“Alla” skall idag utbildas. Senast var det (v) som vill lägga skatt på bankerna och lägga på ungdomars utbildning så att vi får högutbildade arbetslösa ungdomar istället för lågutbildade arbetslösa ungdomar. Men i realiteten så har ungdomsarbetslösheten stigit trots alla miljarder vi dumpar ner i utbildningsträsket.
Som resultat av de ständigt strömmande skattemiljarderna till för arbetsmarknaden meningslösa utbildningar har sk “högskolor” och “universitet” dykt upp i varenda fd gymnasieskolas lokaler. Södertörns Högskola, Linnéuniversitetet, Borås Högskola, Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna osv. Tiotusentals personer med egentligen meningslösa examina har fått jobb för att utbilda andra i samma meningslösa ämnen, allt i form av vad som är en väldigt dyr arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Men framöver kommer rekryteringsunderlaget för fler studieskuldsatta att nästan falla 19% med demografin. Vi når i själva verket peak högskola år 2013.
 |
| Antalet ungdomar i åldern 19 – 25 år |
Vi kan vara i princip helt säkra på den demografiska utvecklingen för ungdomar i åldern 19 – 25, en tid vi åtminstone kan inbilla oss är då det är vanligast att studera vidare, dvs tätt efter gymnasiet. Och den haka som babyboomen runt 1990 utgör har gett rekordstort underlag för studieskuldsättning, med topp nästa år.
Men efter 2013 är det nedåt som gäller. År 2020 har storleken på kullen som är 19 – 25 år gamla minskat med drygt 174 000 personer om man skall tro SCB:s rätt säkra prognoser. Detta är ett ras på rekryteringsunderlaget till “högskolor” och “universitet” med nästan 19%. Om man inte kan öka andelen ungdomar som vill studieskuldsätta sig med 25% så kommer vi behöva lägga ner ett antal “högskolor” och “universitet” till år 2020, alternativt sparka upp till 20% av de anställda och sitta och betala staten i form av Akademiska Hus “marknadsmässiga hyror” för tomma undervisningslokaler.
 |
| Kanske lite mer pedagogiskt? |
Ett alternativ är att AMS-åtgärden för högutbildade får fortsätta leva genom att vi återigen tar in utländska studenter och utbildar dem för svenska skattepengar. Lärare som inte kan engelska (svenskars egna övertygelse om deras förträffliga engelska är ofta kraftigt överdriven) skall undervisa elever som inte kan engelska, men för svenska skattepengar.
Ett annat alternativ är att 20% av högskolelärarna skall söka forskningspengar som inte finns för att forska i genusperspektiv på litteraturhistoria och på så sätt hålla fast vid sitt AMS-jobb.
Ett tredje alternativ är att göra meningslösa utbildningar ännu längre med ännu större studieskulder på köpet. Och då menar jag inte att det som idag skall ta några extra år för folk att lyckas ta examen, utan helt enkelt fler kurser för samma utbildning. Det är trots allt avklarade kurser som ger högskolorna pengar. Här finns också ett sätt att öka på kassaflödet när studenterna blir färre – gör man kurserna enklare och ännu meningslösare får man mer pengar. Det känns som det sannolikaste alternativet.
Ur det här perspektivet blir det för övrigt helt logiskt att man inte bygger några studentbostäder. Eller att man alls bygger ungdomsbostäder. Ungdomskullarna minskar med nästan 20% de närmaste åtta åren. I den mån man kan lura i äldre att de skall öka studieskulderna så kommer inte de vuxna etablerade med familj och barn vilja bo på 13 m2 studentrum.
Och samtidigt som ungdomskullarna bottnar och med det även efterfrågan på ungdomsbostäder, så kommer 40-talisterna att i ökande takt trilla av pinn eller läggas in på slutförvaring vilket också friställer bostäder i allt högre takt. Det lär sätta press på bostadspriserna de kommande tio åren när allt färre nya Svarte Petter tillkommer till bostadsmarknaden samtidigt som 40-talisterna checkar in på slutförvaring.
Men tillbaka till högskolorna. Antagningsbetygen för utbildningarna utanför de riktiga universiteten (Lund, Uppsala, Stockholm, Göteborg mfl) och de riktiga högskolorna (KTH, Chalmers, Handels i Stockholm, Linköping mfl) lär falla i den mån man alls kan få någon som vill studera på dessa inrättningar. Med det kommer vi i ännu högre grad få ett A- och B-lag i Sverige där det kommer bli allt viktigare vad det står för lärosäte på examen.
