Asienbörserna hänger på USA med stora uppgångar under torsdagsmorgonen, efter gårdagens amerikanska inflationssiffror. Inflationen i Sverige var lägre än väntat, vilket förstås späder på lyckan när svenskarna väljer glädjen.

Stockholmsbörsen steg måttligt igår med OMXSPI på +0.30%, men storbolagsindex OMXS30 sjönk med -0.20%. Den svenska kronan stärks rejält till 10:66 SEK mot dollarn och 11:60 mot euron, förmodligen på förväntningar om att även USA och ECB kommer sänka sina styrräntor. Guldpriset är dock upp något till 820:- SEK per gram.
Svensk inflation landade igår på 3.9% för den faktiska konsumentprisinflationen KPI, vilket var under konsensus på 4.0%. Det teoretiska kalenderbitarmåttet KPIF, som Riksbanken började följa som sitt enda beslutsunderlag för att styra ekonomin med en enda parameter styrräntan och för att slippa sluta med krisräntor, gick 2.3% i årstakt, förvisso upp från 2.2% men under konsensusprognosen 2.4%, varpå allmän glädje och gamman följde då beskedet nu var att “Riksbanken måste sänka räntan jättefort, för KPIF kom in en promilleenhet under vad vi högavlönade ponduspostulerare som kollektiv gissade på”.
Välj alltså glädjen.
Även USA valde gläjden då CPI landade på konsensusprognosens 3.4%, ner från tidigare 3.5% i årstakt. Att de högavlönade ponduspostulerarna hade rätt ledde till glädje och S&P-500 stdg +1.17% och Nasdaq 100 +1.49% när långa amerikanska räntor rasade. Tvååringen gick från 4.81% till 4.73% och tioåringen från 4.45% till 4.36% och lägsta nivån sedan i april.
Inom FANANGST rasade Tesla -2.01% och NEtflix gjorde svaga -0.02% men i övrigt var det svarta siffror där Spotify gick bäst på +4.45%.
I de asiatiska tidszonerna väljer man likt alla andra glädjen och ASX 200 går +1.8€, Hang Seng +1.76%, KOSPI +0.85%, Nikkei 225 +1.07% och Straits Times +0.83%.
Sedan kan man (jag) förstås tycka att om ekonomi och marknader är så rysligt beroende av att amerikansk inflation landar på väntad promilledel, så är det kanske inte så bra ställt med finansmarknaderna. Men det är jag, glaset är trots allt alltid halvtomt här på bloggen. Exempelvis innebär ju starkare svensk krona att utländska innehav tappar i svenskt skattetekniskt värde och latent skatteskuld och finansieringen av den fantastiska svenska offentliga sektorn därmed minskar.
35 kommentarer
Det är roligare att vara optimistisk.
Hellre rik o frisk än fattig och sjuk brukar jag tänka – det hjälper ibland.
Själv så tänker jag så här;
Hellre fint väder och sjukskriven än dåligt väder och löneslav 😅
Håller fast vid att SEKetas kommer att stärkas nu när utdelnings säsongen snart är över.
Ytterligare en faktor som talar för det är att USD tappar på inflationssiffrorna igår.
Håller tummarna att du får rätt. Jag är inte säker där. Men jag är ju inte en expertekonom. Den utbildningen läste jag mest på kafferasten. För drygt 20 år sedan.
nek och fek ska nog med.
En kronförstärkning blir nog bra, kan vi då minska ned till 60-70% danskar på SPA hotellen här?
Tidigare USD-toppar vs SEK:
Nov-93: 8.45 (kronkris sedan hösten -92)
Juni -01: 10.84 (svag SEK efter it-kraschen)
Feb -09: 9.02 (svag SEK efter Lehman)
Dec -16: 9.11 (ingen yttre förklaring, styrräntan är minus 0.5 och börsen stiger)
Mars -20: 9.89 (Pandemin skapar oro på marknaderna)
Okt -23: 11.17 (inflationsoro, styrränta 4%)
Som jag ser det är det “bara” geopolitisk oro eller förnyad inflationsoro (inte troligt i närtid) som talar mot SEK i nuläget.
Den gamla klyschan “Planera för det värsta, hoppas på det bästa” har nått ändå.
