Crowdfunding av förnyelsebar energi

Som bekant har det sedan finanskrisen blivit svårt för företag att låna pengar till investeringar, speciellt till bra ränta. Detta är förstås ett gissel för investeringar i förnyelsebar energi, flöden som är relativt enkla att förutse och dessutom bygger en hållbarare framtid och förbättrar våra utsikter inför de omställningar som kommer de närmaste åren och decennierna.

Det dyker därför upp allt fler exempel på alternativa sätt att finansiera sådana här verksamheter i det lilla eller stora, exempel på crowdfunding. Två diametralt skilda sätt både i finansieringsmetod, teknik och skala kan vi hitta hos lilla solkraftsbolaget ETC Sol och hos ett av Sveriges största jordbruk, Wapnö Gårds biogassatsning.

Ingen form av ersättning för att skriva detta inlägg har utgått till vare sig mig eller någon till mig närstående. Vill ETC skriva så gör de förstås det via sina egna tidningar.

ETC Sol – solkraftslån
Johan Ehrenberg kanske av en del klassas som en vänsterjournalist, men jag skulle klassa honom som en extremt smart kapitalist som via sina tidningar och förlag kan starta kringförsäljning av produkter riktade mot dåliga miljösamveten. Inget fel med det, i fallet förnyelsebar energi och energibesparingar så är mål och medel samma oavsett om det gäller peak oil eller de klimatförändringar som Ehrenberg trummar in via ETC.

Iaf så startade ETC-gruppen försäljning av småskaliga vindkraftverk och framför allt solceller via bolaget Egen El och är även elförsäljare via ETC El med egen elproduktion via ETC Sol och solkraftsparker man successivt bygger.

Rimligtvis är det så att genom ETC-tidningarna kan Ehrenberg få läsarna att köpa solcellsanläggningar, dessutom till bland de bästa priserna på marknaden enligt min undersökning i höstas, och på så sätt pga volymfördelar få väldigt bra inköpspriser på solceller. Det må hända att det inte är speciellt lönsamt med solcellsanläggningar för privatpersoner, men kan man köpa in till grossistpriser och dessutom sälja elen med elcertifikat så går det nog att få lönsamhet i ETC större anläggningar.

Överlag är det dock så att man antingen kan drömma om top-downlösningar där Staten och Makthavare löser energiproblematiken, eller så gör man som Ehrenberg och kavlar upp ärmarna och börjar lösa frågan i det lilla bottom-up. Varför vänta när man istället själv kan agera?

Men så var det det där med finansieringen. Solceller har långa avskrivningstider och långa tider till nettovinst, även om man bokföringsmässigt går med vinst. Det gör iaf att det tar tid att betala av en solcellsinvestering, och som företag så kan det därmd bli svårt med finansieringen.

Så ETC Sol har nu börjat med solcellssparande. Man kan helt enkelt som privatperson låna ut pengar till ETC Sol och få 12-månaders STIBOR-ränta (ca 3% idag), plus möjligheten till andel i eventuell prisstegring i elpriset. Det är förstås inte några bankkonton med insättningsgaranti. Enligt Ehrenberg kommer ETC Sol hålla 20% av sparandet som likvider för den mån folk behöver ta ut sina pengar (3-månaders uttagstid), övriga pengar kommer inte lånas ut 10x till bolånetorskar, utan kommer användas för att köpa solceller till ETC Sols anläggningar. Solcellsparker är som bekant mycket enkla att succesivt bygga ut i takt med att man får kapital till detta.

Här får alltså ETC Sol låna pengar till en mycket förmånlig ränta, samtidigt som privatpersoner får lite bättre ränta med större säkerhet (20%!) än hos bankerna och dessutom bidrar till produktion och utbyggnad av förnyelsebar energi. Enda förlusten är insättningsgarantin.

Vad gäller höjd ränta vid högre elpris så handlar det om nettointäktsökningen för ETC Sol, så det är inte så fantastiskt som det låter. Enligt Ehrenberg har man idag 3:- SEK i inkomst per 100:- solceller, vilket motsvarar STIBOR-räntan. Lånar man ut åengar får man del i hälften av en prisökning, men garanteras samtidigt 12-månaders STIBOR, avstämt vid årsskiftet (därav 3.0% istället för aktuella 3.01%, eller ngt). Stiger elpriset med 10% tjänar ETC Sol 3:30 per 100:-, och då blir räntan alltså 3.15%.

Nu krävs det kanske att man är idealist för att låna ut pengar till ETC Sol, men det är alltså en möjlighet till blygsam avkastning på solceller för den som vill avvara pengar till ändamålet.

Wapnö Gård – biokretsloppslån för biogas
Medan ETC Sol är småskaligt och en solcellspanel i taget, så är von Holsteinarnas Wapnö Gård Sveriges antagligen största mjölkgård och ett positivt exempel på att storlek faktiskt kan ge möjligheter till energirationaliseringar.

Redan tidigare har Wapnö helt kapat bort halva transportsträckan för mjölk ut till kunden, genom att ha ett eget mejeri 20m från sina mjölkrobotar. Inga mjölkbilar som far fram och tillbaka mellan mjölkgårdar där inte, utan mjölken rinner i en pipeline 20m till mejeriet, helt utan fossila bränslen.

