Blandad börstorsdag i Asien – högsta amerikanska räntorna på 19 år – svensk BNP visar på högkonjunktur, steg i juni

Börserfallen i de asiatiska tidszonerna lugnar ner sig med upprekyler i Sydkorea och Japan. Räntorna på långa amerikanska statsobligationer är nu de högsta på nitton år och signalerar varken förtroende för amerikansk ekonomi eller tro på lägre inflation. Svensk BNP visar på att riket är i högkonjunktur med tillväxt på 2.4% i juni och 2.8% under andra kvartalet.

Stockholmsbörsen fortsatte backa och gick -0.16% för storbolagsindex OMXS30 och -0.17% för breda OMXSPI. Kronan förblir svag på 11:07 SEK mot vår unionsvaluta euron men stärks till 9:66 SEK för dollarn. Guldpriset hittas på 1 253:- SEK.

I Europa gick CAC 40 -0.60%, DAX -0.01%, FTSE 100 +0.34% och Euronext 100 -0.25%.

USA-börserna var inte roligare de. Indexet S&P-500 gick -1.52% och teknikunga Nasdaq 100 -2.06%. Sämst bland ANGSTFANS var Nvidia med -3.55% följt av rövhattbolagen SpaceX på -3.32% och Tesla på -2.97%. Bäst gick Spotify med +2.43% och Netflix med +1.71%. Streamingbolagen verkar ofta gå tvärt emot de övriga.

Under morgonen spretar det lite i de asiatiska tidszonerna och jag satte rubriken blandat, men när texten nådde denna punkt har Sydkoreas KOSPI fallit ner igen till -0.90% från att varit uppe och nosat på positivt, så det negativa överväger nu. Ändrar inte rubriken ändå, för med tanke på maniska sydkoreanerna är så kan det hela ha ändrat sig tills jag trycker på publicera, och istället gick Hong Kong upp på positiv. Nikkei 225 är iaf upp +0.85%, men ASX 200 -0.87%, HAng Seng +0.26% och Straits times slår inte börsrekord utan går -0.8%.

Financial Times uppmärksammar att amerikanska 30-åriga statsobligationer är på de högsta räntenivåerna sedan 2007 och före finanskrisen blev akut. Krisen började visserligen redan 2007 med Bear Sterns krasch, men blev inte medial förrän 2008 när allmänheten nåddes av paniken. Iaf kostar 30-åringen 5.23% nu och signalerar varken förtroende för amerikansk ekonomi (som bygger på evigt ökande statsbudgetunderskott och ökad skuldsättning) eller centralbanken Feds möjlighet att bekämpa inflationen.

Centralbankens nye chef Warsh menar dock at de stigande marknadsräntorna gör att man inte behöver höja sin styrränta. Marknaden verkar dock måttligt imponerad.

Sveriges ekonomi nosar på högkonjunktur under juni och andra kvartalet, även om man förstås enligt någon definition vill ha detta i två kvartal för att slå fast högkonjuntkuren. I alla fall så var BNP 2.8% högre (alltid inflationsjusterat via BNP-deflatorn) under andra kvartalet än andra kvartalet 2025. I juni var BNP upp 2.4% mot juni förra året, dvs lite svagare än övriga månader i kvartalet.

Detta enligt SCB:s preliminära BNP-indikator. Svenskar läser bara rubriker, och journalister saknar förståelse för vad de läser, och eftersom allt ska vara för djävligt i Sverige överallt alltid, så svensken som god lutheran tror att hen kommer till himlen när hen dör för att det var för djävligt är i livet, så rubriksätter SCB med “lägre BNP i juni” vilket , men det är alltså jämfört med maj och inte jämfört med juni förra året. Tillväxten var alltså lik förbannat 2.4% och över de 2.0% som får avgöra högkonjunktur.

Det hela ger iaf resulatet att exempelvis Omni skriver “trendbrottet – svensk BNP backade i juni” och “Svensk BNP-tillvxät bromsade in i juni” hos Dagens Industri och Realtid kör “efter starka våren: nu vänder svensk ekonomi ner igen” och annat som visar att man är inkompetent.

Men negativa rubriker säljer ju bättre.

Bloggen har annars direkt statistik från säsongsföretagare som visar på den starkaste sommaren ekonomiskt på flera år, vilket alltså stöds av 2.4% i tillväxt i juni. Oavsett, juni behöver jämföras med juni, pga långhelger som midsommar som påverkar konsumtionsmönster, samt att en del börjar gå på semester i juni, vilket också påverkar konsumtions- och produktionsmönster.

Konjunkturbarometen för juli publiceras av KI klockan 09:00 idag, och bloggen får väl återkomma om det vid tillfälle. Kom då ihåg att de framåtblickande delarna av barometern förstås påverkas av de ständiga undergångsrubrikerna i media, då det inte bara är stora företag med egna proffsanalytiker som svarar på enkäten, utan även småföretagare eller ensamföretagare som bloggen som fått svara två gånger för några år sedan. Och dessa kan ju likt kommentarsfältet deppa ihop helt när man läser media.