Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Efter en negativ börsvecka inleds handeln blandat på de asiatiska börserna och dollarn har stärkts över helgen, vilket drar upp guldpriset till rekordnära nivåer. Såväl konsumtion som produktion och orderingångar för industrin minskade i mars rapporterar SCB, så kanske börjar till slut Riksbankens önskade krossande effekter på svensk ekonomi äntligen ge sig till känna, men så sägs det ju ta 12 – 18 månader innan ränteändringar får en effekt, den sk för mycket och för sent-effekten.
Börsveckan som gick innebar att OMXS30 gick -0.20% efter en positiv fredag på +0.27%. För OMXSPI var utvecklingen -0.85% efter oförändrade -0.02% i fredags. Sedan i fredags morse har framför allt dollarn stärkts och kostar nu 10:37 SEK efter en snabb uppgång från stödnivån 10:20 SEK. Verkar vara svårt att få ner dollarn under den nivån och växelkursen har vänt där tre gånger det senaste halvåret.
Starkare dollar ger högre guldpris och den gula metallen handlas därför i 672:- SEK per gram just nu. Euron är stabil på 11:27 SEK.
I USA steg framför allt de långa räntorna i fredags och på veckan gick S&P-500 -0.29% och Nasdaq 100 +0.61%. Starkare dollar drar förstås upp detta lite ytterligare för oss svenskar som lever och skattar i svenska kronor.
I de asiatiska tidszonerna inleds nu börsveckan blandat.
Börsen i Australien är oförändrad och ASX 200 går +0.04%. I Hong Kong går Hang Seng +0.28%, medan KOSPI går -0.28% i Sydkorea, Nikkei 225 +0.64% i Japan och Straits Times -0.12% i Singapore.
Mina Lysaportföljer gick +0.49% på veckan, vilket väl får sägas vara okej efter omständigheterna och visar på hur en diversifierad portfölj med mestadels utländska innehav gick under veckan.
SCB rapporerar minskad som nyckelord för förra veckan.
Hushållskonsumtionen minskade 1.1% i mars, säsongseffektrensat jämfört med februari och sedan mars 2022 är konsumtionen ner 4.0% i kalenderkorrigerade siffror och fasta priser. Första kvartalet minskade hushållens konsumtion med 1.8% i fasta priser och kalenderkorrigerat.
Industrins orderingång minskade säsongsrensat med 1.0% i mars jämfört med februari och jämfört med föregående år minskade ordrarna med 9.3%. Inhemska order minskade på ett år med 2.4% och utländska 14.3%. Det senare visar på att det inte är Riksbankens räntehöjningar som uppnår dessa av Riksbanken önskade minskade och inflationsdämpande orderingångar.
Näringslivets produktion minskade 1.1% i mars jämfört med februari, men ökade faktiskt med 0.6% kalenderkorrigerat jämfört med för ett år sedan. Det verkar vara tjänstesektorns produktionsvärde som drar upp det hela, men också byggsektorns produktionsvärde, som ökade med 1.2%. Verkar inte som räntan egentligen slagit mot bygg.
Det spretar dock. Maskinindustrin ökade i fasta priser med 15.6% på ett år medan massa- och pappersindustrin minskade med 11.4%. Detta inkluderar förstås förpackningar och kan säga en hel del om det allmänna läget.
Kanske börjar Riksbanken äntligen se sina önskade effekter med ett krossande av ekonomin för att bekämpa det enda som spelar roll i dessa speciella människors värld: inflationen. Dock är det ju så att det tydligen tar 12 – 18 månader innan räntehöjningar eller räntesänkningar ger effekt, vilket leder till devisen för mycket för sent, eftersom Riksbanken alltid fortsätter sänka eller höja långt efter att man med fördröjning egentligen uppnådde önskade effekter. Och resultatet blir då att man kör sönder ekonomin åt endera hållet eftersom man agerar för mycket och slutar för sent.
Men om man jobbar på Riksbanken så ser det alltså glädjande ut enligt ovan. Kanske blir sommaren 2023 tidpunkten när svenska folket samlas i ett glädjefirande av att Riksbanken äntligen krossat ekonomin?
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
60 kommentarer
Jag delar i stort bloggarens syn. Kanske kan vi snart bli som norra England?
Ja som Newcastle som har en rik historia av båtvarv och kolindustri. Vid floden Tyne. Här byggdes atlantångare som Lusitania och stora hangarfartyg. Här två av Newcastles söner Jimmy Nail och Mark Knopfler som sjunger om gångna tider. Industrinostalgi så att tårarna är nära. Nu har Newcastle fått lite revansch när fotbollslaget går väldigt bra.
https://www.youtube.com/watch?v=3_519h95XFs
Symtomatiskt att trösten kommer via Mohammed Bin Salman och saudiska public investment fund…
Ska bli intressant att se om SBB, Balder mfl överlever det här.
