Bäst att vara tydlig. Den här gången handlar det inte om att F 17 Kallinge utanför Ronneby och hela Gotland täcks in av ryskt luftvärn av typen S-400/SA-21 ifrån Kaliningrad, utan om att det ser ut som att det är på gång med nytt luftvärn i Insatsorganisation 2014, IO14.
Riksdagens utredningstjänst, RUT, har gjort en sammanställning av IO14 (PDF, 735 kB) som presenterades hos Folk & Försvar tidigare i höstas och där står det på sista sidans materielförteckning att EldE70 (Robotsystem 70, RBS70, Wikipedia) skall bytas ut till EldE98 till år 2014. Det är den enda officiella uppgiften om detta jag hittat och jag har inte heller hört talas om att det pågår någon utvärdering eller upphandling kring detta. Än.
Libyiska mekaniserade haubistar
efter flyganfall. Samma öde som skulle vänta våra toppmoderna Archer- system utan skydd av modernt luftvärn. Foto: Wikipedia Bernd Brincken |
Som klart och tydligt framgått av Libyens inbördeskrig så är och förblir luftvärnsförmågan avgörande för framgång på marken. Sveriges luftvärn är i min mening konstruerat för förutsättningar som gällde på 80-talet och till viss del på 90-talet, där attack- eller bombflyg faktiskt behövde flyga på relativt låg höjd över sina mål för att kunna verka. Detta gäller förvisso fortfarande delvis för attackflyg mot rörliga förband, men bombflyg mot mer fasta installationer behöver aldrig komma i närheten av sina mål.
Idag släpper man bomber på hög höjd upp till 150 km från målen och dessa glider sedan in mot sina mål, dit de styr sig själva eller i fallet rörliga mål antingen automatiskt kan identifiera målen inom utpekat område eller styrs in den sista delen av högflygande flyg med belysningskapslar eller personal med belysningsutrusning på marken, vilket förekom i form av “rådgivare” från NATO-länder i Libyen.
Att då sitta med luftvärn avsett att bekämpa flygplan på relativt låg höjd blir ganska meningslöst.
I första vändan skickar man dessutom likt mot Libyen in kryssningsrobotar för att slå ut just luftförsvarsinstallationer och då krävs det att den attackerade parten har luftvärn som just kan skjuta ner kryssningsrobotar eller för den delen styrda glidbomber. Exempel på detta i vårt närområde är Rysslands Iskandersystem, som med sina 800kg tunga stridsladdningar når i princip hela södra Sverige från sina utgångsgrupperingar. Dessutom släpper denna typ av robotar ut både motmedel och skenmål samtidigt som de gör förvillande undanmanövrar när de närmar sig sina tilltänkta mål.
Som jag visar i Midvintermörker kan luftvärn, speciellt närskyddsluftvärn som kan bekämpa robotar, vara avgörande för att förvägra en fiende tillgång till ett område. Detta är en kapacitet som vi idag saknar, även om vi kanske kan förvägra lågtflygande attackflyg och helikoptrar tillgång till områden.
Lvkv 9040 med sin tydliga radarcylinder
Bild: Wikipedia |
Allt är dock inte mörkt när det gäller det svenska luftvärnet. Åtminstone de mekaniserade manöverbataljonerna i IO14 har en pluton luftvärnskanonvagn 9040 (lvkv 9040) per bataljon. Antalet vagnar i en pluton är antagligen 3 st, baserat på 30 lvkv 9040 i försvaret och tio bataljoner. Det betyder att av respektive bataljons fyra manöverkompanier kan tre stycken åtföljas av en lvkv som är ett mycket bra system för bekämpning av helikopter. Med egen målradar, automatiserad inmätning etc så kommer den helikopter som visar sig att bli nedkämpad så länge luftvärnskanonvagnen överlever själv. Till skillnad mot eldlednings- och stridsledningsvagnarna i stridsfordon 90-serien så går det inte att maskera lvkv 90 till att se ut som något annat. Systemet är dock toppmodernt och splitterskyddat. Rent formellt så räknas detta system till pansartrupperna och inte till luftvärnet, även om man delar övningsanläggningar och viss utbildning.