Den regim som tar över efter valet 2014 kommer för övrigt till 2018 kunna slå sig på bröstet för att ha fått ca 130 000 ungdomar ur arbetslöshet, utan att behöva göra ett skit annat än låta demografin göra jobbet.
Nu lär inte “högskolorna” och “universiteten” dö självmant, även om de förstås sitter fast i “marknadsmässiga hyror” hos Akademiska Hus, utan framför allt lär man vilja få svenska skattepengar för att utbilda utländska studenter för att rädda jobben hos akademikerna.
Karriärmässigt bör man alltså inte satsa på att bli högskolelärare hos de perifera lärosätena, utan bör de kommande åren ta de få chanser som finns för att skaffa ett riktigt jobb. Eller en användbar utbildning.
Härnäst: Peak gymnasium. Säljs friskoleaktierna.
54 kommentarer
Nu är det ju så att man i snitt är klar med sin högskoleexamina någon gång i 26-27-årsåldern (bara norrbaggarna är senare i världen) i Sverige, dvs; man börjar studera omkring fem år efter gymnasiet.. Därmed borde vi ha peak högskola långt senare än du påstår.
Nja. Det beror på att svenska studenter är överrekryterade, dvs de som inte borde läsa vidare läser vidare, och alltså inte blir klar i tid. De är kvar för länge och får för höga studieskulder i förhållande till utbildningen.
Det är väldokumenterat att svenska studenter i allt högre grad inte klarar av sina studier. Inom teknologi och naturvetenskap har man ju numera inte ens nödvändig matte med sig från gymnasiet.
Men visst är det så att många jobbar/reser/självförverkligar/bygger/spelar poker etc. i ett par år innan de börjar med sina högskolestudier – det lagget måste man helt klart ta med i sådana här beräkningar.
Två saker till: Det är avklarade kurser som högskolorna får betalt för. När folk släpar ut med sin utbildningstid utan att klara av sina kurser får inte högskolorna mer pengar. De enklaste kurserna är de första och det är bland förstaårsstudenterna man drar in mest pengar, rent av går med vinst och bekostar de högre kurserna.
Tidiga kurser har många studenter per lärare. Senare i utbildningen blir det färre studenter per lärare, både pga avhopp och pga mer avancerade kurser.
Det är alltså när folk börjar studera som är avgörande för högskolornas ekonomi. Och att de snabbt blir klara så man får sina pengar.
Självförverkligande? Ja, jag har ett sex år långt intervall. Det är bara ett fåtal av studenterna som studerar 4+ år numera, ger gott om tid för "självförverkligande".
Låter som mig detta, är i mitten av tjugoårsåldern och ska efter några års jobb och lite drygt ett års "självförverkligande" söka till universitetet i höst, naturvetenskapligt program.
Min största oro är snarare att jättebäbisen och hans muppar i kommande kris ska skicka ut stödpengar till höger och vänster vilket kan resultera i att jag kanske kommer få betala för min utbildning istället för att staten gör det, vilket staten säkerligen gjort för dig och dina läsare.
Det mest ironiska vore kanske att staten skulle rädda oansvariga banker + BLT-kollektivet, medan en stackare som sparat sina små slantar till obefintlig ränta för en buffert inför ett kandidatprogram, samt hoppat mellan korttidskontrakt (inte för att jag har något emot det dock, kul å bo på olika ställen)för att inte inteckna mitt liv för en sketen etta i city får stå för den kostnaden själv och se sitt eget sparade kapital tappa värde i en hyperinflation.
Whatever – det enda man kan göra är att följa sina drömmar 🙂 sen får saker ske som det sker och folk tycka vad de tycker.
Tyvärr finns ju risken, HoV. I England har man ju infört terminsavgifter i finanskrisens spår. Ett effektivt sätt att få folk att inte gå onödiga utbildningar.
Vi lär väl fortfarande ha någon behovsprövning/stipendieverksamhet i ett svenskt liknande fall. Du får i värsta fall ge bort dina pengar till dina föräldrar innan du behovsprövas…
Jag önskar dig som blivande naturvetare lycka till! Kul!
Intressant.
