Mike “Mish” Shedlock pĂ„ Global Economic Trend Analysis konstaterar att Zero Hedge omedvetet bevisat att det rĂ„der deflation i USA.
Vi pratar alltsÄ om riktig deflation, nÀmligen monetÀr deflation, motsatsen till riktig inflation. Kort sagt att mÀngden pengar och krediter minskar. Trots detta sÄ ökar KPI-inflationen och Àven penningmÀngden i USA.
Skillnaden ligger i att penningmÀngden Àr vÀrderat enligt mark-to-hank eller mark-to-fantasy. Deflationen ligger i att om man vÀrdesÀtter krediterna till marknadsvÀrdet, mark-to-market, sÄ upplever USA deflation.
HÀr menar Mish att man hittar förklaringen till den verkliga ekonomin och varför lÄga rÀntor inte kan dra igÄng ekonomin eller arbetslösheten. VÀrdet pÄ krediterna kontraherar snabbare Àn vad Federal Reserve kan skapa nya pengar och krediter.
Det hade förstÄs varit mycket intressant att titta pÄ samma verkliga deflation Àven i Europa, dÄ man Àven hÀr antagligen bokför krediterna till mark-to-fantasy istÀllet för mark-to-market.
10 kommentarer
hmmm intressant, kanske kan vara en förklaring till vrf bl.a guld och silver har gÄtt sÄ dÄligt det senaste halvÄret?
HÀr Àr en artikel frÄn Antal Fekete som berör samma sak:
http://www.professorfekete.com/articles/AEFCanWeHaveInflationAndDeflation.pdf
Vad menas med mark-to-hank, mark-to-fantasy och mark-to-market?
Mark-to-market Àr att bokföra nÄgot till dess marknadsvÀrde. I samband med finanskrisen 2008 införde dÄvarande finansminister Hank Paulson att kraschade obligationer etc skulle bokföras till sina nominella vÀrden eller inköpsvÀrden och inte till marknadsvÀrden för att hÄlla uppe bankernas vinster och balansrÀkningar, vilket döptes till "mark-to-hank". "Mark-to-fantasy" Àr det samma.
Lite som att sÀga att "jag Àr mÄngmiljonÀr för mina aktier Àr egentligen vÀrda 5 MSEK för det var vad jag köpte dem för, marknaden har fel som vÀrderar dem till 1 MSEK".
Ok, sĂ„ vi har alltsĂ„ hamnat i ett riktigt deflationsscenario nu. Det betyder att hyperinflationen inte Ă€r allt för lĂ„ngt borta, beroende pĂ„ vem man vill tro. Kom pĂ„ att jag hört Mike Maloney prata om detta: Mike Maloney – Debt collapse Spola fram till 33 minuter: "In the end, i think we're in for a wild roller coaster of a ride, with a few whipsaws thrown in. First the threat of deflation (check), followed by a helicopter drop (check), followed by big inflation (check), followed by real deflation (check nu dĂ„ eller?), and then followed by hyperinflation." Alla parenteser har jag lagt dit. Vad tror du om detta, Cornu? Blir det pengatryckande nu för att mota deflation i grind och hur vĂ€l kommer detta att falla ut?
Guldpengar och löneökningar Àr en matematisk omöjlighet.
En matematisk omöjlighet.
Vi kan inte öka lönerna utan att samtidigt öka penningmÀngden lika mycket, jag kan bevisa att det Àr matematisk omöjlig.
Exempel sÀg att medeltimlönen Àr 150kr och att penningmÀngden Àr 100 miljarder.
Vi ökar lönerna varje Är med 5% och lÀmnar penningmÀngden oförÀndrad.
Det tar dÄ 418 Är för medeltimlönen att bli större Àn penningmÀngden, vilket inte kan fungera i verkligheten, vi har nÄtt en matematisk omöjlighet.
Timlönen * löneökningen i % och antalet Är = medeltimlönen i framtiden
150*1,05^418 = 107 miljarder det gÄr fort, lönerna ökar med exponentiell tillvÀxt.
Enklare matte 150kr 5% i lönelyft ger 157kr,
NÀsta Är tar du 157kr med 5% i löneökning det blir 164kr.
NÀsta Är tar du 164kr med 5% i löneökning det blir 172kr.
SÄ fortsÀtter du i 418 Är, dÄ Àr medeltimlönen 107 miljarder, matematisk sÄ Àr det faktiskt sÄ, det innebÀr att alla pengar som finns i landet inte rÀcker för att betala ut en enda timlön.
Vi gör en matematisk berÀkning dÀr vi varje Är ökar lönerna med 5% och penningmÀngden med 2%.
