Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna backar i de asiatiska tidszonerna under morgonen efter att USA har haft stängt för Labor Day. Kronan faller dock vidare till nytt årslägsta mot dollarn och rekordnivåer för guldet. I det allt snårigare svenska löneskattesystemet får nu 300 000 svenskar höjd skatt om de har inkomster i intervallet 51 000 – 57 000:- SEK per månad enligt den Moderaterna-ledda regeringens skatteförslag.
Stockholmsbörsen steg faktiskt igår och OMXS30 gick +0.35% medan OMXSPI gick +0.34%, så rätt stabilt. Den svenska kronan faller dock till 11:06 SEK för dollarn vilket är årssämsta för kronans del, och till 11:92 SEK för EUR. Guldpriset hittas på 688:- SEK. Även om priset låg på 689:- SEK igår så är detta alltså rekordnivåer för guldpriset för oss svenskar och symboliserar väl hur den svenska kronans köpkraft urholkas allt snabbare för en importberoende ekonomi som Sverige.
USA-börserna var stängda igår på grund av Labor Day, så inte så mycket att säga där.
I de asiatiska tidszonerna är det neråt som gäller under morgonen, undantaget Nikkei 225 som går +0.20%. Övriga index bloggen följer backare, med ASX 200 -0.23%, Hang Seng -1.51%, KOSPI -0.15% och Straits Times -0.26%.
Det svenska löneskattesystemet blir mer och mer svårt att förstås. Det är inte längre bara kommunalskatt och 20% statlig skatt över brytpunkten, utan fem eller sex olika kolumner i skattetabellen beroende på ålder, om du får pension och huruvida du arbetar eller inte. Därtill har vi ett antal jobbskatteavdrag som ingen riktigt kan hålla koll på längre, och avtrappning av jobbskatteavdraget för höga inkomster, vilket är på 3%. Detta brukar kompenseras av uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt, men nu räknas inte denna upp.
Om jag har förstått Tidningen Näringslivet där en ekonom uttalar sig så innebär det nya jobbskatteavdraget och slopade uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt att ca 300 000 svenskar med löner i intervallet 51 000 till 57 000:- SEK per månad får höjd skatt.
Mest drabbas civilingenjörer och framför allt 54 000 programmerare, men också 8 000 grundskolelärare och 8 000 sjuksköterskor för att ta några exempel.
Jag tror att ingen kan räkna ut sin skatt i förväg längre, förrän den nya budgeten är klubbad i november – december (finns ett facit, men jag orkar inte kolla upp exakt datum – lev med det) och först därefter publicerar Skatteverket sin skattetabell för 2024 där man kan jämföra mot 2023. Det krävs antagligen juridisk/ekonomisk examen i högre skolan för att kunna räkna ut din skatt innan riksdagen klubbat den, vilket är ett demokratiproblem då protesterna eller hyllningarna av lagförslagen uteblir när man helt enkelt inte fattar effekterna.
För egenföretagare är det förstås enklare att hantera det här med skattehöjningar. Man tar helt enkelt ut lägre lön, minskar det privata sparandet, och låter pengarna stå kvar som oskattat sparande i bolaget – t ex via Lysas kapitalförsäkring för företag (reklamlänk) – istället tills det blir någon skattesänkning. Effekten blir lägre skatteintäkter för staten. Är du inte egen företagare kanske du kan snacka med arbetsgivaren om att växla lön mot inbetalningar till tjänstepensionen? Ligger du exakt på 51 000:- SEK i lön kan du få mer i plånboken om en hundralapp mer går till tjänstepension och du får 50 900:- SEK i lön istället. Typ. Jag är ingen expert, detta är bara ett hypotetiskt exempel.
Omni försöker förklara skatteförändringarna i en separat artikel, men misslyckas totalt med att förklara vad det faktiskt innebär för olika löneintervaller. Inte ens media (jag är förstås också media) fattar längre vad man betalar i skatt.
Man får hoppas att Skatteverket gör det iaf.
Dock är det välkommet att man låter alla som arbetar få lägre skatt (utom de som tjänar 51 000 – 57 000:- SEK per månad då) även om det bara är någon hundralapp per månad. Den stimulerande effekten på ekonomin är större om låg- och medelinkomsttagare får skattesänkningar än om bara höginkomsttagare får det. Men någon hundralapp hit och dit kvittar när inflationstakten just nu ligger på 9.3%.
Återstår att se om bidrag och socialförsäkringar ska räknas upp med 9.3%, eller om man som högerregering fryser dessa …
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
142 kommentarer
Klart vi ska frysa höjningen av gränsen nu när folks löner ökar långsammare. Degen måste ju in. Det går ann när lönehöjningarna är högre än inflationen, då är det ändå fler och fler som åker på statlig straffskatt. Nu när det inte längre är så behövs kreativa sätt att ändå få fler och flera att betala statlig skatt.
Jag delar åsikten att det är svårbegripligt att förstå sig på skatten. Jag är både civilingenjör och har en master i ekonomi. Det tycks inte hjälpa. Mina beräkningar blir lika olika som alla tidningars olika tabeller. Inte en enda tabell är likadan. Det pendlar med att få 7000kr mer i månaden till att få 3000 mindre i månaden. Och diverse olika världen däremellan, för mig som ligger just i det spannet.
“När lönehöjningarna är högre än inflationen”
Vi i offentlig vård kände inte till att detta är en teoretisk möjlighet ens!
Dags att byta arbetsgivare?
(om du kan, jag känner ju inte till om det ens går)
Det är bara genom att rösta med fötterna det kan bli bättre i vården.
Jo regionerna uppför ju sig som monopolarbetsgivare och de är det inte riktigt längre. Men stafettarbete passar dåligt med småbarnsföräldraår, det är bra för trivsel och hälsa att ha en trevlig och stabil arbetsplats, och dessutom ser jag ett värde i att hugga i och arbeta för att bidra till goda villkor i min stad och närmiljö. Men jag har relativt goda villkor. När mina årliga löneminskningar kommit ikapp mig kan jag starta eget och konsulta. Det är ju tyvärr det regionernas personalvillkor uppmuntrar till: mer lön får du om du byter jobb, och för lojalitet mot arbetsgivaren belönas erfarna med bred expertkunskap med en julklapp värd 50kr.
Det här är anledningen till att man fryst anlitandet av bemanningsföretag.