Vilket man inte kan säga om luftvärnet i övrigt som består av RBS70 och en svensk variant av amerikanska HAWK (Homeing All the Way Killer), som går under beteckning RBS77 eller EldE97. Vi har även en uppsättning RBS23 Bamse, EldE23, men den är inte förbandssatt och saknar oavsett den numerär som är nödvändig för att förbandsättas. Däremot var inte pengarna för RBS23-systemet bortkastade då man använder UndE23 som radar för både EldE97 och EldE70. Själva radarn och stridsledningen GBDAOC är antagligen toppmoderna.
Problemet är själva eldenheterna, robotarna.
Robotsystem 70 är som man hör på namnet från 70-talet. Det är ett laserstyrt system, vilket innebär att det inte går att förvilla med remsor, facklor eller skenmål. Däremot kan i teorin en pilot manövrera så våldsamt att markpersonalen inte lyckas följa efter med laserstyrningen och tappar bort målet. Eller så kan man dyka ner lågt så att man försvinner ur synhåll från eldenhetens styrning. EldE70 fungerar alltså dåligt i svensk skog, kuperad terräng eller mot lågt flygande attack flyg. Däremot utmärkt mot långsammare helikoptrar. Men inte om det är dåligt väder, då man måste se målet okulärt. Systemet måste alltså grupperas högt och exponerat och vid klart väder för att kunna verka med hög säkerhet och saknar dessutom splitterskydd för personalen.
Dock skall EldE70 alltså bytas ut mot det som RUT kallar EldE98.
Då försvaret ogärna använder samma siffror för olika saker så låter det som att man funderar på en markbaserad version av den IR-robot som JAS 39 har på sina vingspetsar, IRIS-T, kallad Robot 98 i Sverige. Det är en kortdistansrobot med extrem manöverförmåga. Ett JAS-plan kan skjuta ner ett plan som ligger bakom det egna planet. Det finns en markbaserad version med extra boosterraketer för att få upp den i luften och ge den ursprungsfart, som är tänkt att ingå som kortdistansrobot i åtminstone tyska delar av NATO-systemet MEADS, som är tänkt att fasa ut nuvarande amerikanska Patriot-system.
Frågan blir då om Sverige är intresserade av att ta in MEADS, för även EldE97 kommer behöva bytas ut tids nog. Robot 77 HAWK har en räckvidd på 40 km, dvs den kan inte bekämpa flyg med glidbomber och som alltså aldrig behöver komma ens i närheten av fasta mål. Den skall inte heller vad jag vet kunna bekämpa kryssningsrobotar eller Iskanderrobotar.
Nu finns det egentligen inget som säger att man kommer välja IRIS-T för att ersätta RBS70. EldE98 är nog bara ett arbetsnamn.
Möjliga andra kandidater är t ex det norska NASAMS-systemet, som baserar sig på den markbaserade versionen av flygvapnets AMRAAM-radarrobotar, i Sverige kallade Robot 99. Det kan förstås också hända att man faktiskt byter ut EldE97 mot EldE23, vilket ger förbättrad räckvidd, 15km mot dagens 8 km.
Oavsett så ser det ut som att gamla Robotsystem 70 skall falla för åldersstrecket. Eller så blir det mer industristöd i form av en nyare version av RBS70 som Saab/Bofors just lanserat, som i mycket liknar RBS90 som Sverige tidigare hade men lade ner.
Förhoppningsvis blir det istället ett system som kan fungera även mot kryssningsrobotar, även om det egentligen borde vara något som framtida ersättare till EldE97 skall hantera. Oavsett får man hoppas att det blir ett splitterskyddat fordonsbaserat system som kan grupperas omedelbart, bara man trampar på bromsen och med skydd för personalen. EldE23 skulle kunna fylla denna funktion, då EldE23 åtminstone i teorin borde klara att bekämpa kryssningsrobotar eller styrda bomber.
Det finns säkert en hel del felaktigheter ovan. De kommer förhoppningsvis rätas ut den 21:e november, då jag blivit inbjuden till Luftvärnsregementet i Halmstad den dagen. Jag kommer för intresserade anställda också kunna signera Midvintermörker om personalen har köpt egna exemplar. Återstår att se om jag kan ordna signeringsmöjligheter för mina civila läsare i Halmstad också.
