanderätt tillsammans med Ministerrådet i vissa frågor.
Således blir rankingen med avseende på beslutsfattande i Sverige:
!. Ministerrådet
2. EU-parlamentet
3. Riksdagen
Vi har således ett kraftigt demokratiskt underskott i Sverige, ty genom Lissabonfördraget fattas fler besluts, som rör Sverige och de svenska medborgarna, utomlands och av icke-svenskar.
Tyvärr blev EU-medlemskapet grundlagsskyddat i samband med två riksdagsomröstningar 2010, vilket försvårar ett utträde ur EU, om Sverige vill utnyttja Lissabonfördragets utträdesklausul. Här var alla riksdagspartier (inklusive MP och V) eniga utom Sverigedemokraterna, som röstade emot den nya grundlagen. Kudos SD!
Nja, om EU-kommmissionen från Wikipedia:
"Europeiska kommissionen, även känd som EU-kommissionen, är en av Europeiska unionens institutioner,[2] bestående av en unionsmedborgare från varje medlemsstat.[3] Kommissionen är en av unionens mäktigaste institutioner, bland annat eftersom den har ensamrätt att lägga fram lagförslag inom nästan alla befogenhetsområden. Därmed kan inte nya lagstiftningsakter antas och redan existerande lagstiftningsakter ändras utan kommissionens medgivande. Dess centrala funktion är att tillvarata unionens allmänna intresse; att söka förslag och lösningar som i första hand ligger i hela unionens intresse. Kommissionen övervakar tillämpningen av Europeiska unionens fördrag och unionsrätten. Detta sker under kontroll av Europeiska unionens domstol.[3] Utöver dessa befogenheter, har kommissionen också till uppgift att genomföra på unionsnivå de lagstiftningsakter som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antar samt att representera unionen utåt. Därmed har kommissionen ungefär samma roll inom unionen som de nationella regeringarna har på nationell nivå.[3]"
Se ministerrådet som EU:s parlament och riksdag, men EU-kommissionen är regeringen. Som inte väljs, vare sig direkt eller indirekt av folket. Dessutom är ordförande för EU:s parlament på inget sätt folkvald, medan riksdagens talman faktiskt är folkvald, om än inte till den posten.
I slutändan, oavsett hur de tillsätts, så har inte EU-kommissionen ledamöter tillsatts via allmänna val.
Samma problematik gäller egentligen Sverige, i den utsträckning regeringen tillsätts av personer som inte valts till Sveriges riksdag, vilket ibland händer.
Cornucopia,
Jag håller med dig att EU-kommissionen tar beslut, och mycket viktiga sådana. Det är inte bara Ministerrådet som tar beslut.
Men om man antar att EU-kommissionen kan liknas vid den svenska Regeringen och Ministerrådet vid den svenska Riksdagen, som traditionsenligt är Sveriges högsta beslutande organ, så implicerar det att Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ.
Något som är ett stort demokratiskt underskott i EU, utöver de punkter du har tagit upp, är hur beslutsunderlag tas fram EU-kommissionärerna och EU-parlamentarikerna är i mångt och mycket händerna på mer eller mindre övertygande, övertalningsskickliga och köpstarka lobbygrupper, där folket har mycket ringa insyn.
Sedan pågår det mycket informellt beslutsfattande i "skumma korridorer" i EU-institutionerna. Som blåögd svensk samt uppfödd på offentlighetsprincipen och svensk förvaltningstradition, vars stolta anor går tillbaka till Axel Oxenstiernas och Gustav II Adolfs dagar, hänger man inte med alla gånger och fattar inte varför utfallet av ett beslut blev som det blev.
http://ceciliamalmstrom.wordpress.com/2009/12/10/underligt-med-jordbruksministermote-i-paris/
Språklig rättelse till 18:49. Tredje stycket ska vara:
"Något som är ett stort demokratiskt underskott i EU, utöver de punkter du har tagit upp, är hur beslutsunderlag tas fram. EU-kommissionärerna och EU-parlamentarikerna är i mångt och mycket i händerna på mer eller mindre övertygande, övertalningsskickliga och köpstarka lobbygrupper, där folket har mycket ringa insyn."
Det är inget problem om Sverige saknar demokrati. Med lite skjutande så kommer resten av världen att vilja införa demokrati i Sverige. (Svagt luftvärn är en fördel här.)
Just vad som är demokrati verkar vara lite flytande. Och de som är extra demokratiska brukar ofta ha med ordet "demokrat" i namnet så att det inte ska finnas någon tvekan, som Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea), Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Dessutom har världens friaste och mest demokratiska land USA, under nuvarande demokratiska regim, som i år anammar 40000 nya demokratiska lagar för sin fria befolkning. I Sverige orkar vi bara med en handfull – vi har alltså hamnat rejält efter med vår demokrati.
