Rikspuckona (finns inget annat ord, ett annat är nyliberalerna, men som alla vet är det ungefär samma sak) på Timbro protesterar i en debattartikel hos Schibsted/SvD mot att alliansregimen nu tänker införa kvalitetskontroller av de skattefinansierade välfärdsföretagen (aka skattepengdiare eller välfärdsprofitörer) inom vård, skola och omsorg.
Ett citat av Timbros projektledare för privata skattefinansierade vinster hos Timbros sponsorer Karin Svanborg Sjöwall, som sammanfattar hela nyliberalismen, min fetstil:
“Detta är allvarligt, för risken är i praktiken större att man genom dåliga regleringar stryper lönsamheten i branschen än att man inför ett konkret vinstförbud.”
Där har ni nyliberalismen i ett nötskal. Att ställa kvalitetskrav på de företag som finansieras med skattepengar är allvarligt, då det kan strypa lönsamheten i branschen. För att inte tala om att kontrollera att kvaliteten upprätthålls. Nej, så kan vi inte ha det!
Lönsamhet är alltså viktigare än kvalitet! Faktum är att enligt Timbro är alltså den enda parametern för vad som är kvalitet just hur lönsamt det skattefinansierade företaget är och hur stora vinster som ägarna alltså kan stoppa ner i egen ficka. Allt som riskerar minska de skattefinansierade vinsterna är negativt.
Men populasen nickar väl instämmade och sätter hellre sina barn i skolor där 20% av pengarna försvinner i vinst till utländska aktieägare istället för att användas till barnens undervisning. För övrigt är det inte tillåtet att driva skattefinansierade skolor i Timbros föregångsland USA som privata aktiebolag, utan det måste ske i icke-vinstdrivande stiftelseform. Det svenska skolsystemet är på så sätt kanske västvärldens mest nyliberala skolsystem. Dock finns det förstås helt privat finansierade skolor i USA, likt Lundsberg och någon skola till i Sverige.
Nåja, man ska ju inte förvänta sig något vettigt av Timbro, vars medarbetare anser att det är bevisat att jorden skapades av Gud för 7000 år sedan.
38 kommentarer
Det var på tiden. Vårt sjukvårdssystem börjar allt mer likna totalitära staters sjukvårdssystem. Med det menar jag att det är kvantitet som ska produceras och kvalitet är mindre viktigt. Det finns inget incitament som utgår från kvalitet. Däremot den s.k kömiljarden som ger ett ensidigt kvantitetstänk. Jag har själv varit med om tillfällen där frakturer och brännskadade får vänta på operation för att andra mindre icke akuta ingrepp ska göras för att klara kömiljarden. På så sätt sätts kollektivet för individen. Att sedan hitta vettiga kvalitetsmått blir inte så lätt.
Men då kan man kanske avskriva tesen att alliansregeringen är nyliberal?
Lägg ned Timbro…
(ಠ_ಠ)
"För en borgerlig regering borde huvudsaken vara att kvalitén på verksamheten är så god som möjligt, inte huruvida den drivs av osjälviska samariter eller ägarproffs som riskkapitalister."
-Men nu är det så att många av dessa s.k. "ägarproffs" använder sig räntesnurror för att undgå svensk skatt, och knappast ser (den ibland tveksamma)undervisningen som någon annan djupare mening än en metod att försöka tjäna så mycket som möjligt. Ska sådana drakar få driva skola?
Det är väl klart att det är skillnad i ambitionen hos en lokalt ägd och startad friskola. Meningen hos en sådan aktör är väl djupare än själva pengatjänandet förhoppningsvis.
Jag tycker att friskolereformen från början var god, då den skapade en motvikt till de trötta, dyra, initiativlösa kommunala förvaringsinstituten. Att låta riskkapitalskolorna härja fritt, och skapa motsvarande privata förvaringsinstitut som dessutom för ut skattepengar ur landet, riskerar att slå benen av de ambitiösa friskolorna då mången person i allmänheten tror att alla privata aktörer står för samma sak som kapitalistdrakarna.
Fram med ännu fler kontroller, och dra åt tumskruvarna ordentligt. Uppfyller man inte vissa kvalitetskriterier – stäng!
Skattepengar ska användas väl – det gäller både om verksamheter drivs offentligt eller privat!
