EU-kommissionens prognos för BNP-tillväxten i EU-länderna visar att Sverige inte bara är sämst utan också det enda landet i EU som 2023 förväntas uppleva en recession och ekonomi som backar på helåret 2023. Orsaken till detta är att de svenska hushållen är mycket mer räntekänsliga än resten av EU, eftersom vi spenderat åtminstone 20 år i att tävla om vem som kan låna mest pengar för att köpa en bostad och byggt upp en enorm skuldbubbla utan att skapa något av värde. Nu får vi betala för detta när räntorna normaliseras.
Sverige förväntas få en årsrecession på -0.8% medan BNP för Eurozonens länder går i snitt 0.9% och 0.8% för hela EU.
Det sägs inte varför, men Sveriges hushåll är i särställning och de mest skuldsatta i Europa. Därmed slår normaliseringen av räntorna stenhårt mot svenskarnas konsumtion, mycket värre än i resten av EU.
Detta får vi skylla oss själva för.
I 20+ år har svensken definierats av bostaden och tävlat om vem som kan låna mest pengar för att betala så mycket som möjligt för en bostad utan att skapa något av värde (värdering och värde är olika saker – att höja värderingen på en bostad skapar inget värde, värdet är fortfarande bara en bostad). Visst, en del har kunnat sälja sin bostad dyrt och köpa en billigare och sitta med miljonerna i mellanskillnad, men för att du ska kunna cashat hem i bostadsbubblan måste någon annan gått in i den och kollektivet hushåll har inte blivit mindre skuldsatta.
Så nu får vi betala, och om de här räntorna normaliseras enligt Riksbankens prognos så kommer vi få fortsätta betala länge än. Svenskens välstånd var som högst runt pandemins start 2020, och sedan dess har vi fått reallönesäkningar som kollektiv och skulderna har blivit mångfaldigt tyngre.
Men ingen brydde sig under bostadsbubblans och skuldbubblans uppbyggnad, så kom inte och klaga nu.
Vi kunde gjort som i ansvarsfulla länder och från början haft ett amorteringskrav på hela bostaden på säg 30 år, dvs allt annat lika 3.33% om året. Det hade hållit nere uppblåsta bostadspriser och förhindrat att bubblorna byggs upp, men nu var det viktigast att kunna säga hur mycket bostaden var värderad till.
Men bostaden betalar inte dina räkningar.
Bli inte förvånade om detta slutar med att vi inför euron som valuta – och du slutar därmed att vara miljonär på pappret när miljonär blir något som ska mätas i en internationell världsvaluta och inte italienska lire eller ryska rubel – och det till en usel växelkurs som för evigt permanentar svenskarnas relativa fattigdom. Du kan flytta likvider utomlands och skydda dem mot kronans fall, men du kan inte flytta den där bostaden om du mäter ditt miljonärskap i …
Vi har ändå ungefär noll eller rent av negativt handelsnetto med övriga EU-länder och gynnas alltså inte av en egen valuta, utan tvärt om missgynnas. Frågan är bara hur många år kronan finns kvar? Kan bli en bra valfråga 2026.
177 kommentarer
Den som står i skuld är inte fri
sa redan Göran Person
kanske nåt att tänka på innan räntorna höjs ännu mer?
Sitt still i båten.
Uttrycket kom väl från en tidigare sosse, Ernst Wigfors, som formulerat om ett tidigare bibliskt uttryck:
”Den rike är den fattiges herre, den som lånar blir långivarens slav.”
Är den rike idag bankerna?
Herren, G Persson, sitter väl påpassligt i en sådan bank och styr över massa lånetorskar nu!
[REDACTED]
Invandringstourettes. Kontot låses.
Personligen är jag lite ambivalent till det talesättet. Antag att vi strök alla världens skulder imorgon. Blir alla ekonomiskt fria då? Svar nej. Det går inte att försörja sig enbart på att vara skuldfri. Kommer det förändra att den rikaste lilla procenten fortsätter inneha en majoritet av förmögenheterna? Svar nej. Kommer det förhindra att nya lån tecknas? Svar nej. Läser man hur Marxismens definierar proletariatet så är inte heller skulder någon egentlig faktor. Man är fortfarande en ofri löneslav under kapitalismen, oavsett, enligt marxistisk lära. Å andra sidan så kan naturligtvis skuldavskrivningar vara ett verktyg inom fattigdomsbekämpning. Slutligen kokar det nog ner till att jag aldrig gillat Göran Perssons nyliberala politik och därmed inte hans talesätt heller.
Euron kommer att komma om det blir en riktigt rejäl kris, vi svenskar agerar ju bara när det blivit en rejäl kris och då i panik. Se bara på Nato och EG-medlemskap
Samtidigt är det ketchupeffekt. Det borde agerats tidigare, defacto var vi ju i praktiken djupt involverade i samtliga när väl beslutet togs från politiskt håll.
Så det är väl snarare viss tröghet från vissa politiska organisationer att inse vad som är som är problemet.
Ja, vårt största parti som alltid är emot internationella samarbeten där man gör åtaganden och uppoffringar är ju alltid emot för att sedan vända under galgen. Kommer hända med Euron ocksåvid en lämplig kris
Lite gulligt ändå att man med sådan säkerhet redan idag vet att Sveriges ekonomi kommer att utvecklas sämst.
Den kristallkulan skulle jag vilja låna…
+1
Det är en prognos. Säger du också “SMHI har lovat sol idag”?
Det är väl ingen svår prognos … kraschar man en stabil energiförsörjning samtidigt som man satsar siljoners siljoner av skattebetalarnas och pensionsfondernas pengar på utbyggnad av energiintensiv industri och en elektrifiering av transporterna så går det massivt åt skogen. …
Kombinationen höga hushållsskulder och privatisering av monopol är en farlig kombination. Anders Borg “trodde” det var bra….
På ekonomifakta kan man se hushållens skulder som procent av BNP och jämföra Sverige med flera länder i europa.
Håller med om skuldberget och bostadsbördan, men det finns riktigt stora (sydeuropeiska) problem inbyggda i euron som trots detta tycks utklassa kronan på ren storlek.
Sen undrar jag om inte sjunkande kompetens inom näringslivet är en delförklaring.
Även kundorienterade företag har svårt att komma i tid, leverera enligt specifikation och andra rena hygienfaktoter.
Lär bli ett problem att få de smarta killarna att bli ingenjörer då deras pappor berättar att de har fel kön för att kvoteras in för att göra karriär.
Varför skulle det vara ett problem för sjunkande kompetens i näringslivet? Den sjunkande kompetensen beror ju på att de “smarta killarna” inte är så smarta längre utan är omsprungna av kvinnorna för länge sen, men de “smarta killarna” sitter på sina ingenjörsjobb och slappar och drar hockeyomklädningsrumsskämt och försöker hålla de smartare kvinnorna borta just pga av sina kön så de inte blir avslöjade som de slackers de är……
https://allastudier.se/tips-o-fakta/kvinnor-utbildar-sig-m%C3%A4n-f%C3%A5r-jobben-16403
https://www.sverigesroster.se/produktion/kvinnor-utbildar-sig-vidare-mannen-star-kvar/
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/befolkningens-utbildning/pong/statistiknyhet/befolkningens-utbildning-2019/
Men stackars liten. Blev du kvar med skotern i Abborrträsk?
Det blir nog allt svårare att känna professionell stolthet när själva insatsen på jobbet får allt mindre utfall på något.
När de flesta jobb blir lättare (pga ex “digitalisering”) så blir kompetens mindre avgörande och position mer avgörande. (Vissa kanske tycker digitalisering är jobbigt, men det handlar inte om er …) Att klicka runt i ett IT-system som ersätter kanske 10 “sekreterare” kan kännas ungefär som att klicka runt på ett socialt nätverk. Det är avsiktligt men en bieffekt är att det blir svårare att känna ansvar. Iaf tills det blir klarare vilka nya uppgifter som behövs.
Nja, det tyska problemet kvarstår. En bilindustri som inte riktigt kan ställa om och extremt tungt investerade i gas och förnybar energi när det gäller övrig industri.
Alla länder i Europa har sina utmaningar, i Sverige är de helt självförvållade.
Låga eller negativa realräntor är socialism för rika.
