Seger för äganderätt och biologisk mångfald

Det mest löjeväckande är när en LRF-bonde som idkar hyggesplöjning på sitt kalhygge hävdar att bärplockare förstör hans mark av allt tramp.
Inte minst med tanke på att antalet organiserade bärplockare är 6000 i antalet,är här under två månader, har två ben och väger 60 kg, att jämföra med minst hundra gånger så många älgar och renar som har "vassa klövar" springer i skogen året om. 🙂

Nej det är inte tillåtet att skjuta någon människa överhuvudtaget.
Och det är nog ganska bra att vi har det så.

För övrigt finns det inte 100x så många älgar i Sverige. Det finns ca 150 000, eller 25x så många. Och inte på en enda plats utan i hela landet.

6000 kommersiella bärplockare finns också utspridda över hela landet.
De finns inte på ett enda ställe.

Nu var ju inte min poäng att eventuella markägare skulle ha några rättigheter, utan att vi urbana medborgare med allemansrätten ska ha rätt att på helger och semester avnjuta autentisk natur som inte förfulats/uppbökats av vildsvin eller nedtrampats av renar/älgar. Och det gäller förstås även för oestetiska inslag av icke adekvat modeklädda utländska bärskördare. Här borde faktiskt jägarkollektivet ta ett större ansvar.

Anders, den urbana medelklassen har inte tid med sådana extravaganser. Att se till att skogen är ståndsmässig för stärkande friluftsliv får helt enkelt bli markägarens ansvar, tillsammans med jägarkollektivet. Stockholmarna drar redan nu ett nog tungt lass för att få Sverige att gå runt. Man kan inte begära det omöjliga, tyvärr.

Instämmer att tältlägren är uppenbara brott mot sedvanan. Det kan inte vara roligt för vare sig grannar eller markägare.
Däremot kan man inte klassa detta som ordinarie kommersiell verksamhet,
det är definitivt däremot en storskalig kriminell verksamhet.
Om man granskar den "uppköpare" som lejt in denna folkgrupp, som knappt får nämnas med ord, så kommer du att finna att "uppköparen" är hårt kriminellt belastad person. Ekobrott, narkotikaaffärer, stölder är bara toppen på ett isberg vad denne "spindeln i nätet" håller på med.
Uppköpet = kontanter = lockelse för kriminell tvätteriverksamhet.

Den otroligt korkade journalistkåren missar scoopet – att Sveriges största jordgubbsgrossist finansierar verksamheten. Det är så enkelt – kolla vart bärpallarna från uppköpet tar vägen – följ lastbilen som kör bären till fryshuset och kolla vem som äger fryshuset.

Sedan har det ödslats massor med energi på att få skolungdomar ut i bärskogen, men intresset är noll. Det spelar ingen roll vad som betalas. Ifjol fanns thailändska plockare som tjänade sexsiffriga belopp men ändå var ingen svensk skolungdom ute – inte ens i skogslänen där bären växer bak stugknuten.

Förväntar du dig tillgång till alla lägenheter och villor som du betalar ränteavdragen för?

He,he 🙂 Touché! Värmen verkar ha triggat ditt debatthumör. Anledningen till att jag så kategoriskt hävdar allemansrätten måste sökas i min familjehistoria:

I den svenska delen av min släkt har man under många generationer varit fattiga friägande bönder. Fribytar tror jag Guillou kallade dem i Arn. För att de skulle överleva utan att blanda bark i brödet var de fullständigt beroende av att kunna samla ihop det skogen hade att ge. Som grannar (på i stort sett alla sidor) till ett av Sveriges största och rikaste fideikomiss fanns det helt enkelt ingen möjlighet för dom att förvärva den mark som behövdes för att kunna utveckla jordbruket. Istället ägnades sensommaren och hösten till att plocka bär och ved samt jaga småvilt för att klara vintern.

När motståndarna till allemansrätten hävdar att den skulle vara något sorts 30-talspåfund för att främja friluftslivet blir jag därför milt sagt förtvivlad. Allemansrätten är en direkt följd av att vi inte införde ett feodalväsende på medeltiden. Sedan kan vi väl diskutera varför vi inte gjorde det?

Problemet med argumentationen mot allemansrätten är att den oftast formuleras som en antites. Du gör själv det. Bort med allemansrätten! Varför argumentera för att den tas bort? Det finns redan rättsfall som på ett klart och allmängiltigt vis sätter upp gränser för allemansrätten. Forsränningsmålet är det mest kända. Om markägarna i Uppland verkligen lider den skada de uppger så finns det alla möjligheter att även få igenom sina anspråk i tinget.

Kommersiell bärplockning (vilket mina anfäder också pysslade med då de sålde en del av bären till greven) har under lång tid förekommit utan sanktioner. Det är alltså sedvanerättsligt tillåtet. Det är dessutom samhällsekonomiskt rimligt då det handlar om resurser som inte skulle tas tillvara annars. Sedan kan man alltid diskutera vilken omfattning som är lämplig men lik förbannat är det tillåtet.

Det är berömvärt av dig att du underhåller gamla sedvanevägar men du är rätt ensam om att göra det. I mina trakter har det i avverkningsboomens spår blivit allt svårare att ta sig ut i skog och mark då de gamla sedvanevägarna som fattiga torpare en gång i tiden slet ut sig på att bygga nu bommas och körs sönder av skogsexploatörer.

Den här diskussionen påminner mig lite om ett inlägg du hade för inte så länge sen om Gotlandsfärjorna. Om jag inte missminner mig så var din inställning till gotlänningarnas 'prisuppror' att man väljer själv vart man bosätter sig?
På samma sätt är det väl i den här frågan. Villkoren för markägande har varit ungefär desamma under lång tid. De är inte heller särskilt svåra att sätta sig in i. Om de inte passar är det väl bara att dra sig ur branschen och hitta något annat att försörja sig på. Eller kanske låta bli att ge sig in i den från första början?

Det finns dessutom ett annat sätt att närma sig den här frågan som kan ge ett lite annat perspektiv. Om vi tar bort Allemansrätten så kommer vi de facto att göra en gigantisk förmögenhetsöverföring från det allmänna till de markägarna. Skogs och jordbruksfastigheternas reella värden kommer att öka. Det kanske är eftersträvansvärt? Vad vet jag? Fast det är definitivt en tillräckligt stor fråga för att alla ska få en chans att säga sitt. Inte bara påstått förfördelade markägare och en handfull motdebattörer…