Vårdpersonal började röra på sig. Istället för att göra arbetsplatserna trevligare (och höja lönerna) så har man helt enkelt portat inhyrningen istället.
Här ska ingen komma och tro att de ska ha högre lön. Nä nä.
(Bara de som jobbar administrativt, exv kommunikatörer eller chefer)
De flesta jag känner som jobbar inom vården fick 2% i löneökning i år
Så där har ju de vänsterlutande facken lyckats fullständigt att värna om sina medlemmar 😀
Jag var aktiv i vårt fack en längre tid, och vi har inte mycket att säga till om. Regionen uppför sig som en monopolarbetsgivare, och det går inte att förhandla om några siffror, Regionen bryter till och med mot ingångna avtal regelbundet och systematiskt genom att vägra löneförhandla. Om facken ska ta i så handlar det ju om landsomfattande strejker när nästa kollektivavtal ska skrivas, och det skulle inte bli bra för någon. Jag tycker inte att facken är att beskylla. Mitt fack gör mycket för att utveckla arbetsmiljö, professionalitet och vården överlag, däremot är regionerna långsamma på att svara om de alls gör det. Regionerna tycker att allt fungerar så som det är, och så ska det fortsätta fungera. Egentligen är det ju en lam organisation, som behöver politiska direktiv för att få kraft. Inte ens brist på arbetskraft gör någonting för att regionen ska få fart. Eller ja, brist på läkare gör att regionen betalar fantasisummor till läkare som är på semester minst halva året, och resten av vården går back i ekonomin. Jag vet inte hur vården ska bli bättre…
Problemet med, i princip, all offentlig verksamhet är att facken inte har några vapen. T.om innan “den eviga fredens tid” på arbetsmarknaden så var det omöjligt att strejka. Paradoxalt nog är värsta låglöneyrkena så pass “samhällsviktiga” att man saknar strejkrätt. Och en strejk skulle bara drabba tredje man, inte arbetsgivarna direkt (eftersom kunderna/väljarna inte slutar betala skatt bara för att det är strejk).
När jag jobbade som vårdbiträde i ungdomen tror jag att en “laglig” strejk bland undersköterskor/biträden hade inneburit att alla hade varit på jobbet och suttit i korridoren och sett arga ut. Ända tills vårdkvaliteten hade blivit lidande. Dvs 15 minuters strejk i praktiken…
Inte konstigt att lönerna är vad de är och att delade turer finns kvar 30-40 år senare. Det är fascinerande att läkarna har lyckas hålla sig i hyggligt välavlönade trots lika usla förutsättningar för deras fackföreningar.
Regionerna håller gisslan (tidigare kallat patienter).
Gratis övertid och i praktiken strejkförbud är lösensumman för att inte skada gisslan.
Tyvärr (?) bryr sig läkare, ssk, usk och övriga patientnära anställda om gisslan.
Problemet ligger knappast i att vårdanställda inte kan strejka hur som helst, utan i att industri- och handelsanställda har så enorm makt via sina fackföreningar, så att dessa grupper kan driva upp sina egna löner extremt.
Helt okvalificerade arbetsuppgifter har alldeles för hög lön i Sverige, såväl i absoluta siffror som relativt nödvändig vårdpersonal och det fåtal kompetenta lärare som finns kvar inom skolan.
En av de absolut viktigaste uppgifterna för regeringen är att i första hand bryta fackföreningarnas band till socialistpartierna och i andra hand att liberalisera arbetsmarknaden. Fler jobb, men till lägre löner! 😀
Var inte det för att kommunal redan hade ett flerårigt avtal som gäller till 31/3-24?
Om jag har rätt är det otroligt surt för alla dom som kämpar inom vård, skola, äldreomsorg mm. Snacka om reallönesänkning.
Lönehöjningarna är väl 4-5% i år, mot 2-3% tidigare år, och då fryser man uppräkningen. Tvärt emot vad du skriver.
Långt ifrån alla som får något. Är du äldre går du inte en spänn. Speciellt inte om arbetslösheten börjar öka.
Hade varit sjukt nöjd med 4%. Nu blev det knappt 2%. Statens kaka är liten men trygg. Nästa gång får man hoppas på 2,5%.
Facket kör ju med sifferlöst avtal, de ska vi tjäna på tydligen. Är dock mycket osäker på om de utanför förtroendevalda inkluderas i de ”vi” man talar om.
Hej LW, se mitt svar ovanför. Jag tror mig läst att kommunal har ett flerårigt avtal giltigt till 31/3-24.
2022 fick en kommunal brandman ca 1.5%
2023 ca4.5% beroende på den enskilde kommunen/ organisationen tillämpar lönerevisionen…
Frågan är varför inte statlig skatt är bundet till IBB istället? Då skulle den räknas upp med löneökningen i landet istället för “KPI+2% som ungefär typ är någonstans nära löneökningen” och skulle inte svida lika mycket i vänsterns ögon. Har försökt ta reda på hur det kommer sig att det inte fungerar så, men är svårt att hitta med sökmotor.
Har själv satt ihop ett excel-ark med löneuträkning, och det är jävligt krångligt. Jobbskatteavdrag, grundavdrag och skattereduktion som har olika formler baserat på i vilket spann ens årliga PBB-inkomst ligger i, sen extra grundavdrag för seniorer (baserat på årlig inkomst i PBB såklart, med 11 olika spann) på det…
Sen tycker jag nog det är okej om skatteuträkningen är komplicerad, sålänge det finns bra skäl till det.
> Nu när det inte längre är så behövs kreativa sätt att ändå få fler och flera att betala statlig skatt.
Nja. Grejen med den statliga inkomstskatten är ju att den ger relativt lite pengar in till statskassan och det är väl tveksamt om det ens skulle kosta något, rent ekonomiskt, att ta bort den.
Alternativt kan man ju lägga en platt statlig skatt på 2% på alla. Ger lika mycket pengar.
Har funderat lite på vilka som är förlorarna på ändringarna och kommit fram till att det givetvis är höginkomsttagarna men också pensionärer som ska leva på sin egen inbetalda pension. Den pension du får räknas upp med någon blygsam procent medans inflationen är nästan 10 procent. Garantipensionen räknas upp med inflationen så där blir det inga problem.