Skall passa på att fråga efter en önskelista på vad man skulle vilja se istället för EldE97 framöver. Kanske markversioner av fransk-brittiska ASTER-30 som skulle lyfta luftvärnet till en modern nivå, om man nu inte skall införskaffa MEADS (om MEADS någonsin blir klart, vilket kan ses som tveksamt – luftvärn behövs inte för den typen av krig som USA utkämpat de senaste 10 åren och det är lätt att stryka utvecklingsprojekt, speciellt som Patriot-systemet är beprövat och uppenbarligen fungerar)?
Ja, jag får väl erkänna att jag jobbar på en ny bok och det kommer finnas militära inslag i den. Det är också intressant med studiebesök hos andra förband än Luftvärnsregementet, liksom hos polisens piket- eller nationella insatsstyrka. Finns en lista med specifika förband jag hade varit intresserade av att besöka, men det kan ge onödiga ledtrådar om bokens handling. Alla är dock inte intresserade av att förevisa sin verksamhet för författare. Luftvärnsregementet verkar dock vara intresserade av att följa försvarets dyrköpta ledord ÖRA – Öppenhet, Resultat, Ansvar.
Midvintermörker ligger nu återigen på plats fem bland nya inbunda “deckare” hos Adlibris och har gått upp till plats 18 på Bokus motsvarande lista. Hos Muntligt.se är Midvintermörker den näst mest sålda E-boken, bara Jobs biografi som säljer mer. Guillous Brobyggarna har flyttats ner till tredje plats.
Ett omdöme om Midvintermörker har runnit in från de bokhandlare som fått läsexemplar:
“Kusligt realistisk, actionpackad och med ett rasande tempo. Välskriven och bra karaktärer. Rekommenderas till alla, i synnerhet karlsborgare och gotlänningar…” – Ola Hultin, SF Bokhandeln
35 kommentarer
Off topic men sa skon: Curt Fjällström och dagens teknik
Är det här mastodontinlägget?
Nej. Behöver du Fråga är det inte det. Ovanstående tog 20 min att skriva, inte tre timmar.
Förväntningarna stiger. Jag är dock rädd att mastodontinlägget blivit alltför hypat redan, och kommer besvika.
/cavg
Läser just nu Kristian Gerner´s Ryssland-en europeisk civilisationshistoria- intressant läsning som omväxling till börsskärmen….
Luftvärnet berörs även i senaste Officerstidningen.
http://www.officersforbundet.se/portal/pls/portal/docs/1/176002.PDF
Vänliga hälsningar
Daniel Skoglund, chefredaktör
Mastodontinlägg? Det här låter spännande. Har herr Bloggmästare måhända funnit meningen med livet?
EldE-23 bygger till stor del på 80-talets tekniknivå, dvs sensorer och datorer är dyra och skall därför inte sitta i själva roboten.
Idag sitter en bildalstrande IR-kamera i var och varannan bil och det är mer beräkningskraft i en vanlig rakapparat än i månlandaren.
Synd bara att BAMSE-projektet kostade oss både 40/48-systemet och RBS-90 innan det fick vara nog.
/Farbveckan -86
Bamse lider av samma "line-of-sight" problem som RBS70 och kan likt RBS70 dessutom bara skjuta mot ett mål åt gången per enhet vilket är värdelöst i ett "regn av kryssningsrobotar-scenario".
Det finns två markbaserade versioner av IRIS-T, IRIS-T SL samt IRIS-T SLS. SL-versionen har en startraket vilket ger den en räckvidd på ett par mil och har aktiv radar, SLS är i princip en omodifierad IRIS-T robot med IR-sökare. Dock blir räckvidden högst begränsad då den måste starta från V=0. Tyskarna har tagit fram ett derivat av IRIS-T roboten för markbruk och håller på att levereras till tyska armén, kallad LFK NG. Den hade passat svenska armén bra som SHORAD om det nu är vad man är ute efter.