Jag har hört att på trettiotalet föddes det fler svenskar i USA än i Sverige. De många fyrtiotalisterna är antagligen en följd av hyllningen av barnaföderskor och hemmafruar som rådde då. Kris i befolkningsfrågan talades det om. Undrar hur många de var i kullarna innan 40-talet?
I det nutida Sverige, där även de som lever på fattigunderstöd har rösträtt, tror sig myndigheterna löst den krisen med import. Den som lever får se hur detta lyckas.
Samtidigt som det blir Peak Högskolan, borde det logiskt också bli Peak Bostadskarrierister…
Att förlänga skoltiden är ett väl inarbetat sätt att minska arbetslöshetssiffrorna.
Jag tror att universiteten måste ställa sig frågan vad det är de sysslar med, om det är utbildning eller inbillning, inbildning eller utbillning. Utbildar de eller inbillar de folk? Först när detta är till fullo utrett kan vi gå vidare.
Utbildningsprogrammen borde förbjudas och ersättas med div valbara kurser eller kursblock och minor och majors som på riktiga universitet (usa/gb inte UU osv). Jag tycker det skulle lösa flera av dagens problem.
// O
Din uppfattning om vår förmåga att prata engelska jämfört med vad vi tror om vår förmåga påminner mig om "För herr Bachmanns broschyr" av Carl-Johan Vallgren, 127 sidor raljerande om allt som (då, -99) var fel med sverige och svenskar. Underbar bok, läs den, alla.
Förfallet började redan i slutet av 60-talet, i och med det succesiva införandet av en massa tramsutbildningar och har sedan dess accelererat. Som du påpekar så är det också alltför många som inte har begåvningsmässiga förutsättningar för högre studier, men som till varje pris ska ha ett papper på att de minsann duger.
Cornu;
Vad är ett "riktigt" jobb? Förutom livsmedel och boendebranchen är väl de flesta jobb nonsensjobb som bygger på av marknaden skapade behov som vi upplever som nödvändigheter.
Det mesta bygger ju på att vi skall skapa företag som tillverkar sådant vi för det mesta inte behöver och som vi jobbar häcken av oss för att "tvingas" köpa. Det är ju detta utbildningen går ut på inom företagsekonomi – skapa behov som inte finns.
Men vad är alternativet när vi är fostrade till att den som inte jobbar skall heller inte äta.
Du verkar blanda ihop företagsekonomi med marknadsföring. För mig är ett riktigt jobb när man skapar något av värde som någon annan är villig att betala för. Och för att kunna göra detta på sikt måste man hela tiden gå med vinst eller åtminstone +-0.
Men det e klart gnälla bakom skärmen går ju…
Personligen anser jag att Anonym ovan sätter fingret på en mycket viktig punkt – för hur mycket av det konsumistiska samhället som vi fortfarande lever i kommer att finnas kvar om 20 år? Det exponentiella tillväxtsystemet och därigenom skuld- och konsumtionskrisen med sin peak oil och eskalerande arbetslöshet har nått vägs ände och det som krävs är att vi övergripande tänker bort allt detta. Hur många idag upphausade yrken, t ex ingenjörer, ekonomer och forskare kommer att kunna försörja sig på sin utbildning när hela rasket rasar?
Jag tror därför att kreativiteten är svaret på många av framtidens frågor – att kunna hitta idéer till livsstilsföretag, överleva på små medel, använda det som redan redan finns tillgängligt osv.
Historiskt kopplar vi gärna kreativitet till konstnärlig verksamhet men det är förstås inte hela sanningen. Kreativitet är en förmåga att tänka lateralt – på tvärs över gänse hjulspår. Min slutsats är därför att man måste flytta upp kunskaperna (oavsett på vilken nivå de förvärvas utom på låg- och mellanstadienivå)från data och metodnivån till den kunskapsteoretiska och filosofiska nivån, d v s att var och en skapar sin egen utbildning utifrån en övergripande kreativ grund, och därmed har utbildningen fått större drag av bildning till skillnad från utbildning till specifika lönearbeten som bara är giltiga i det nu havererande paradigmet.
Alternativet som Anonym frågar efter är enligt min mening att bilda sig tvärvetenskapligt efter personligt intresse – och komplettera med något som är gångbart och framkomligt i den värld som vi känner idag.
Vi kan ju alltid använde de tomma lokalerna på högskolor och universitet till svenska mm för invandrare.