Jävla uppviglare. Nåja, så länge arbetstagarna tar sitt ansvar och inte begär löneförhöjningar är det lugnt.
Om vi är handelsneutrala mot EU skulle vi ju kunna gå ur och isolera oss mot omvärlden med tullneutralitet. Det vi inte kan ersätta är ju fossila bränslen och det köper vi från Mellanöstern och Norge.
Kanske är läge för en vikingaunion med UK, Norge och Sverige?
Skämt åsido tror jag vi reder ut det här för vi är inte ett misskött PIIGS-land eller ett land i Afrika.
Men visst slår det mot den lånade levnadsstandarden som vi inte hade råd med från början.
Som jag skrev i morse har vi det ändå rätt bra och helgen får firas med att halsa importöl till epadunk i stället för skumpa till belugan men det går bra det med.
Mitt svåra problem i tillvaron just nu är att sälja en bil och byta. Skall jag köpa en Toyota Aygo eller en Hyundai i10?
Ett problem är att det är väldigt svårt att komma ur en kultur av att låna pengar till konsumtion, vilket privat boende är.
Är det? Jag uppfattar det som om privat boende har varit en ganska säker investering över tid. Men du kanske pratar om Norrlands inland?
Om du funderar lite över det kommer du efter tag fram till att boende är en kostnad, inte en investering. Att priserna för boende har stigit de senaste 30 åren (och att gå lång bostad då har lönat sig) har berott på strukturella faktorer, ex.vis nollräntor, stigande befolkning, ‘white flight’ (ökande segregering) mm…
Hur tror du priserna utvecklar sig över en längre period om räntan ligger runt 4%, befolkningen står still med stillastående GDP och ‘white flight’ blir till färre områden i sverige eller till utlandet?
Vare sig det är en investering eller konsumtion, är det något som inte är produktivt. Svenskarna har tyvärr gått helt vilse här. Systemet har byggts upp för att trigga upp priserna så mycket som möjligt, och pressa köparen att hela tiden betala mer. Exempel:
bort med ”riktig” fastighetsskatt, alltså en dyr bostad blir billigare.
amorteringsfrihet, kom så sent som på 90-talet. Triggar kraftigt priserna då månadskassaflödet kraftigt förbättras.
budrundegalenskapen. 100% utvecklad för att trigga upp priserna och försämra transparensen.
I många europeiska länder är allt detta tvärtom: amorteringsfrihet har aldrig funnits och max amorteringstid är 25-30 år, fastighetsskatten är en andel av bostadens värde och inte en fast avgift, budrundor finns inte, annonserat pris gäller – prutning.
Och tänk om en liten del av alla dessa pengar hade investerats i något produktivt eller rent av innovativt…
En bostad är ju en maskin som producerar boende, så på något plan är det produktivt.
Jag är alltså inte en investeringsimbecill. Ej heller oskolad inom ämnet. Jag tror du får fundera några varv till.
https://investerarfysikern.se/2022/05/avkastning-pa-hus-varlden-over-ar-1870-2015/
Boende, där avkomma produceras. Själva kärnan i produktionsbasen!
Avkomman ges där också utvecklingsmöjligheter, inte helt sällan direkt proportionerligt till bostadens kostnad.
Sen produceras väl hälsa (livsstil), nätverk (bjudningar), etc.
Finns nog massa “produktion” man kan härleda till bostaden.
En högpresterande familj tarvar adekvat boende. De kommer inte ha tillräckliga utrymmen i ett miljonprogramsområde.
Privat boende räknas som konsumtion, köp av boende att hyra ut räknas som investering.
Länder med överdådig skuldsättning åker oftast dit igen kort tid efter en sanering. Som Sverige. Vi hade ett tråkigt bad på 90-talet och så fort det var över återgick vi till överdådig utlåning och sitter nu här igen.
Johan Persson tyckte ju att en valuta på 15kr/euro var lagom för att gå mer i euron. Finns ju fortfarande en enormt stark idé om att låg valuta=bra för exportindustrin vilket helt bortser från att den industri det är bra för måste ha huvudelen om inte alla sina kostnader i kronor vilket egentligen endast skog, gruvor och el har.
Förståsigpåarna hävdar ju att de inte förstår varför vår valuta är skräpvärderad, med påståenden att analyser visar att den borde ligga ungefär runt 7kr/euro.
Verkligheten är ju att kronans dumpning och riksbankens “substitution/kvalitetsjustering” av kpi har gjort att inflationen sett ut att vara noll när den nog i verkligheten varit betydligt över 5% vilket troligen är varför kronan dumpats.
+1
+1
du menar att alla dessa stödköp som gjort att Riksbanken behövde nästan 70 miljarder i kontantinsats för att inte gå omkull påverkat marknaden? Det har skapats jättemycket kronor pga stödåtgärderna.
De har bara vält in i tillgångar och nu så…
Just de skapade kronorna är inflation.
KPI är inte inflation.
Är inte techbranschen den största exportindustrin?
All kod som utvecklas i Sverige är ren export. Vad importeras? Inte el i alla fall. Kanske licenskostnader och köpt IP.
Nej, den största enskilda exportindustrin är “fordon för vägar” (211 miljoner 2021) följt av “övriga affärstjänster” för 184 miljoner.
Av “övriga affärstjänster” är framgår inte av statistiken men anekdotiskt så vet jag att en oerhört stor andel av “affärstjänster” som man köper från Svenska företag i sin tur läggs ut på utvecklare i exempelvis Ukraina eller Indien. Vi har exempelvis för 2021 en import av “övriga affärstjänster” på 256 miljoner. Nettot på detta blir alltså snarast negativt.
Helt enkelt tror jag inte vi exporterar kod, kodarna sitter snarast utomlands.
Tele, data och informationstjänster har vi ungefär 150 miljoner export och 100 miljoner import så något bättre men även där om vi tar Ericsson som exempel så sitter ju väldigt mycket av utvecklare utomlands.
Merchanting heter det väl, “övriga affärstjänster”.
Betyder att t ex Volvo tillverkar lastbilar i Frankrike, men det bokförs i Sverige. Är alltså inte några svenska jobb bakom det där.
Det enda som verkligen hamnar i Sverige av den exporten är vinsten, säg 10% av den summan. Resten har aldrig gett någon påverkan på svensk ekonomi.
På tal om Le Big Mac…. Inte enligt BigMac-index. Enligt det är kronan övervärderad.
https://www.economist.com/big-mac-index
Som tur är reagerar inte marknaden eftersom de förstår att Johan Persson inte vet vad han dillar om.
Man kan tillägga att allokeringen av resurser blir väldigt fel när man artificiellt skapar en lågkostnadsland där det är billigt att tillverka skruv. Industrin blir helt enkelt sämre, och fokuset flyttas från forskning och utveckling till tillverkning och service.
Ja, killen vid grillen,är det någon som lyssnar på honom?
Problemet är att det är farligt när ministrar går ut och pratar om saker de inte förstår sig på alls. Att säga att kursen ska vara 15kr betyder att utländska spekulanter kan börja sälja kronan kort ännu mer än de redan gör vilket trycker ner den ännu mer.
När vi på nätet spekulerar om något så spelar det ingen roll, men när en minister som kan förväntas sitta på mer kunskap och framförallt kan påverka beslut spekulerar högt så är det farligt. Han borde hållit truten eller hänvisat till finansministern.
Vore bra om Joha Persson läste sitt eget partorogram, men tveksam om han läst det överhuvudtaget i någon fråga
Citat från deras partiprogram
“Sverige blir fattigare av att stå utanför eurosamarbetet. Dessutom går vi miste om att påverka flera viktiga beslut för svensk ekonomi. Därför borde Sverige införa euron.”
Om du vill veta verklig inflation är det bara att kolla på M1 och M3 penningmängd och hur snabbt de ökar (ca 8%/år i genomsnitt sedan år 2000; och aktier och hus har gått upp ca 8% per år sedan år 2000…)
Det är nu som den gula s.k. “dumma stenen” som “inte lämnar utdelning” och som “inte blir mer” och “inte har en naturlig avkastning” ändå ger en rätt så okej (onaturlig?) avkastning. Det, och globala indexfonder, är det som räddar svensken från MärtaMagdalena-inflationen orsakat av i förtid nedstängda kraftverk utan att ha något istället som är lika bra.
