Börserna går positivt i de asiatiska tidszonerna under onsdagsmorgonen efter nya om än marginella börsrekord i USA. Konsensusprognosen är att KPIF kommer landa på 1.6% på fredagens inflationsbesked från SCB,
Stockholmsbörsen föll under gårdagen med -1.17% för OMXS30 och -0.68% för OMXSPI. Den svenska kronan är rätt semesterstabil på 11:41 SEK mot euron och 10:55 SEK mot USA-dalern. Även guldpriset är stabilt på 803:- SEK per gram.
I USA segade sig börserna uppåt med +0.07% för indexet S&P-500 och +0.07% för Nasdaq 100. Det blev således nytt börsrekord, men det känns som kraften i uppgången för den här gången ebbar ut och det nu behövs lite konsolidering innan det blir nya börsrekord.
Även de amerikanska långa räntorna fortsatte vara semesterlugna med små rörelser, även om man kan se en tendens till högre räntor.
Bland FANANGST fortsatte Tesla uppåt och ledde klassen med +3.71% medan Spotify var sämst med -0.69%.
Borta i de asiatiska tidszonerna är det positiva börser under morgonen, undantaget Australiens ASX 200 som går -0.13%. Men HAng Seng går +0.23% i skrivande stund, KOSPI +0.11%, Nikkei 225 +0.33% och Straits Times +0.71%.
Konsensusprognosen för KPI-inflationen, som ska rapporteras av SCB på fredag är enligt Trading Economics 2.8%, rejält ner från 3.7% i maj. Trading Economics själva sticker dock ut med att den svenska KPI-inflationen stiger i årstakt till 3.8%.
SEB:s högavlönade ponduspostulerare är dock ute i media och tror att Riksbankens styrpunkt KPIF kommer rasa under målet 2.0% från nuvarande 2.3%. I aritkeln sägs det rent av att Bloombergs konsensusprognos är ett fall till 1.6% för KPIF och 2.9% för KPI, något högre än Trading Economics konsensus.
Men med 1.6% för KPIF så bör det vara säkrat att Riksbanken sänker sin styrränta vid nästa besked, vilket förstås rent seekers som bankerna hoppas på så att hushållens skuldsättning ska ta fart igen och bankernas omsättning och vinst stiga, samtidigt som alla inblandade förstås äger en flott bostad centralt i Stockholm som de vill se högre värderad så de kan känna sig rika.
På fredag vet vi iaf hur det blir med just inflationssiffrorna.
I en sund ekonomi hade ingen brytt sig om vare sig inflationssiffrorna eller styrräntorna, eftersom man inte varit belånade upp över öronen eller girigt bevakat utvecklingen för bostadspriserna minut för minut. Men med den skuldbubbla som hushållen sitter på kommer vi nog aldrig få en sund ekonomi igen.
51 kommentarer
Gällande hushållens skulder, var en intressant debattartikel av SBABs chefsekonom att det är lite överdrivet att vi är så skuldsatta. Han pekade bla att 60% av hushållen inte har något bolån alls samt att endast 14% har över 2 miljoner i bolån.
https://www.dn.se/debatt/sluta-overdriva-riskerna-kring-hushallens-bostadslan/
Fast 150% av alla journalister har bolån eftersom de tjatar om bolåneräntorna ständigt, så det kompenserar väl.
40% av hushåll är väl ungefär andelen som inte äger sitt boende? Och 2 miljoner är nog ändå ganska högt.
Men visst, överlag så borde inte “höga räntor” ha så stor påverkan på hushållens ekonomi.
Jag kom ej in på DN, här är en annan.
https://www.bostadspolitik.se/2024/05/24/sbab-hushallens-bolan-inte-sa-riskabla-som-ofta-havdas/
35% av hushållen har noll kronor i bolån, låter ju trevligt.
35% av de som äger/köpt bostad ska det vara.