Sveriges statsskick borde benämnas "Bananmonarki" eftersom vi inte är republik men uppfyller en hel del av de kriterier som i övrigt ställs.
Historiskt när Ebbe Carlsson kunde rekvirera polisbilar till privata taxiuppdrag som belöning för sitt (s)-engagemang fram till dagen(s) hjältar som Claes Borgström som värnar de svaga och utsatta i samhället.
Moderaternas mörkande av partibidragen, finanshajar i samhällseliten som aldrig fälls för insiderbrott, att funktionärer i allmänna val smusslar undan valsedlar för vissa partier, vissa företeelser är "förbjudna" att nämna i media, etc och som grädde på moset alla EU-påfund som våra stora ledare bestämt åt oss. Men vi har i alla fall en kung, som lever som en kung.
Jag tror nog att socialdemokraterna genom historien gjort mest för att säkerställa demokratin i Sverige, t.ex. genom sin internbyrå som registrerade hundratusentals subversivt odemokratiska element i Sverige på 60-talet, för att inte tala om alla lagar de stiftat åt folket. Alltså tydliga tecken på sann demokratisk anda. Men Moderaterna är rätt duktiga de med fast de inte har "demokrat" i namnet. Dock är de ju fortfarande sedan 90-talet sant demokratiskt progressiva med den temporära värnskatten och dess omfattande fördelningseffekter.
Någon håller på att läsa in statsvetenskap A?
J.K Nilsson
Nä, de där sju kriterierna för demokrati lärde jag mig 1987 i tvåan i gymnasiet (4-årig teknisk linje). Fast jag antar att man idag måste gå universitet för att få lära sig sådant.
Resten skyller jag på Google-Fu. Dahls bok kom ut 1989, så teorierna fanns innan dess.
En annan fråga är om vi är med i EU. Vi sade ja till en organisation där konvergenskriterierna var centrala. De har i princip brutits av alla hela tiden. Det vi fått liknar inte på minsta sätt det vi sade ja till. Att det inte fungerar för alla hela tiden känns inte sås störande. Man skulle fortfarande se en massa vilja att hålla sig till lagda ramar. När det däremot är annorlunda hela tiden för i stort sett alla är kontraktet brutet eller ickeexisterande.
Är nog bara Sverige som kan klara konvergenskriterierna idag. Dock måste vi först knyta valutan mot Euron, fast det lär nog inte inträffa inom de närmsta decennierna. Det är som de stod i wikileaks kabelkanal till USA, typ fritt ur minnet: Svenskarna kan vara väldigt pragmatiska och snabba emellanåt, men ibland får de hela beslutsprocessen att tvärstanna med ett gnissel.
Och det får man nog se som ett högt betyg på våra folkvalda.
Några till är det faktiskt, se
http://cornucopia-en.cornubot.se/2012/04/eu-gross-government-debt-2011.html
Sverige, (Norge – EES), Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien, Finland och Polen.
Alla länder runt Östersjön klarar alltså konvergenskriterierna, undantaget Danmark och Tyskland.
Intressant, Östersjön verkara var en hot spot. Vad kan de bero på?
Billigare transporter av rysk olja?
Nej, den gemensamma faktorn för Sverige-Finland-Estland-Lettland-Litauen-Polen är att samtliga ingick i Storsverige. Ränderna går väl aldrig ur…
En möjlig hypotes. Karl XII och hans kamikaze-disciplinerade karoliner har förmodligen spridit den svenska folksjälens säd vida omkring på sina irrfärder. Såg senast för några veckor sedan bevis på hans irrfärder i Polen, där de stolt beskrev hur de höll stången i en borg tills att de fick slut på ammunition, vatten och mat, men därefter fick ge upp till den store erövraren.
En organisation som tvångsansluter människor är en diktatur.
Demokrati kräver frivilligt deltagande och därmed individens godkännande av majoritetsstyre.
Du tänker på tvångsanslutning till kommunalt avlopp?
Det kommunala avloppet och f*cket är väl ungefär som två sidor av samma mynt? En skillnad är väl att f*cket är de som producerar sk*t,inte avleder dyngan, och dessutom saknar f^cket reningsverk i slutändan.
För mig har demokratier olika kvalitet och kvaliteten blir högre när minoriteter respekteras inklusive den minsta minoriteten individen och politiken begränsar det som den styr över och lämnar mera utrymme för individer, individers frivilliga sammanslutningar och marknader.