Ja det är du. ” som sitt enda beslutsunderlag” haha ja valutan är väl mest er särintresse för att rädda bolånekollektivet kanske.
Så jag är enig, och kan någon med lite mandat skicka de där JAS planen (modell C blir nog bra). Orban har väl några på privatleasing?
Strålande väder idag med ☀️
Hoppas du också kryar!
Tack snälla, ja kry är jag redan. Men jag uppskattar omtanken. Ska snart ut i solen, blir nog 18-20 grader här idag (gissar jag på)
USD kostar idag 10.67 SEK mot 10.87 SEK dagen innan Riksbankens räntebesked. Kronslakten uteblev? Kanske stärktes till och med kronan på grund av Riksbankens räntesänkning?
Funderar Werner…
Risk on på valutamarknaden talar för SEKetas.
Riskfaktorn mot det är utökad geopolitisk oro.
Inte så konstigt att de svenska inflationssiffrorna är på väg ner. Det finns väldigt många konsumtionssvaga hushåll i landet som måste dra ner på konsumtionen på grund av pris- och räntehöjningarna. Man har inte råd att äta och dricka på restaurang längre. Och drar sig för att köpa köttfärs i butiken. Den här gruppen är större än man tror.
Det är de dyrare varorna som blivit billigare. När familjen inte är hemma så brukar jag festa med pasta och kräftstjärtar. Jag noterade häromdagen att priset på en burk kräftstjärtar har sjunkit med nästan 20% på ett halvt år.
Om några procents prisökningar och dyrare ränta leder till att man nu inte längre har råd med något så hävdar jag bestämt att man inte hade råd med det innan heller utan levde över sina tillgångar.
Det är väl nästan noll risk att hävda att Riksbanken behåller styrräntan oförändrad i juni.
I skrivande stund så blir det kanske bara en enda sänkning efter sommaren. Max två. Men mycket kan ju hända som ändrar på det.
Vad får dig att säga max två? Både marknaden och RB tror förvisso på två sänkningar, men SEB exempelvis tror på tre. Fortsätter USAs inflation att sakta in lär kronan fortsätta stärkas, vilket verkar ytterligare inflationsdämpande.
Jag är inne på ungefär en liknande bedömning som Riksbanken. De kommer att gå försiktigt fram efter sommaren (därför mitt max två).
Tror faktiskt att Riksbanken ligger rätt bra till i sin prognos (den här gången). Inga ytterligare drastiska förändringar det här året ut. Längre blickar jag inte.
Om inflationen (KPIF) fortsätter att halka in på runt 2% även fram t.o.m. augusti så ser jag inte att styrräntan ska kunna hållas över 3%. Så det blir snarast minst 3 sänkningar à 0,25% under året. Man kan gärna drämma till med en halv procent också.
Tycker f.ö. att senaste tiden har RB agerat ovanligt rätt. Man kunde visserligen ha höjt ändå snabbare upp till 4% men att stanna där var en alldeles lagom broms utan att för den skull skapa en samhällskris. Nu gäller istället att inte sänka så pass lågt att bostadsmarknaden får spel än en gång, utan bara tillräckligt för att byggandet ska komma igång igen. Ca 3% borde vara tillräckligt för det.
På sikt borde vi dock oroa oss mer över befolkningsutvecklingen. Att födelseöverskottet minskar är inte alls bra, och 2023 hamnade fruktsamhetstalet under 1,5 barn/kvinna, det lägsta någonsin. Fortsätter det så hamnar vi i samma läge som många asiatiska länder där det snart bara bor pensionärer. Då behöver vi heller inga villor, bara 2:or med hiss och mataffär runt hörnet.
https://ourworldindata.org/fertility-rate
Ett gott argument varför det svenska pensionssystemet där man förväntas jobba ihop till sin egen pension är rätt tänkt även om implementationen lämnar en del att önska.
Är inte det magiska talet 2,1 barn per kvinna?
Jag säger som som en av vår tids stora filosofer, Arne Anka:
“Kan man inte någon jävla gång få ett fullt glas!”
Betydande risk för spill med ett fullt glas, särskilt om det inte är det första glaset. Enkla bodegor som fyller upp vinglaset till typ 80% gillar jag.