Ja, fast Théden (Theoden?) sabbar ju värdet på globalt index genom sitt kronförsvar.
Att jag som total lekman utan speciellt mycket kunskap kunde lista ut detta för länge sedan säger något om de ansvarigas kompetens och naivitet. Nu bor jag förvisso i hyresrätt, men antar att även jag får vara med och betala för de som fått ränteavdrag (förlåt, räntebidrag menar jag) och andra faktorer som pumpat upp tillgångspriser.
Rätta mig om jag har fel, men medierna skriver nästan aldrig att det finns “risk” att bostadspriserna ökar, medan begreppet risk eller motsvarande används friskt när priserna minskar. För oss som inte kunnat ta del av prisökningarna positivt ter det sig som att väldigt många som får uttala sig i medierna och i politiken är med i spelet och därför partiska. Det borde alltid undersökas huruvida någon som uttalar sig är belånad själv eftersom det påverkar olika uttalanden.
“Vi har varit naiva här också.” (hälsningar, både högern och vänstern)
Du vet om att ägaren av din hyresrätt har 100% ränteavdrag?
Okej. Tjänar jag något på det?
Nu har jag läst på lite och svaret verkar vara nej, jag tjänar inget på det utan det ökar avståndet mellan de som är inne i bostadsrättsmarknaden och de som är utanför den. Kom gärna med motargument.
Eller jag kanske tjänar på att hyrorna eventuellt blir något lägre, men är det inte så att bostadsrättsägarna tjänar ännu mer på ränteavdraget än hyresgästerna?
Sänker behovet av högre hyror för att få samma avkastning så jo du tjänar på det.
Men framförallt kan du fundera över om “Nisses hyresbolag” som hyr ut en bostadsrätt till Nisse ska premieras över att Nisse äger bostadsrätten själv.
Om man anser att företag ska ha avdragsrätt så måste man nog acceptera att även privatpersoner ska ha rätt till avdrag för att inte enormt ytterligare öka differensen mellan kapitalägare och vanligt folk.
Det är du och jag som varit naiva, Robert! Såna som vi, som är allergiska mot att stå för mycket i skuld, har levt med en mycket lägre levnadsstandard än de andra under många år i väntan på att vår tid ska komma. Och nu när den väl kommer får vi vara med och betala som alla andra, och får inte mycket till belöning för alla år av försakelse. Vi borde ha hoppat på tåget vi med!
Man kan ju tillägga att vi som varit de relativa förlorarna på bostadsmarknaden under flera decennier nu nästan framstår som orättfärdigt tursamma som inte dras med i raset. Men det blir väl vi som får vara med och hjälpa till med stödåtgärder igen när gnällande och högbelånade barnfamiljer skall få hjälp att kunna bo kvar i trendiga villan.
Narrativet är redan fastställt med en grupp som det alltid är synd om och som det behöver gå bra för (den urbana medelklassen), några onda skurkar (bankdirektörer, aktieägare, korrupta politiker), samt en stor grupp ointressanta statister (folk i hyresrätt, folk på landsbygden, folk som äger sina bostäder på riktigt).
Jaja det var väl det valet du gjorde, eller såg du inte gratispengarna komma?
Cirkulera gå vidare till gå, sluta vara så bitter helt enkelt. Vilka stödåtgärder pratar du om är lite oklart. Jag har mest sett elbidrag än så länge, och det är väl främst till villa ägare i glesbyggd. Ja i glesbyggd i spenaten så bor man oftast i villa. Vi pratar %. Jag är ingen förespråkare av bidrag nej. Bidrag ska vara behovsanpassade – fine
Riksbankens nollränta i högkonjunktur och stödköp av bostadsobligationer är en typ av stödåtgärd, införandet av den s.k. fastighetsavgiften och slopandet av den gamla fastighetsskatten är en annan, ROT- och RUT-avdrag en tredje, att man tillåter ränteavdrag på bostadslån mot löneintäkter en fjärde…
Det var någon statlig utredning för ett par år sedan som förespråkade att en ny fastighetsskatt skulle baseras på boyta för att bli “rättvis”. Så det kommer nog mer kul.
Jag kanske låter mer bitter än jag är; jag har bott på samma plats länge och har inte för avsikt att flytta någon annanstans än till kyrkogården. Så jag har valt att investera i andra slags kapital än just bostäder och har klarat mig bra på det. Men det är uppenbart vilken grupp som är viktigast för att vinna val och det är just den högbelånade medelklassen i städerna.
Det parti som lovar 100% avdragsrätt för räntorna vinner …
Aldrig fattat grejen med räntebidraget (aka räntebidraget). Det bidrar ju bara till att öka priserna och det borde bli plus minus noll för de som är intressenter, men endast minus för övriga.
aka ränteavdraget menar jag
Nu är inte jag på något sätt ekonom. Men jag tycker grejen med ränteavdraget är rätt självklar. Du tar ett lån, köper en lägenhet, när du säljer får du betala skatt på vinsten. Fram till att du säljer så betalar du ränta på lånen du tagit för att köpa lägenheten. Vilket då är en förlust på din investering.
Istället för att när du redovisar din vinst vid försäljning ska behöva redovisa vinsten-räntekostnad (räntekostnad är ju en löpande kostnad för köpet av lägenheten) så redovisar du bara vinsten och har fått ränteavdraget under alla år du ägt lägenheten. Det är helt enkelt något som gör det enklare för oss alla när vi taxerar försäljning av lägenhet.
Ränteavdraget är klart logiskt eftersom samma 30% gäller åt andra hållet. Däremot är det inte fullt lika logiskt att betala skatt på eventuellt vinst, i princip skatt på inflationen.
Men varför är det just 30%, skulle det inte tex kunna vara 22%.
Tja, skatt på intäkter kompenseras ju normalt inte av avdrag på kostnader. Skatt är inget nollsummespel spel, idén är att få in pengar.
Samma 30 % gäller inte åt andra hållet, eftersom bolåneräntor är en kapitalkostnad men avdraget får göras mot arbetsinkomster.
Du får ju knappast göra avdrag för dina kapitalförluster på värdepapper mot arbetsinkomster.
Trollet, 22% vill jag minnas avdraget är efter 100k/år. Klart ologiskt då det borde vara 30% även där. Ja att det krävs en inkomst är lite märkligt, men de flesta med bolån är ju ändå löneslavar. Eller har en pension etc att dra det mot. Oftast en icke-fråga i praktiken. Men visst borde det vara så att en inkomst inte borde krävas.
Om man ser en bostad som en kapitalplacering är det logiskt med att man får göra avdrag för sina kostnader, men då inte över alla inkomstslag utan bara mot kapitalinkomster.
Om man ser en bostad som en konsumtionsvara och ändå anser att man skall ha rätt att göra ränteavdrag, så borde man med samma logik även anse att man skall få göra avdrag för sina sms-lån som gått till krognotor och spel på hästkapplöpningar. Konsumtion som konsumtion.
Själv så anser jag att bostadsrätter och småhus med små tomter där man inte kan bedriva näringsverksamhet är att betrakta som konsumtionsvaror och därmed inte skall ha ränteavdrag över huvud taget. Lant- och skogsbruksfastigheter, vilka utgör näringsverksamhet och deklarerar för detta, skall ha fullt ränteavdrag mot inkomstslaget kapital.
Fast så fungerar det inte. I de länder där man inte har ränteavdrag, får man inte dra av räntekostnaden vid reavinstberäkning. Enbart vid fastighetsinvesteringar för uthyrning kan detta dras av.
Hyresvärdar har 100% ränteavdrag. Annars hade hyrorna varit dubbelt tre gånger så höga, typ. Klart även den som äger sin bostad ska få ränteavdrag.
Okej! Men ökar inte avdraget på eventuella prisökningar då eftersom folk kan låna mer än annars och ändå klara ekonomin?
Det är linjärt. Eller snarare sämre än linjärt, eftersom avdraget trappas ner från 100 000 kronor vilket nog en del upptäckt nu när räntorna sticker iväg och man inte längre har lika högt avdrag, utan fått en liten extra ökning.
Eller så upptäcker man det när man ska deklarera…
Nja. Bloggaren nämnde att vi borde haft amorteringskrav för motverka prisstegringen. Skulle nog ha lagt till att ränteavdraget skulle tagits bort medan räntan var låg.