Ja, de här signalerna är verkligen fel. Fattig-sverige går sämst i EU. Kronan rasar. Fler behöver jobba. Och lösningen blir att höja bidragen till de som inte jobbar och höja skatten för de som satsat och utbildat sig. Jag hade förstått om förslaget kommit från (v) eller (mp) eller (s), men från Moderaterna!?
Nu sänker de ju dock skatten för de som jobbar också, vilket är bra. Förhoppningsvis är pausningen av indexuppräknandet tillfälligt, och fortsätter som det ska nästa år; antingen direkt eller amortiserat över tid.
Ja, riksdagsledamoter som knappt har klarat gymnasiet och diverse lobbyister med fil.kand i statsvetenskap som högsta akademiska merit känner säkert verkligen att deras “högre utbildning” inte lönar sig. Jag är så trött på att se Svenskt Näringsliv gråta om att högre skatter gör att det inte lönar sig att utbilda sig men de är erkänner själva gladeligen att de vill använda arbetskraftsinvandring för att dra ned lönerna för samma grupper.
Att sänka riksdagsledamöters löner (liksom att minska antalet) är en lågt hängande frukt. Det bör naturligtvis göras.
Arbetskraftsinvandring av kvalificerat folk (dvs inte LSS-fusk och falafelkockar) är dock knappast fel; om det leder till mer konkurrenskraftig lönesättning, så är det ju bara en bonuseffekt.
Svenskars “högre utbildning” (jag gör som du och sätter citationstecken!) är ju i alla fall avgiftsfri för den enskilde, så det saknas anledning att politiskt driva igenom en brantare lönetrappa. Här kan man tänka sig ett strypt antal utbildningsplatser, viss egenfinansiering av utbildningen eller fullständig egenfinansiering av alla högskolekurser efter att man läst ett antal terminer (som skall räcka för att uppnå en examen). Efter att detta införts och de studerande sålunda har mer “skin in the game”, kan det vara aktuellt att arbeta politiskt för högre löneskillnader.
Den dagen jag ser det flöda över av “kompetens”invandrare på Kreab, Westanders, PrimePR, SpringTime, New Republic et. al. och på ställen som Vinge, Centrum För Rättvisa, Timbro, Näringslivets Mediaservice, Mannheimer-Swartling, Hannes Snellmann osv då tror jag på unghögerns eviga skrikande om hur livsviktigt det är med kompetensinvandring. Inte en sekund innan dess.
Den dagen jag ser det flöda över av “kompetens”invandrare på Kreab, Westanders, PrimePR, SpringTime, New Republic et. al. och på ställen som Vinge, Centrum För Rättvisa, Timbro, Näringslivets Mediaservice, Mannheimer-Swartling, Hannes Snellmann osv då tror jag på unghögerns eviga skrikande om hur livsviktigt det är med kompetensinvandring. Inte en sekund innan dess.
#HANIBAL
Arbetat på ingenjörssidan på stora svenska industriföretag och tittar man på de yngre under låt oss säga 40 år så dominerar invandrare från låglöne eller medellöneländer fullständigt Engelska är arbetsspråket och kunskaperna som krävs är internationella med inga eller väldigt få specifika svenska krav.
Det märkligt att de som hyllar arbetskraftsinvandring själva har varit så dåliga på att ta in invandrare till sina organisationer.
Även om det inte finns en “ondskefull plan” bakom så är ju effekten att man drar upp stegen efter sig.
Invandrarna som pratas om här hoppas ofta få fördel av västerländska företag i CV:t när de går vidare. Hos företagen finns fördelen, bortsett från lönen, i att de undre skikten kan hållas bemannade utan behov av karriärvägar uppåt.
Men det kan säkert finnas olika situationer …
Hannibal,
Gå in på svenskt näringslivs hemsida.
Klicka på anställda.
Dock varning för snöblindhet!!
Det lönar sig att jobba.
I kronor.
I pension (de som går ner i tid pga marginalskatt får som räkneövning att klura ut vad det gör med deras tjänstepension)
I möjlighet att få låna och bo.
I säkerhet. Man kan få sparken, men bidrag är alltid ett beslut av en stressad, måttligt utbildad handläggare bort från att dras in.
Den som är intresserad av socialförsäkringen på riktigt, dess kostnader och incitament kan läsa denna artikelserie, skrivet av en högerman i en högerpublikation:
https://kvartal.se/medverkande/micael-kallin/
För att vara korrekt är det i huvudsak staten som “satsar” på utbildning. Att någon given utbildning inte per automatik lönar sig är nyttigt. Dels blir det en signal till studenter och utbildningsväsen. Det är förhoppningsvis också ett tecken att konkret värdeskapande värderas högre än pappersmeriter, vilket hade indikerat fokus på produktivitet eller något sådant.
Sedan finns det nog “strukturella problem” i industrin som gör det svårt att skapa värde från “kompetens”, men det är ett annat problem.
Det där har jag funderat lite på. Hur funkar uppräkningen av pensioner? Både allmänna och tjänstepensioner.
Garantipension är ju en annan sak.
Tjänstepensioner räknas inte upp. De är baserade på faktiskt kapital.
Hmm… Finns ju förmånsbestämda också. Och de kan nog tänkas räknas upp.
Och de är förresten en helt separat lite otäck del av pensionssystemet eftersom de oftast funkar genom att företag tar det som en skuld. Så om företaget går omkull är det inte säkert det finns några tjänstepensioner kvar.
Förmånsbestämd pension (ITP2) är default nu för tiden. Jag bytte till ITP1 en gång i tiden, så får man hur värdeutvecklingen gått istället för 66% av slutlönen. Större risk, men också möjlighet till bättre pension.
Viss spretighet kan skönjas i kommentarerna. Till att börja med då Wilderängs kommentar som må tagas med viss reservation eftersom den pensionslösning som är gällande för ett stort antal idag pensionerade tjänstemän från privat sektor i SPP/alecta ITP2 uppräknas årligen visavis KPI. Därifrån till MBL´s kommentar om risken med den pensionslösning han beskriver att den är inte särskilt vanligt förekommande i Sverige för privat sektor men har förekommit i Stat och Kommun dock att jag aldrig hört talas om offentlig arbetsgivare som “gått omkull” och tjänstepensionerna frusit inne. Slutligen då KJ´s kommentar där jag endast anekdotiskt kan konstatera att jag själv aldrig bytte till ITP1 utan stod kvar ITP2 fram till pensionsavgången och att idag när de femåriga delarna är avslutade Inkomstpension+ITP2 ger en avsevärd månatlig pension gott och väl överstigande de nämnda 66% av slutlönen.
