I en 30-minuters intervju uppgav Investors ordförande Jacob Wallenberg, att man är redo att investera i ny svensk kärnkraft, men det kräver långsiktiga avtal från politiskt håll, som saknas idag. Att näringslivet inte vill investera är fel – det är politiken som inte vill att näringslivet ska investera. I övrigt kostar elen från kärnkraft exakt samma som elen från vindkraft för slutkonsumenterna och köpande företag och att “vindkraft är billigare” är direkt felaktigt – priset sätts inte på produktionskostnaden, utan av utbud och efterfrågan när elen efterfrågas, dvs inte alltid när det blåser.
 |
| Leverans via kraftledningar från Ringhals av välfärd och det välstånd som skapar skatteintäkter. |
Jacob Wallenberg sade till SVT:
“Problemet är ju att för att du ska investera i någonting som ska verka i 30, 40 50 år framåt så måste du veta tt du har långa kontrakt. De långa kontrakten finns inte idag. Om näringslivet och politiken kan komma överens om de långa kontrakten då är jag övertygad om att man också kan hitta förutsättning för att finansiera.
[…]
Jag skulle absolut titta på [att investera i ny kärnkraft].”
Wallenberg är ordförande i Wallenbergsfärens makt- och investmentbolag Investor och representerar därmed ytterst ägarna i ett bolag med bokförda tillgångar på 416 miljarder kronor. Wallenbergsfärens stiftelser äger också en rad andra bolag, inklusive det nya Wallenberg Investments AB, liksom delägande i bolag som Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Husqvarna, Mölnlycke, Saab, SAS, SKF, Stora Enso och även storbanken SEB. Vill Wallenbergsfären investera i kärnkraft, så finns kapitalet.
I Storbritannien har de nya reaktorerna fått långa statliga garantier om att få sälja elen till ett lägsta pris, ett pris som idag framstår som billigt. Om jag förstått det rätt så kommer istället elen säljas på marknaden om priset är högre än detta.
Vindkraft är inte billigare än kärnkraft, för slutkunderna betalar exakt samma pris för elen oavsett dess ursprung. Priset på elen sätts nämligen inte av produktionskostnaden, utan av tillgång och efterfrågan på elkraft när den efterfrågas, vilket har en tendens att vara när det inte blåser och därmed ofta är kallare.
Det är alltså en felaktig slutsats att vindkraft skulle ge någon billigare energi. Snarare innebär vindkraftsberoendets ökade osäkerhet dyrare energi, vilket vi sett de senaste två åren efter nedläggningarna av reaktorerna i Ringhals.
59 kommentarer
Alla uttalanden om att vindkraften är billig och det investeras mycket i detta kraftslag jämfört med andra är helt och hållet baserat på att man inte inkluderar systemkostnaden.
I systemkostnader ingår kostnader för "flexibel förbrukning", dvs BNP påverkan av att verksamheter stänger ner, investeringar i kraftnät, investeringar i reglerkraft i den skalan som behövs mm.
Vi behöver inte redovisa några siffror, då de ändå ignoreras fullständigt av vindkrafsförespråkare.
Det betyder inte att vindkraft inte är en lönsam investering för olika aktörer, men då är det på samma sätt som en enskild investering och inte på systemnivå.
På systemnivå är det enbart ett politiskt beslut.
Ett sätt att fixa detta vore ju att kräva att vind- och solkraft kommer med en viss mängd reglerkraft. Vilket iofs antagligen gynnar de som redan har vattenkraft.
Ja, det är en lösning. En annan lösning är att priset på el är baserat på tillgänglighetsfaktorer. Idag är elpriset bestämt ett dygn i förväg vilket motverkar inverkan av oplanerbarhet.
Långtidskontrakt, sk PPA kontrakt , tecknas på energimängder. Det förutsätter att marknaden löser effekt och reglerbarhetsproblematiken.
Exempelvis större serverhallar, som dessutom blir bjudana på energiskatten.
Vindkraften är ju beroende av att ge lagom med el, inte för mycket vind för då kollapsar priset, och inte för lite för då sticker priset men vindkraften kan inte producera så mycket.