Jo det är ju trevligt för dem. Grannarna förstår inte hur de har råd att byta bil nu igen, råd att resa igen etc. Förklaringen är ju oftast enkel och att det inte finns räntor och amorteringar att betala. Frigör ju rätt mycket pengar om man inte har skulder utan tvärt om bara tillgångar som genererar inkomster. Det är lättare att vara rik än fattig…duh (vem kunde ana det)!
Jo precis, huruvida man har lån eller ej påverkar inte nämnvärt. Är man rik så har man råd med mycket saker. Huruvida man är rik genom att ha en avbetald villa och 100k sparat eller bolån på 5 miljoner och 5.1 miljoner sparat är oväsentligt.
Skulle säga att den med bolån på 5 miljoner och 5.1 miljoner på kontot har större möjligheter, men också större utgifter.
Mjo, men skillnaden är egentligen rätt liten. Personen med stora skulder och tillgångar kan “när som helst” bli skuldfri och i de flesta fall vice versa.
Att ha haft lån som en hävstång för börsinvestering har ju varit löjligt lukrativt senaste 10+ åren.
Citat från artikeln WIIKING länkar till:
“Starkt samband mellan höga bolåneskulder och höga inkomster
SBAB:s undersökning visar att det finns ett starkt samband mellan bolåneskulden och inkomsten. Bostadslån över 3 miljoner kronor innehas typiskt sett av (minst) en bolånetagare som tjänar 50 000 kronor i månaden eller mer. För lån på mellan 2 och 3 miljoner kronor ligger den typiska inkomsten i intervallet 35 000 upp till 50 000 kronor. För lån mellan 1–2 miljoner kronor ligger den typiska inkomsten i intervallet 25 000 upp till 35 000 kronor men en nästan lika stor andel ligger i inkomstintervallet 35 000 upp till 50 000 kronor.”
Beror nog lite på var man är i livet.
Om man har högt humankapital kanske det inte är så illa att amotera ner kraftigt även om det enligt Excel är korkat.
Men som så mycket gäller det att hitta en medelväg.
Jag föredrar skuldfri och gott om kapital.
Jag tackar alltså bostadsbubblan. Alltid retar det någon Roslagsbandit att skåningar inte har bostadslån.
Att ha några miljoner i rörelse och dra åt helvete kapital är helt klart lite räntekostnader.
Värt glömde jag visst…
Intressant.
Jag är 90% säker på att ingen i min bekantskapskrets, som består av allt från långtidsarbetslös ensamstående förälder till civilingenjörer och läkare, har köpt sina bostadsrätter och villor utan lån. Trots att jag vet att minst en av dem utan problem skulle kunna köpa en villa i Djursholm utan att ta en krona i lån.
Nä samma här, det närmaste jag kan tänka mig är grannen som köpte nybyggt 1973 och således har betalat av 142 000kr som han gav då.
70-tals område med medioker medelsvensson som mig, hörde ryktas att det kunde finnas en bankchef i området men jag tvivlar, känns mer som anställda på försäkringskassan, hantverkare och kanske någon ekonom samt säljare.
7-8 % har elbil eller laddhybrid i området och runt 1-2% har solpaneler max 20st på taket, nog inte optimala hustak på halva beståendet med valmat tak i vinkelhus och ventilation och skorsten som sticker upp på mindre bra ställen om man vill få till en bra yta till paneler.
Jag är rätt säker på att de som inte har bolån är framförallt de som ägt bostaden i 20+ år och amorterat bort sitt lån allt eftersom, inte folk som köper idag. Sen finns det säkert några från generation “den som är satt i skuld är inte fri” som hellre binder upp sitt kapital än att ha bolån, men det är nog inte så många.
Ännu ett citat från den länkade artikel:
“– Det är framför allt i familjebildande ålder som de större bolånen förekommer. Höga bolån är ovanliga i åldersgruppen från 65 år och uppåt. Det innebär att lånen i hög utsträckning har betalats av innan pensioneringen, då inkomsten normalt också sjunker kraftigt. Sett ur ett makroekonomiskt riskperspektiv är det lugnande att det finns ett tydligt samband mellan bolånens storlek och inkomsten, säger Robert Boije.”