Mitt önskemål är SAMP/T, -markversionen av ASTER-30, naturligtvis i kombination med ett SHORAD-system för att bilda en IADS. Fördelen med ASTER-roboten är att samma robot finns för flottan den dagen det vore intressant i form av PAAMS.
Anonym 11:26: Håller helt med om Aster30.
Jag tror att Sverige måste ta i från tårna när det gäller luftvärn. Som vi har byggt upp vår försvarsmakt är den nu alltför beroende av i och för sig kvalificerade plattformar. Precisionsvapen med allt längre räckvidd kan användas för att på mycket kort tid slå sönder huvuddelen av våra Gripen-plan, korvetter, ubåtar, mm. Alltså riskerar det som vi har investerat mest skattepengar i (plattformarna) att bli i princip värdelöst vid en storkonflikt. Detta inte minst för att krigsbaserna i stort är borta.
Hur borde vi då göra i stället?
Jag håller med om Cornus genomgång ovan, men drar lite andra slutsatser.
Ett kvalificerat luftvärnssystem måste kunna hota vapenbärare på långt avstånd (> 100 km), eftersom det är åtminstone de avstånden som gäller för robotar, glidflygande bomber, mm. Detta gör BAMSE, IRIS-T, HAWK, Patriot PAC3, mm ointressanta. Här behövs i stället Aster 30 eller motsvarande. Helst ska dessa system också kunna skjuta ner korträckviddiga ballistiska robotar (Iskander).
Ett sådant långräckviddigt system kan kompletteras med ett extremt korträckviddigt system som är optimerade mot robotar, bomber, kanske även artilleriprojektiler (C-RAM). Det skulle kunna baseras på luftvärnskanoner, kanske en modifierad form av ovannämnda LVKV90 eller kanske den tyska NBS Mantis med 35 mm kanoner.
F
Verkar vara många som gillar Aster-30. Håller väl i princip med.
Hur var det nu? Man avvecklade RBS90 får att få fram pengar till RBS23 i några demoexemplar som man ställt i en lada. Kostnad 4 miljarder. HAWK systemet började utvecklas 1952. Rune Andréassons första serie om Bamse lär ha kommit 1966.
Japp, första utbildningen av svensk personal på HAWK skedde i USA 1962, så nästa år kan vi fira 50 års jubileum.
Framtida luftvärn (GBAD) finns det planer för. Om nu bara ingen styr om pengapåsen, så kommer detta att gå i lås på ett förträffligt sätt.
Mer bekymmrande är att vi saknar plan/pengar för SBAD (sea based air defence) läs Krv Visby.
/Farbveckan -86
/Farbveckan -86: skulle du kunna utveckla om "Framtida luftvärn (GBAD)"?
Cornu: två uppenbara invändningar mot Aster 30 är att det inte är provat i strid, samt att det är ett fransk-italienskt system.
Men jag tror trots allt på det; alternativen är få. Patriot PAC2 GEM T/C är prövat i strid men verkar alltför personalkrävande.
F
En av de fraser jag lärde mig utantill som liten kadett för länge sedan. Ur NomenF:
Luftförsvar – sätt att föra strid över visst område i syfte att hindra eller försvåra fientligt flyg- eller robotangrepp.
Idag har vi inte mycket kvar av luftförsvar eller försvar över huvud taget.
Yupp, det är 3 lvkv vagnar per pluton.
Ett nytt svenskt system skulle behöva en ny modern eldgivingsradar, och förmodligen även en ny spaningsradar eftersom unde23 (Giraffe AMB) har relativt dålig räckvidd.
Vill minnas att när jag ögnade igenom SAAB's hel/del(?)-årsrapport att det var ett prioriterat projekt att ta fram en ersättare till Giraffe dock. (Med reservation för att jag kan ha blandar ihop :-))
Under den strategist time-outen (ytterst tveksamt om den är över trots vad som sägs från officellt håll) försvann 95 % av våra krigsförband. Många kostade mer att avveckla än vad de skulle kosta att behålla i decennier.