Det är också en av de drivande orsakerna till att för en storskalig expansion av vindkraften krävs mycket stora subventioner eller statliga garantier. Inga investerare är intresserade av att bygga så mycket vindkraf att det kan täcka Sveriges behov, för det leder till extremt volatila priser.
Däremot vill man sälja på PPA, men om merparten av energiproduktionen går som PPA, vad är då poängen med en fri elmarknad?
Tanken var att allokera resurser så de används bäst, är det brist på el så byggs ny produktionskapacitet. Men så sker inte.
Istället lägger vi ner produktonskapacitet i Sverige snabbare än vi bygger ny. Och bygger exportledningar.
Självklart förutsåg Vattenfall att med ökad exportkapacitet kunde man exporterat Ringhalsel. Det hade krävts dyra investeringar. Men man har ett policybeslut att hålla sig till och andra investeringar i bla vindkraft som också måste vara lönsamma.
Och pga begränsningar i exportkapacitet och nätkapacitet (pga SVK) så kan man inte "få ut elen". Alltså kollapsade priser.
Elpriserna har varit låga fram till det senaste 2 åren pga inlåsningseffekter i Sverige.
Trenden är helt klart på väg uppåt. Bra för Vattenfalls resultat, mindre bra kanske för Sverige som behöver anpassa sig för kontinentala elpriser.
Vindkraften bir väl till och med dyrare med tanke på att man måste ha reglerkraft som motsvarar dess produktion?
Mycket dyrare tack vare det. Varför tror du MP vill låna 100mdr om året i 10 år? En del av de investeringarna skulle täckas av dessa lånade pengar.
Det finns också frågetecken kring de reglerkraftslösningarna. Vätgas som energibärare är förenat med stora förluster.
Vätgas som råvara i processindustri (konstgödning, stålindustri mm) är däremot ersättning av kol i själva den kemiska processen. Där har man inte alls samma förluster och de fossila råvarorna behöver ersättas på något sätt . Det kan bli så att i vissa processer ger ren elektrolysvätgas bättre prestanda, och merkostnaden för utrustningen inte bheöver bli så stor eller tom lägre på sikt när elektrolysörer är massproducerade i enorm skala.
driftsekonomin går däremot inte att påverka, elförbrukningen är vad den är.
Där kommer inte heller ske några jättehopp för naturlagarna bromsar.
Grid-2-Grid basert på vätgaslagring kommer mer energi förloras än man får tillbaka.
Problemet är att förespråkarna av väderberoende, intermittent kraft inte har en susning om vad du menar. För de förstår inte skillnaden. ”Ström som ström”, vad är det som är så krångligt, typ?
Men de här jävla jubelpuckona, med den avgående energiministern i spetsen, har ändå tillåtits att rasera kanske världens bästa energisystem. Fan ta (mp) och deras medlöpare. Jag hoppas innerligen att vi ses i nästa val.
Jag är helt övertygad om att både Bolund och Ygeman mycket väl förstår allt detta.
De har bara olika bevekelsegrunder till att inte anse det vara ett så stort problem att det föranleder någon förändring i politiken de representerade.
Vi et vad som behöver göras. Vi vet bara inte hur vi kan göra det och bli omvalda.
Investeringstips; uran.
Myndigheterna blir bara så sura när man försöker importera några kilo för att gömma i madrassen…
Det fina med kärnkraft generation 4 är att man kan använda redan använt kärnbränsle och utvinna mer av det. Som i sin tur minskar mängd och hur många år det ska slutförvaras.
Fast då gäller det ju att man dels bygger den sortens gen 4 samt verkligen väljer att ladda reaktorerna med återvunnet bränsle. Det har sedan länge gått att göra det med befintlig reaktorteknologi men varit billigare att köra på nybrutet uran.
Läste någonstans att O3 är byggd för att kunna gå på. MOX-bränsle
Så mao så vill de ha statliga garantier för eventuella investeringar i kärnkraft? I så fall så är det enklaste att vattenfall får sköta lejonparten av investeringarna och kapa mellanhanden.
Självklart vill man ha statliga garantier för att invetera i kärnkraft.
Hur skulle det annars fungera?
Du startar projektet som står klart om 10 år.
Det femte året bestämmer de styrande i landet att nu är det förbjudet med kärnkraft – ingen ersättning kommer att utgå.