Några av sveriges största privata företag skuldskriver. Jag vågar inte lita på att de finns kvar om 20 år iaf.
MBL: Jag misstror inte på något sätt ditt påstående. Dock trots att jag var fackligt involverad i informationen runt Tjänstepensionsfrågan under stor del av 90-talet och framöver; övergången av Sjöbefälens pensionskassa till SPP, införandet av Sjöbefälsplanen i SPP, övergången från SPP till alecta, övergången ITP2 till ITP1 etc. stötte jag inte på det av dig beskrivna fenomenet och har därför ingen närmare uppfattning men ser gärna en närmare beskrivning av fenomenet. mvh
Allmänna pensioner räknas upp med inkomstutvecklingen men här ges inga jobbskatteavdrag.
Så de räknas upp med inkomstbasbeloppet?
Och samtidigt har regeringen tidigare i år beslutat att pensionärer födda -57 och senare får del av grundavdraget ett år senare vilket ger skattehöjnng på upp till 3000/mån för ett år. Regeringen har även meddelat (vad nu det är värt…) att pensionärer födda -59 och senare får ytterligare ett år utan grundavdrag.
Som sagt, helt omöjligt att förstå sig på och känna till alla detaljer.
Fast där har väl regeringen sagt att det skall ändras?
Åldersgruppen födda 1957 skall ju fullt ut kompenseras i alla fall, vilket är viktigast. Om pengarna tar lite tid på sig att trilla in kanske är jobbigt för några få, men inte för flertalet.
Tror det kom en nyhet på morgonen om höjt grundavdrag för pensionärer. Lyssnade dock med ett halvt öra bara.
Det stämmer att det kom en nyhet om förslag till höjt grundavdrag i morse, bra förslag. Men MKDL tog inte med i pressmeddelandet att många pensionärer enligt ovan får del av detta grundavdrag ett år senare efter ett beslut ifjol. Det finns förslag att 57.or skall kompenseras för fjorårets beslut, men kompensationen kommer som sagt bara gälla för 57:orna.
Lite orelaterat till dagens bloggpost.
Det brukar här ofta hävdas här att vi numera är en importekonomi.
Men nu släppte SCB siffror igår som jag tycker visar något annat.
SCB rapporterar bytesbalansen för 2kv. Där framgår att:
“Varuexporten uppgår till 570,5 miljarder kronor” och “Varuimporten uppgår till 513,2 miljarder kronor”
Tjänstebalansen visar visserligen ett underskott men betydligt mindre än överskottet på varor.
Även tidigare kvartal har i åtminstone några år visat ungefär samma läge.
Så vad kommer importekonomin ifrån?
Enskilda kvartal varierar det. Men förr hade vi ett överskott på hundratals miljarder, numera balanserar vi runt nollan. Tjänsteimporten måste med.
Va?
Nä, vi balanserar inte kring nollan.
Totala bytesbalansen (inkl tjänsteimporten) var för helåret 2022 288 miljarder kr plus. Visst, det var lägre än 2021, men i linje med 2020 och bättre än 2019 )som var senaste normalåret innan pandemiåren).
I år pekar det mot mer plus än 2022.
Senast bytesbalansen var negativ var 1993.
Det går ju ganska lätt att dra ut siffrorna från SCB för den som vill kolla.
Här:
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__FM__FM0001__FM0001A/FM0001BytBAr/
Avser bytesbalansen mot EU. Vi förlorar således på att inte vara med i euron.
Aha. Ja mot EU är det så.
Importland mot EU och exportland mot övriga världen och totalt.
MBL 2023-09-05 09:18 – 09:18
ojoj , då sjunker eller kanske krossas Sverige snart uppe i Boden eller vart vi idag har våra värden , kanske hårddiskarna i hålet under ‘Söder’.
Då har vi snart alla länders pengar i Sverige eller iaf. en sjujädrans hög me skuldsedlar i nån form uppe i Bodens fästnings kassavalv eller under MP:s – Journalisternas Söder.
Och utländsk valuta borde snart vara lätt värdelösa mot SEK då vi har all utländsk valuta.
Bra att du tar upp detta. Också något jag funderat över eftersom det är så återkommande här.
Enkel googling ger detta: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/betalningsbalans-och-utlandsstallning/betalningsbalans-och-utlandsstallning/betalningsbalansen-bop/pong/statistiknyhet/betalningsbalansen-1a-kvartalet-2023/
Hanselsnetto ligger +60 miljarder cirka per kvartal och totala bytesbalansen +100 miljarder per kvartal.
Enligt hur jag tolkar statistiken exporterar Sverige mer än vi importerar. Är detta bloggarens definition av att vi är en inportekonomi??
> löner i intervallet 51 000 till 57 000:- SEK per månad får höjd skatt.
Höjd? Som i högre i kronor 2024 än 2023 och inte bara att höjningen av brytpunkten togs bort?
Att indexuppräkningen tas bort innebär en högre skatt i kronor, ja, eftersom de flesta får en lönehöjning som nu beskattas mer än vad den borde göra. Tanken är att indexuppräkningen följer ungefär med den generella löneutvecklingen, så “du” betalar typ lika mycket i statlig skatt nästa år som du gör i år. Om indexuppräkningen inte sker så betalar du mer i statlig skatt.
Nä, höjd skatt är om samma lön 2023 och 2024 ger högre skatt 2024.
Annars får man prata om relativt skattetryck osv men då blir det snabbt krångligt.
Du får tycka som du vill, när man tar *ett aktivt beslut* att höja skattetrycket istället för att behålla det på samma nivå anser jag och många andra att man höjer skatten. På samma sätt tycker jag inte att regeringen höjde skatten på ISK eller höjde bidragen när de inte tog ett aktivt beslut (än) för att stoppa indexuppräknandet där.
Shaanie 2023-09-05 09:25 – 09:25
Nej
Varför ska inte höjd lön resultera i ökad skatt i kronor för alla, det gör det för deltidsarbetande vårdbiträden.
Alla över brytpunkten är besvikna och kallar utebliven skattesänkning för höjd skatt
MBL 2023-09-05 09:19 – 09:19 har rätt.
“Nä, höjd skatt är om samma lön 2023 och 2024 ger högre skatt 2024.
Annars får man prata om relativt skattetryck osv men då blir det snabbt krångligt.”