Några av dom lär ju konka.
Man kan ju alltid hoppas?
När äntligen bloggaren, bankerna och LO alla håller med varandra så tycker jag som vanligt tvärt om.
Att som nu ha realränta på minus fem-sex procent är erfarenhetsmässigt ett mycket effektivt recept för att få inflationen at dra iväg ytterligare om något år. Och det vore, också erfarenhetsmässigt, ett mycket större problem än om arbetslösheten skulle öka lite under närmaste framtiden.
Om löneökningarna fortsätter att hålla sig runt nollan är det inget inflationsproblem för mer och mer av ekonomin slås ut när folk inte har råd att köpa och så får vi en situation som i tredje världen, vilket är det riktiga problemet.
Tror Tyskland genomled något liknande tidigt 20-tal med känd lösning.
Men herregud det är bara en lågkonjuktur. Sverige är inte på väg att bli ett U-land, 30-talet knackar inte på dörren och demokratin är ohotad.
Beror nog på vem du frågar.
+1, många här inne verkar tillhöra en domedagssekt…
Demokratin hotas ju tydligen av Jimmies blotta existens.
Men jag menade mest att peka på det faktum att fortsatt inflation inte är särskilt sannolik eftersom lönerna står still och skulle vi få mer inflation skulle helt enkelt delar av ekonomin stängas ned.
Detta brukar få regeringar att stimulera med bidrag så vi håller oss flytande.
1) Ett tips för ditt mående, som det heter nuförtiden, är att inte ta politisk retorik på så stort allvar. Båda sidor kastar paj. 2) Du tror löneökningar är källan till inflation? Inte ett fenomen nedströms så att säga? 3) Bidrag tenderar leda till inflation. Antingen trollas pengarna fram vilket ger inflation, eller så tas dom in via skatt vilket kräver att alla som jobbar måste se till att få mer betalt för sitt arbete, således höjda priser genomgående.
@VILLAVOLVOVOVVE
Njae, demokratin hotas väl av att Socialdemokraterna kanske inte få sälja lotter till fattigpensionärer framöver?
Varför fick USA ner inflationen medelst flera procentenheters negativ realränta då?
Idag är den redan positiv efter senaste inflationssiffran.
Om folk är tillräckligt skuldsatta får man en (asymmetrisk) åtstramning långt innan realräntan är positiv (och USA ligger väl minst 1,5% före oss).
Men I fallet USA har vi den märkliga situationen att alla överhettningssignaler blinkar rött samtidigt som de lyckas dämpa inflationen. Det är kanske fördelen med en stark valuta och/eller den sammanflätade världen när man kan importera inflationstryck från kina (2%).
Det. Går. Bra. Nu.
Räntehöjningar slår väl ganska direkt om man kollar på bolånen.
I början av 2022 hade andelen nya bolån sjunkit rejält. Då hade andelen nya bolån sjunkit till under 50%.
Nu är den andelen (sedan början av 2023) upp i nästan 70%.
https://borattforum.se/rorlig-ranta-ar-populart/
Det är väl ganska mycket pengar som försvinner ur ekonomin?
Ja mycket pengar borde försvinna. Jag har ett lån i bostadsrätten på 650 000 kr. Det kostade cirka 7-800 tidigare men är nu uppe i 2150 kr. Jag överlever men visst märks det när pensionen inte är så där över hövan. Jag har till exempel slutat äta ute i princip.
Underbara nyheter. Vi är väl ändå klara med ”Evig tillväxt” nu? Känns om ett mindset att kasta i sopptunnan.
Let the chips fall where they may.
Nu kommer AI som nästa draglok för tillväxt under minst två årtionden, efter mobilitet/Internet. Minsta lilla gupp i tillväxtharmonin så kommer vi börja elda kol och olja igen (se på Tyskland) så energi är inte heller ett problem (för tillväxt).
Haha, what ever keeps ju sleep at night…
you.. haha svengelska 🙂
you.. haha svengelska 🙂
Får se om AI blir nästa dotcombubbla. Vi har inte haft någon ultrahajp på ett tag. Kommer fortfarande ihåg hysterin i slutet av 90-talet.
Räcker inte bostadsbubblan? Man blir rik av att bo.
Eller kommer du ihåg TINA?