Det truppslag som drabbades hårdast av vansinnet och följderna av industristöd var Luftvärnet – en av de absolut viktigaste komponenterna i ett svenskt försvar. Det utmärkta och lättrörliga RBS 90 med mörkerförmåga, avsett för såväl brigader som försvar av flygbaser avvecklades till förmån för att frigöra pengar åt RBS 23 BAMSE som skulle ersätta Lvakan m/48. Liksom så många andra system avvecklades m/48 innan ersättaren var i närheten av färdig med efterföljande glapp.
I valet mellan att avveckla RBS 90 och 70 för att frigöra pengar för SAABs BAMSE-projekt, valdes det mer kvalificerade RBS 90. Kvar blev Försvarsmakten med det avsevärt sämre RBS 70, utan möjlighet till fjärrstyrning och framförallt utan mörkerförmåga. Svenskt "mängd"luftvärn nedgick därmed till att endast kunna verka på dagen och i vackert väder i en tid då krig förs på natten och genom moln. Som Cornucopia nu skriver kommer RBS 70 med stor sannolikhet att ersättas med en markbaserad variant av IRIS-T.
Kvar blev också det mer kvalificerade RBS 97 som inom en mycket snar framtid nått end of life, där Sverige är en av mycket få brukare i världen.
Fortfarande är dock RBS 23 inte förbandssatt och kommer inte att förbandssättas trots åtskilliga miljarder i utvecklingskostnader och industristöd. Det kostade Sverige sitt luftvärn. 2 bataljoner i den nya organisationen förslår inte till mycket när man ska luftförsvara hamnar, flygbaser, befolkningscentra och manöverförband. Det är bara att välja …
Även om en korträckviddig ersättning nu anskaffas finns det inget luftvärn värt namnet förrän man även kan bekämpa mål på hög höjd och i alla väder och framförallt på långa avstånd. Idag fälls ofta flygburna vapen på avstånd över 100 km. Då förslår inte RBS 97:s 40 km långt. Man ska heller inte glömma förmågan att bekämpa inkommande attackrobotar och kryssningsrobotar. Som Cornucopia tidigare skrivit skjuter man idag utan problem kryssningsrobot Iskander från Kaliningrad till F 17 i Ronneby. På samma sätt skjuter man Iskander från St Petersburg till Helsingfors, vilket förmodligen legat till grund för Finlands ersättning av luftvärnssystem SA-11 (ryskt) med NASAMS II (samma som Norge).
Svenskt försvar är i sanning eftersatt, men få delar så mycket som luftvärnet.
Ja, tur iallafall att artilleriet har tillräckligt med material !
Var det så klokt att plöja ner massor av miljarder i JAS dyrgripen projektet? Hade det inte varit bättre att satsa dessa pengar på fjärr-verkande precisions-missiler och luftvärn istället.
JAS är ett skämt anser jag. Luftrummets svar på trabant. Norge gjorde rätt som ratade planet.
Mvh
Observer
Observer:
Det har naturligtvis din fulla demokratiska rätt att tycka, men det vore ju trevligt om du hade något mer substansiellt att motivera åsikten med.
Innan Bas 90-systemets och de nationella datalänkarnas nedläggning fanns det fanns inget flygplan i världen som bättre kunde lösa uppgiften luftförsvar av Sverige och anfall mot sjömål.
Vem ska hämta in informationen till dina fjärrverkande precisionsmissiler? Hur mycket luftvärn måste du ha för att täcka hela landets yta utan att begränsas av radarskugga av terräng och Jordens krökning? Systemen ersätter inte varandra utan kompletterar. Var för sig fungerar de inte.
Min gissning, om det nu överhuvudtaget blir nåt, är NASAMS II.
Motiv: efter införandet av Meteor blir de 224 inköpta Amraam-B (Rb99) "över". Dessa går att använda i nämnda system.
Norge och Finland använder redan systemet, kan finnas samarbete/synergieffekter. T.ex. kan LV6 öva i Lochteå i Finland.
Aster 30 tror jag inte på, dyrt (4 NASAMS system till priset av 1 Aster).
/Micke
NASAMS kan med sin räckvidd på 25km kan ersätta EldE70, inte EldE97. Aster-30 avses kunna ersätta EldE97.