Det har såklart varit möjligt för 65+ att amotera av bostadslånen då deras löner växt fortare än inflationen under lång tid och deras skuldkvot var lägre än idag.
Om man har en skuldkvot på runt 3-4 krävs det extremt snålt leverne för att amotera av lånen.
Så det konceptet är relativt dött i framtiden, såtillvida inte det är ett gäng 70-80- talister som får ärva ett hus som de säljer till en 90-talist och löser sina egna lån.
Fantastiska siffror som går helt emot tidigare statistik där typ bara någon procent av de som äger sin bostad är skuldfria. Vi måste ha amorterat rejält de senaste åren.
Någon procent?
Det måste väl ha varit på nya bostadsköp senaste året då?
Kan inte tänka mig att bara någon procent är skuldfria om man räknar alla – inklusive de som köpte för 10-20-30-40 år sedan.
https://advisa.se/fragor/ar-det-bra-att-vara-skuldfri/
“År 2022 ägde 65 % av hushållen i Sverige sin bostad. Av dessa hade 80 % ett bolån. Beräknat att det i slutet av 2022 fanns knappt 5 miljoner hushåll innebär det att 650 000 äger sin bostad utan lån.”
Är det sant så är ju svenska banker väldigt lågt värderare. Bara köpa Handelsbanken under p/e 7 med 6.5% direktavkastning. Om sju år är investeringen betalad, med andra ord, och man får därefter gratis pengar man kan använda i kapprustningen mot grannarna. Kanske köpa extra fina A-traktorer till barnen.
Ditt resonemang hade varit adekvat om bankerna enbart haft inlåning.
De har även utlåning (risk) och värderingen av aktierna speglar risken.
Har du lust att utveckla lite grann? Dom har utlåning, ja, men risken är inte så hög som befarat eftersom väldigt få har lån över huvud taget, dvs ingen stor systematisk risk? Sen att något tiotal tusen på marginalen kan duka under av räntorna påverkar inte aktiekurserna.
Det är alltid risk att driva bank vilket du kan se i de historiska kurserna.
I princip är det alltid utlåningen som ställer till med besvär.
Vi har inte en aning om när nästa bankkrasch kommer då det är omöjligt att analysera bankerna då utlåningen innehåller så många komponenter. I och med att det är omöjligt att analysera bankerna blir PE-talet väldigt lågt då osäkerheten är hög.
Finns väl få branscher där de hämtar igen en förlust så snabbt som banker, bara på fotfolket med kostnaden.
Hur mycket pengar har bankerna tappat i kraschade bolån för privata de senaste 20 åren?
Kan inte vara mycket då de kör med både hängslen och livrem och kan ta bostaden om det skulle sk*ta sig.
Däremot så går de ju på en mina lite då och nu på utlåning till företag som blir misslyckat.
Hej WIIKING
Det räcker med att en bank kraschar (Lehmann -08) för att värderingen ska gå rakt ner i källaren.
Värderingsmässigt kommer bankerna alltid ses som paria i vissa kretsar.
Jag förstår inte heller vad bloggaren menar med det. Mig veterligen har finansbubblor funnits minst lika länge som industrialiseringen.
Långt innan industrialiseringen. Här är ett exempel från 1600-talets nederländska stormaktstid (“de gyllene åren”): https://sv.wikipedia.org/wiki/Tulpanmanin
Men förmodligen finns exempel ännu längre bakåt i tiden (faraonernas tid). DenGamle vet säkert när det började (“hej, grabbar, vet ni att priset på mammutbetar borta i västra dalen har stigit till det dubbla sen förra våren”? 🙂
Tros dock vara en myt eftersom det saknas fakta om det.
Under fribanksystemet på1800-talet? Dvs när vi inte hade centralbank?