Bloggaren har helt korrekt. Jag misstänker att han vill ha likt jag, amorteringskrav, fastighetsskatt, avskaffad skatt på vinst. Ränteavdrag finns där av logiska skäl. CPHvs Stockholm är en intressant jmf som inte är nån vidare vetskap för lånetorsken i Stockholm. Netto 50% högre löner, och 20% lägre bostadspriser. Svårt att förklara, utan slappa lånelöften.
På den gamla goda tiden så var ränteavdraget 85%. Och de statliga lånen hade lägre ränta än inflationen. Men det är väl inget nytt nu, skillnaden är dock reallöneökningarna som nu är kraftigt negativa. Då var de kraftigt positiva – varav uttrycket inflation skriver av mina skulder. Lite annorlunda idag. Att vi har sämst utsikter inom EU kommer inte direkt som en överraskning. Ja jag såg det, varför jag downsizat och lyft ut en del pengar
Amortering har man för att minska samhällskonsekvenser. Inte för att nå noll i lån, det saknar vits i ett större sammanhang. Förutom tillväxt då i en miljö där räntan går upp. Så länge säkerheten vida överstiger lånen så är det inga problem. Utan problemet är nu att vissa vettlösa bostadsköpare gått in med 6,67 ggr hävstång på eget kapital. Det kan bli dyrt för alla, och inte minst för den som hamnat under ytan och tvingas defaulta.
Mjau: Det är inte så enkelt som att titta på lönen och jämföra mellan Danmark och Sverige. Skattesystem och hur man betalar för pensioner osv skiljer sig avsevärt så när alla dessa saker är betalade så är det inte så säkert att bruttolönen är så enormt stor skillnad.
Exempelvis om jag minns rätt så ligger hela pensionskostnaden synlig som avgift du behöver betala, alltså som om arbetsgivaravgifterna istället var synliga på lönen. Om man skulle synliggöra dessa i Sverige skulle din lön se ca 30% högre ut men du skulle inte ha ett öre mer i disponibel inkomst.
Men hyresvärdar gör ju avdrag på den inkomst som fastigheten ger upphov till medan husägare gör avdrag på en till synes helt orelaterad inkomst.
Med samma resonemang så borde ju hyresgästen få göra ett avdrag för hyran, eller? Och nej, att hyresvärden får göra avdrag är inte något som är samma sak eftersom ju degen måste in ändå för att täcka kostnaderna. Notera att om du jämför med företag så får ju de göra avdrag för lokalhyra.
Nja bor du HR så nyttjar du en tjänst/abonnemang likt Netflix. Vad ska du dra av? Din HR-ägare som tar risken och ägandet får såklart dra av räntan. För övrigt anser jag att subventionerade centrala HR som jag är med att finansiera är klart underskattade. Vad ska jag göra åt det? Jo spela spelet såklart, samlar kötid här. Om 25 år kan jag checka ut, ja guldet är då nedgrävt så jag förutom finansierad hyra kan få bostadsbidrag och ändå leva av täljguld
Att försöka pladdra bort det med att det rör sig om ett “abbenemang” och att någon annan tar mer risk ger jag inte mycket för. O’learys får dra av om inte för netflix-abbonemanget så nog för cmore och discovery+, de får även dra av för hyran och det har inte så mycket med risken det tar att göra utan det faktum att lokal och TV-kanaler är tämligen nödvändiga saker för att bedriva en sportbar och därmed blir kostnaderna därför avdragsgilla.
Så över till bolånetagaren, räntan är en kostnad för bostaden och vilka inkomster menar du att bostaden är en nödig förutsättning för att inbringa? Har du svar på det (*) så kan du ju försöka förklara varför bostad helt plötsligt inte skulle vara nödig förutsättning bara för att man hyr.
(*) Notera att svaret måste ha något med arbetsinkomst att göra eftersom det tydligen är det man gör avdraget på.
Spelar väl ingen roll om det är nödvändigt ont eller inte. Din HR-ägare gör avdrag för sina räntor. Du som inte äger boendet har därmed inga lån kopplade till bostaden.
Det är ingen inkomst man gör avdrag för utan för en utgift eller kostnad. Fullt logisk då jag t ex jag betalar 30% skatt på ränteintäkter. Det som är fel är att det krävs en inkomst
Sen kan man argumentera för att kostnader/intäkter på kapital inte ska beskattas. Det viktiga är att där finns symmetri. Jag HR är betrakta som ett abonnemang, sjukt smidigt. Men ska självklart vara dyrare än ägt boende
Jag som t ex privatleasar en bil, får självklart inte dra av räntan på lånet utan det gör ägaren/leasingbolaget. Jag köper blott ett abonnemang, nu råkar jag veta vad jag skrev på. Inte så många som förstår det där med privatleasing har jag märkt.
Vad som är nödvändigt spelar väldigt stor roll. Som företagare får man dra av för kostnader som är nödvändiga för inkomsternas intjänande – det är liksom det som är huvudprincipen för varför man får göra avdrag. För företagaren spelar det alltså noll och ingen roll om det är man själv som har räntekostnader eller inte, om det är ett abbonemang som tickar kostnader eller inte. Ett företag som t.ex. leasar en bil får alltså dra av kostnaden för detta även fast man som du påpekar inte direkt står för räntekostnaderna.
Ditt resonemang om logiken i att man betalar skatt för ränteintäkter så skall man vara berättigad att dra av sådana kostnader också faller ju platt om man börjar tillämpar den principen fullt ut. Alla varor och tjänster jag köper behöver ju leverantören direkt eller indirekt skatta för intill sista kronan. Skall man alltså vara berättigad att göra avdrag för vadhelst man lägger sin lön på? Det skulle i så fall komma att eka rätt tomt i statens kassakista. Speciellt skulle ju hyreskostnader vara avdragsgilla med motiveringen att hyresvärden får skatta för hyresintäkter.
Så den där logiken med att göra avdrag för ränter mot inkomst av tjänst haltar ganska betänkligt.
Tycker inte det är jämförbart.
1) Ett företag får givetvis dra av samtliga kostnader (finns undantag). Annars skulle ju ett företag utan vinst tvingas skatta baserat på omsättningen . De få dra av el sophämtning trappstädning också. Skall det också vara avdragsgillt?
2) Min lägenhet är en investering som ger avkastning varje månad.
I mitt fall ca 5000 kronor lägre hyra/avgift per månad. Den intäkten är skattefri. Då bör jag inte få dra av räntekostnaden.
Förut när det fanns riktig fastighetsskatt så var ränteavdraget rimligare.
Kan du förklara hur du menar? I ett företag med hyresrätter måste väl 100% av räntekostnaden täckas av hyran. Det betyder att den som hyr betalar full ränta men den som lånar själv får dra av 30% av räntan.
Robert, du är i fint sällskap när det gäller ifrågasättandet av räntesubventionerna.
Paul Krugman, Nobelpristagara i ekonomi, menade att Swe borde minska subventionerna gradvis för att till slut nå noll.
Och visst har han rätt och alla “hobbyekonomer” som påstår annat skall man kanske inte ta på så stort allvar.
Just Krugman är väl den ekonomipristagare som viftat högst med sitt pris i allehanda sammanhang, även sådana som han inte alls är särskilt insatt i. I och med att han har en kolumn i NYT (är det väl?), så har han åsikter om allt möjligt varje vecka.
Men att ränteavdragen på bostadslån måste bort har han ju helt rätt i.
Viktigare är dock att en ny fastighetsskatt införs, eftersom det nuvarande systemet leder till överbeskattning av landsbygden och jättehöga bostadspriser i städerna. Samt att denna fastighetsskatt inte gynnar bostadsrätter.
Samt en stämpelskatt på bostadsrättsaffärer, precis som på fastigheter. Gör skattesystemet bostadsneutralt.
Samt marknadshyror.
Samt en reavinstskatt på bostadsaffärer som är på samma nivå som reavinstskatten på andra sorters kapital. Höj till 30 % eller sänk övriga kapitalskatter.
Krugman är duktig i vissa områden men han har ingen koll på Sveriges förutsättningar eller regelverk.
Det är ungefär som när amerikaner pratar om att vi måste ha arvs och förmögenhetskatt utan att förstå att i Sverige räknades du som förmögen från löjligt låga belopp mot att det var hundratals miljoner i USA.