När når vi peak invandring?
Är det förresten någon som räknat på volymen invandring av icke-kvalificerad arbetskraft någon gång, och hur den påverkar samhällsekonomin relaterat till tillväxttal och BNP etc? Hur ser den demografin ut? Finns siffor, eller är allt dolt i ett lika politiskt korrekt snömos som genusvetenskap, där man kan svamla runt hur mycket som helst utan att behöva visa på fakta?
Jag menar, så länge vi i Sverige är så dåliga som vi är på att sätta våra 'flyktingar'/invandrare i förståndiga sysselsättningsfrämjande aktiviteter såsom utbildning nödvändig för att klara sig i vårt samhälle, så måste det ju vara en ganska stor andel skattepengar (läs BNP) som går åt till att bara betala uppehället (hyra, mat, bil och parabol) för dessa 'dagdrivare', som de lätt blir pga undermålig invandrarpolitik.
Jag tycker det är helt ok att låta invandrare och flyktingar komma hit, men det förutsätter att Sverige ändå bemödar sig att kunna ta hand om dem och ge dem förutsättningar för att så småningom få en utkomst och bidra till den gemensamma kakan, dvs ha en förståndig politik.
Det där vill man nog inte räkna på;-) Det är svårt att ha en intellektuell diskussion om detta utan att bli kallad rasist. Jag ser dock glädjande en klar tendens att fler invandrare kommer hit och verkligen vill jobba.
När jag anställer människor väljer jag helst utlänningar. Jobben är inte skitjobb som att bära sandsäckar utan kräver kunskap, utbildning och sunt förnuft. De utlänningar som är kvalificerade och gillar att jobba är fantastiska för bolaget och omgivningen. De får dock tyvärr alla svenskar att framstå som lata och bortskämda gnällungar.
Lek med tanken att du hade skrivit tvärtom:
"När jag anställer människor väljer jag helst svenskar. Jobben är inte skitjobb som att bära sandsäckar utan kräver kunskap, utbildning och sunt förnuft. De svenskar som är kvalificerade och gillar att jobba är fantastiska för bolaget och omgivningen. De får dock tyvärr alla utlänningar att framstå som lata och bortskämda gnällungar."
Du inser förstås vilka reaktioner du då hade fått. Är det verkligen mindre fördomsfullt att skriva som du gör, bara för att det i ditt fall råkar vara svenskarna som får en släng av sleven?
Att "VI" överhuvudtaget måste "ta hand" om "dem" för att det ska funka, visar hur fel och meningslös hela invandringspolitiken är. Utan att VI tog hand om DEM så skulle naturligtvis de flesta människor som kommer hit i dag inte komma hit överhuvudtaget.
Börjesson: Jag är realist och det jag skriver är sant. De allra flesta tänker dock precis som du skriver men säger det inte högt. Jag anställer helst utlänningar till företaget men detta är mycket svårt. Att hitta en utlänning med hyfsat bra utbildning är inget större problem. Denna ska dock ha sunt förnuft och sedan prata Engelska och felfri svenska. Gärna också kunna ytterligare ett språk eller två.
Dessa enkla kriterier är väldigt svårt att hitta bland utlänningar om de inte har bott har sedan unga år. Speciellt att prata bra svenska. Därför har jag anställningsstop för alla från Skåne eftersom de pratar danska:-) Det är betydligt enklare att anställa en svensk. Alla svenskar är inte lata men procenthalten är mycket hög.
Intressant som vanligt. Att utbilda sig är alltid bra. Utbildade personer fattar bättre beslut. Man att utbilda sig/läsa vidare till något som inte leder någonstans är naturligtvis ointelligent. Speciellt om det leder till stora skulder och lönen är låg.
Vad tycker Cornu man ska undvika? Att man inte ska bli lärare är väl klart…….. Vad ska dagens ungdomar satsa på?
Jag studerade på en liten provinshögskola för 20 år sedan. Då hade dom 4000 studenter utspridda på lokaler i ett litet campusområde utanför staden. Numera har det blivit universitet med 15000 studenter.
Man kunde se tecknen på att nåt var riktigt sjukt inom utbildningsindustrin redan på den tiden. Lite för många samhällsvetare, betendevetare och humanister än vad som efterfrågades. Lärare som höll på med nån slags forskning, vars resultat skulle bli en avhandling som aldrig någon skulle läsa när den var klar.