Begreppet räntesnurror florerar överallt. Kan du förklara för mig vad en räntesnurra egentligen innebär?
Det innebär att bolagen lånar stora summor pengar till väldigt hög ränta av sina utländska moderbolag/ägare och avbetalningarna på dessa lån gör att de inte går med vinst och därmed inte behöver betala bolagsskatt i sverige. (Moderbolagen betalar skatt på vinsten i ett land med lägre bolagsskatt istället), Det är något många av de större välfärdsföretagen(Carema t.ex) satt i system.
En räntesnurra är i princip att man äger ett moderbolag på en paradisö med obefintlig beskattning. Sedan startar man ett dotterbolag i Sverige vars idé är att driva Friskola AB. Sedan försöker man att driva skolan till så låg kostnad som möjligt (skolans bärande idé är själva vinstintresset)så att det blir en så stor vinst som möjligt. Låt oss leka med tanken att skolans verksamhet går med 1 miljon kronor i vinst. Normalt skulle då 26,3 % beskattas dvs 263000 Kr till statskassan och 737000 Kr stannar kvar som eget kapital i bolaget.
Nu utnyttjar man istället räntesnurran. Moderbolaget på Paradisön fakturerar 1 MKr i räntekostnader. Bolaget i Sverige gör då ingen vinst, varför det inte blir några pengar till statskassan.
Istället hamnar vinstmiljonen på Paradisön, och har ön då t.ex. fri utdelning av kapitalvinster på offshoreverksamhet, kan ägarna stoppa pengarna rakt i egen ficka. Utan beskattning.
Finns pengarna kvar i det svenska bolaget och ägarna vill ta ut utdelning kan man bara använda det framskattade beloppet 737.000 Kr som underlag för utdelning. Ägaren måste sedan MINST betala 20% extra skatt på utdelningen, dvs minst 147400 Kr i kapitalskatt till för att kunna få utdelningen i plånboken I IDEALFALLET.
3:12 reglerna begränsar nämligen möjligheterna till gynnsamma kapitaluttag, så i verkligheten är beskattningen betydligt större än 147400 Kr + 263000 Kr.
Det finns massor med varianter på snurrorna. Moderbolagsvarianten blev svårare efter 2009 om jag minns rätt, men då ordnar man helt sonika externa utlåningsbolag istället.
Snurr-uppläggen gynnar storfräsarna och extremistkapitalisterna och är konkurrenshämmande gentemot mindre friskolebolag med mera ädelt syfte än bara reda penningvinster.
Som vanlig läser du som du vill.
Halva sanningar!
"Alla regelskärpningar inom privat sektor måste kompletteras med motsvarande krav på den offentliga."
Det var syftet-frågor på detta!
Ja vad var detta? Har den gode C inte läst hela artikeln? Eller vet han något vi inte vet?
Valfrihet och lika kontroll av aktörer oavsett ägare låter som berättigade krav.
Generellt är det kontroll av hur skattepengarna används som saknas i Sverige.
kgb35> Generellt är det kontroll av hur skattepengarna används som saknas i Sverige.
Jag menar att den kontrollen existerar och fungerar någorlunda i Sverige. Någorlunda, eller åtminstone bäst i världen.
Detta fungerar pga offentlighetsprincipen och ett antal tillhörande pressfriheter, som yttrandefrihet och meddelandeskydd etc.
Om det är optimalt är en annan fråga och jag diskuterar gärna förslag om ett bättre system (som inte innefattar "privatisera eller avskaffa allt statligt")
Precis, det finns redan kvalitetskontroll via offentlighetsprincipen.
Offentlighetsprincipen omfattar dock inte privata företag som får skattepengar för att låta åldringar ligga i sin egen avföring. Bara kommunala inrättning som låter åldringar ligga i sin avföring omfattas av offentlighetsprincipen.
Sant.
Lyder ett kommunalt bolag under offentlighetsprincipen? I så fall sant men jag skulle ändå vilja hårklyva genom att säga att MÖJLIGHET till kontroll finns genom offentlighetsprincipen. Men jag hävdar att den inte används tillräckligt. Den bidragsberoende tredje statsmakten och det politiserade domstolsverket ni vet.
Och en statlig/kommunal/privat verksamhet bör lyda under samma regler.