Skulle du vilja investera?
Fast i t.ex. länder som inte lägger hinder i vägen har det inte heller byggts kk pga gaakraftverk varit billigare. Gärna lån till företag som vill investera i kärnkraft men varför vänta då vattenfall kan åläggas att börja projektera för att ersätta dagens verk relativt fort.
Helt rätt, ska staten garantera att man är kund i X år så ska staten äga projektet.
Jag är inte för att man, I amerikansk stil, slösar skattepengar på att understödja aktiebolag.
Antingen tar den "fria marknaden" och bygger kärnkraften själv och tar risken, dvs kapitalism. Eller så står staten risken, kostnaden, och tar då också ägandet. Vi ska inte ha socialism för företag…de pengarna kan spenderas på annat.
Fast staten slipper investeringen, och likt i Storbritannien kommer man inte behöva betala något för elpriset är för högt.
Just med kärnkraftreaktorer som har en livslängd på åtminstone 60 år kan det nog vara rimligt att det betraktas som samhällsviktig infrastruktur och därmed så även om man skulle bygga kärnkraft utanför vatenfalls regi via någon sorts statlig garanti av vadhelst slag, i så fall har med en klausul att om verket läggs ned i förtid så har staten rätt att ta över driften.
Om man förresten ska titta på UK så beror en del av deras energikris på att staten avskaffade abdoluta krav på en viss mängd gaslagring vilket medförde att gasbolagen avskaffade den kapaciteten då det sågs som en onödig fast kostnad. Dessutom så har ju UKs kärnkraftsuttbyggnad gått så där då även om regeringen i början av 2010-talet öppnade upp för reaktorbygge på ett antal siter så bara de siter som i förlängningen ägdes av franska statens energibolag gick vidare medan de siter som ägdes av EON valde att inte bygga kk.
Storbritannien går ifrån sin CFD modell på ersättningar (vilket man ska komma ihåg de ger till även vindkraft men ännu högre ersättning) till en "RAB" modell. Alltså mer liknande hur man betalar för infrastruktur som elnätet. Över tid bör det inte göra någon skillnad men det gör att de får betalt på något sätt även under byggnationstiden.
OT: Livsmedelsverket, gårdagens datum:
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/planera-for-matbrist-vid-kris-och-krig
Inget nytt under solen där inte, mat och sånt behöver vi inte bry oss om längre. Vi har fullt fokus på symbolhandlingar, godhetsknarkande och icke-exekveringar.
Fortsätt gå, här finns inget att se…
Om jag vore reglerkraftägare skulle jag jobba för att separera reglerkraftel från annan el. Det skulle ju leda till att min el värderades högre än den andra elen. Ju högre brist på reglerkraft desto större prisskillnad på de olika eltyperna.
Om jag kommer ihåg rätt från Axess TV så har branchen länge försökt få till någon form av ersättning från SvK för reglerkraft och tillhörande tjänster som behövs för att nätet håller sig på 50 Hz. Men SvK är kallsinniga (eftersom det skulle kosta pengar).
Fast… Det stämmer ju då att näringslivet inte vill investera i kärnkraften då den är för dyr.
Vilka löften letar näringslivet efter? Jo, att elpriset från kärnkraft måste kunna tvingas sälja till ett överpris, oavsett om elpriset överlag är lägre. Vilket detta lägsta överpris är förtäljs inte, men låt oss spekulera att lägstapriset är på 50 öre / kWh.
Som privatperson kan jag investera i ett solpanelssystem som ger 8 000 kWh energi per år för 33 öre / kWh. Inklusive hushållsbatteri. Industrin borde då kunna investera i solparker som genererar el för 10-20 öre per kWh, eller lägre ändå (tack vare skalekonomier).
Så vad näringslivet säger är att kärnkraften inte kan vara lönsamt under 50 öre per kWh – detta kommer leda till att kärnkraften står still stora delar av året, när elpriset i stort är högre. Och DET kommer i sin tur leda till HÖGRE elpris från kärnkraften. Vilket betyder att den står ännu mer still, för vem fan vill köpa el till ett pris av 60 öre när man kan få det från egna paneler eller 15 öre?