Vi som gick där på högskolan var såna som inte hade tillräckligt bra betyg för att komma in på nåt av dom riktiga universiteten. Högskolan var helt enkelt ett reserv-ams för både studenter och lärare.
Intressant nog sammanföll utbildningsexplosionen av små högskolor med nedmonteringen av försvaret och alla regementen, nåt samband kanske ?
Självfallet är det så när det gäller "utbildningsexplosionen". Det handlar om regionalpolitik och det enkla faktum att staten inte kan ändra spelreglerna hur som helst. Människorna på orten måste få möjlighet att få tillvaron att fungera.
Ett bra exempel på detta är Östersund, som under en kort tid blev av med I5+träng, A4, F4, MHS Ö, Milo-stab m.m. (inte småpotatis alltså). Antalet statligt anställda ändrades mycket snabbt och det hade blivit nästintill omöjligt att "ställa om" ekonomin om man inte tillfört jobb på annat vis t.ex. statliga verk och högskola.
/Enskede
text-tv sid 108
S: Unga arbetslösa ska ha "skolplikt"
Ett S-förslag om utbildningskontrakt,
som ingår partiets vårbudget, kan
innebära att unga tvingas gå i skola.
-Man kan säga att det blir skolplikt
för unga arbetslösa under 25 år som
inte har gymnasieexamen, säger
partiets ekonomisk politiska tales-
person Magdalena Andersson.
I Socialdemokraternas vårbudget heter
det: "För unga som är under 25 år ska
det inte längre vara möjligt att få
stöd från det offentliga utan att man
följer en handlingsplan som leder
till gymnasieexamen".Där påpekas att befintlig lag innebär
att kommunen kan ställa sådana krav
på de som får socialbidrag. Liknande
gäller för aktivitetsstöd och a-kassa.
tvingas, ja vart ska det sluta ?
Rättelse: KTH är ett universitet. Att man inte kallar sig KTU beror antagligen på att KTH är ett så inarbetat varumärke. Samt kanske att alla historielösa teknologer avskyr ordet "universitet" då det i deras värld är lika med flum och lätta kurser. Det ligger väl något i detta idag, tyvärr, men det borde inte få solka ett klassiskt ord. I alla fall är KTH ett universitet. Chalmers och de andra vet jag inte…
Svårt med definitioner av universitet. Karolinska definieras också som ett universitet.
Slöjdskolan Chalmers är en högskola.
För mig skall ett universitet ha samtliga fakulteter, inte bara två vilket är OK i Sverige, vilket gör att både Karolinska och KTH inte borde vara universitet.
Kan jag hålla med om…
Sen kan man ju undra vad titeln "universitet" egentligen betyder idag. Räcker det att ge en doktorshatt till statsministern?
"Slöjdskolan Chalmers är en högskola."
Fel. Chalmers har varit ett universitet sedan 1937. Namnet kvarstår på svenska av historiska skäl.
Definitionen på universitet är i praktiken egen examensrätt på doktorsnivå inom alla ämnen (vetenskapsområden). Doktorander på högskolor till skillnad från universiteten är i vart fall formellt handledda och examinerade på något av universiteten, om de inte jobbar inom de särskilt tilldelade vetenskapsområden som vissa högskolor har.
Jag tycker också dessa lärare borde skaffa "riktiga" jobb. Tex bloggare.
Nu brukar jag inte märka ord, men Högskolan i Gävle ligger inte i en f.d. Gymnasiebyggnad. Ironiskt nog med tanke på denna blog, ligger den i det nedlagda regementet I14:s vackra lokaler.
/Mats Öhlén (stolt f.d. Gävlebo)
Intressant observation av svensk demografi!
Grattis till ett bra scoop!
Svängningarna i demografin kompenseras till viss del av att det idag är fler ungdomar som väljer att läsa studieförberedande program på gymnasiet.
En liten undring kring studielån. Var inte ursprungstanken att det var för att socialgrupp tre även kunde få akademisk status.
Idag tycker jag var och varannan har max studielån. Om man sparar lite åt sina barn och de kan jobba extra så tycker jag väldigt få borde behöva studielån.
Att behöva starta sitt vuxna liv som skuldsatt är väl inget man skulle rekommendera sina barn. Nu har det blivit norm.