Jag minns Tina, en tjej…
https://youtu.be/VY83_hIBRQ8?t=43
Det lär antagligen bli en bubbla, och sedan djupt integrerat i hela samhället, liksom .com är idag. Bara att du hänger här och inte i en föreningslokal…
Vad tror ni om Svensken och bilen framöver? Har vi kommit till en punkt där antalet bilar kommer minska eller blir bara bilparken äldre?
Är ju färre som har råd med ny bil oavsett om det är kontant, leasing eller via jobbet.
Antar att det inte heller från staten finns samma motivation att hålla kostnaderna för bil nere längre då vi knappt har någon egen bilindustrikvar. Och att vi kommer se liknade skatter/avgifter som i Danmark och Norge framöver även här?
Tror du är rätt ute i din tanke. Allt eftersom leasingkontrakten löper ut och kostnaderna ökar så kan jag tänka mig att familjer som har 2 bilar går ner på 1.
Får vi en rejäl lågkonjunktur som kommer ju givetvis det också påverka nybilsköpen. Som i sin tur påverkar biltillverkarna – varsel m.m.
Men det är väl bara bra i förlängningen. Beroende på livssituation och hur man valt att bosätta sig går det alldeles utmärkt att leva utan bil.
Många tvåbilsfamiljer har redan avvecklat den ena under pandemin.
Sedan har du alla elbilsägare som envisas med att köra var de än skall.
En anekdot i det stora hela. Men tittar jag mig omkring här så stämmer inte det.
Tvåbilsfamiljerna (inkl min) har fortfarande två.
De byts dessutom ut i normal takt. Ofta till elbil.
Ja elbilsbubblan har ju ett par år kvar också så det är nog först om 5-10 år vi kommer se en drastisk minskning när metallpriserna exploderar.
Beror ju lite på var man bor. Storstadsnära (med svenska mått) med hyfsade kommunikationer.
@MRH
Varför är det bara bra? Hur bra eller dåligt det är tycker åtminstone jag beror på många faktorer, t.ex. omgivning, familjesituation och tillgång till allmänna kommunikationer.
Nere på kontinenten, iallafall I större städer, finns de ett gott utbud av fortskaffningsmedel att hyra. Snabbt och enkelt via appar… Cyklar, elcyklar, flakcyklar, mopeder och bilar i diverse storlekar och utförande.
Det är inte billigt men det faktum att det alltid står en bil tillgänglig på gatan gör ju att man slipper äga en bil bara ifall att.
Här I Sverige ser man mest enklare cyklar och dessa evinnerliga elscootrar som ligger och skräpar. Många städer förbjuder hyr-scootrar nu.
Det finns väl i vår enda större stad också?
För i ett kontinentalt perspektiv så är de flesta svenska ”städer” att räkna mer som byhålor…
Den stora skillnaden är bil eller inte bil. Vilken bil spelar mindre roll.
Mitt tips är att folk går över till mikrobilar.
Toyota Aygo är en av dessa (verkar som att Peugeot och Citroen gett upp), Hyundai i10/Kia Picanto är en annan.
Båda dessa fungerar även om de inte är så roliga om man kommer från Porsche Taycan.
Men de har god ekonomi.
Går det att sätta dragkrok på en mikrobil?
Jättebra bild på sågverket. Den speglar konjunkturen. När sågverkens lager är fulla är det dåliga tider.
Jag stannade vid en järnvägsövergång i helgen. 38 vagnar räknade jag in.
Det blir säkert bra det där med ekonomin och pengarna… Tänkte egentligen bara säga att jag uppskattar när bloggaren kör ett parallellt meta-spår med humoristisk underton i bildtexterna!
Smicker, upphör!
Vi har en inflation driven av en utbudschock. Det enda sättet att påverka den är att slakta ekonomin och även det är ganska ineffektivt.
Killgissar att höjning av räntan inte påverkat inflationen ett smack. Men kommer slakta ekonomin totalt lagom till när utbudschocken normaliseras.
En utbudschock allena skulle leda till relativprisförändringar. Det vi ser nu är att alla priser ökar samtidigt. Ja, förutom priset på gurka som enligt media helt oförväntat kraschar så här i början av sommaren.
Tills vi ser påtagliga relativprisförändringar kommer jag att vidhålla att även den här inflationen har monetära orsaker.
Chocken har ju varit på energi (el/fossilt) vilket är orsaken till att smällen varit så bred. Tjänster o dyl som inte är lika energiintensiva har inte haft någon märkvärdig inflation.
Absolut. Du pekar på en viktig faktor.
Svar till Jojje.
Inflationsiffror presenterades idag. KPI = 10.47% och KPIF = 7.63%.
Matpriserna har t.o.m. sjunkit mellan mars och april men är fortfarande upp 17.5% sedan ett år tillbaka.