Det som styrs politiskt behöver vara välmotiverat och inte bara klåfingrigt med stöd av 51% av de som röstade.
Självklart har även marknader olika kvalitet, kvaliteten stiger med lägre hinder för nya konkurrenter. Staten kan välja mellan att stödja mångfald eller korporativism, det ena valet hör ihop med högkvalitativ demokrati.
Diktaturer är inte så illa om de håller på och monterar ner sig med en stadig rörelse i demokratisk riktning, allt som hela tiden blir bättre blir förr eller senare riktigt bra. Demokratier som rör sig åt andra hållet gör mig nervös…
Demokratier är historiskt sett sköra skapelser som inte håller så länge. Diktaturer är i detta avseende betydligt robustare. Det är därför historien är full av kungar och kejsare och inte av statsministrar och riksdagar.
Det är nu så att befolkningen grovt kan delas in i fixare, snackare och klagare. Det är de första som faktiskt får något gjort, och av dessa är det de kompetenta fixarna som får något bra gjort. Men i en demokrati får alla vara med och leka, och då slutar det med att de klåpiga fixarna tillsammans med snackarna och klagarna över tiden kör allting i botten på grund av ren och skär inkompetens i kombination med ett förkrossande numerärt överläge.
Ett tillägg: Bara för att man har icke-demokrati så är det ingen garanti för att styret är kompetent. I de historiska farvatten vi är nu så brukar det vara korrupta fixare ur den politiska adeln som tar över när demokratin fasas ut.
Demokratiska institutioner som sockenstämman kan vara slitstarka.
Den moderna demokratin ger möjligheter att göra sig av med inkompetenta ledare utan att de behöver kämpa för livet och förlora det, det är en innovation som borde hjälpa en del samhällen att bli stabilare.
Problemet är att en väljare som är medelmåttigt kompetent inte kan skilja på en medelmåttigt kompetent ledare och en mycket kompetent ledare. I ett system där man också måste sälja in sig själv och sin politik (om denna är möjlig är återigen en bedömningsfråga, svårt för en svensson att bedöma) till väljarna så kommer med tiden de skickligaste lögnarna och de mest förslagna intrigörerna (de med semipsykopatiska drag) att dominera ledarskapet. När de gäller politik, så är allt de behöver göra att dupera de dumma och de medelmåttiga.
De är ju majoriteten av väljarkåren. Sen får det gå som det gå. Går det bra, tar de åt sig äran, går det dåligt skyller de på väljarna som "röstat för vår politik".
Demokrati är således en garanti för i bästa fall mediokert ledarskap och oftare direkt uselt. Det är ju precis på resultaten av detta usla ledarskap Cornu och många andra, även du, gnäller på utan att förstå bakgrunden. Därmed är de/du en del av problemet genom er ignorans. Det blir liksom inte bättre än så här. Landet ligger för fäfot och ingen Gustav Wasa syns till.
Avsaknad av demokrati har heller inte visat sig vara någon garant för gott ledarskap…
Anonym: precis vad jag skrev fyra inlägg längre upp.
Svenska riksdagspolitiker saknar grundläggande förståelse för att ett lagstadgat skydd både för person resp egendom saknas för den svenska medelklassen. Den enda demokrati de begriper sig på är den som relaterar sig till resp riksdagsledamots egen plånbok.
Andreas Cervenka skriver i SVd att den moderna samhällsekonomin 2012 skulle för högstadieelever i en lärobok kunna beskrivas som: "De som gör bort sig ska belönas, skötsamma straffas och regler är till för att brytas". Detta är en enkel och saklig beskrivning som man inte behöver vara generaldirektör eller minister för att förstå.
Det är trist att riksdagspolitikerna sabbat allt, och somliga gråter nu ut i media för de är rädda att få mindre välavlönade poster efter valet 2014.
– Skyll er själva säger jag!
Geier 56
F.ö.anser jag att ingen person som haft "konstigheter" i sin barndom skulle få bli minister i Sverige, eftersom sådana skadade människor emellanåt gör väldigt märkliga prioriteringar
Det har inte gjorts några vetenskapliga undersökningar om vilka som blir politiker i Sverige men väl i andra länder. Man vet t.ex. från Engelska undersökningar att det är ensamma barn som blir politiker. Finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda i Sverige.
Om demokrati vore ett medel att styra världen så hade det alla gånger varit förbjudet! Och det "skämtet" ligger nog inte långt från sanningen!