För övrigt finns det väl inga officiella siffror på antalet Rb99 som är inköpta. Ett tag stod det 100 st på Wikipedia till någon raderade de siffrorna, men man kanske gjort fler beställningar.
Vet inte om det rakt av går att flytta AMRAAM mellan flyg och NASAMS?
Aster 30 är som sagt dyrare, givetvis med bättre räckvidd, men längre räckvidd kräver också bättre radar.
En liten OT: de finska SA-11 har ABM-kapacitet (testat under utbildningen av de finska LV-officerarna i Ukrania på 90-talet). Dock kräver ett effektivt utnyttjande av ABM-förmågan over-the-horizon radar eller satellitspaning, för att ge rimlig förvarning. Så det blev intet av det i Finland.
Därför tror jag inte på Patriot/Aster för Sverige. Det kostar för mycket i kringutrustning (mer och kraftfullare radar). Om det blir nåt, så gissar jag på en "quick and dirty"-lösning (NASAMS II). Om jag förstått det rätt, kan NASAMS systemet skjuta alla versioner av Amraam och Sidewinder-X med enbart mjukvaruuppdatering av systemet.
Finns en liten svart häst i sammanhanget: Umkhonto-ER.
/Micke
Micke, tja, från Wikipedia "The Swedish government has expressed interest in the Umkhonto-IR system for five Visby class corvettes for at total cost of about 1 bn SEK. Due to budgetary contstraints a decision was taken in 2008 to delete the SAM requirement."
"För övrigt finns det väl inga officiella siffror på antalet Rb99 som är inköpta. Ett tag stod det 100 st på Wikipedia till någon raderade de siffrorna, men man kanske gjort fler beställningar.
"
Det är alltid svårt att ur offentliga källor få fram exakt antal av Xx-robot och Yy-granat. Jag brukar väga samman SIPRI, UN conventional arms register och FMS i USA. I UNCAR brukar jag kolla vad t.ex. Sverige rapporterat på "imports" och sedan vad respektive land rapporterat på "exports". Finns viss diskrepans….
Enligt alla offentliga källor köptes det en första batch på 100 Amraam-B 1999. Senare (2002?) köptes en andra batch, som hittills varit hemligt. Totalen 224 såg jag på ett webforum för en tid sedan, inget verifierat antal alltså.
/Micke
Tack Micke, bra OSINT där. Hade bara 100 från ursprungsbeställningen.
Umkhonto finns även för "landkrabbe"-LV.
/Micke
Upptäckte för övrigt det när jag researchade Midvintermörker. Någon går systematiskt in och raderar sifferuppgifter för svenska köp eller svenska köp alls. Ett tag stod det att Sverige köpt in G36C till SSG (vilket man iofs lika gärna kunde läsa i Aftonbladet efter incidenterna med FJS i Afrika, eller se på foton på SSG från Tchad hos Getty Images), men det togs bort. Nu är dock både SOG:s innehav av G36C tillbaka (med Getty som källa), liksom att nationella insatsstyrkan har köpt in G36K, också den med foto som källa.
Sverige vill iaf fortfarande vara hemliga och raderar saker på Wikipedia, medan andra länders uppgifter är helt öppna.
Japp, AMRAAM går att flytta rakt av mellan flyg och NASAMS.
Micke !
Vi kommer inte att skaffa NASAMS, dock finns det länder som idag använder NASAMS som nu provar att ladda även IRIS-T i sina system. Mycket smart att ha robotar med olika styrprinciper.
Wiseman!
"En av mycket få brukare i världen" Nja. så är det väl ändå inte. Ni får i uppgift att räkna ut hur många länder som idag nyttjar Hawk. Facit kommer imorgon.
/Farbveckan -86
Farbveckan:
Antalet länder som fortfarande använder Hawk är under stark nedgång. Antalet NATO-länder med Hawk kvar i arsenalen är mycket litet. Att inte ersätta Hawk med ett modernt system kommer att bli en dyr återvändsgränd utöver de operativa begränsningarna.
Dagsnoteringen är 20 länder varav två (Marocko och Rumäninen) håller på att införa systemen.
Men självklart skall vi ersätta Hawk.