Inget i siffrorna motsäger direkt att inflationen kommer falla ganska snabbt framöver. KPI och KPIF för årets första fyra månader är 1% och 0.25%, respektive. Elpriserna är ju också konstant lägre nu än för ett år sedan samt att lönerörelsen har, som man säger, varit återhållsam…
Skall man leta andra positiva tecken så är dollarn -0.35% sedan årsskiften, +3.30% sedan ett år tillbaka och euro +1.15% och +7.85%, respektive. Inflation från importpriser verkar också vara avtagande.
Vad gör riksbanken? Jag ponduspostulerar en sista ytterligare höjning i juni på 0.25% för att sedan avvakta utvecklingen under hösten.
Vad menas med ”inflationen sjunker snabbt”?
Många verkar ju tro att för att normalläget ska inträffa så ska vi öppna aftonbladet.se och läsa att inflationen nu ligger på 1,5-2% igen.
Detta är ju dock orimligt.
Om priserna står helt still så kommer inflationen långsamt sjunka ner mot det vi tycker är normala nivåer på 1 år ungefär. Inflationen blev inte 10% en månad till en annan och den kommer inte bli 2% över en månad heller.
Inflationen mätt som KPI är ett index. Så om indexet står still så är inflationen mätt som det indexet 0 just då.
Sen kan man säga att det har varit inflation jmf valfri tidpunkt bakåt i tiden, ett år sedan, två år sedan, tio år sedan…
”Snabbt” är givetvis en definitionsfråga men om man extrapolerar årets första fyra månader på resten av 2023 så skulle KPI för helåret 2023 bli ungefär 3% och KPIF ungefär 0,75%. Nu blir ju utfallet inte riktigt som en sådan grov skattning men att inflation kommer att sjunka månad för månad framöver är nog sannolikt.
Det är ju inte första gången en ekonomi får inflation. Hur snabbt har det gått att få bukt med inflation andra gånger? Min icke verifierade känsla är att det tar rätt många år, tex i Sverige eller USA på 70-talet. Hittade den här:
https://www.usinflationcalculator.com/inflation/historical-inflation-rates/
Där kan man se att det oftast tar många år att få bukt med inflationen, men att det 1947-48 gick snabbt (två år plus en eftersläntrare 1951). Vore intressant att ha statistik från fler länder.
Enligt österikisk ekonomisk teori (som förvisso inte är allmänt vedertagen, om än i alla fall på ytan logisk) så ska ju inflationen fortsätta tills den under senare år ökade penningmängden letat sig in i hela ekonomin (från att ha varit inlåst i bostäder och börs).
Ja. Grönsaker blir billigare när det växer utomhus och elpriset sjunker generellt när vi inte behöver värma våra hem. Det här är inget nytt och inget som ingen hade förväntat sig. Björnen bajsar f ö fortfarande i skogen.
Elpriserna är lägre nu än för ett år sedan. Behövde vi värma upp bostäderna mer förra året i maj?
Maj 2022 ansågs väl generellt vara av normal karaktär vad gäller temperatur och utslaget på riket som helhet. I år är jag osäker men vi hade ju höstens kampanj där alla uppmanades ha lägre temp inomhus och generellt spara på el så det kanske fortfarande sitter i och därmed mindre förbrukning = lägre priser.
Just björnens bajsande leder till metangasutsläpp och bör EU-regleras. Målet bör vara ett statligt verk som bygget björntoaletter.
I övrigt som du skriver blir kommande vinter ett test på elpriserna. Skulle vara intressant att se fyllnadsgraden i de tyska gaslagren plottat över året.
Varsegod: https://www.consilium.europa.eu/en/infographics/gas-storage-capacity/
55% i mars (mot 22% för ett år sedan). Rent generellt känns det inte troligt att kommande vinter kommer bli svårare att klara av då vi (=Europa) kommit ytterligare ett år framåt i att ställa om från rysk gas.
Eftersom det var första gången sedan november 2021 som maten blev billigare från en månad till en annan så räckte inte växtligheten utomhus förra året till för att sänka matpriserna.
@LW, tack för att du kastade ut Heasm66 och medarbetarens försök till inlägg i morse.
555kr går till Jonas när löning inkommer, en femma för var och en i de tres gäng..
Jag vill ha högre räntor. Mitt bostadslån är bundet i flera år framöver till mycket låg ränta och lånet är ganska litet.
Bra ränta på banken vill jag ha så att inte inflationen äter upp hela sparkapitalet.
Vi som har amorterat ordentligt på våra lån de senast decennierna ska inte behöva bekosta andras lättsinne.