Intressant inlägg, men från mitt perspektiv marginaliserar du dig själv genom att tolka Dahls kriterier så snävt. Då både regeringen och EU-kommissionens ledamöter är valda av representanter för folket, och kan avsättas av folket vid misstroende, är de i någon mån folkvalda, då de är kontinuerligt beroende av folkets välvilja.
För mig har kärnan i en demokrati aldrig varit att majoritetens vilja skall få styra i varje fråga. Det är direkt olämpligt av flera skäl: För det första har vi i många fall alltför komplexa frågor för att "mannen på gatan" skall vara insatt nog att fatta ett bra beslut. För det andra har befolkningen ofta icke-konsistenta uppfattningar. Fråga folkmajoriteten vad skatten skall vara, och du kommer få beslut om skattesänkning. Fråga om bidragens nivå, och du kommer att få beslut om utgiftshöjning. Fråga om huruvida vi skall ha budgetbalans eller lånemassa med accelererande tillväxt, och du kommer få ett beslut som inte går att förena med de övriga.
Nej, de viktigaste egenskaperna hos en demokrati är istället att motverka godtycklig maktutövning och korruption, genom att alltför uppenbart inkompetenta eller illvilliga makthavare avsätts. Vi upprörs med rätta över tillväxtverkets excesser och det illa skötta upphandlandet av Bindefelds tjänster; i en diktatur som Syrien eller Saudiarabien är det konsekvent samma vänner till härskar[-familj]en som gynnas i decennium efter decennium. Vi upprörs över detaljregleringar som facket, myndigheter och intresseorganisationer inför, men på 1600-talet i England kunde tygindustrin avtala med kungen om att befolkningen inte fick klä sig i (indisk) bomull, utan bara i (engelsk) ull[1]. Våra särintressen framstår rätt lama i jämförelse.
För mig som liberal är en mycket viktig annan egenskap hos demokratin ett skydd mot alltför omfattande ingrepp mot individer också centralt. "Demokrati är två vargar och ett får som röstar om vad de skall äta till middag" brukar libertarianer anföra som kritik mot höga skattesatser. Även om man anser statens beskattningsrätt vara befogad, är det lätt att finna exempel på hur olika former av regleringar kringskär nominellt fria människor i en demokrati. Utan detta kriterium går det att beskriva Hitlers makttillträde som demokratiskt; med det är det giltigt att kritisera de övergrepp som regimen genomförde som odemokratiska. (Motsvaras av 5,6,7 på Dahls lista.)
/Civilekonom, men inte övertygad
[1] Acemoglu/Robinson, Why Nations Fail, 2012
Acemoglu/Robinson anför för övrigt intressanta argument för varför rikedom och demokrati går hand i hand. Bara med inkluderande institutioner, som låter entreprenörer omstöpa marknader och behålla överskottet, och dessutom ger möjlighet för folklig påverkan utan revolution, kan man gynna den typ av ekonomisk dynamik som gör varaktig tillväxt möjlig. I motsats till detta leder extraktiva institutioner till begränsad ekonomisk aktivitet och periodiskt till revolutioner. Jag ser verkligen fram emot att se hur väl deras teorier står sig i möte med en krympande världsekonomi till följd av resursbrist, och i vilken utsträckning en tradition av lokalt entreprenörsskap kan motverka en tydligt markerad civilisationskollaps.
OK, jag vill avsätta EU-kommissionen. Var gör jag det? Vilket val ska jag rösta nej till EU-kommissionen i? Och hur avsätter jag van Rumpoy?
En folkmajoritet kan avsätta EU-kommissionen genom att välja ett EU-parlament som utser ny ordförande och ny kommission. Du som individ kan kampanja för annorlunda sammansättning hos EU-parlamentet. Naturligtvis är din faktiska möjlighet att påverka ganska liten, då du är en av ett antal hundra miljoner invånare i denna demokratiska gemenskap.
Att man inte fritt kan välja vilka demokratiska gemenskaper man skall tillhöra är för mig ännu ett kraftigt argument för ett tydligt minoritets/individs-skydd.
Ett exempel på nutida särintresse som inte framstår som lamt är upphovsrättsindustrin. Rätten att kommunicera oavlyssnad, och friheten att använda sin egen egendom som man vill, så länge man inte skadar någon annan (till exempel en dator med CD-skrivare) är rätt imponerande att lyckas lobba bort.
Ett annat är de som är närstående USAs krigsmakt (leverantörer osv.), av skäl som väl knappast behöver utvecklas.
Och på kortare sikt kan EU-kommissionen avsättas med misstroendeförklaring från parlamentet, enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_kommissionen