“Men ingen brydde sig under bostadsbubblans och skuldbubblans uppbyggnad, så kom inte och klaga nu.”
Det är en intressant spaning, hur skulle man betett sig på individnivå för att va nån som brydde sig menar du?
T.ex. genom att inte belåna sig, kan man tänka sig. Åtminstone inte upp över öronen.
Fast vad var alternativet menar du? Att inte bo nånstans? Vi har ju inte ett fungerade system för hyresrätter heller, i alla fall inte på platser där folk vill bo, dvs. där jobb finns.
Alternativet är så klart att bo längre från jobbet med längre pendlingstid, i en mindre bostad med lägre standard.
Hur översätter man “gasp”?
Mycket svårare att få ihop livspusslet med lämnande och hämtande av barn, behovet av två bilar i hushållet istället för att klara sig utan äter upp mycket av vinsterna. Att ha 1h+ pendlingstid enkel väg som typ verkar krävas för att komma åt nått billigt man faktiskt kan få tror jag inte ger nån direkt vinst alls.
Självklart, men det är ett alternativ. Det låter på de flesta här som att man inte har nåt annat val än att bo exakt där man vill och jobba på exakt den arbetsplats man vill.
Självklart har man andra val, men man får väll ändå utgå från att man redan valt det bästa alternativet? Hade det funnits ett “bättre liv” nån annanstans hade man ju valt det redan från början.
Fast det stämmer ju inte längre, idag kan man bo var som helst och jobba för vem som helst, inte alla men väldigt många kan göra hela sitt arbete hemifrån och ha uppdragsgivare från hela världen, så det där med att ”bo där jobben finns” samt att ”åka till jobbet” är en förlegad tanke och nåt som rimligen borde fasas ut.
De flesta företag går ju mer och mer mot att folk ska tillbaka till jobbet igen, bortsett från kanske IT-jobb då. Men typ alla i min bransch, jobbar på ett större medtech företag (~1500 pers) i gbg trakten, vi kan va hemma 2 dagar i vecken men inte många som är hemma mer än en dag. Kompisar på utvecklingsavdelningar på t.ex. volvo har liknande regler… Skulle säga att det är ett undantag att kunna jobba konstant hemifrån, inget nytt normalt alls.
Sen hade jag personligen inte klarat mer än typ en vecka hemma. Det är sjukt ostimulerande att bara sitta vid datorn hela dagen.
För många är det inte så enkelt. Man måste bo någonstans och livets varma famn är full av överraskningar. De objekt som har funnits till försäljning har varit väldigt dyra och även om man inte vill har många känt sig tvugna att ta lånen för att få en bostad nära arbete med plats för hela familjen, något som är viktigt för att livet ska gå ihop.
Men ibland får jag också känslan av att en del belånat sig lite onödigt mycket, ofta hört att boendet alltid ökar i värde, och att det nästan skulle varit smart att belåna sig hela vägen från tårna och uppåt. Och att se boendet som en investering i ett bostadsrace har kanske varit en tanke som varit direkt skadlig och lett till den situation vi är i nu.
Var hade du tänkt att bo? Det ges inte så många alternativ i större, städer om man inte, skall betala 12 tusen för en tvåa.
VVV
Hittar du en BR-tvåa i en större stad som kostar mindre än 12 000 i månaden till dagens priser (om föreningen har hunnit höja avgiften)?
Eller menar du historiskt? För då har man otvivelaktigen haft en bra avkastning på att äga de senaste decennierna (även om priserna skulle ha stått stilla).
Kö, hyresrätt stockholm: “Att få en bostad genom oss kan ta allt från ett par månader upp till 20 år eller mer. De flesta som får en bostad har en kötid på mellan 6 och 12 år”.
Då är det alternativet borta!!
Ok då blir det BRF, “I en 3 rum och kök får du max bo 4 personer. Max 2 vuxna resterande hemmavarande barn.”
Just nu t.ex. finner man billigaste 3/4:a för 2.8mkr i Fruängen, lite lagom utanför tullarna, 2:orna är inte just något billigare .
Så för en 2 barnsfamilj är det tält som gäller?
Om du menar att tält i Stockholm är bättre än en rymlig tvåplansvilla någonstans i Bergslagen, så behöver du ta av dig skygglapparna och se lite längre än metron går.
Den familjen har att välja på att bo kvar i huvudstaden och i så fall ta den ekonomiska risken, utan att gnälla om det går dåligt. Eller att söka arbeten i någon del av landet med billigare bostäder; även om lönen skulle sjunka så får man det inte nödvändigtvis sämre ställt eftersom man kan leva billigare.
Så länge andra kan tänka sig att göra det, så blir du överbudad, och då har du ingenstans att bo. Detta gäller iallafall om du har samma förutsättningar som andra: du behöver ha en relativ närhet till en fungerande arbetsmarknad, och du vill inte leva torparlivet.
Du kan få tag på billiga hus ute i obygden, absolut, men när du räknar med din extra pendlingstid som arbetstid, de renoveringar som måste göras (som inte höjer värdet en krona) samt extra bilkostnader, så går det typ på ett ut. Människor är inte ologiska varelser.
Pyramidspel, det gäller att inte vara sist in.
Nja, det skulle jag inte kalla det. Men man är väldigt utlämnad till de spelregler som finns vid just det tillfället du är ute på bostadsmarknaden. För oss så var det så att vi ville flytta innan barnen började skolan, för att ge dem en bättre chans att rota sig. Då kan vi liksom inte hoppa över när det kommer ut ett lämpligt objekt (vi lade bud på ett hus per halvår, så vi var väldigt selektiva). Tick-tick, du vet.
Jag har funderat på detta lite och nu för tiden jobbar många en hel del hemmifrån. Funkar utmärkt enligt mig att blanda dagar på jobbet med dagar hemma. Dessutom när jag är hemma kör jag tränings cykel 10min/h så både hjärna och kropp har steppat upp.
Oh ja, missförstå mig rätt: jag är högt belånad, men jag har ett hus som jag köpte för 3 miljoner, om det skulle ligga i, säg Göteborg, inte skulle stanna på 8-9 miljoner. Sen så bor jag i en skånsk håla, men jag jobbar hemifrån mycket, mycket ute på arbetsplatser runt om i regionen. Det gjorde att logistiken gick ihop för oss.
Vi valde att skaffa den högsta materiella standarden vi kunde få för vår budget, men det var ett medvetet val som vi kalkylerat med. Hade dock inte kalkylerat med 13 % inflation och 20 % större driftskostnader… men jag tänker att om vi klarar det nu, så har vi bröstat den värsta smällen, och om det stabiliserar sig på den här högre nivån, så är det lugnt på medellång sikt.
Får vi som inte belånat oss högkonjunktur? Nä, just det…
Man kan och har alltid lätt kunnat få en 4-5:a hyresrätt i Sthlm för 12 kkr/mån. Inte lång kö heller.
Nu har vi ett system där staten är rik och medborgaren fattig. Till skillnad från de flesta andra länder i Europa. Inte alla men de flesta.
–
Det finns få utomlands som egentligen förstår hur fattig gemene svensk är. Särskilt i jämförelse med dem själva.
Vad snackar du om? Staten är medborgarna
Politik handlar inte om att fatta kloka beslut. Politik handlar om att vinna val. Och vinna val gör man genom att inför val presentera sockrade bud för viktiga marginalväljarna inom medelklassen oaktat konsekvenserna på lite längre sikt.
“The welfare state is the oldest con game in the world. First you take the people’s money quietly and then you give some of it back to them flamboyantly.”
Skuldsättningen maximum måste väl vara begränsad till viss del av hushållen. Orten där jag bor har kanske 100 villor, finns många som inte har en enda krona i lån, en del hus sålts mellan 1 – 2 Msk. Då är orten endast ca 15-20 min utanför en halvstor kuststad som har enorma priser, därav gissar jag på att låneskulden är uppjagad på begränsade ställen samt inom en viss del av befolkningen.
Vad är genomsnitts skulden i landet?
Det är intressant att diskutera. Hur mycket av bostadsbubblan berör storstadsregionerna? Vad är medianvärdet på lånen kontra medelvärdet?