Lägg därtill på att även om ett kärnkraftverk skulle börja byggas imorgon skulle det realistiskt stå färdigt *tidigast* 2030, enligt erfarenheter från liknande projekt som Olkiluoto, och det är en himla massa miljarder som man istället kunnat bygga massiv överproduktion på sol- och vindkraft.
Så, slutsats; Kärnkraft är dyrt, tar tid och bygga, och alla nya kärnkraftverk idag kommer vara ett par magnituder dyrare än snorbillig el från sol och vind – till och med om ett batteri är inkluderat. Sannolikheten att ny kärnkraft löser någonting alls är faktiskt obefintlig.
Däremot ska man ge fan i redan existerande kärnkraft så långt det bara är möjligt.
Jamen precis, jag håller helt med dig. Tror heller inte att kärnkraftförespråkarna riktigt har förstått hur snabbt utvecklingen går när det kommer till olika energilagringslösningar. Risken är ju överhängande att det blir rejäla felinvesteringar och så står vi där med ett par "stålverk 80" i början på 2030-talet.
Men visst absolut är inte situationen idag bra på nåt sätt. Här håller jag ju med att avvecklingen av befintlig baskraft gått för fort.
Det krävs radikalt reducerade priser för lagring om det skall vara ett alternativ.
10 GW , 3 dagars lagring kostar med hälften av dagens batteripriser ca 400 miljarder.
Det är ca 5 st Olkilouto 3 , som kan leverera mer energi än 3 dagar.
Så grundantagandet är lite för grovt.
För fordon är en tipping point långt innan, detta eftersom bensin är dyrt och eldrivna bilar är så mycket effektivare.
Exakt just nu, vindkraft 11.5 %, sol 0 %, kärnkraft 29 %. Finns andra viktiga parametrar som att alltid garantera effekt. Men gillar man inte kärnkraft så är en utbyggnad av vattenkraften ett bra alternativ. Men något behövs som bas när det inte regnar, blåser och när det är mulet, kolkraft?
Vad är det för solenergikalkyl? I princip inga bolag svarar ju ens och de offerter man får är ju saltade ca 50 % sista tiden.
Jag tar en stabil elproduktion alla dagar i veckan före oberäknelig sol och vind-kraft. Småskaligt däremot tycker jag vore toppen som ett komplement d v s när man använder strömmen själv i stället för att köpa från nätet. Då mår industrin, stamnätet och fastighetsägare som bäst. Alternativet är att kräva av storskalig vind/solkraft att leverera kraft även när det blåser lite/är molnigt. Hur de får till det får de lösa själva helt enkelt, för att få bli inkopplade.
Missförstå mig rätt, jag har ingenting emot kärnkraften i sig som kraftslag, jag tror bara att tekniken är för dyr och det tror ju uppenbarligen näringslivet också. Tekniken måste löna sig, punkt.
Kärnkraft skulle vara ett *massivt* slöseri av skattepengar och man skulle kunna bygga en tvådygns LFP batteripark som genererar samma effekt som ett kärnkraftverk för de pengarna. Och 2026 eller så får du en veckas 1GW batterilager för samma summa pengar.
Ringhals, innan 2 reaktorer blev nedstängda producerade ungefär 25 TWh per år, dvs medeleffekt över året 2,85 GW. Lagra motsvarande mängd elenergi under en vecka kräver då 478 TWh batteripack eller 478 000 MWh
Skall vi säsongslagra solenergi blir talen gigantiska. Någon som har några uppgifter hur mycket 1 GWh storskaliga batterilager kostar idag och vilken livslängd de beräknas ha?
Referens Ringhals:
https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/ringhals/produktion/produktionshistorik
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
wertigon, det bygger på att batteritekniken blir mycket billigare än idag.
Mycket, mycket billigare.
Kostnaden för batteribankar, elnät, vindkraft skall inte vara dyrare än kärnkraftsverket.
Bara kapitalkostnaden för batteribankar är som jag skrev idag jämförbar med dyra, felbyggda kärnkraftverk. Är det troligt att batteripriserna blir så mycket lägre i framtiden?
Jag tror inte det.
Men det är ingen som vet och det har inte gjorts några övergripande systemanalyser heller.
Hur hade du tänkt lösa en batterilösning som klarar av effektspiken i ett stålverk? Det är inte en kaffebryggare vi pratar om.