/ Lowrisk
Det är lite roligt detta med studielån. Det finns dom som skuldsätter sig max, och sedan finns det dom som kör studier i halvfart samtidigt som man heltidsarbetar, och dessa lever ju inte alls på bidrag eller lån.
Det roliga i det hela är att dom som skuldsätter sig och lever på bidrag gärna röstar borgerligt sedan, medan dom som har kombinerat studier och arbete gärna röstar rött. Det är enkelt att leva på andras pengar när man inte har ett samvete för att vilja betala för det.
Vore mycket intressant att se vad du baserar dina åsikter på.
Mina egna erfarenheter. Det har nog inte gjorts så mycket studier i detta, men av dom i min umgängeskrets som har studerat så finansierar endast två sina studier med lån, resterande har deltidsstuderat. Och när man deltidsstuderar så är man ju inte studiemedelsberättigad vilket gör att man inte får en krona insatt på kontot från staten.
Och sedan så kommer heltidsstudenterna att gnälla om värnskatten och tycka att det ska löna sig att studera, när dom egentligen har fått en utbildning värd 100000-tals kronor gratis.
Så gratis utbildning för 30-50 000:- per termin är inte pengar från staten?
Om man läser så skriver jag att man inte får en krona insatt på kontot från staten vilket är sant. Däremot så är utbildningen inte gratis vilket jag inte heller påstår, men den får man ju inte pengar insatta på kontot för.
det skulle vara intressant att veta försörningsstatistik under utbildningstiden. Vilka lånade, fick bidrag, fick bidrag och lån, vilka som stod för försörjningen själva o.s.v.
Vet som sagt flera människor som klarat av fleråriga högskolestudier utan lån och bidrag. Min sambo är en av dom. Och då kom människan ändå från ett hem utan stöd.
Följ upp med hur svenska studenters skuld/skuldsättning ser ut.
Fakta om Linneuniversitetet, Växjö /Kalmar
42 000 studenter
Ca 2 000 anställda
140 professorer
Ca 380 studerande på forskarnivå
90-tal utbildningsprogram (examen på grundnivå)
50-tal utbildningsprogram (examen på avancerad nivå)
Ca 1 100 inresande utbytesstudenter
Ca 340 utresande utbytesstudenter
Ca 60 betalande tredjelandsstudenter
Ca 1 550 Mkr i totala intäkter
Fördelning intäkter: 67 procent utbildning, 7 procent, uppdragsutbildning, 26 procent forskning och utbildning forskarnivå
Om det är så att ALLA av dessa studenter och forskare fick plats i en gammal gymnasiebyggnad vore det konstigt. Men det är ju bara bönner så de har väl inte något berättigande, Man måste tydligen åka till storstan för att räknas, för DÄR finns det ju inga onödiga kurser att läsa.
Trött på föraktet mot landsbygden i den här bloggen.
Svårt att se vad du grundar din åsikt i. Exempelvis har LiU 3 364 inresande studenter av totalt 26 000. Bör säga något om den klasskillnad som finns. Det finns anledningar varför i stort sett alla topp-positioner i näringslivet innehas av personer med en examen från ett vettigt lärosäte.
Som boende på landsbygden har jag inget förakt för landsbygden, men om du är representativ för landsbygden, dvs en person som blir imponerad av meningslösa siffror, så kanske jag skall ompröva den inställningen.
Universitet skall bedriva världsledande och världsförbättrande forskning.
Eftersom du är imponerad av siffror så ta då upp hur många nobelpristagare eller hur många världsgenombrott inom världsförbättrande forskning som Linnéuniversitetet står bakom. Och Carl von Linné låg i Lund om jag minns rätt och vänder väl sig i sin grad när han hör att man uppkallat ett universitet i Växjö efter honom.
Men varför kräva nobelpristagare. Varför inte nöja sig med den allmänt accepterade definitionen av god och relevant forskning?
Hur många citeringar i vetenskapliga tidsskrifter har forskning från Linnéuniversitetet fått?
Föreslår att du alltså tittar på QS World University ranking för 2011.
http://www.topuniversities.com/university-rankings/world-university-rankings/2011
På plats 83 hittar man Uppsala Universitet med 90.9 citeringar per fakultet.
Lund är på plats 86 med med 81.9 citeringar per fakultet.
Stockholms Universitet på plats 178 med 75.4 citeringar per fakultet.