Jag upplever att rätt många ändå har rätt gott om pengar, om man inte råkar ha rörligt elpris i en nyköpt villa i Falsterbo, typ. Det är långt från någon 90-talskris än, även om nu faran inte är över på den fronten. Biter sig arbetslösheten fast p.g.a. att byggbranschen kollapsar och inte kommer igång snart igen så kan det bli dystra tider för väldigt många väldigt snabbt.
Tycker också folk har pengar och ganska små lån.
Bor i medelstor stad och är över 50 så de flesta jag känner har köpt billigt för längesedan.
Ska vi göra som Danmark?
Vad är det som skiljer Sveriges och Danmarks valutor åt som gör att skillnaderna blir så stora?
– Danmark har en fast växelkurs, vilket innebär att värdet mot euron ligger fast. 100 euro ska alltid kosta 746 danska kronor, plus eller minus 1 procent. Penningpolitiken anpassas så att den danska kronan håller värdet. Sverige har en flytande växelkurs, så marknaden avgör vad den svenska kronan ska vara värd.
Sverige hade länge en fast växelkurs, men som många minns övergavs den under den ekonomiska krisen 1992, då räntan under en kort period var uppe i 500 procent. Fredrik NG Andersson anser att svenska politiker fört en oansvarig politik under mer eller mindre 20 års tid, vilket ledde fram till denna akuta situation. I stället för en fast växelkurs infördes ett inflationsmål på 2 procent, något som Riksbanken har jobbat efter sedan dess.
– Problemet är att det var en annan tid, men inflationsmålet är inte ansvarsfullt längre – tiden har sprungit ifrån det, säger Fredrik NG Andersson.
Det som behövs är en ny ledning för Riksbanken
Efter krisen på 1990-talet tog regeringen ekonomiskt ansvar, och det fattades många obekväma beslut och gjordes åtstramningar. Men nu finns det inte alls samma tydliga riktning och det saknas sammanhängande prioriteringar, anser han. Särskilt allvarligt har det varit sedan 2013, då penningpolitiken varit väldigt expansiv i förhållande till euroområdet.
Faktum är att Riksbanken själva skulle kunna ändra sin inriktning att benhårt hålla fast vid inflationsmålet, det står i lagen och är inget som kräver beslut från regering eller riksdag.
Två procent taget ur luften
– Riksbanken har fortsatt att hålla fast vid 2-procentsmålet, men den siffran är helt tagen ur luften. Det finns ingen forskning som säger att detta är bättre än exempelvis 1 procent. Riksbanken har låst sig vid detta och har hamnat i en återvändsgränd, utan möjlighet att ta sig ur. Det som behövs är en ny ledning för Riksbanken, säger Fredrik NG Andersson.
När det gäller fast eller flytande växelkurs finns det både för- och nackdelar. En fast kurs är stabil, vilket är bra för att kunna förutse vad som ska hända. Samtidigt kan det bli rejält dyrt under ekonomiska kriser. Sverige klarade exempelvis krisen 2008-2009 ganska bra tack vare sin flytande kurs.
Flexiblare arbetsmarknad
För att kunna hålla en fast växelkurs som i Danmark krävs enligt Fredrik NG Andersson både en flexibel arbetsmarknad och en tydlig politisk vilja och förmåga att fatta obekväma beslut för att försvara penningpolitiken.
– I Danmark är arbetsmarknaden mycket flexiblare än i Sverige. Politikerna har gått in för att behålla den fasta växelkursen. Många gånger har man fattat tuffa beslut över blockgränserna.
Många lyfter fram fördelen med en låg kronkurs eftersom det gynnar exporten.
– Det stämmer i det korta perspektivet. Men på längre sikt blir det bara billigt, och man behöver inte vara bra för att konkurrera. Det är inget som gynnar ett långsiktigt välstånd, säger Fredrik NG Andersson.
Med tanke på den dramatiska ökningen av räntorna så är jag inte speciellt imponerad av Stefan Ingves.
Tycker inte att riksbanken har tagit sitt långsiktiga ansvar för att dämpa den ökande inflationen, att komma med räntehöjningar när skadan redan är skedd duger inte.
För min del är jag inte särskilt imponerad av Ingves, av den anledningen att han körde med en extrem lågräntepolitik tvärs igenom en ihållande högkonjunktur.
Att tokköpa bostadsobligationer med nyskapade pengar är inte att visa ansvar för att hålla inflationen nere; tvärtom är det nyskapade pengar som ÄR inflation.
Tack!!!
Varför är det enda man läser om att inflationen skapats av supply chain disruptions, höga energipriser och deglobalisering.
Ingen som funderat på vart pengarna tagit vägen när vi dubblerat antalet SEK/EUR/USD etc sedan 2008… Nej deeeet kan inte ha nååååt att göra med att priserna stiger. lol
Det är inte för inte som jag valt mitt användarnamn. Tror diskussionen om pengar kommer intensifieras, både i Sverige och globalt. Tidigare har vi sett på pengar som något som bara finns där i bakgrunden och som alltid fungerar, men jag bedömer att vi snart kommer tvingas ha en närmast filosofisk diskussion kring vad pengar är (och därmed en diskussion vad våra liv egentligen är). Vi har snart haft ett storkrig i Europa i ett år och vi har knappt ändrat våra levnadsmönster alls. Vi är vana att inte behöva tänka strategiskt och den växande penningmängden är en starkt bidragande faktor till detta mentala tillkortakommande.
Det är ju inte direkt så att större delen av oss har haft mycket val. De som har tjänat mest på uppvärderingen av bostäder är inte de som kommer betala, men det var deras generation som satt vid rodret när införandet av den förda bostadspolitiken gjordes. Det är en effekt av låga räntor, noll amorteringskrav, praxis med rörliga räntor som ger en perfekt cocktail. I Frankrike ges bolån på 30 år och ska betalas av på denna tid och din ränta är även den satt på 30års bindningstid, vilket gör att bopriserna inte öht sticker på samma sätt och även när räntorna går upp så påverkas inte hushållen nämnvärt. Det är resultatet av oansva och vilseledande hos de som suttit vid rodret som gett oss dagens situation och gör även Sverige i synnerhert känsliga för stigande marknadsräntor. Men vad skulle gemene man göra -Lämpligen tänkar du som andra att riksbankens prognoser är något att basera din egen kalkyl på. För ett år sedan så sa Ingves att Noll-räntan kommer bestå åtminstone 2024 ut. Hade samma politik och regler förts i andra länder hade de hamnat i samma situation.
Högmod går före fall.
På den positiva sidan så verkar trafiken i Stockholm anekdotiskt flyta på bättre än på mycket länge. Färre bilar = mindre köer.
Till oss högbelånades försvar: man kalkylerar med de förutsättningar som är givna vid husköpet, och det är svårt att ha andra spelregler än bostadsmarknaden i övrigt. Vi höll vår husköpsbudget. Hade det varit amortering på 30 år, så hade vi anpassat budgeten efter det, med billigare hus som följd. Där vi bor nu är fenomenalt med barn, absolut för stort för två i övre medelåldern, så vi vet att om 18 år (om allt går som planerat) kommer vi att sälja och flytta vidare till något mindre och billigare. Så för oss hade en högre amoterteringsgrad främst gynnat vår framtida ekonomi. Dock förstår jag att många köper ett hus för att bo i resten av sina liv, eller iallafall 30 år.
Problemet med 30-åriga amorteringsplaner är att det:
1. Garanterar inte låga priser (i USA är “30-Year Fixed Rate Mortgage” standard. Men en stor del av befolkningen har ändå inte råd att bo vettigt)
2. Räntekänsligheten blir kvar. 30-års “Fixed Rate Mortgage” har gått från 2,5 till nästan 7% på lite mer än ett år.
3. OM priserna i Sverige skulle gå ner så kan byggandet också dämpas. Och det leder på sikt till högre priser.
Så, en bättre amorteringskultur är önskvärd. Men det är inte något magiskt spö. Särskilt inte om man redan har ett amorteringskrav.
Många glömmer att man måste omfinansiera ändå när man flyttar ex.vis skiljer sig.
Men om det hade varit bra för din ekonomi med högre amorteringar, så hade du väl kunnat amortera mer?
Det är ingen som tvingar dig att ha så höga lån som möjligt.
Nej såklart inte. Vi valde att köpa den högsta materiella standarden som rymdes inom vår kalkyl och budget. Det hade vi gjort om vår kalkyl och budget varit mindre på grund av högre amorteringskrav.