Eller en batterilösning som klarar av -7 grader när varenda elpatron i sverige söder om mälaren slår till samtidigt?
Batterierna kommer vara i byggnader motsvarande alla Sveriges IKEA varuhus och mer ändå. Det är inga problem att hålla dem varma. Tvärtom med de verkningsgrader systemen har.
@wertigon. Du måste skilja på elproduktionskostnaden inklusive och exklusive kapital. Låt oss säga att du behöver 50 öre/kWh för att få ihop din investeringskalkyl, dvs för att kunna betala alla rörliga kostnader (bränsle, personal, underhåll etc) och fasta kostnader (räntor, avskrivningar, fastighetsskatt mm). Du tror på detta och bygger kraftverket. Men när det väl är byggt är alla fasta kostnader sunk money och det enda som påverkar om det står stilla eller ej är om elpriset är högre än den rörliga produktionskostnaden, och den är väldigt låg för kärnkraft, gissningsvis 10 öre/kWh. Så även när elpriset är 30 eller 40 öre kommer kärnkraftverket att vara i drift ovh bidra till låga elpriser och stabil produktion. Däremot kommer det inte generera önskad vinst förrän elpriset når 50 öre/kWh.
Roligt att ni tror att solceller + batteri någonsin kommer att klara av vintern. Hur stora batterier har ni? Dubbelgarage-storlek med investeringskostnad på 10 miljoner? Ett villa-batteri räcker 1 dygn, inte hela vintern.
> Brasklapp
> OK, så det visade sig alltså att annat var bättre. Och om t.ex. kärnkraft visar sig vara bättre, stabilare, pålitligare och effektivare än vind och sol så låter vi då sunda förnuftet råda och bygger ut och upp igen kärnkraften?
Tyvärr inte. På en fri marknad hade vi redan haft nya verk och de gamla hade fortfarande varit i drift. Sverige tyngs tyvärr av politiker som får för sig att när som helst införa diverse skatter och avgifter på miljövänlig kärnkraft samt vägrar godkänna slutförvar trots att alla instanser är nöjda. Att något är bra betyder inte att det kommer att byggas, det finns andra intressen som väger tyngre. Känns konstigt för en ingenjör måhända men inte för andra.
Kärnkraft ska drivas i 60-80 år. Under dessa år måste beskattning vara klarlagd. Vem investerar miljarder av sina egna pengar om investeringen kan gå i konkurs imorgon om en klåfingrig socialist vill införa 100% skatt på kärnkraft? Det går liksom inte att motivera en sådan investering i Sverige idag. Kärnkraft kommer att bygga i Polen, Finland och andra länder i Europa. I Sverige kommer vi att få världens dyraste el, det kommer (S) se till. Tänk så mycket skatt de får in, procent på det stigande elpriset, wow! Guldkalv!
Till de som tvivlar på batteribankskostnaderna:
Hornsdalebatteriet i Australien kostade 172M + 52M AUD (1.5 miljarder svenska), byggdes på 100 dagar från projektets start, och levererar nu 150 MW maxkapacitet med 194 MWh kapacitet. Låt oss säga att vi utökar kostnaden till 1 GW / 8 GWh. Ett sådant batteri skulle hålla igång 8 timmar på full kapacitet.
Kostnad? Extrapolerar man från Hornsdale, som btw byggdes för fem år sen och alltså fungerar idag, skulle det alltså gå på runt 60 Miljarder kronor för reglerkraft motsvarande kärnkraft som skulle behövas ett par timmar per dygn.
Olkiluoto 3 räknade man med 35 miljarder kronor men är nu uppe i runt 112.5 Miljarder kronor (11 Miljarder Euro).
Lägg därtill på att Olkiluoto inte har startat än och att batterikostnaderna räknar med att krympa ytterligare c:a 50%, och ja, det känns bättre att installera ett giganormiskt batteri på ett år än att bränna skattepengar på ett megaprojekt som tar minst 10 år att få igång.
60 miljarder är inga kaffepengar. Men det är ändå inte speciellt mycket pengar för ett land med en BNP på 576 miljarder samt en statsbudget på närmare 1 biljon kr. Lägger man på 60 miljarder till kan man dessutom producera dubbla antalet årliga TWh (24 TWh) för generering i vind och sol.