Ja men det är ju så systemet är utformat – att vara krångligt. Så det går inte att diskutera inkomstskatt som annat än relativt skattetryck.
Hade det istället varit en platt skatt där alla betalar lika många %, ja då hade man kunnat diskutera det som du säger, med högre eller lägre skatt osv.
Skattetrycket har väl varit svagt fallande sedan toppen 1989. Vad skillnaden mi skattetryck till nästa år blir är väl något svårt att genomskåda innan budgeten är klubbad men med ett nytt jobbskatteavdrag gissar jag att den sjunker något även om indexuppräkningen inte görs.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/skatt/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/
Enmigt högerretorik är en utebliven sänkning av skatten samma sak som en höjning.
Enligt vänsterretorik är en sänkning av skatten samma sak som stöld av gemensamma tillgångar.
Det är inte bara skattesystemet som är knepigt att navigera.
Håller med, det är ingen höjning eftersom den som tjänar över 51k kommer betala lika mycket i skatt nästa år som de gjorde i år. Antar att det är roligare att skapa dramatik genom att skriva på det sättet dock.
Om ca 330000 fler kommer betala statlig skatt – innebär det inte en höjning då? För dessa personer så är det ju definitivt en höjning iallafall.
Och enligt finansdepartementet dessutom på sikt kommer innebära en minskning av sysselsättningen med 11000 heltidstjänster.
Jag förstår inte inlägget! Hur kan en utebliven skattesänkning i bli en skattehöjning? Och “drabbas”inte de som tjänar över 57 tkr/månad oxå?
De över 57 000:- – eller är det 59 000? – hade redan avtrappat jobbskatteavdrag.
Att indexuppräkningen tas bort innebär en högre skatt i kronor, ja, eftersom de flesta får en lönehöjning som nu beskattas mer än vad den borde göra. Tanken är att indexuppräkningen följer ungefär med den generella löneutvecklingen, så “du” betalar typ lika mycket i statlig skatt nästa år som du gör i år. Om indexuppräkningen inte sker så betalar du mer i statlig skatt.
Bra naturligtvis med lägre skatt i dessa tider, men man ska vara medveten om att effekten för de lägst avlönade är ganska liten. Gårdagens tabell pekade mot att jag med min fåniga lilla årsinkomst runt 300 000 kr kommer få 1300 kr mindre i skatt 2024, dvs 110 kr mer i plånboken varje månad. Det var snällt, men det blir bara fyra påsar chips (om jag handlar på lågprisbutiken, om jag faktiskt köper chips för pengarna). Eller 11 burkar av de billigaste krossade tomaterna, vilket är mer sannolikt att jag köper. Så man ska nog inte dra för stora växlar på att skattesänkningarna går till en större grupp den här gången när var och en av oss får så liten del av kakan, och pratet om att (m) bedriver sossepolitik känns överdrivet när hela åtgärden riktats mot medelklassen. Dock, hellre smulor än ingenting.
Sant. Men det är många, många som kan köpa 11 burkar krossade tomater extra. Det har effekt.
Annars blir det sådana som jag som bara får mer pengar över att trycka in på Lysa så man kan sluta jobba något år tidigare. Så mycket för Laffer 🙂
Jag ska tänka på det när jag sitter där med min tomatburk och skedar i mig 😉
Nä, själv är bästa dräng, som vanligt. Har ledigt från jobbet just nu och bara under gårdagen rensade och förvällde jag x kilo egenplockad svamp som nu ska in i frysen. Imorgon ska årets lingonskörd släpas hem, och till helgen ser jag fram emot en paj på fallfrukt ärligen pallad från allmän plats. Tro mig, det ger större effekt i plånboken att försöka egenhushålla än att vänta på hjälp från politikerna. Undrar bara hur jag ska orka med det när jag blir gammal?
Du får ett val.
1100 i skattsäkning eller fri sjukvård? Det är en rent kalkylmässig grej. Offantliga sveriges finansiering bygger på beskattning av arbete och då beskattar man där det finns volymer…
Spara du dina 300 i månaden så har du råd som pensionist.
Jag skall fylla det sista av frysen med bär och tomater. Bara för atr man har råd betyder det inte att man måste lavja överklass.
Om jag bara sparade 300 kr/månad skulle jag ha panik.
Verkar helt desperat. Av en högerregering.
När jag bodde i Sverige lyckades jag aldrig räkna ut min skatt så att det stämde med Skatteverkets uträkning. Nu bor jag i ett land där min skatt helt enkelt är `bruttolön * 35% – €9050`, och här har jag aldrig råkat ut för kvarskatt eller återbäring. Det finns ingen vettig anledning till att Sverige inte skulle kunna ha ett lika enkelt system.
För hög skatt i Sverige för att bara skriva ut den på skattsedeln…
Speciellt om man hade varit så ärlig från statsmaktens sida att även arbetsgivaravgifter gjorts om till löneskatter i stället.
Bäst hade varit om totala lönerna (inkl. arbetsgivaravgifter) betalats ut direkt till löntagarna, som sedan fått räkning från stat och kommun på hur mycket skatt de behövde betala in. Men då hade väl folk sprungit och unnat sig bilar och semesterresor och hamnat hos kronofogden för obetalda skatteskulder.
Det är ju precis det som hänt under låg-ränte-politiken.
Folk har lånat extremt till hus, elbilar, pool och semesterresor.
Känner allt för många i min närhet som gjort så.
Nu är det tuffa tider för dem. Problemet är att de inte förstår varför.
Finns ju SA-skatt.
Men ja, det är väldigt många som inte klarar av att hantera pengar. Man ser en stor summa på kontot och festar upp den innan alla nödvändiga utgifter är betalade, och så tar man lån för att betala den där stora räkningen när den kommer. Upprepa ett antal gånger, hör därefter av dig till TV3 om medverkande i Lyxfällan och dra en snyfthistoria om att du inte vet vart pengarna tar vägen och hur det kunde bli så här.
Är nog många som skulle sätta morgondrycken i vrångstrupen om man har en bruttolön enligt gängse sätt att räkna på 40000 kr (före preliminärskatten är dragen men efter att arbetsgivaravgifter är betalda) och så kommer det en räkning från Skatteverket på i storleksordningen kanske 20000-25000 kr varje månad.