Det jag menar är att om man sätter vissa förutsättningar på bostadsmarknaden så måste man anpassa sig efter dem. Om det finns ett amorteringskrav på 1 %, så kommer människor att göra sina kalkyler efter det. Om jag sätter in ett eget högre amorteringskrav, i min egen kalkyl, så kommer alla objekten bli dyrare i drift och min husköpsbudget mindre än de andra spekulanternas, och då kommer jag bli utprisad.
“Men har du inte räknat med 7 % ränta?!” kanske du invänder. Ja, precis, men det har också alla andra gjort, så det är en gemensam förutsättning. Hade jag i min egen kalkyl räknat med 21 % ränta, så hade min budget blivit konstgjort för liten och jag blivit överbudad för alla objekt. Marginalerna i budgivning är så små, och skillnaden i konsumtionsutrymme mellan hushåll i Sverige är inte så stort.
Men tillbaka till din fråga: ja, absolut. Om det hade varit det bästa sparandet istället för sparandet till buffert, pension, barnen, eller något annat långsiktigt finansiellt sparande. Men det är något som jag själv vill fatta beslut kring, inte låta någon annan bestämma, då jag vet att jag inte kommer äga huset när jag blir pensionär och mina inkomster minskar kraftigt.
Vi har ju ett EU val innan nästa riksdagsval. Den som vill driva frågan om EMU kan ju passa på då.
Men när Grekland kraschade var det rätt gött att vi inte var med. Gissar att gräset inte är grönare på andra sidan under en 30års period.
Med tanke på att vår valuta tappat 30% mot Euron så var det de som hade det mer gött än oss. Och Grekland fick de ordning på.
Och ändå så är det i praktiken ingen som vill lämna euron.
Vad Sverige gjort kontinuerligt är vad Grekland skulle gjort vid krisen, nämligen devalvera valutan tills dess att industrin blir konkurenskraftig igen. Det är som att kissa i brallan, varmt i början men sen börjar man frysa vilket är vad vi ser nu i Sverige där vi devalverat valutan i 20 års tid. Samtidigt hade Grekland inte tvingats göra ändringar i samhället som var nödvändiga för att inte hamna i samma situation igen.
Hade vi bundit kronan till euron 2003 vid omröstningen så skulle vi alla varit runt 10-12% rikare idag (kursen var ca 9kr/euro då) och jag ansåg redan då det var en för låg kurs.
Stölder och snatterier
Läste att ( inte så konstigt) stöld av kött ökat, tror bara det är
Början
Någon som vet om effekten av att riksbanken ska sälja obligationer från april också kommer påverka bolåne räntor mm ?
Euron kommer att bli för 2023 vad NATO var för 2022 (och 1990/91 för EU). I slutet av sommaren kommer paniken att sprida sig och alla inse att Fålkpartiet haft rätt hela tiden (precis som med NATO och EU).
Det tragiska är att Fålkpartiet alltid har rätt men ingen vill vara fålkpartist.
Jag fattar inte hur L kan ha så få röster.
Har alltid känt att de ligger rätt med alla de där frågorna.
Nu är det viktigt att vi inte sänker vårt bistånd till fattiga länder, nu måste solidariteten med de fattiga komma först.
Vi får inte glömma att vi är den humanitära stormakten Sverige.
När TROR ni vi ser nästa ATH för bostäder i Swe? Såklart ingen som vet men det går att tro/gissa! Ingen motivering efterfrågas.
Jag gissar på 2027.
2038. Då är energikrisen löst, el- och uppvärmningskostnader för villa återigen rimlig, samtidigt som vi kommit ikapp inflationen med lönerna och räntorna ligger lägre igen.
Nominellt så kan det bli inom något år eller två.
ATH för bostäder i Argentina är nog varje dag, skulle jag gissa på. Lycko dem.
Bra skydd mot inflationen alltså att äga en bostad.
Inte nödvändigtvis. Äger du en bostad i Sverige idag, så minskar den inneboende köpkraften i den varje dag just nu. Bättre att investera i värdepapper.
Men det är klart, om man kan bo skuldfritt och inte har för avsikt att någonsin flytta (och därmed realisera en vinst eller förlust), så sitter man säkert ett tag till.
Låt oss se vad Sveriges Kommuner och Regioner har att säga om läget på arbetsmarknaden, om det att antalet äldre ökar och ökar samtidigt som vi inte ser samma utveckling i arbetskraften:
Utmaningen består i att samtidigt som behoven av personal till välfärden och särskilt vård och omsorg växer, så ökar antalet sysselsatta blygsamt under perioden. Konkurrensen om arbetskraften på hela arbetsmarknaden är stenhård och många branscher efterfrågar personal. Kompetensutmaningen går inte att lösa enbart genom att rekrytera fler, arbetskraften räcker helt enkelt inte till.
Sug på den karamellen. Arbetskraften räcker helt enkelt inte till.
En arbetskraft som “inte räcker till” kommer bl.a. att leda till högre räntor eftersom det är färre som bygger kapital (dvs. sparar) än som konsumerar det (dvs. tar ut pengarna från huset, banken etc.) och hög inflation då lönerna drivs uppåt av att det är mer pengar (se ovan) som jagar det som allt färre producerar.
De kommande decenniernas pensionärer kommer att få allt mindre och mindre för sina pengar för varje år som går, och inte kommer de att kunna arbeta in några nya heller. Och den service de kommit att förvänta sig från det allmänna kommer att minska från år till år, då arbetskraften helt enkelt inte räcker till. Missnöjet bland dem kommer att vara enormt, och vissa partier kommer att gå extremt bra på sin retorik om allt-åt-alla och/eller att pensionärer ska får extrapengar.
Den enda ljuspunkten är att vi som har ett eller två eller tre decennier kvar på arbetsmarknaden kan se fram emot högre löner och bättre avkastning på sparandet. Det gäller bara att skydda sina pengar ifrån de gnidna och missunnsamma pensionärerna (min och din mamma är självklart undantagna).
Så frågan du kanske borde ställa dig är om inte Panama trots allt vore ett bra ställe för dina pengar. Pensionärer med mycket månad kvar i slutet av pensionen kan även de titta utomlands; bara i Polen lär levnadsomkostnaderna vara hälften av vad de är i Sverige.
Äsch, glömde länka: https://skr.se/skr/tjanster/statistik/personal/kompetensforsorjning.35468.html
Ett tillägg till…. Det är därför som jag blir helt lyrisk när jag ser saker som ChatGPT. Automatisering och AI kommer förmodligen att rädda oss ur det här genom att göra det möjligt att rationalisera och effektivisera bort en massa händer ur produktionen som sedan kan ägna sig åt mer kritiska verksamheter.
Ja om arbetskraften inte räcker till för en verksamhet, då är det dags för den verksamheten att börja höja lönerna, sänka arbetstiden, förlänga semestern, fastanställa sin inhyrda personal samt erbjuda andra förmåner ex. förmånsbil, hemarbete, fri telefon, optioner och liknande.
Då får man personal till sig!
Det är det som är en del av problemet. Det är Sveriges kommuner och regioner vi pratar om här, vård-skola-omsorg. Arbetskraftsbehovet där är enormt. Om personalstyrkan där ska bibehållas i relation till behovet på en åldrande arbetsmarknad måste lönerna upp enormt i förhållande till BNP. Och då måste skatterna höjas markant även från dagens nivå; och då går pensionärerna en ännu tråkigare och fattigare framtid till mötes.
Och hemarbete i hemtjänsten?
Ja omvårdnadssektorn är överstor i Sverige. Liksom transfereringarna. Det är en del av problembilden. Det är för många som inte arbetar och måste försörjas av det allmänna. Det ger ett tryck uppåt på skatterna.
Det finns en hel del administrativt fläsk att skära loss innan skatten höjs.
Medlemsavgiften till bromsklossen SKR kan med fördel rivas och makuleras.
Låt mig gissa: varm i kläderna efter elstödet så kommer väl vår begåvade regering rycka ut och rädda lånetorskarna från de höga räntorna. What could possibly go wrong?
Att “ingen brydde sig under bostadsbubblans och skuldbubblans uppbyggnad” är lite väl kategoriskt formulerat. Vi fanns, även om vi var få. Men, sak samma. Nu är vi där vi är.