Kärnkraft är fantastiskt. Vind, Sol och batterier springer cirklar runt kärnkraften, sina nackdelar till trots. Så enkelt är det.
Sen påstår jag inte att det behöver vara antingen-eller, men ska vi ha ett marknadsdrivet elnät som vi har idag, då får vi också räkna med att billigaste skiten vinner. 🙂
Hornsdalebatteriet på 194 MWh kostar 1.5 miljarder svenska kr enligt uppgift i tråden. 1 GWh kostar då ca 7.7 miljarder svenska kr. Då Ringhals 4 reaktorer på sin tid genererade ca 2.8 GW i snitt över året kan 7.7 miljarder kr batteriet lagra ca 21 minuters produktion. Skall batteriet räcka till att lagra ett dygn av Ringhals produktion får man multiplicera 7.7 Miljarder kr med (24 x 60) / 21 = 68.5. Då slutar det på 527 miljarder svenska kr för ett dygns lagring. Vad kostar det då att batterilagra motsvarande energi för att täcka en vindstilla vecka? Eller varför inte räkna på säsongslagring av solenergi täckande 2 vintermånader (2.8 GW produktion)?
Fast… Nu har vi ju nästa grej. Elnätet är inte så enkelt som Energi in = energin som används. Används 1 GW i ena sekunden används kanske 500 MW i nästa. Ta en titt på SVKs kontrollrummet, där kan du se dagens elförbrukning. Är den konstant? Nepp. Faktum är att den fluktuerade mellan 18 GW och 24 GW under gårdagens dygn (2 Dec). Ännu mer intressant är hur förbrukningen fluktuerade per elområde:
SE1 (Luleå): 1,357 – 1,606 MW (249 MW, 15% av max)
SE2 (Sundsvall): 1,979 – 2,595 MW (616 MW, 24% av max)
SE3 (Stockholm): 11,518 – 15,554 MW (4036 MW, 26% av max)
SE4 (Malmö): 3,003 – 4,220 MW (1227 MW, 29% av max)
Hela riket: 17,992 – 24,302 MW (6310 MW, 26% av max)
Hur mycket lagring behövs egentligen? Ja, det är inte månader på månader som du verkar tro, utan c:a 20% av elområdets användning för några timmar. Resten sköts inte av batterier utan av att faktiskt generera elen.
Att bygga batterilager som löser de flesta problemen med elpriserna kan göras idag, för liknande kostnader som ett kärnkraftverk, fast de kan sjösättas innan slutet av 2023.
Batterilager behöver inte heller vara monolitiska, det räcker att bygga några småinstallationer på 50 MW eller så vid varje stad, och sedan kan man skala upp å ner effekt och utbud efter behov. Det skulle t.ex. inte vara en omöjlighet att helt ta bort majoriteten av kontor och bostäder från mycket av nätförbrukningen. Betänk vad som kan göras när byarna blir i stort självförsörjande på elektricitet.
Slutligen behöver lagringsmediet inte vara Litium, det finns många andra typer av energilagringslösningar, som pumpat vatten och varm sand. Litium råkar bara vara en av de dyraste sätten att lagra energi på – och till och med det är mer ekonomiskt försvarbart än kärnkraftskalkylerna.
En fråga Wertigon. Lönsamt för vem? Om storskalig vindkraft hade tjänat på att lagra sin produktion när det blåser och sälja när priset stiger (lite blåst), hade de väl gjort det redan? Eller ska någon köpa billig el av vindkraften, lagra och sedan sälja på el-börsen? Det konceptet motiverar ju inget annat än större svängningar i priset, eller hur? Eller förväntar du dig att alla ska hålla hand och sjunga 'we shall overcome'?
Hur skulle det vara om alla riksdagsmän och landets journalistkår fick gå på en utbildning där man lär sig skillnaden mellan effekt och energi samt hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Ett gigantiskt kompetenslyft
En gång i tiden drev vi mycket på vind, båtar, kvarnar, mm. Fanns det en anledning till att man gick ifrån det?
Samma anledning som att man inte längre använder hästar inom jordbruket.
Effektivitet.
