Som ingen har missat vid det här laget så tog äntligen överbefälhavaren bladet från munnen offentligt i Almedalen under gårdagen. Beskedet var bistert (Försvarsmakten). Om försvarsanslagen inte ökas med minst 10% så tvingas man lägga ner en hel vapengren, dvs ett av armén, marinen eller flygvapnet (Public Service/SVT, Bonnier/Expressen, Public Service/SR, Schibsted/SvD). Detta oräknat ytterligare anslag för förnyelse av material, främst flygplanen.
Rimligtvis beror ÖB:s utspel på att politikerna vägrar lyssna eller erkänna verkligheten och man tog tillfället i akt att gå ut offentligt inför samlade media i Almedalen. Han begärde redan i april mer pengar, men har alltså inte fått något och vände sig därmed till allmänheten för att informera om konsekvenserna av alliansregimens förda försvarspolitik.
Ges inte ökade anslag kan vi alltså säga adjö till en vapengren, även om förstås politikerna kommer vägra detta, vilket gör samtliga vapengrenar odugliga. Till en början läggs rimligtvis enskilda förmågor ner – luftvärnet, amfibiebataljonen, ingenjörstrupperna, stridsvagnar, ubåtar etc. Undantaget ingenjörstrupperna har de ju ingen funktion när man skall bekämpa bondearméer i tredje världen.
Men viktigt att komma ihåg är att när vi helt lägger ner en förmåga eller vapengren går det inte att återta kunskapen. Ska Sverige återta nedlagda förmågor i framtiden måste vi under lång tid, kanske decennier, ta in utländska militära rådgivare för att återföra förlorad kompetens. Steget till bananrepublik i Sydamerika är därmed fullbordat.
Men ÖB:s besked är alltså att han inte lägger ner frivilligt, utan flyttar striden till det offentliga rummet. Men vice försvarsminister Karin “Tamgåsen” Enström talar med försvarsminister Borgs ord och säger att försvarsmakten har sina 40 miljarder att använda och struntar i saker som inflation, kostnadsökningar eller att vi ställt om till ett yrkesförsvar och sitter på materiel från 60-talet och redan idag har stora förmågeglapp.
Vad vill då svenska folket? Ska man tro avhandlingen När kriget kommer – Svenskarna och den nya försvarspolitiken från Göteborgs Universitet (PDF) så vill svenskarna att försvaret skyddar centrala samhällsfunktioner mot treroirsm (avsiktligt felstavat av mig pga reklamskäl), bistår civila myndigheter vid krissituationer i Sverige och försvarar Sveriges gränser mot hot från andra länder. Undantaget parader så anser svenskarna att det minst viktiga är att avsätta diktaturer i andra länder, t ex Khadaffi i Libyen eller talibanerna i Afghanistan.
Svenskarna tror alltså inte på Afghanistan-doktrinen, att Sverige bäst försvaras långt bort i Långtbortistan. Men politiker bryr ju sig sällan om vad folket tycker om det inte avgör nästa val.
Enström upprepar som en tamgås att försvarets ekonomi är i balans, dvs kostnaderna är i balans med budgeten. Det säger ingenting om huruvida man kan uppfylla sina uppgifter. Att hon säger att 40 miljarder i budget ligger fast de närmaste åren ger också beskedet att hon inte är en nyttig idiot, utan att hon är en riktig idiot som inte ens hört talas om inflation. För varje år som försvarsbudgeten legat fast har svenska försvaret enbart pga kostnadsökningarna blivit svagare. Men att ha någon som helst intelligens eller bildning är ju inget krav för att bli politiker, än mindre för att bli minister och marionettdocka åt Anders Borg. Staten själv är för övrigt en del i fördyrningarna för Försvarsmakten, då man via bla Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk höjer de statliga internhyrorna för försvarets anläggningar när man tar ut “marknadsmässiga hyror”, dvs ständigt höjer dessa. Ungefär som kommunerna gör med sina egna skolor för att smussla undan pengar från skolbudgeten till politikernas hobbyprojekt.
Men kommer inte pengarna så får vi alltså se antingen svensk mark, svensk kust eller svensk luft stå utan möjlighet till försvar framöver med återtagningstider på flera decennier. Att lägga ner något kräver bara en underskrift med en penna. Att bygga upp något igen tar decennier. Ett alternativ är förstås att vi går med i NATO och tillåter permanent basering av utländska NATO-förband på svensk mark för att fylla de luckor vi själva lämnar tomma.
Fast sannolikt har vi en ny överbefälhavare inom kort efter ett sådant här uttalande och vapengrenarna får alla vara kvar och reduceras till administrativa enheter som förvaltar förråd med utrustning utan vare sig personal eller kompetens att användas för att man ska kunna ha några siffror att peka på. Likt hos polisen handlar det inte om att ha förmåga längre, utan om att upprätthålla en anständig kuliss att peka på om någon gnäller. Ja, marinen har fortfarande närvaro på Västkusten. En sträcka av 50 mil hanteras av en enda liten vedettbåt, HMS Jägaren. Men visst finns närvaro på Västkusten, där för Sverige helt kritiska oljehamnar finns och större delen av vår fartygsbaserade import och export hanteras! Total beväpning på 50 mils kust är en 40mm kanon och en kulspruta. Men den finns och går att peka på som kuliss. Som jämförelse fanns det på 80-talet 18 st patrullbåtar i Jägaren-klassen.
Se förstås även bloggrannen Wiseman, bloggaren Skipper, bloggrannen Johan Westerholm (s) eller Kungliga Krigsvetenskapsakademiens blogg Försvar & Säkerhet. Har för övrigt någon tips om bra bloggar relaterade till riksdagspartier så har jag som ambition att ha en av varje i min länklista. Än så länge bara (s), (m) och (mp), även om Birger Schlaug är ex-(mp).
Det är bara att konstatera att Midvintermörker är helt orealistiskt vad gäller svensk förmåga. Förmågan i boken går inte att uppnå i verkligheten och som vanligt överträffar verkligheten dikten.
Frågan är om det blir någon annan politik vid regeringsskiftet 2014? Oppositionen i form av (s) är naturligtvis kritiska mot alliansregimens försvarspolitik, men dels är frågan om de själva skulle vara ett dugg bättre och dels är den allra viktigaste frågan om det existerar något svenskt försvar efter 2014 och hur mycket mer alliansregimen hinner lägga ner. När det är nedlagt tar det decennier att återta.