Jag skulle själv väldigt gärna se något system med full utbetalning från arbetsgivaren och så en räkning från Skatteverket. Då kanske folk skulle reflektera lite mer över hur mycket skatt man egentligen betalar. Men jag inser också att Kronofogden skulle få att göra…
Arbetsgivaravgifterna hade kunnat sänkas utan effekt på socialförsäkringarna.
Om staten slutade skumma grädden överskotten till annan verksamhet.
Det hade ju varit mer ärligt att dra skatten till annan verksamhet från annat håll än från något som just benämns avgifter, även om man skulle hålla kvar exakt samma skattetryck.
Lättare för gemene man att få insikt om vad man egentligen betalar i skatt och vad skatterna används till.
Skulle du stå ut med några lastpallar med torr info om vad skatten används till?
För det är ju rimligt att upplysa om i så fall.
Exakt och något som man också ska ta med i kalkylen är var man bor och vilken kommunalskatt som gäller.
Skulle jag bo i Österåkers kommun skulle jag betala 3200:- mindre i skatt per månad jämfört med om jag skulle bo i Dorotea kommun. Drygt 38000:- i skillnad per år i skatt. Det känns lite märkligt måste jag säga.
Särskilt som de kommunala utjämningsbidragen, som var avsedda för att kompensera för demografi och stödja glesbygdskommuner med högre kostnader per capita, i stället har riktats om till åtgärder för storstäder med förortsproblem, trots att skattekraften generellt sett är god i dessa kommuner.
Att tjäna bra med pengar och bo i glesbygden, innebär att man får betala enorma skatter som hamnar i förorterna, samtidigt som man inte kan förvänta sig någon större kvalitet i samhällsservice.
En förortsbo som betalar noll kronor i skatt, kan däremot tryggt lita på att polisen och ambulansen kommer när man ringer, att det finns kollektivtrafik, att man har nära till offentligfinansierade kulturhus, &c.
Malta gissat jag?
Yes, du vinner ett sexpack Cisk! Och det är ju rätt hög progressivitet i skattesystemet här också (från 0% upp till runt €10k till 35% som värst), så det finns inte ens någon fördelningspolitisk ursäkt för att ha ett skattesystem som är krångligare än att envar ska kunna räkna ut skatten på en vanlig miniräknare.
Härligt. Fortfarande varmt och svettigt antar jag?
Har du nån Hop Leaf måhända? 😉
Har de ökat upp 0% procent beloppet på sistone? 9050€ – Annars är det ju lite samma historia där som i Sverige att man smyghöjer skatten när “avdragen” inte hänger med inflationen.
Rätt lagom nu, ett par grader under trettio både i luften och i vattnet, perfekt väder om man som mig gillar att varva vin och bad. Här smyghöjer de skatten med inflationen nästan varje år, så det blir inte samma skandal som i Sverige, där indexuppräkningen är norm.
Problemet är ju i mångt och mycket att vi betalar skatt till tre olika nivåer av stat där det ser olika ut i hela landet.
Nä, problemet är främst att det införts en massa avdrag och särregler för att plocka politiska poäng. Om systemet bara var en linjär lokal skatt på allt över X kr/år och en linjär statlig skatt på allt över Y kr/år skulle alla enkelt kunna räkna ut sin skattebörda även om den lokala skattesatsen skiljer sig åt från en kommun till en annan, och sådant som det som hände 1957:orna skulle aldrig kunna hända.
Ja hur mycket skatt som ska betalas och av vem är väl den mest politiska av poänger.
Vi behöver en skattereform var 25:e år ungefär. Då har det lagats och lappats så mycket att systemet har blivit onödigt krångligt. Träsket med Jobbskatteavdraget(n) borde t.ex bytas ut mot ett enkelt men högre grundavdrag samtidigt som man rensar bort de sista resterna från avdragsträsket.
Sen skall vi inte glömma att t.ex ISK har underlättat enormt (fy faan för att sitta med aktiedeklaration igen). Och småföretagarna har, flera gånger, utsett skattemyndigheten till den smidigaste myndigheten. Så vissa saker har blivit extremt mycket bättre.
Detta att punktbeskatta arbete och subventionera inaktivitet är en märklig idé rent i allmänhet. Man punktbeskattar sådant man vill hämma, och subventionerar sådant man vill stimulera.
Nu begriper även jag att det inte är tanken, men det är hur som helst effekten, och den borde inte vara ett mysterium för någon sida.
Jag menar, vänstern har inga problem med att förstå dessa effekter i övrigt. Men när det gäller inkomstskatt så, nej, då är det “kontroversiellt”.
Min största invändning mot skattetrycket idag är att de anledningar det pekas på för att motivera hög skatt är inte sådant som i verkligheten finansieras av höjda skatter.
Vill man ha fler sköterskor och högre effektivitet så är det bara att klippa bort en massa perifer verksamhet som är allt från politisk och ej hemmahörande i staten till verksamhet som konkurrerar med de som betalade skatten som finansierade den.
Jag vill inte betala högre skatt bara för att det där skall utökas så att man kan peka på sköterskorna och ropa på fler skattehöjningar senare.
Är inte en rätt stor del av vänsterpolitiken uttryckligen att minska klyftor i samhället? Ett sätt att minska klyftor är såklart att lyfta upp botten, men det går också att trycka ner toppen; dvs det är inte en översikt att statlig skatt punktbeskattar hög lön – det är poängen.
+1
Nu förhåller det ju sig så att i det här landet är bostadskarriär mer lönsam än yrkeskarriär. Om vänstern verkligen velat minska klyftorna, borde man under de 8 åren man satt i regeringsställning gjort något åt de skenande bostadspriserna.
Förhoppningsvis håller marknaden just nu själv på att göra något åt såväl skenande bostadspriser som folks bostadskarriärer 😀
Så länge vi har myndigheter som Nämnden för hemslöjdsfrågor, Delegationen mot segregation m.fl. så är det inte brist på skattepengar. Det är brist på prioriteringar det handlar om.
På kommunal/regional nivå är det ännu värre.
Hemslöjd räknas väl till konsthantverk, som i sin tur räknas som en viktig komponent i svensk kultur.
Inte konstigare att stödja hemslöjd än att stödja operor, symfoniorkestrar och museer.
+1
Som Churchill ska ha sagt 1953:
“The arts are essential to any complete national life. The State owes it to itself to sustain and encourage them.”
Här ger vi H.GOBB rätt och Flaskgordon fel.