Hade vi haft fria marknadshyror så hade vi inte skapat en så dysfunktionell bostadsmarknad med skenande bostadspriser och belåningar. Ännu ett sätt som sosse-svamp-vänsterpartierna sänkt landet på. Inte för att Alliangsen eller Jök-Lööf gjorde något åt det heller…
När bloggaren för några år sedan skrev om bostadslånen och varnade för vad som kunde komma, kommenterade undertecknad som bor i Frankrike sedan 1973, att fransmännen boende på landet eller i småstäder har en helt annan syn än svenskar på att dra på sig skulder av vad slag det vara månde. Les bobos i storstäderna, d.v.s Macrons kärnväljare, cirka 18% av valberättigade, är lika skuldsatta som svenskarna.
De flesta av mina grannar, liksom jag själv har köpt bostaden utan lån, liksom den bättre begagnade dieselbilen. Undertecknad verkar i trähusbranschen och bland mina kunders nyårshälsningar berättade tre att de nu amorterat av sina bygglån efter 10 eller 15 år och var glada och lättade över att vara skuldfria.
Min kommentar här för några år sedan, resulterade i flera svar från bloggens läsare. Svaren gick ut på att jag var dum som inte lånade maximalt med gården som säkerhet och investerade pengarna. Kanske så, men i stället sover jag och mina grannar i lugn och ro.
Nu ska ni veta att även om vi franska lantisar inte affichera vår ekonomiska situation med märkeskläder, EV och semester i Alperna, lever vi gott om än utan att slösa. Till exempel, de flesta lantisar har inget kapital investerat i pensionsfonder eller aktier. I stället äger de två eller tre lägenheter, skuldfria, i närmsta stad. Det ger hyresinkomster även när tidern är dåliga och skyddar mot inflationen, i varje fall så länge någon politiker inte beslutar att frysa hyrorna, men sådana brukar inte bli långlivade.
Var det en lånemarknad med rimliga räntor tillgängligt i landsbygdens Frankrike då och senare?
Eller var det som den här i årtionden fungerat, dvs. i det som vissa menar “obygdens” Sverige?
Efter 50 år som utlandssvensk vet jag inget om lånemarknaden i “obygdens” Sverige. Jodå, det lånas i franska landsbygden, men kraven är ganska strikta, liksom i resten av landet och amorteringstiden är kort, ofta 10 -15 år. Min kommentar avsåg att peka på skillnaden i synen på att ha skulder respektive vara skuldfri.
Ja blir det svårt eller ställs rimliga krav för att låna så tenderar de flesta att rannsaka sina behov till sunda, samtidigt som orimliga krav kan sätta käppar i hjulen för konstruktiva drömmar och kreativitet.
Och hur mycket informella lån finns det?
När farsgubben (tillsammans med min farfar) köpte gården i roslagen så fick de inte låna alls av banken (trots två för tiden höga löner varav en var en teknisk chef på SAS) utan man löste det genom att skriva låneavtal med säljaren.
Så att man är “lånfri” mot banken behöver inte betyda att man är skuldfri.
Lån mellan föräldrar och barn förekommer, men när det gäller privatpersoner har jag aldrig hört talas om att köparen skriver ett låneavtal med säljaren.
Svenska kronan har tappat rejält mot dollarn, om förklaringen är hushållens skulder och riksbankens stödköp. Varför kommer det då sig att norska kronan gått som den svenska?
Trodde norrmännen var stadda i kassan..
Ingen folkräkning, som bloggaren förutsett.
Senaste i raden av löftessvek från Tidölaget.
Gjorde ett test, lade in en “låneanslökan” på 30k. (läs, jag bor där jag bor.) Äger mina fastigheter och annat med någon ekonomisk tyngd. Därtill skuldfri.
Har aldrig i hela livet haft en betalningsanmärkning eller annat obestånd.
Efter 5 dagar blev ansökan avslagen “Vår bedömning av inhämtade kredituppgifter är att du inte har de ekonomiska förutsättningar som krävs för den sökta krediten”
Ja vi får nog fortsättningsvis vara skuldfria, sk. kreti och pleti. =)
Tror jag skall söka igen😂
Avd. lånet är för litet för att vi öht ska lägga tid på att administera det? Vissa av bolånehajarna på nätet ger ju bara bolån över en viss procent tex. eller sämre ränta ju mindre man lånar. Bjuder verkligen inte in till att amortera.
Det var kul så länge det varade! Även om priserna gått ner lite. Så nu får svensson alltså stå över thailandsresan, ta med lunchlåda, köpa barnkläder på tradera, inte sätta in en 80” tv i varje rum och inte kasta ut det 10 år gamla köket (!). Vad ska grabbarna på bygget säga när man inte dyker upp i en gigantisk amerikansk pick up utan i en Volvo? Nä fallhöjden är fortfarande hög. Men urartar konflikten kina/USA kommer vi nog alla få det tufft.
Men årlig resa till Thailand, äta ute på lunchen, köpa nya barnkläder, 80″ tv i varje rum och köpa nytt kök, är ju en mänsklig rättighet! Hur tänker du?? 🤔 😀
“Det sägs inte varför, men Sveriges hushåll är i särställning och de mest skuldsatta i Europa.”
–
Nej, det är danska hushåll som är de mest skuldsatta i Europa och då beräknat för år 2021! Sverige kommer på andra plats. Se https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/hushallens-skulder-internationellt/
Jag kan inte hitta uppgifter för år 2022, men det kanske finns.
Har pratat en del med mina utländska kollegor om den unika svenska amorteringsfriheten. Det tror fortfarande att jag skojar………..
Fick min elräkning idag för Jan – 870 SEK. 155 m2, 80-talshus, simpel frånluftsvärmepump, men en hel del pinnar i brasan.
Jäklar.
750kr på 85kvm lgh. Hyres.
Visserligen ett gäng luftrenare och datorer som står på, jobbar hemma. Men ändå! Ska ju ha gratis värme här. (Den räcker dock knappt så nästa elräkning blir ännu högre pga elelementet jag slagit på nu.)
Jag hade bara 18000 för december 250kvm energihus. I lappland.
Spännande att se januariräkningen.
Byggt 2015.
Synd bara att Mats Rådberg fick en sådan..
Öl, revbenspjäll, pinnar och tofflor är soft, tycker alla till och med hundvalpen!
Valpen får inte öl då förstås, blir nys bara.
Revbensspjäll med en kall är gott!
Så vi bondar rätt bra, vi och hundvalpen.
Jag som inbillade mig att våra energipriser var det som drev inflationen och hela “krisen”.
Och att vi inte har någon brist på energi i sverige.
Och att det därför är en helt politiskt driven kris som vi inte skulle behöva ha.
Och att riksdag försökt få till en bostafsbubbla i snart 10 år som riksbanken elakt nog motarbetat.
Men då hade jag fel.
Är det inte så för att ekonomin skall ‘växa’ krävs det att ngn skuldsätter sig?
Stat eller privat/företag?
Sen är det ju en viktig aspekt vart ‘skulden/investeringen’ hamnar.
Detta gäller ju inte den tärande sektorn finans/bank förstås 🙂
Ser inte att någon i tråden tagit upp det faktum att man får göra ränteavdrag även för privatlån: 30% upp till 100 k och 21% däröver.
Personer i arbetsför ålder i Sverige har en snittbelåning på 620 000 per medborgare, det ligger vi topp med.
Amorteringsfritt, ränteavdrag för både bostadslån och privatlån och minusränta under en lång period har satt Sveriges ekonomi i en rävsax. Kortsiktig ansvarslös politik är grunden: viktigast har varit att inte förlora väljarnas gunst och vinna val än att verka för Sveriges långsiktigt ekonomiskt bästa. De flesta experter tror att 3-4% ränta kommer att bli normalläget, så vi får långsamt ta oss ur detta hålet, bit för bit.
Svenskarna hade bostadslån på 4800 miljarder i juni 2021 (SCB). När bindningstiderna går ut och de samlade lånen får en ränta på runt 4% kommer alltså det totala ränteavdraget vara 57 miljarder SEK per år. Tänker jag fel eller är detta pengar som går från statskassan raka vägen till bankerna?
Jag känner mig kränkt. Jag köpte bostad för att få betalt för att bo. Var kan jag klaga?