Man återanvänder förstås redan värmen från mjölken till uppvärmning av gården och har nyligen byggt om sin gödselhantering radikalt. Istället för att köra ut gödslet från gödselbrunnen till åkrarna har man även här byggt pipelines (eller avlopp kanske de skall kallas när det är skit som går i dem?) ut till ett antal samlingsbrunnar (“satellitlager”) på de 1200 hektar åker man gödslar. Till satellitlagren kopplar man slangar till speciella gödselutläggarmaskiner som alltså inte kör runt gödslet, utan är kopplade till lagret med en 4km lång slang.

Totalt sparar man hela 1400 mil (!) körsträcka om året på det här viset genom att gödsel inte behöver köras runt. Gödselutläggarna måste förstås fortfarande köra fram och tillbaka på åkrarna för själva spridningen. En fundering här är att om maskinerna ändå är kopplade med slang till satellitlagren, så kan man väl lika gärna ha en elkabel på XX Ampere på slangen och ha helt eldrivna gödselutläggare. Det kommer kanske i framtiden och skulle göra gödslingen helt fossilbränslefri.

Det finns alltså lösningar som idag bara är lönsamma att genomföra på riktigt stora jordbruk, till skillnad mot den vanliga tanken att peak oil kommer leda till mindre brukningsenheter. Antagligen får vi en blandning av lösningar.

Nu vill iaf Wapnö även bygga en biogasanläggning, något som idag är olönsamt om det inte vore för 30% i statligt stöd. Biogasen skall användas för elproduktion och uppvärmning på gården och täcka upp det som inte mjölkvärmen klarar av, inte till fordonsbränsle. Gasen beräknas ge 1600 MWh värme till bland annat spannmålstorkar och 1800 MWh el.

Det krävs en investering på 20 MSEK, och det tar 15 år att få tillbaka den investeringen vilket gör att det förstås är svårt att få någon bankfinansiering.

Istället vänder man sig nu till sina kunder, såväl privatpersoner som företag (ICA…) och erbjuder biokretsloppslån som återbetalas i natura. Nej, inte naturatjänster som de flesta tänker på dem idag, utan i form av gårdens produktion, t ex mjölk och mjöl (i praktiken presentkort på Wapnöprodukter som löses in i butik) eller konferenser, restaurangmat etc på gården.

Lånet betalas tillbaka på 10 år.

Räntan är tänkt att vara 5%. Säg att man köper Wapnöprodukter för 30:- i veckan, drygt 1500:- om året. Sätter man in 10 000:- i biokretsloppslånet så får man första året tillbaka 1 500:- i mjölk (varav 500:- skall tas upp för beskattning som inkomst av kapital). Nästa år får man tillbaka 1 450:- SEK i natura osv.

Om man ligger på den här nivån är det faktiskt riktigt bra ränta som kan omsättas i riktiga pengar. Man tar bara ut de där 1500:- från matkontot när de betalas ut så får man faktiskt tillbaka satsade pengar med 5% i ränta. Samtidigt har man bidragit till ökad produktion av förnyelsebar energi och tagit Wapnös jordbruk några steg närmare hållbarhet.

Nu har inte biokretsloppslånet startat på riktigt än, då man inväntar tillståndsprocessen för biogasanläggningen, så man får bevaka utvecklingen om man är intresserad.

Slutord
Nu är inte sådana här investeringar eller satsningar förstås intressanta för alla, Wapnöprodukter i natura förutsätter att man bor så att man kan köpa deras produkter. Det ekologiska mjölet kanske finns i stora delar av landet, men mjölken finns av färskhetsskäl förstås främst i och kring Halland.

Sedan ligger det definitivt ett etiskt ställningstagande i att satsa pengar på sådant här och det är upp till var och en.

5% i ränta visar iaf vad för räntor som bankerna kräver av företag idag, om företagen alls kan få finansiering för långsiktiga och hållbara investeringar. Ett annat etiskt och moraliskt ställningstagande är om du vill få 2% av banken, som sedan lånar ut pengarna 10x till bolånetorskar för 5% eller om du vill få 5% av Wapnö. Valet ter sig tämligen självklart. Avsaknaden av insättningsgaranti bidrar förstås till den högre räntan. Precis som när banker lånar ut till företag, som ju till skillnad från privatpersoner faktiskt kan gå i konkurs.

Sedan kunde man önskat mer än 3% av ETC Sol, men stiger STIBOR-12 så kommer räntan höjas till årsskiftet. Eller så kanske elpriset stiger. En fundering här är vad som händer med ETC Sols lönsamhet om STIBOR-12 stiger snabbare än elpriset. Samtidigt gissar jag att Ehrenberg kör med gungor och karuseller här. Ökade inköp till ETC Sol gör att Egen El kan pressa priserna till privatpersoners solcellsanläggningar och därmed öka konkurrensförmågan och lönsamheten i den delen av ETC-gruppen.

En annan anledning som kan motivera den lägre räntan hos ETC Sol är att man kan ta ut sina pengar i förtid, med 3 månaders uppsägningstid, medan pengarna betalas ut under 10 år från Wapnö.

Ovanstående finansieringsupplägg är ett symptom på något.

Investeringar i förnyelsebar energi är kostsamma och kräver långa tider för återbetalning och lönsamhet. Det är alltså svårt att få finansiering från motvilliga banker för en hållbar framtid. I den mån det inte går att använda sig av crowdfunding så kanske man skall överväga om inte, hrm, host, staten borde starta en bank för just det här ändamålet. Kan man driva bank för att pumpa upp bostadsbubblan via SBAB så borde man kunna driva bank för att låna ut pengar till en hållbar omställning av svensk energiproduktion…