Dessutom är överklagansmöjligheterna i tid ofta små för en privatperson. Beslutet kan inte överklagas står det allt som oftast.
Att antyda att journalister/tidningar skulle tveka att granska kommunala bolag eller för den delen statliga verk för att dom skulle vara rädda för att förlora presstöd anser jag vara konspirationistfantasier.
Men för all del – presshierarkierna är ju i uppluckring, som inte annat denna blogg visar, så det kanske dyker upp ett bättre system.
Men igen – jag är nyfiken på vilket alternativ du tänker på när du säger att vi behöver mer kontroll över hur skattepengar används. Fler statligt anställda (men oberoende?) granskare? Eller mer presstöd?
Om du hade ringaste erfarenhet av journalister/tidningar skulle du veta att de ofta inte granskar/publicerar ens fallna äpplen framför deras fötter. Journalister är alltför ofta drivna av sin egen agenda, inte att visa vad som sker, detsamma gäller publicister och för den delen tankesmedjor m.fl.
Att börja diskussionen med att antyda att det skulle vara en konspirationsteorifantasi gör att jag förlorar intresset att diskutera. Var skulle vi fortsätta efter en sådan inledning?.
Ävenså en diskussion med den ensidigt framhållna ramen: "(som inte innefattar "privatisera eller avskaffa allt statligt")", vilket inte är vad jag förordar, känns snävt hållen.
Som diskussionsram skulle jag då vilja ha premissen för vår diskussion: att vi inte tar upp några socialistiska idéer – mördare, presumtiva mördare eller mot alla odds fortfarande aningslösa är det meningslöst att tala med.
Låter det som en bra ram?
Mina förslag till bättre kontroll:
En mycket bra start vore att ta bort källskatten samt att att redovisa lön före sociala avgifter (av någon anledning kallad arbetsgivaravgift). Då skulle gemene man bekymra sig mer av vart pengarna användes till.
Ett annat förslag för kontroll vore att återinföra ämbetsmannaansvaret. När ämbetsman gjort "fel" skall den ta följderna av det och om denne, i förväg,inser att något är på tok, kan den lägga ner ämbetet och lyfta frågan.
Det första förslaget skulle knappt kosta något att genomföra men följderna för samhället skulle vara enormt sunda. Krav på det andra förslaget skulle komma strax därefter.
Tyvärr kommer inte källskatten avskaffas inom överskådlig tid, det finns för många skattediare.
08:26
Däremot finns det ett ofta ett svalt intresse från journalisters sida att granska kommunal och landstingsverksamhet pga deras ideologiska hemvist. Och tvärtom gör man aldrig ett stort nummer av att en undermålig verksamhet drivs kommunalt, till skillnad mot om den är privat/fristående.
Såg en granskning i höstas av flumskolor med undermålig utbildning som SVT UR gjorde. En rimlig granskning på alla sätt, förutom det att man endast hade sökarljus på friskolor. Så nog finns det en tendens att se mellan fingrarna när det gäller skattefinansierad verksamhet i kommunal- och landstingsregi.
Det torde finnas alla möjligheter att få in offentlighetsprincipen via de avtal och upphandlingar som skrivs. Det är bara att skriva in i kontraktet. Jag upplever det som en lite ensidig bild av problematiken här, för kommunerna kunde gjort mycket mer för att följa upp och genomföra de kontroller som gjorts. Som exempel kan man ta lycksökarna på Resta, som vann upphandlingen angående sophämtning i Malmö Kommun. Det fanns mycket tydliga vitesklausuler i kontraktet, att om sophämtning inte genomförts inom viss tid så skulle ett fixt vite falla ut från Resta till Malmö Kommun. Det var också väldigt tydligt att Resta bröt mot reglerna i detta avseende. Ändå krävde Malmö Kommun inte in ett enda vite från Resta utan de fick full betalning med skattepengar, trots att de inte löste sitt uppdrag. Det kan man inte lasta nyliberalerna för, utan endast kommunen, som på så sätt gjorde sig skyldig till ett stort slöseri med skattebetalarnas pengar.
Ska man ha en vettig uppföljning av skolorna så räcker det således inte att lagstifta, utan man måste ha en kommun som är beredd att utöva tillsyn och vidta åtgärder utifrån lagen också.