KTH på plats 180 med 66.5 citeringar per fakultet.
På plats 184 ligger Göteborgs Universitet med 72.7 citeringar per fakultet. (det är inte bara citeringar som avgör platsen, även vem och var man citeras etc).
Chalmers på plats 202 med 52.1 citeringar per fakultet.
Umeå på plats 273 med 93.2 citeringar per fakultet.
Lustigt nog hamnade inte det fantastiska Linnéuniversitetet eller något av de andra "universiteten" i Sverige (Karlstad, Örebro mfl) alls på den här listan över top 500 universitet.
Men fortsätt du fokusera på antalet.
1.55 miljarder kronor i skattepengar och inte ens på top 500. Imponerande.
Korrigering: Det är inte antalet citeringar, utan ett poäng för citeringarna där högsta möjliga poäng är 100.
Umeå Universitet är alltså rätt imponerande med 93.2 citeringspoäng, vilket placerar dem på plats 66.
Flest citeringspoäng har amerikanska Caltech. Stanford är trea i citeringar.
I övrigt är placeringarna ovan alltså sammanvägd kvalitet för universitetet.
Jag tycker bara inte om att man generaliserar så fruktansvärt. Du menar alltså att 42000 elevers arbete är dåligt bara för att de läser på FEL univesitet. Och om det är någon som brukar dra förhastade slutsatser av siffror/fakta så är det väl DU cornu. Erkänn att du vill provocera och överdriva då du underkänner ALL högre undervisning på mindre orter.
Nja, det är du som tolkar det som att jag underkänner ALL högre undervisning på mindre orter. Inte mitt problem om du läser saker jag inte skriver.
Framför allt vänder jag mig mot att kalla dessa inrättningar för universitet, plus att vi överutbildar fler än vi behöver. Finns meningslösa utbildningar även hos de riktiga universiteten.
Det kan väl till stor del hänga samman med hur länge respektive universitet funnits. Att Umeå får hyfsade poäng beror troligen på att de funnits förhållandevis länge och är förhållandevis stora.
"Tiotusentals personer med egentligen meningslösa examina har fått jobb för att utbilda andra i samma meningslösa ämnen, allt i form av vad som är en väldigt dyr arbetsmarknadspolitisk åtgärd."
Är inte detta ett underkännande så vet inte jag hur man ska tolka det.
Men tack för att du äntligen kan erkänna att det finns pissdåliga kurser även i FINA studentstäder.
Det kan ju vara värt att påpeka att de skolor som ger en någorlunda karriär på marknaden är ju följande; 1, HHS = Handelshögskolan Stockholm. 2, Uppsala Universitet. 3, Lunds Universitet. 4, HHG = Handels Göteborg & Göteborg Universitet. 4, Chalmers tekniska högskola. 5, Stockholms Universitet.
Resten är ju som sagt Wots = Waste of times skolor & ger dig knappast någon kompetens eller arbetsmöjligheter. Det som är minst sagt intressant är ju att nästa år så kommer ju Högskoledöden att sättas igång nästa år & då kommer flertalet utav skitskolorna att stängas.
Sen så är det ju värt att påpeka att vem som helst kan få jobb efter examen är ju ett skämt. Arbetsgivarna på de multinationella företagen tar ju sina kandidater ifrån sin meritlista & de är följande.
1, target schools, dvs de 5 nämnda skolorna. 2, Man anställer aldrig någon nyexad som är över 30+. Late 20's är max nivån som företagen kan tänkas anställa. 3, Du kan tala minst 4-5 språk flytande. Detta är något som de flesta arbetsgivare ställer allt mer krav på. Jag kommer ihåg att när jag var 25 så ställde rekryteraren frågan om hur många språk jag kunde & att jag kunde Tyska, Italienska & Engelska flytande, resulterade i att jag slutligen fick jobbet. 4, Ogift & singel. Man vill att de anställda skall vara lojala emot företaget & att kunna ställa de krav som arbetsgivaren söker. Dvs, att man kan "be on call 24/7". 5, Avklarat sin Masters innan late 20's.
Det finns mer att skriva, men detta var allt som jag orkade med att skriva. Vad jag också kan påpeka är ju att högre utbildning, dvs Universitetsutbildning kräver ju att man skall ha en en IQ på 115+. Det som gör en förvånad, är ju att flertalet vita Svenskar ifrån lägre ståndsklasser ligger ju på en grad emellan 90-110. Hur kan dessa klara av en utbildningen på skitskolorna är ju intressant.