Ehh och centralbankerna skapades för att hantera vadå? (redan på 1600 talet för Sveriges del)
Läser en bok om Sverige på 40-talet. Redan då var det en bostadsbubbla tydligen och hyresvärdarna levde väl avskärmade från minsären i sina villor med tjänstefolket.
Medelstarkt regn 10 juli, ingen storm. Västtrafik tar “ansvar” och stoppar alla tåg i Bohuslän.
I vilket forum kan man klaga på järnvägen? Den verkar till för miljöpartistiska politiker och kommunikatörer. Sällanpassagerare, pendlare och skattebetalare är den inte till för, politiker är nöjda om drygt 80% av turer kommer fram i tid. Med två byten betyder 80% att det bara är 51% chans att komma fram i tid, och ett i förväg inställt tåg räknas inte som ett misslyckande i statistiken.
Buss må vara tråkigt, men de håller tidtabeller bättre och ställer in långt färre turer än järnvägen. Och är billigare för skattebetalarna.
Det är ett ordspråk som inte åldrats så väl, “det går som tåget”.
Järnvägen är och förblir en ful ankunge.
ÖB säger att den behövs för svenskt försvar, miljörörelsen borde satsa på den (men ge hellre piska än morot).
Underhållet har skjutits på i decennier och ett dussintal olika aktörer har kontrakt på var sin bit räls så ingen har ansvar för helheten (allt sker såklart pga någon annan fuskat. Aldrig den tillfrågade).
Näe, Järnvägen är för viktig för att styckas upp och säljas ut. Här krävs gemensamma satsningar och gemensamt ansvar. Om Japan m.fl. klarar sköts tågen med sekundprecision även i snöiga berg så kan vi också. Det handlar om vilja, eller brist på densamma.
@MARCUS GRANSTROM
“Järnvägen är för viktig för att styckas upp och säljas ut”
Jag tror inte att det finns några planer på det, men det var ett tag sen jag höll mig ajour med järnvägsbranschen.
Så vitt jag vet är det fortfarande Trafikverket som har underhållsansvaret för alla bitar räls i Sverige (med få undantag av hobbykaraktär).
Har varit väldigt tung i banker det senaste deceniet.
Ja, utdelningarna har varit fantastiska, trots att de tvingats till större reserver (om man höftar med hjälp av 70-regeln så ger 7% en fördubbling på 10 år, inte 7 år).
Kursutvecklingen har däremot varit rätt medioker, även om du jämfört med ett återinvesterat index så har banker varit rätt usla.
Det senaste årtiondet har det framför allt varit rädslan för penningtvättsböter som tryckt ner kurserna. När de hjälpte oligarkerna att tvätta Putins blodspengar efter första invasion så retade de upp USA och USA ger riktiga böter.
Så, banker är bra utdelningsakter. Men de är en del av finansmarknaden, och finansmarknaden belönar girighet. Så, som kollektiv lyckas de alltid sätta sig i skiten på något inivativt sätt och det kommer att synas på kursens rikspremie.
Skulle varit svar till DJ’s bankinlägg.
Bra inlägg!
Finns även böcker i ämnet:
https://www.albertbonniersforlag.se/nyheter/honungsfallan-historien-om-swedbank-ryssland-och-varldens-storsta-penningtvattskandal/
Tack för svaret. Jag menade att med p/e 7 så har bolaget efter 7 år tjänat in pengarna, varav vissa delats ut, andra gått till återinvesteringar. I en ideal värld, såklart.
Sverige och Norge är väl lite tvärtom på det sättet.
I Norge betalar du nästan 40% i skatt på aktier, skatt på utdelningar och högre avgifter med att köpa och sälja. Allt för att politikerna inte vill att du ska hålla på med aktier.