En kvalitetskontroll kräver att man har gjort en slags kravspecifikation och har möjlighet att kontrollera att man har fått leverans enligt ställda krav. När det gäller sophämtning och utbildning är detta förhållandevis lätt – man behöver inte ens gå in och granska företagets interna arbete utan man kan kvalitetskontrollera på den levererade tjänsten.
När det gäller slutförvar av gamlingar är problemet annorlunda. Dels för att det är lite besvärligare att specificera tjänsten utan man måste dessutom kontrollera hur arbetet utförs i annan omfattning än andra tjänster (jag tror de flesta inte skulle finna det tillräckligt att det saknas förvirrade gamlingar ute på stan för att anse att uppdraget är tillräckligt väl utfört).
11:51
Du har rätt. Och jag tror att statliga och kommunala upphandlare och kvalitetskontrollanter (om de ens existerar) är komplett odugliga och lättlurade. Och som någon påpekat ovan så utkrävs sällan eller aldrig något ansvar. Frågan om tågrälsunderhållet häromåret får betraktas som undantag och var så pass flagrant att det var en straffspark från journalistiskt håll.
Och som någon annan påpekade, varför får vi bara se gnäll och skäll från Cornu när det gäller privat driven välfärd? Antar att han har mer överseende när dom ideologiska skygglapparna är av rätt färg.
Ja, det ställer ju också de kapitalistiska principerna på sin spets. Å ena sidan har vi det "faktum" att en vinstdrivande verksamhet ger mest för pengarna. Å andra sidan har vi det "faktum" att man måste ha en avlönad kontrollapparat med rätt resurser för att följa upp det man har levererat. Lönar det sig om man tar med kontrollera i kalkylen?
KGB35: ledsen, har inte haft så mycket tid att svara idag…
Jag är inte i närheten av socialist, så du behöver inte oroa dig. Men jag är intresserad av lösningar, har inte påstått att något är perfekt. Så jag tackar!
Verkar ganska drastiskt att avskaffa källskatten. Förvisso ett intressant experiment, men anar att det skulle bli en hel del kaos innan gemene man lärt sig tillräckligt med matematik. Men principen – att man själv är ansvarig för pengarna som går in och ut låter ju intressant.
Och absolut vettigt att synliggöra arbetsgivaravgiften.
Jag var inte så gammal när ämbetsmannaansvaret avskaffades. Och är visst lite för trött för att komma med något vettigt att säga om det. Borde nog i så fall mest införas för chefer av en viss nivå. Men behöver nog tänka efter ordentligt innan jag ställer mig bakom ett förslag om utökad bestraffning. Vill ju inte ha för mycket bestraffning i ett samhälle heller.
Blah, blev visst ett trött, pliktskyldigt och urvattnat svar.
Men jag uppskattar det du är ute efter, åtminstone i pkt 1: att synliggöra skatteinbetalningarna för individen. Det skulle nog kunna ge en effekt.
Att kolla att man får det man betalar för kallas reglering !!
Hahaha, dina sågningar håller som vanligt hög klass.
-Regeringen är inte nyliberaler – de är socialliberaler – och/eller möjligtvis socialkonservativa.
-Du tolkade Timbro fel. Precis som "oppti" skrev ovan. Andemeningen är att kontrollen inte ska ÖVERDRIVAS och att motsvarande statliga bolag ska utsättas för SAMMA kontroll. Det låter ju mer rimligt i sammanhanget.
Kontrollen finns idag. Av kommunala och statliga inrättningar. Kallas offentlighetsprincipen.
Ja, låt den omfatta även skattepengsdiande företag. Blir intressant att läsa deras e-post.
Offentlighetsprincipen i sig är ingen kontroll, hur menar du nu?
Att sen tro att myndigheter och kommunalverksamhet skulle vara service minded och transperant i sina beslut och underlag (om man nu inte heter Janne Josefsson) så är man lovligt naiv och okunnig.
Vem minns inte tsunamibanden som smusslades undan och hemligstämplades i 50 år eller nåt. Utan ämbetsmannaansvar och konkurrens så får man en maktfullkomlig stat/kommun/landsting.
Men det är knappast något Cornu håller med om med sin religiösa tro på statlig (verksamhet.
Per:
Offentlighetsprincip, finns inte ens i vokabulären hos privata.