"Den regim som tar över efter valet 2014 kommer för övrigt till 2018 kunna slå sig på bröstet för att ha fått ca 130 000 ungdomar ur arbetslöshet, utan att behöva göra ett skit annat än låta demografin göra jobbet."
Inte konstigt att ungdomsarbetslösheten målas upp som ett gigantiskt problem…
Att studentunderlaget kommer minska drastiskt tror jag alla i högskolesverige på ett eller annat sätt har insett. Förmodligen kommer det också leda till neddragningar av utbildningsutbudet, även om jag inte är lika säker på att det kommer innebära att mindre högskolor/universitet kommer få lägga ned medan de större kommer ha bibehållen verksamhet. Det är exempelvis framförallt tekniska utbildningar, där ju KTH och Chalmers är storproducenter, som har gjort sig beroende av utländska studenter som nu avgiftsbelagts.
Det finns också gott om utbildningar som utan vidare är konkurrenskraftiga på mindre högskolor/universitet, åtminstone i meningen att studenterna får kvalificerade jobb i linje med utbildningen, även om den generella kvaliteten på forskning är lägre. Att exempelvis Sverige skulle kunna placera fler än sju universitet på topp 500 är ju väldigt osannolikt sett till befolkningen. I USA har man alltid gjort skillnad mellan 'teaching universitites' och 'research universitites' och det är väl ditåt man är på väg mer i Sverige. Research universities är i regel mer prestigeladdade (Harvard, MIT, etc.), men det finns gott om teaching universities, ffa 'liberal arts colleges', som lever på att ge en utmärkt utbildning som enligt många parametrar (t ex att läraren faktiskt pratar med studenten och tycker att pedagogik är viktigt och inte bara flum) är bättre än den som ges på research universitites.
Att ge en god utbildning i den meningen är emellertid omöjligt i det svenska systemet, vilket hänger ihop med en annan viktig fråga i sammanhanget: ration student:lärare är historiskt låg i Sverige och är låg internationellt sett. Svenska studenter utanför teknisk och medicinsk fakultet får knappt någon lärarledd undervisning. Minskade studentkullar med bibehållna anslag (mycket lättare att åstadkomma än höjda anslag, då ju budgets fungerar på det enkla sätt att man, om inte annat, rullar fram förra årets siffra) råder bot på det, vilket jag misstänker faktiskt är planen framöver.
Saken är den att enskilda studenter (och universitetslärare på mindre orter) förmodligen agerar ganska individuellt rationellt trots allt. Man måste ha en ekonomutbildning på universitetsnivå el liknande för att få ett vanligt kontorsjobb nuförtiden, vare sig den hjälper dig att bli en duktigare 'kontorist' eller inte. Samma utveckling har skett i princip alla länder i väst. Allt faller tillbaka på en hårdare konkurrens på arbetsmarknaden, som trissar upp kraven på nya rekryter. Jämför med IT-boomen, då det var helt ok att ha en oavslutad utbildning och klä sig i fleece. Alternativet för många är säker arbetslöshet, då inte alla kan bli hantverkare. I princip alla studier jag sett visar att du förbättrar dina odds på arbetsmarknaden med en högskoleutbildning jämfört med om du inte har det.
/A
Anser du att statliga universitet/högskolor skall bedriva humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning överhuvudtaget? Bör någon utbildning alls i dessa ämnen finnas kvar?
Ja du Cornu, jag reflekterade över detta redan när jag själv läste i början/mitten på 90-talet. Regeringen ökade antalet platser på universitetet mycket dramatiskt vid lågkonjunkturen och antalet cyklar som parkerades i korsningen Sprängullsg/Vasagatan bara ökade och ökade i mitten på 90-talet. Var det verkligen bra att "gömma undan" alla i olika utbildningar och skuldsätta dem hos CSN? Nu efter lite google-fu som du kallar det ser jag att antalet högskoleplatser mätt som helårsstudenter fördubblades på 20 år från 90-talets början. ( http://www.jusek.se/Documents/rapport_olika_forutsattningar_gymn_studier.pdf )
Från 130 000 helårsstudenter till dryga 300 000.
Detta är ett intressant ämne!