Japp. Kvarnarna gick man ifrån då de inte kunde hålla jämna steg med elektriska kvarnar, både vatten- och vinddrivna. Varför ska du ha en kvarn som ligger 10 km bort för att mala mjöl när du kan installera en elektrisk kvarn direkt i bageriet och skicka vetet direkt till bageriet, så kan de producera två saker, bröd och mjöl? Kvarnarna krävde gynnsamma platsförhållanden; bagerierna krävde bara en ugn och en väg.
Vad gäller båtar så var segelskeppen stora, krävde mycket manskap, krävde mycket kunskap för att driva, och seglen kärvade för jämnan. Ångbåtar var mycket mer lättmanövrerade, krävde färre manskap och blev med tiden allt mer bränslesnåla. Till slut blev de så bra att de helt konkurrerade ut segelskeppen, och när bensinarna kom efter första världskriget var det definitivt game over. Jag tror alla kvarvarande segelskepp gick åt under andra världskrigets flottiljkrig, men kan ha fel.
Nuförtiden är dock många större båtar elektriska med dieselgeneratorer som levererar en konsekvent ström till motorn. Enda anledningen till att de inte är batteridrivna ännu är för att de tar upp för mycket plats för att göra det lönsamt, men det kommer nog förändras framöver när batterierna krymper och integreras mer och mer till båtens struktur. Om skrovet i sig är ett enda stort batteri blir det genast intressant. 🙂
OK, så det visade sig alltså att annat var bättre. Och om t.ex. kärnkraft visar sig vara bättre, stabilare, pålitligare och effektivare än vind och sol så låter vi då sunda förnuftet råda och bygger ut och upp igen kärnkraften?
Framför allt gav ångkraften en planerbarhet när det gällde transporterna.
Den var inte beroende av vindarna.
Sedan gick det att bygga större fartyg, men det var också beroende av att man lärde sig bygga stålbåtar som kunde bära tyngden av maskineriet.
Större, snabbare och pålitligare transporter med ånga jämfört med vind.
Så värst mycket färre bemanning hade de inte. Det skedde en hel del utveckling av "automatisering" av riggningen vid skedet då ångbåtarna kom.
Men det försvann såklart eftersom behovet försvann.
När Investor är färdiga med besluten att bygga Kärnkraftverk så köper jag aktier direkt…
@wertigon: Så när Eldkvarn brann så var det för att det blev kortslutning då eller? Vad är det för "större båtar" som låter den kemiska energin omvandlas till el innan den används?
Vad JW faktiskt sa är att det behöver finnas stabila förutsättningar, dvs regler för att det ska vara möjligt att ens ta ett investeringsbeslut. Fråga gärna Cementa och LKAB och tusentals andra stora och små företag om det är ett problem med förutsägbarheten i tillståndsprocesserna. Har regeringen tagit beslut om kärnavfallsförvaret än eller sitter miljödepartementet fortfarande på den utredningen?
Eldrivna båtar kommer sakna kapacitet för annat än korta resor.
Samma med elflyg. Men samma resor är ofta i tättbefolkade områden och där ger de möjligen lägre buller och föroreningar lokalt vilket är en stor vinst.
Och ger lägre investringar i stationär infrastruktur (vägar, järnväg)
Ex Helsingborg.
Ex Bromma.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag tror att sådan långsiktighet förutsätter att vi röstar ut MP ur riksdagen. Osannolikt att någon företagare skulle vilja komma i närheten av kärnkraftsinvesteringar så länge stollarna är kvar och kan ödelägga allt.
Ja MP är lika oförutsägbara som det som hände 2011 03 11-15.
Tror det även var något 1986 04 26 och det nästan hände 2006 07 25. Kan vara intressant att veta att den 26 juli blåste det nordlig vind.
Hur gör vi för att lägga en negativ röst i valet(rösta ut)?
Långsiktighet = staten täcker upp så att det garanterat går att räkna hem vinst 60 år fram i tiden aka skattebetalarna står för notan? Kan inte industrin göra det? Jag väljer gärna billigaste elen privat.
Socialisera kostnader och risk, privatisera vinster. Det finns inga marknadsliberala i Sverige. Det är bara något högern tar till när det gynnar näringslivet.