SÀg att timlönen Àr 150kr och penningmÀngden Àr 100 miljarder, det tar 701 Är men dÄ Àr timlönen större Àn penningmÀngden.
Sammanfattning, penningmÀngden mÄste öka lika mycket i procent som medeltimlönen annars sÄ blir timlönen större Àn penningmÀngden pÄ lÄng sikt och dÄ fungerar inte ekonomin.
Ekonomiteorier dÀr man inte vill öka penningmÀngden men tycker att löneökningar Àr bra gÄr emot matematiken, dom ekonomiteorierna kan rent matematisk inte vara riktiga.
Ăkar vi lönerna mer Ă€n penningmĂ€ngden i % sĂ„ gĂ„r ekonomin mot en sĂ€ker död, det Ă€r skrivet i sten för det gĂ„r att matematiskt bevisa.
Ett liknande matematiskt förhÄllande, men dÀr gÄr det snabbare.
"Riskornen pÄ schackbrÀdet,Àven sÀdeskornen pÄ schackbrÀdet, Àr ett matematiskt problem som visar den snabba ökningshastigheten vid exponentiell tillvÀxt.
Om man pÄ ett schackbrÀdes rutor lÀgger riskorn sÄ att man pÄ den första rutan placerar ett riskorn och dÀrefter dubblar antalet för varje ruta, det vill sÀga pÄ den andra rutan lÀgger 2, pÄ den tredje 4, pÄ den fjÀrde 8 etcetera, hur mÄnga riskorn kommer dÄ att ligga pÄ schackbrÀdet nÀr det lagts ut riskorn pÄ samtliga 64 rutor?"
Talet blir 18 446 744 073 709 551 615 eller ungefÀr 18 triljoner.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskornen_p%C3%A5_schackbr%C3%A4det
Det bĂ€sta med den moderna ekonomin Ă€r att man inte behöver hoppa pĂ„ bergĂ„dalbanan förnekelse->ilska->acceptans… eftersom man aldrig kommer att lyckas förstĂ„ vad som egentligen hĂ€nder. Lite som att man skulle bli irriterad pĂ„ kvantfysik.
Inflation KPI orsakas av löneökningar inte av penningmÀngden, halvera penningmÀngden och fördubbla lönerna sÄ stiger KPI och penningmÀngden minskar.
Fördubbla penningmÀngden och halvera lönerna sÄ ökar penningmÀngden och KPI minskar.
Inflation KPI orsakas av löneökningar inte av penningmÀngden.
Vill man fĂ„ i gĂ„ng ekonomin, sĂ„ rĂ€cker det inte att trycka pengar och ge till banker som ger det till finanskillar som investerar i papper till ingen nytta. Mycket bĂ€ttre att ge det till Svensson genom rĂ€ntebidrag, hyresbidrag, statliga pensioner, gratis tandvĂ„rd, gratis dagis. Ăka köpkraften hos Svensson för att fĂ„ i gĂ„ng ekonomin. Inför kapitalkontroller och regleringar. Det funkade Ă€ndĂ„ inte med neo-liberalismen.
Bra och oerhört viktig spaning! Dessutom kan man som sagt int epÄpeka nog ofta skillnaden pÄ Àkta monetÀr inflation/deflation Ä eden ena sidan och priser (=centralsymtomet pÄ inflation/deflation) Ä den andra. Som sagt,
http://limes.bloggagratis.se/2012/04/02/7654999-hyperinflation-del-1/
Dock Àr jag övertygad av resonemanget som förs av bl.a. John williams pÄ Shadowstats
http://www.shadowstats.com/article/no-414-hyperinflation-special-report-2012
vilket gĂ„r ut pĂ„ att deflation Ă€r omöjligt eftersom deflation kommer bryta sönder hela den (genomruttna, orĂ€ttfĂ€rdiga, och dödsdömda) finansiella strukturen – och att man alltsĂ„ kommer genomdriva en inflation trots allt. En sĂ„dan centralplaneras inflation kommer dock krocka med resursvĂ€ggen, varefter vĂ€rldens alla skuldvalutor istĂ€llet kollapsar i hyperinflation.
Historien talar ocksÄ för detta. Med undantag av den korta bankirskapade deflationen som utlöste "den stora depressionen" Àr deflationsepisoder sÄvitt jag vet i princip okÀnda under fiatvalutasystem. Bla eftersom de som kontrollerar valutan ocksÄ Àr de som har mest att tjÀna pÄ inflation. En lista över ett par hyperinflationer sedan 1945 Àr intressant att betrakta:
http://blogs.reuters.com/rolfe-winkler/files/2009/08/hyperinflations.jpg