Hemslöjd klarar naturligtvis av att vara en värdefull komponent i Sverige även utan en myndighet.
Politik är att välja, eftersom resurserna är begränsade. Nice to have måste ge vika för must have. Och även om det finns massor av trevliga saker (symfoniorkestrar mm.) är det i sig inte ett argument för att det allmänna ska bekosta detta.
Ja – lägg ner 100 såna myndigheter så sparar vi en miljard – mindre än vad en tiondel av vad skatteavdraget kostar.
Problemet är att det nog är svårt att hitta 100 stycken såna myndigheter och även om det fanns – vad är den riktiga kostnaden för att lägga ner dessa?
Ja, men så länge stat/regioner/kommuner lägger pengar på fullständigt onödiga saker kan ingen vettig person påstå att skatteuttaget borde höjas.
Återinrätta Stängselnämnden!!!
Den hade väl ändå ett enda ärende under alla år myndigheten existerade. Behovet finns således…
Den avgjorde ett ärende.
Sen fick de ett till.
Som efter moget övervägande befanns utanför deras mandat.
Som vit, äldre, civilingenjör, jobbandes med utveckling av mjukvara inom den privata verkstadsindustrin, och med noll chans till mer än 1 eller 2 procents löneförhöjning identifierar jag mig härmed som ett kränkt offer.
Men det är för sent att byta nu, bara att genonleva kränkningen och hoppas att de sista åren som produktiv närande medlem av kollektivet åtminstone kan bjuda på intressanta arbetsuppgifter.
Det är inte synd om mig.
Och som civilingenjör som aldrig kom in på marknaden för att stegen drogs upp av de som kom före mig, med “juniortjänster” som numera kräver 5 års arbetslivserfarenhet så känner jag mest “varför ska jag tycka synd om er? Det enda ni säger till mig är ju att om jag hade varit bättre på det jag gör så hade jag haft ett arbete”.
Skall vi vara krängta ihop?
Det är inte synd om oss. Vi ligger i de översta procenten av världens befolkning när det gäller tillgångar.
När klimtförändringarna bränner på är det vi som landar minst hårt av alla och förhoppningsvis kan vi lämna över lite krockkudde till vår avkomma också.
Med Villa, Volvo och Vovve kan man väl inte va bitter? Lite av en dröm för mig…
Villa , Volkswagen och Vovve kanske är bättre beskrivning idag?
Eller lånar man lite till för en Volvo?
Villan är av arbetarmodell från 70-talet och Volvo köptes begagnad.
Snyggt. Nu drabbades jag av lite plötslig arbetarromantik!
Anekdot från ’sunkig akademiker’ på Twitter:
Hans Life hack att skaffa hår på bröstet genom att hämta ungarna på dagis med fyrhjulingen fick ett abrupt slut när en annan farsa hämtade med en gammal Volvo utrustad med gengasaggregat.
Dags för ett omtag modell större vad gäller inkomstskatterna? Det gynnar ingen part om ett skattesystem blir alltför snårigt med tillägg på tillägg i bestämmelserna.
Avskaffad statlig skatt, införd fastighetsskatt utan tak, slopade ränteavdrag för bostadslån, enhetlig moms på 25 %, sänkta kapitalskatter, höjt grundavdrag.
Det skulle slå någorlunda lika mot olika inkomstgrupper; det är ju de mer välbeställda som såväl betalar statlig skatt, äger högvärderade bostäder och drar in kapitalinkomster. Samtidigt kompenserar höjt grundavdrag för höjd moms för dem med lite mindre att röra sig med.
Ska göra drastiska förändringar så ska vi väl börja med att ha samma skatt på inkomst av tjänst och inkomst av kapital?
Hur pengarna tjänas borde vara ointressant.
Håller med dig i princip, men problemet är väl att kommunerna måste ha frihet att bestämma sina egna skattesatser.
Ja? Varför ska kapitalinkomster som ofta kan komma från lokalt verkande företag bara komma staten till godo?
Visst, man kan tänka sig att kapitalinkomster går till kommunerna. Ett problem där blir att man som skattebetalare blir alltmer ekonomiskt knuten till dem som bor i samma kommun.
Redan idag är det inte roligt att vara högskattande i ett område med låg skattekraft; det forna glesbygdsstödet via den kommunala utjämningen hamnar hos nollskattande människor i storstädernas förorter, vilka redan innan kunnat förlita sig på god samhällsservice.
Att skatten från Spotify hamnar i Stockholm kanske är roligt för stadsborna, men inte för oss andra.
Enig med det mesta, men fastighetsskatt är omoraliskt eftersom det är en tillgång och inte inkomst. Den dagens fastigheten säljs (med vinst) kan skatten dock tas ut (på vinsten).
(Och nej, att fastighetsskatten är praktisk då fastigheter inte flyr landen är inte ett argument för att införa fastighetsskatten.)
Så länge som skatten är förutsägbar och inte ändras godtyckligt, är det inga problem och ingen omoral.
Förslagsvis kan den baseras på inköpspriset på fastigheten och indexregleras, så att man inte drabbas av att fastigheter i närområdet säljs för höga priser. Har man råd att köpa en dyr bostadsrätt eller en del av ett radhus, så bör man också ha råd att “bidra lite mer”, som det heter på sosselingo.
Sedan så är det en självklarhet att helt undanta aktiva skogs-, jord- och lantbruksfastigheter från beskattning. Eller så kan stassingarna tugga på betongen när de blir hungriga.
Det systemet finns i Kalifornien. Vilket är anledningen till att jag, med ett litet, litet hus i en oattraktiv förort, betalar 12 000:- i månaden i fastighetsskatt, medan min granne betalar 240:- i månaden eftersom han har ägt sitt hus sedan 1980.
Det leder till att folk som har bott länge någonstans inte har råd att flytta, pensionärer vägrar sälja sina för stora hus vilket förvärrar bostadsbristen, och istället engagerar sig i NIMBY-rörelser för att de hatar såväl gentrifiering som fattiga människor som vill flytta till deras område.
Men det fungerar ju bra för alla som köpte billigt och trivs där de bor.
För en gångs skull har faktiskt morötterna varit taktiskt smarta och manövrerat upp Arga Andersson på avbytarbänken.