Var i helgen på en italiensk sylta som fyllde glasen till 100 % och hade medhavd mat som koncept.
Han sa också att det är när man känner doften av sin egen skit som man förstår vem man verkligen är.
Vore trevligt om vi fick lite bra tider framöver, men är det något jag har lärt mig så är det att jag kommer fortsätta extra amortera framöver. Räntefesten är för all framtid över för mig.
Det som förvånar mig i mest i dagens samhälle är fokus på räntan. Idag verkar alla fundera på räntan ungefär som alla pratade väder och vind på 80-talet. Folk är så fokuserade på räntan att de glömmer livet. Det går mer ut på att hur mycket har jag råd att låna och när man har maxat sin belåning så oroar man sig för att räntan skall gå upp så man inte längre har några marginaler. Att spara pengar verkar väldigt Old fashion i dagens samhälle.
Jag band vår bolåneränta till 1.29 % på sju år för drygt 4 år sen, så jag bryr mig bara om KPIF, som inte har varit så blodigt och nu är nere på “normal” nivå igen.
Den mest irriterande inflation jag har noterat är att vin är noterbart dyrare och att Bregott 600 g numera väger 500 g, utan att priset har sänkts.
Allt är inte positivt. Priset på drivmedel i Sverige är bland det lägsta i EU.
Alla nöjeskör nu och klimatkatastrofen närmar sig med stormsteg.
Lägre räntor gör självklart att alla lägger dessa pengar på bränsle och kör i cirklar.
Det är nattsvart.
Denna fråga har så många olika dimensioner. Ur mitt sätt att se det och ifrån miljösynpunkt så var det helrätt att ta bort reduktionsplikten på bränsle. Dels så är det en energislukande att framställa och raffinera även om det är restprodukter. Dels har de sämre energivärde. De produkter som inte är restprodukter såsom rme som innehåller rapsolja och etanol som tränger bort regnskog och odlingsbar mark. Dels vad är samhällsnyttan med att ha Europas högsta bensin och dieselpriser? Folk måste kunna resa och innan vi har byggt upp infrastruktur för elbilar så behövs transporter och genom att göra det så dyrt att köra bil att ingen har råd är inte ett alternativ. Själv kör jag elbil men jag har full förståelse för de som inte har möjlighet. Att köra elbil för de som har råd är tillräckligt attraktivt i jämförelse mot bensin och dieselbilar. Finns ingen anledning att straffa de som inte har råd att byta till elbil hårdare än nu. Jag kör mestadels i Stockholm och ca 2500 mil laddar till 90% hemma och med Tibber så kostar elen mindre än två fulla tankar med bensin och jag har fortfarande fria km på superchagers.
SCBs statistik talar emot dig iofs.
Det enda som ökar signfikant är HVO100 och FAME som vars försäljning fördubblats efter årsskiftet.
Jag tror att man kanske lider av nationalistisk hybris om man tror att en sänkning av reduktionsplikten i Sverige kommer att leda till en klimatkatastrof.
Matpriserna har ökat med 50% de senaste åren utan att lönerna hänger med och det enda man fokuserar på är några promille hit eller dit på hur ökningen skall fortsätta, när kommer diskussionen om att återställa köpkraften?
Håller med. Jävla tjat om räntan. Dessutom har vi ju 30% avdragsrätt i Sverige, något som inte finns i USA eller Europa så vitt jag vet, så vi har ju redan låg ränta. Men köpkraften är det värre med som sagt, facken måste kräva rejäl kompensation i nästa avtalsrörelse.
Men de är säkert som vanligt rädda för att behöva ta till konfliktvapnet (det går ju “sådär” mot Tesla då solidariteten inte verkar finnas hos alla fackförbund, särskilt tjänstemännens olika fack, men jag tror faktiskt att facken vinner där till slut endå, även om det blir en urvattnad kompromiss) och många medlemmar känner nog inte för att strejka till en usel strejkersättning. De har ju lån och utgifter som måste betalas, samt behöver mat på bordet. Dessutom brukar facken ducka så fort arbetsgivarna, som vanligt, hotar med högre arbetslöshet, då de påstår att de inte har råd med fackens “orimliga krav som saknar förankring i verkligheten”.