Något vi har dock som är bättre än i Sverige är bostadsreglerna. I Norge får du sälja din primärbostad utan vinstskatt så länge du har bott i den i åtminstone ett år, så får du hyra ut upp till 50% av bostaden och få pengarna skattefritt. Min kollega och hans flickvän köpte nyligen ett hus på 6 miljoner med en källarvåning med separat ingång på 80kvm som de tänkte hyra ut, 22kkr i månaden var marknadspriset för den så det räcker ju att betala alla bostadskostnader så då bor du gratis plus att den kanske går upp 3% / 200kkr per år. Räntan är ju högre än i Sverige också så mer gynnsamt att amortera (jag har 5.7%) så ska försöka betalt av min tvåa inom två år, men sen blir det väl att sälja och köpa samma som kollegan så då blir det väl lån igen.
Min uppfattning personligen är att det är mer fördelaktigt att investera i aktier än i bostad i Sverige men mer fördelaktigt att investera i bostad än i aktier i Norge.
Vet inte om fastigheter beskattas tuffare i Sverige.
Du kan skjuta upp revinstskatten i Sverige så det blir ingen större skillnad i praktiken. Uppskovsavgiften är dessutom bortplockad.
Fastighetsskatten är väl konverterad till kommunal avgift i båda länderna (finns det tak på avgiften i Norge också?)
Överlag är alla typer av kapital extremt lågt beskatta jämfört med arbete i Sverige.
Förmögenhetsskatten är 1,1% på tillgångar över 1,7 miljoner NOK.
Ingår fastigheten i förmögenheten?
Minns inte vad avdraget heter men fanns ett grundavdrag på bostad också på typ 3 miljoner så jag tror i praktiken att man måste ligga 4,7 miljoner plus före man måste betala den. Olika kommuner har olika fastighetsskatter också, för min betalar jag väl bara 600kr så är 50kr i månaden.
Att köpa mer än en bostad är inte så lukrativt längre då man måste ha 30-40% insats, högre låneränta, skatt på hyresintäkter och skatt på försäljning.
Huvudbostaden är ju fortfarande relativt fredad från skatter så det är väl det man måste satsa på i Norge, om du går emot strömmen med hur skattesystemet är uppbyggt blir du ju bara rånad.
Bostadspriserna är väl högre också men lägre relativt inkomsten så är väl lite lättare att komma in på bostadsmarknaden i Norge.
Och de flesta regler runt ockerhyra är bortplockade.
Dessutom pågår det arbete för att inskränka föreningarnas självbestämmande så att de inte skall kunna förhindra andrahandsuthyrning (en förening bygger på att medlemmarna gör insatser i föreningen, det brukar havererara om för många andelsägare bor någon annanstans).
Går knappt att skrapa ihop en styrelse i lite mindre föreningar pga att studenter som fått BR av föräldrarna ska ’plugga i USA’ eller (efter examen) ’jobba i Stockholm).
Hur ut i andra hand för ockerhyra (kanske mindre ocker nu när räntan gått upp).
Styrelsen är ansvarig, men fråntas befogenheten att ta ansvar.
Det är bara att deklarera att eftersom avgående styrelse inte har någon ersättning har föreningen lämnat in ansökan om likvidering och diskuterar med ev köpare av fastigheter för uthyrning, men medlemmarna behöver inte vara oroliga, de har besittningsrätt till sina blivamde hyresrätter.
Föreningen kan dock inte garantera att medlemmars personliga lån täcks av intäkterna från försäljningen efter att föreningens skulder är betalda.
Jag lovar det är en ny styrelse innan veckan är slut.
Hmm, tänkte tidigare att om där finns någon högbegåvad som är skuldfri och inte befinner sig inom Autism-spektrat, inte träffat någon faktiskt.
Sen nu, tänker jag lite annorlunda på värderingar vad gäller bostäder. Möjligt jag har fel dock, men det är en exit-plan där. Nu är det dock inte exit på något sätt utan priser på bostäder som rusar. Och ja där kom den väntande sänkningen också av kommande styrräntan. Lär nog bli fler