S började med sitt tramsiga urspel. Om ngn hundralapp i skattesänkning och tänkte nog att ränderna går aldrig ur och regeringen gör politiskt självmål med uppräkningen av brytpunkten
Istället gör man en budgetmässig Budanov och lurar alla, även om Svantesson fick stå där i sin powerblus och bita sig i tungan
Och när S kommenterar att det var detta vi ville är det tvåa på bollen och en riktigt skruvad bortförklaring som ingen utom bloggkommentarsfältets såssar tror på egentligen. Inte ens Damberg själv.
Well played. Well played.
Det finns hopp för regeringen ändå så vi slipper en förödande vänsterregering nästa mandatperiod.
Du har en poäng här. Hur surt och fel det känns att uppräkningen uteblir så tappas ju knappast några väljare ifrån högerblocket på det. Kanske MED kommer in i riksdagen och det blir lite mer blanka röster men de får ju faktiskt chansen att sno lite röster ifrån vänsterblocket och bättrar på chanserna till valseger nästa gång.
Nej, vissa kanske ylar om att det är omöjligt att arbeta i Sverige. De glömmer ISK och andra roliga kapitalbeskattningar, eller snarare frånvaron av dem. 9000 SEK i fastighetsavgift på en Danderydsvilla tex.
Naturligtvis behöver vi en ny fastighetsskatt på bostäder (men inte på produktiv mark).
Ja, det var en snygg tvåstegsraket.
Undrar just om twitterkläggets och Timbros unisona tsunami av högertårar pga utebliven uppräkning var en del av operationen?
Det borde den vara men alla utfästelser att rösta Med i stället talar faktiskt emot det.
Känns som det blandas ihop en massa här. Att brytpunkten för statlig skatt inte räknas upp innebär ju inte att det specifikt bara slår mot alla mellan 51-57′, hade man högre så betalar man ju också skatt på inkomsten mellan 51-57′.. Däremot så “slipper” inte de som ligger mellan 51-57′ betala statlig skatt, vilket de hade om det hade indexerats upp.
Jobbskatteavdraget ser ju enligt tabellerna ut att plana av vid 83′ då man hamnar på 770kr/månad och stannars sedan kvar där hur hög inkomst man än har.
Men ja, onödigt krånglig och jag tycker att arbetsgivaravgiften också borde redovisas för det är också en skatt på arbetet.
Med det sagt, får vi resultat av skattenivån betalar jag gärna. Jag är mindre nöjd över att betala utan att se resultaten vilket indikerar ineffektivitet i “systemet”.
Tänk att man lyckas pricka in just det spannet.
Är det inte elen så är det skatten. 💸
När man har tre rätt, vinner man något extra då? 🥉
Staten och Kapitalet.
Marginalskatten är ca 2/3 då sociala avgifter inte ger någon extra pension eller sjuklön. Det är väldigt missvisande att skriva något annat. Dessutom 25% moms så det är väl ca 3/4 som på marginalen går till staten (visst matmoms är lägre men sen har vi punktskatter som höjer).
Kort och gott du får ca 25:- på en 100-lapp om man inte kör eget och balanserar åren.
Härligt! Nu kör vi!
Ser ju inte så bra för vanliga löntagare heller med skatt på ditt arbete. Först har du inkomstskatt på 30%, sen arbetsgivaravgift på 30% så är hälften redan borta, sedan moms på mycket med 25%, saker med ännu högre sats som tobak alkohol bensin etc och sedan fordonsskatt, teveavgift och mycket annat på det.
Skillnaden mellan socialism och kommunism är att socialister har förstått att man kan krama mer mjölk ur skatteboskapen om de är frigående boskap istället för inhängnade.
Vet inte om det kan vara till någon tröst, men jag upplever att i Norge är skattesystemen ännu mer obegripligt. (här är också fastighetskatt, och förmögenhetsskatt kvar bla).
Det svenska systemet var också skitkonstigt. fattade aldrig var det blev, i synnerhet inte när man hade lite egen firma, och lite lön osv. Som ett lotteri. Faktiskt bra poäng att det blir ett demokratiproblem.
Dags för en bred skattereform kanske?
Jag hade för mig att Riksbanken höjer räntan för att minska konsumtionsutrymmet. Nu vill regeringen sänka skatter för att höja konsumtionsutrymmet. Alltså finanspolitiken går stick i stäv med penningpolitiken. Vore önskvärt med en kommentar från Riksbanken.
Det var ungefär lika väntat som att solen går upp på morgonen…0
Fixade 5.0 till vårt lager i Norge, 5.1-5.3 om man lägger till individuell lönstillväxt och då ligger ju inflationen i Norge lägre än den svenska.
Fanns någon klausul också i lovverket om möjlighet till extra lönsförhandlig så blir nog en runda två nu i höst och se om man kan peta upp den med en halv procent till.
Men jobbar man offentligt blir det ju givetvis svårare att förhandla då det inte finns några större incentiv hos cheferna när du sitter i monopolställning och inte har tryck på sig att leverera bättre tjänster då ens leverne är garanterat genom skattesedeln.
När en aktör dominerar en arbetsmarknad/inköpsmarknad kallas det “monopsoni”. Vård, skola osv i Sverige är så till stor del.
Det innebär att staten kan kontrollera kostnaden för tjänster som annars är mer eller mindre prisinelastiska; dvs de hade annars kostat “hur mycket som helst”. Pris på vård och utbildning i USA ger en fingervisning.
En bra grundregel är att när skattesystemet är (och blir) extremt komplicerat så finns det en anledning. Om det var enkelt så skulle folk förstå hur mycket de betalar.
Våra regeringar kan gnöla och förvirra hur mycket de vill men i grunden är det hela ganska enkelt. Det är bara att räkna hur mycket guld eller fastigheter eller Big Macs eller andra standardiserade produkter kunde du köpa för en viss lön för tio eller tjugo år sedan och hur mycket kan du köpa idag. Gör man den övningen ser det inte så roligt ut.
Vi lägger en allt mindre relativ andel av inkomsterna på såväl mat som bränsle, så de som klagar på dyr mat eller dyr bensin har fel. Vi har det allt bättre ställt, materiellt sett, samtidigt som läskunnighet och bildning havererar och psykfallen blir allt fler.
Att sedan folk har blivit hjärntvättade att hänga med i ett pyramidspel om bostäder är en annan sak. Det är inget tvång att köpa dyrt bara för att man upplever att alla andra gör det.
Kanske inget tvång att köpa dyrt men det saknas möjlighet att köpa billigt eller andra alternativ.