Senast 2016-2017 måste vi ha bestämt viket system som vi vill ha. Sedan är det bara att sätta in pengar på Skattemyndighetens konto och hoppas på att inte allt läggs på Gucci-klockor…
/Farbveckan -86
/F
Som sagt, givet hur de senaste 20 årens konflikter har sett ut, och var vapentekniken är idag med allt bättre precision på allt större avstånd, måste vapenbärare på långt avstånd och stor höjd kunna hotas dygnet runt av luftvärn.
System som NASAMS, IRIS-T, Umkhonto, BAMSE blir då mer eller mindre irrelevanta. Någon får gärna visa på ett scenario där en motståndare låter bli att använda den långa räckvidden på sina attackvapen så att markbaserat luftvärn med kort räckvidd kan hota de vapenbärande flygplanen.
Visst är Aster 30 dyrt, men enligt min åsikt borde (svenskt) luftvärn framöver bestå av två extremer: dels kvalificerade robotar med räckvidd på > 100 km (dyrt), dels större mängder luftvärn som är optimerat mot små, lågtflygande mål som styrda bomber och robotar (billigare).
Mellanläget, robotar som är dyra, har räckvidd på < 50 km och inte är ideala att skjuta ner robotar med blir mer och mer irrelevanta.
F
Tillägg:
Åtminstone enligt Saab själva har UndE23/Giraffe < 180 km räckvidd, så det systemet kan ju vara något att börja med.
Dessutom är frågan om luftvärn, som jag skrev innan, i mina ögon ganska enkel: antingen tar vi i ordentligt, investerar i dyra system som är relevanta i dagens och morgondagens konflikter, eller så avstår vi i rpincip helt och hållet från luftvärn och lägger försvarsbudgeten på andra områden.
F
Vi vill från Saabs sida tacka för ditt arbete med bloggen: Du är alltid välinformerad och inläggen håller en hög nivå av engagemang och trovärdighet.
Vi har från Saabs sida med intresse följt inläggen som berör det svenska luftvärnet och de kommentarsdiskussioner som följt på dessa.
Med anledning av att RBS 70 NG nämnts ett antal gånger så vill vi tillföra lite information till dem som är intresserade av att få veta mer om systemet:
RBS 70 NG (New Generation) är resultatet av en egensatsning från Saabs sida på en vidareutveckling av RBS 70-systemet.
För att få en bra bild av det nya RBS 70 NG systemet och dess förmågor så rekommenderar vi ett besök på denna länk: http://www.saabgroup.com/rbs70ng.
Systemet har lanserats globalt under hösten och har rönt ett mycket stort intresse på världsmarknaden.
Den nuvarande exportversionen av RBS 70 Systemet är den 4:e generationen av systemet med freonfria sikten, digital IFF, BORC Nattsikte och ny
måldatamottagare/stridsledningsterminal.
Här ingår också den 4:e generationens robot, BOLIDE, som ökar räckvidden till över 8 km och – framför allt – tillför systemet en effektiv småmålsförmåga
mot t ex kryssningsmissiler och UAV:er, unika förmågor för ett lätt VSHORAD-system.
Den 4:e generationen är mycket framgångsrik och har under 2000-talet sålts till och integrerats i flera länders luftvärnsorganisationer, bl a Australien, Tjeckien
och Finland.
Med RBS 70 NG tillförs systemet i n t e g r e r a d dygnet-runt-förmåga med en inbyggd IR-kamera; förbättrad styrning med hjälp av en digital automatmålföljare och
förbättrade styralgoritmer; inbyggd videoregistrering för after-action-review samt integrerat stöd för underhållsaktiviteter.
Systemet har lättats betydligt jämfört med dagens version: siktet har "bantats" från 35 kg för dagsiktet +12 kg för BORC-nattsikte, till strax under 30 kg för det
integrerade NG-siktet.
RBS 70 NG är modulärt och kan konfigureras som MANPADS,integreras på fordon, eller fjärrstyras (jfr RBS 90, men med flera eldenheter kontrollerade från en
kontrollplats, vilket minskar bemanningen). Systemet är kompatibelt med samtliga generationer av robotar, Mk1, Mk2/Rb90 och BOLIDE.