Att ens tänka tanken att kolla maten kan vara företagsintrång.
Utan du kan bara observera det din anhörig får o ser ut just då.
Eller sitta utanför stakete o försöka kolla vad som lastas av.
Vilken privat företagare upplever du som serviceminded vad gäller att få ut information som du uppenbarligen kan tänkas vända mot dom?
Kommunen måste, trots dina försök antyda motsatsen.
Offentlighetsprincipen gäller väl inte t ex rektorn på en kommunal skola? Ska vi läsa hennes mail med föräldrar ang ett barn med specifika problem, eller jämför med en föreståndare på ett vårdhem och hennes patienter.
Jodå, offentlighetsprincipen gäller. Dock måste utlämnandet av vissa mail sekretessbeläggas enligt:
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 23 kap 2 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Du kan begära ut rektors mail. Skolan är skyldig att lämna ut samtliga mail som inte faller under ovanstående sekretess.
Ja, det begränsar ju ev. kontroll en smula – eller hur?
Beror på hur man ser på det, i en kommun med ~70 000 invånare finns det 6 elever som går under sekretess. Om just dessa påverkar helheten när det kommer till kontroll av kvalitet mm. är tveksamt..
Prova att få ut information från någon myndighet eller verk, du får alltid svaret nej till en början. Och du måste jobba stenhårt för att få fram fakta. Och är det så att det finns hemligheter och oegentligheter så kan du iskallt räkna med att vederbörande inte lämnar ut dessa uppgifter med hänvisning till sekretess el dyl. Skolan kanske var ett sämre exempel, vården är måhända tydligare där patientjournaler o dyl inte lämnas ut, och kanske är det just i dessa som man kan se tecken på vanvård etc.
Detta kan man ju dock överklaga – till kammarrätten – om man vill. Och det behöver inte kosta några vidare pengar, heller. Det enda som krävs är tid. Sen tycker jag att Attila målar en väl ensidig bild av läget, jag har själv personligen fått ut en del handlingar. Sen finns det ju t o m myndigheter som själva lägger ut en del handlingar på internet, mest för att slippa administrationen kring varje enskild person som annars skulle begärt ut handlingarna.
Men visst finns det möjligheter att kringgå offentlighetsprincipen. Ett är väl att klassa handlingar som "arbetsdokument"; att missbruka sekretessen är ett annat, och slutligen kan man ju också (visserligen i strid med lagen) låta bli att diarieföra handlingar överhuvudtaget.
Ja, man tar sig för pannan när man läser nyliberalerna Timbros tankar (eller socialliberalerna/socialdemokraterna/moderaterna…kallademvadnivill). Att ta ut vinst via skattepengar som har tagits från populasen med våld (för det är vad det är, åtminstone ur ett moraliskt perspektiv, sen finn det även andra perspektiv) är naturligtvis djupt omoraliskt. Det är en sak att på en marknad frivilligt köpa tjänster med egna pengar, som tex. utbildning. Då kan man välja att avstå eller byta leverantör. Detta är naturligtvis vad nyliberalerna vill helst, men i färden mot detta, deras utopiska samhälle, skördar de gärna en del offer i form av skolbarn och försvarslösa gamlingar, genom att tvångsbeskatta och omfördela dessa skattepengar vidare till skatterparadis via privatavårdbolag, skolbolag, med mera.
Det finns inget annat sätt att se på saken.
Där avslutades all utveckling och debatt: Det finns inget annat sätt att se på saken!
Läser jag in att skatten bör bort! Då försvinner problemen per automatik.
tillägg till mycket klokt som sagts:
I själva upphandlingsprocessen ingår att fiffla och trixa med bemanning. Politikern är bakbunden när den ska granska kvalitet ( rimligen är bemanning en nyckelfaktor ). eftersom den typen av uppgifter är mer eller mindre affärshemligheter.
En lukrativ verksamhet i dag är att vara LoU-konsult, upphandlingskonsult, affärsjurist i samband med dessa upphandlingar. Som alltså blir mer och mer byråkratiska mardrömmar i takt med att man försöker "skärpa kvalitén".
100 sidor avtal för lite hemtjänst? Vem köper en pizza på pizzerian om man först måste avtalifiera precis vartenda tänkbar sida av transaktionen?